Uppvaknandet i Australien del 1: klimatförändringarnas verklighet

Bara de senaste sex månaderna har vi kunnat läsa om rekordvärme med ett snöfritt Moskva i december, rekordvärme i delar av norra Norge i december och november, rekordöversvämningar i Indonesien efter ofattbart kraftiga skyfall och några av de värsta skogsbränderna i Kaliforniens historia.

Backar vi bara till våren och sommaren 2018 minns vi alla de värsta skogsbränderna i Sveriges historia som skakade hela landet och där en riktig katastrof bara kunde undvikas tack vare ett fantastiskt civilsamhälle och resurser och otaliga brandbekämpare från andra länder.  

Men sedan början av november har jag dagligen noga följt utvecklingen av det som sker i eldhärjade Australien. För det som sker just nu i Australien får det mesta att blekna i jämförelse när det gäller ödeläggelse av natur och har stor negativ inverkan på många australienska samhällen och människors liv. Framförallt tror jag människor som inte följer det eller är på plats riktigt greppat hur bråttom det är att vi vänder på utsläppskurvorna och därmed hindrar klimatförändringar helt bortom vår kontroll. Och det finns väldig mycket att lära av det som sker i Australien just nu. 

Jag ska därför i tre olika inlägg här på bloggen belysa vad som händer i Australien utifrån tre olika perspektiv: klimatet, krisberedskap och hur Australien kan vända på utvecklingen. 

I dagens inlägg ska vi titta på det av människan förändrade globala klimat som med all sannolikhet ligger till grund till de senaste tio årens kraftiga klimatförändringar vi nu ser effekterna av i Australien.

Till att börja med torkan. Minns ni torkan våren och sommaren i Sverige 2018? Stora delar av Australien har inte sett något regn eller obetydligt med regn PÅ FLERA ÅR. Jordbrukare och boende ”in the bush”, på landet och i skogsområden har tvingats flytta eller upphöra med sin verksamhet som djurhållare och odlare i aldrig tidigare omfattning. Torkan gör att minsta lilla gnista eller åsknedslag kan ta fart på ett sätt som är svårt att föreställa sig om en inte bevittnar det med egna ögon. 

Skogsbränderna i Australien började redan i september varav många spred sig så fort att de gick ihop och skapade egna vädersystem 14 km upp i luften med åskoväder utan regn och oerhört kraftiga eldtromber. Skogsbränderna har varit oförutsägbara, kraftfulla och betett sig på ett sätt som brandbekämpare och experter i Australien inte sett tidigare. Fyra brandmän och deras brandbil på åtta ton lyftes upp i luften och slungades runt av en häpnadsväckade eldtromb med följden att en brandman avled och flera skadades. Ett 20-tal brandmän och civila har hittills mist livet i de pågående skogsbränderna som väntas pågå i minst två månader till.  

24 tidigare brandchefter varnade redan i april för att det var bristande brandbekämpningsresurser, bland annat brandbekämpande flyg och helikoptrar men även avsaknaden av samarbete med militären. Vi känner igen oss i Sverige...

Gruppen uppmanade även premiärminister Scott Morrison att lyssna till experter på klimat- och krisberedskap för att en ny verklighet nått Australien som landet inte är redo för men snabbt måste anpassas till. Nedan ett sevärd intervju med Greg Mullins, tidigare brand- och räddningschef i den hårt branddrabbade delstaten New South Wales. 

Föredetta brandchef för delstaten New South Wales talar klarspråk om det nya allvarliga läget i Australien 


Mullins är inte bara mycket kritisk till sittande regering i Australien utan varnar även för att de nya bränder vi nu ser är precis de tecken klimatforskare pekat på där torka och förändrat klimat får skogsbränder att utrbryta inte bara flera månader tidigare på säsongen utan även sker samtidigt på otaliga håll i Australien istället för stegvis och på mycket färre ställen vilket var det normala fram till denna säsong. 

I Australien säger mycket erfarna brandbekämpare och klimatforskare att de bränder vi nu bevittnar är de i särklass mest omfattande vi sett i Australien någonsin. Just nu har bränderna härjat över en yta stor som motsvarande 1,5 Danmark eller cirka 6 miljoner hektar (60 000 km2). Det är tex mer än tio gånger omfattningen av skogsbränderna i Australien förra brandsäsongen och tre gånger mer än bränderna i Amazonas. 

