Påskmys: Ökad kriseberedskap i Sverige och hur vi bygger en resilient ekonomi

I förra inlägget delade jag mitt senaste avsnitt i Evolution Show där jag går igenom Sveriges krisberedskap, framförallt inom sjukvården inför Coronkrisen och jämför hur det såg ut en bit på 1990-talet. 

Skillnaderna mot idag är häpnadsväckande och ja skrämmande. Hur kunde det bli så och vad kan vi lära av tex Finland? 

Nedanstående grafer är en av de som jag gjorde inför avsnittet i Evolution Show. Den visar tydligt att Sveriges beläggning inom sjukvården inför krisen är extremt hög jämfört med andra länder som Italien, Tyskland och USA mfl med runt 100 %. I Italien låg beläggning in sjukvården tex på 80 % vilket alltså ger mycket bättre marginal att kunna ta in nya patienter vid en pandemi, en större olycka eller liknande. 

Sverige har dessutom bland de lägsta antalet vårdplatser per capita i västvärlden, näst lägst i Europa och bland de lägsta inom hela OECD strax efter Mexico. En viktiga faktor som underlättat mycket för sjukvården i Tyskland tex är att de har cirka fyra gånger så många vårdplatser som Sverige per 1000 invånare, i Sydkorea är motsvarande siffra nästan sex gånger Sveriges kapacitet och beläggningen ännu lägre, endast 64 %! 

Fram till en bit in på 1990-talet låg beläggningen på svenska sjukhus på cirk 80 % vilket gjorde att tex patienterna vid akutmottagningear kunde betas av i lugn och ro vilket i sin tur medförde att läkare och sjuksköterskor kunde vara redo inför nästa dag samtidigt som väntetiden för patienter var relativt kort med alla de fördelar det innebär för stressnivåer och återhämtning.   

Vårdplatser (ej intensivårdsplatser) och beläggning i Sverige och 7 andra länder

Datakällor för grafen är hämtad från OECD:s Health at Glance 2017 (klicka på PDF)

När det gäller intensivvårdsplatser är situationen för Sverige i ett internationellt perspektiv tyvärr ännu mer anmärkningsvärd. Inför pandemin hade Sverige endast 5,8 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare vilket tex endast är hälften av vad Italien hade. Här ser vi återigen även ett av skälet till att Tyskland endast räknat på beredskapssidan hade mycket bättre förutsättningar än de flesta andra länder med tex fem gånger fler intensivvårdsplatser än Sverige (per 100 000 invånare). Detta har möjliggjort för Tyskland att ta in sjuka Covid 19 patienter från Frankrike som saknar dessa resurser. Tyskland har förstås även varit mycket bättre på att lokalisera och därefter isolera smittade personer med Covid 19 tack vare en relativt omfattande testning av misstänkta fall eller grupper som sjukvårdspersonal som är central för att minska spridningen till sårbara grupper.   

Intensivvårdsplatser per 100 000 invånare innan Coronvirusets utbrott

I senaste avsnittet av Evolution Show jämför jag även antalet ventilatorer/recpiratorer i olika länder däribland Sverige...

Nyligen blev jag inbjuden att samtala om samma tema i den eminenta podden "Tillväxtparadigmet" som drivs av Hannes Anagrius och som är en del av nätverket Steg 3 som problematiserar ekonomisk tillväxt och ger en bra helhetsbild av hur miljö/naturresurser och ekonomi hänger ihop och varför vi måste ställa om till ett fossilfritt samhälle. 

I avsnittet som är perfekt som påskmys nu när vi ska hålla oss hemma och kanske ser om vår trädgård för ökad livskvalitet och varför inte självförsörjning av mat, går vi igenom Sveriges sårbarheter inför krisen, Sveriges hantering hittills och hur vi komma ur detta starkare genom att blicka framåt. Själv ska jag de nämaste veckorna se om mina bin och förbereda pallkragar för lite ökad självförsörjning av grönsaker. Jag noterar även att vår satsning på solpaneler ser ut att bli en av de bästa investeringar i framtiden vi gjort, återkommer med resultatet av de första fem månaderna snart...

Till skillnad mot i Evolution Show sker samtalen i Tillväxtparadigmet på svenska. Jag var även med i premiäravsnittet som ni finner här. 

Önskar alla bloggens läsare en härlig påsk och hoppas ni och nära och kära håller er friska eller kämpar er igenom Covid 19 för er som drabbas!