Flera tusen hem och fastigheter har brunnit ner, uppskattningsvis 500 000 djur har dött som en följd av bränderna, däribland så många koalor att experter vill utlysa ett nödläge för arten i Australien.

Rekordvärme långt över 40 grader Celsius har drabbat stora delar av västkusten samtidigt vilket inte skett tidigare. 

3000 reservister från flottan, armén och flygvapnet har satts in för att bland annat evakuera de tusentals människor i minst 2o olika samhällen som är helt isolerade utan vare sig tele-kommunikationsmöjligheter, elförsörjning eller tillräcklig proviant. 

När det gäller den giftiga röken har bland andra Sydney, Canberra och nu senast Melbourne uppnått nivåer 10-20 gånger nivåerna för vad som anses hälsoskadligt (motsvarande att röka 3o cigaretter per dag eller mer) och läkare varnar för att dessa nivåer om de får fortgå i många veckor eller över två månader kan ge permanenta skador på lungor och hjärta. Många med astma eller känsligt hjärta har redan drabbats. Exakt hur allvarliga hälsoskadorna blir på grund av röken vet man inte då man helt enkelt inte stått inför detta innan men det är inte bra. Kan bara föreställa mig vad brandmännen utsätter sig för...   

Det finns otaliga mycket informativa och skrämmande videos från brandfronten i Australien men jag rekommderar att följa ABC News live rapportering för senaste rapporteringen. 

Jag reagerade bland annat på att Kangaroo Island drabbades så hårt där cirka en tredjedel av ön brunnit ner hittills. En ö som jag studerat närmare senaste halvåret i ett annat projekt. Kangaroo Island är Australiens tredje största ö och ligger i södra Australien, sydväst om Adelaide. Kangaroo Island är i princip en enda stor natationalpark som förutom känguru populationer bland annat har stora populationer av koalor (hade bör väl tilläggas) som just på denna ö inte bär på klamydia vilket annars drabbt många av dessa små söta björnar. 

Men för egen del fick jag upp intresset för Kangaroo island som biodlare när jag läste att ön inhyser en världsunik stam av italienska honungsbin som inte  bär på smittor eller parasiter som fastlands-Australien och större delen av övriga världen gör, inklusive Sverige. 

Vad som kanske är mest alarmerande är att nya mätningar från australienska Bureau of Meteorology visar att 2019 är det hetaste året sedan rekordåret 2013 i landet med en genomsnittlig temperaturökning på hela 1,5 grader över genomsnittet som uppmättes mellan 1961-1990. 

Här kommer vi till kärnan och det absolut viktigaste lärdomen från Australien gällande klimatförändringarna. Oavsett om just det som sker i Australien denna brandsäsong i huvudsak beror på de av människan orsakade klimatförändringarna är det just den här typen av torka och skogsbränder som klimatforskarna pekar på kommer drabba större delen av världens befolkning i takt med stigande globala medeltemperaturer och de förändrade vädersystem det orsakar. Här är det också viktigt att understryka det vanligaste missförståndet kring klimatförändringar och något som Johan Rockström redogjorde för på ett tydligt sätt i sitt mycket hörvärda vinterprat nyligen:

Vi måste skilja på lokala, historiska klimat- och temperatur-variationer globalt och den ökade globala medeltemperaturen de senaste 200 åren under den fossila energi-eran. Jordens medeltermperatur har hållt sig inom -4 till +2 graders global uppvärmning/nedkylning  de senaste 2-3 miljoner åren vilket skapat förutsättningarna för den mänskliga civilisationens utveckling och dagens ekosystem. Vad som händer med dessa ekosystem och med dem våra förutsättningar för överlevnad bortom 2-graders uppvärmning är mycket osäkert, sannolikt kan vi inte överleva som civilisation och de flesta arterna skulle dö ut. 

Det har alltså periodvis varit mycket varmt i Sverige med medelhavsklimat där vi kunde odla vindruvor mm men under samma tidsperiod var det kallare på andra delar av planeten, med andra ord medeltemperaturen var fortfarande inom spannet -4+2 grader Celsius i förhållande till den globala medeltemperaturen de senaste 2-3 miljoner åren dvs under människans existens som upprättgående varelser. 

Även nu i takt med att klimatet förändras kommer delar av världen få mycket högre temperaturer medan andra kan få kallare när globala vädersystem och jet- och havsströmmar förändras och rent av flyttar på sig. Här är det även viktigt att påminna sig om att en halv grad dit eller hit har avgörande betydelse för olika ekosystem som de livsviktiga korallreven tex där små temperaturökningar kan vara fullt tillräckligt för att slå ut större delen av dessa, detsamma gäller djurlivet kring polerna och kalvningen av isarna, särskilt i Antarktis. Allt hänger ihop och ger upphov till självförstärkande mekanismer som i sin tur kan göra att vi passerar trösklar, sk tipping points som sätter igång ytterligare klimatförändringar. 

Detta inferno borde vara ett uppenabart uppvaknande för de som levt i total klimatförnekelse i Australien. Hur kommer det sig det då att Australiens premiärminister Scott Morrison kunde åka på semester till Hawaii när skogsbränderna brutit ut och landets största stad täcktes av mycket gifitg brandrök? Varför är landets regering så otydlig på sin position om de insatser som måste göras för att minska landets utsläpp och inte minst varför är de emot tvingande nationella utsläppsmål?    

Precis som med Donald Trump i USA står svaret att finna i inlåsning med särintressen. I USA handlar det om stödet till den nationella skiffer- och gasindustrin, den förra som står för några av de värsta globala utsläppen där ny forskning visar att enorma mängder metangas läcker vid utvinningen av skiffergas och att utsläppen av dessa från USA och Kanada kan stå för hälfen av de globala metansgas-utsläppen de senaste tio åren. Långt mer än några kofisar! 

Om det i USA handlar om oljan och fossilgasen är det kolet, naturgasen och gruvnäringen som dominerar i Australien. Kol står för cirka 60 % av landets elproduktion enligt senaste statistiken från landets energymyndighet (estimerat 2018). 

Australiens Elproduktion 2018

Datakälla: Department of Energy and the Environment, Australia

Slår vi samman kol, naturgas och olja utgör den fossila delen av elprodutktionen hela 81 %! Lägger vi sedan till att Australiens kolindustri skapat arbetstillfällen för cirka 50 000 australienare där cirka 85 % av kolproduktionen går på export till främst Kina förstår vi vilket dilemma australienska regeringen med Morrison i spetsen sitter i. Det är förstås ingen ursäkt då det nu finns bättre, utsläppsfria alternativ men det visar på trögheten i förändringen av systemet.     

Elproduktionen är alltså Australiens lågt hängande frukter både i fråga om utsläpp och ekonomiska besparingar och det är därför där jag riktar in mig främst här. Att ersätta kol- och naturgaskraftverk är där de snabbaste förändringarna kan och redan börjat ske i Australien. Världens största batterilager byggt av Tesla har redan med en stor vindkraftpark ersatt moderna kolkraftverk som reservkraft och avvärjt flera omfattande strömavbrott. Men det är bara början. Något jag ska återkomma till i del 3 av min miniserie om vad vi kan lära av Australiens bränder.  

När det kommer till totala energianvändningen för i Australien (2018) är de fördelade enligt följande (källa BP Statistical Review of World Energy 2019):

Kol: 30, %
Olja: 37
Fossilgas: 24,7 %
Förnyelsebart inklusive vattenkraft: 7,7 %
    
Men det finns hopp för Australien. Under 10 minuter i fjol försågs 50 % fem av landets största delstater helt med el från förnyelsebart, primärt från solanläggningar och landet har unika förutsättningar att gå från ett elnät helt dominerat av kol och naturgas till förnyelsebart på bara några år vilket jag ska återkomma till i ett separat inlägg! Som jag tidigare skrivit är Australien även på väg att bli världens största producent av litium. 


Civilsamhället i Australien har även visat sin enorma kraft till samarbete i denna nationella kris vilket inspirerar men även manar till eftertanke, för en dag kan det vara otillräckligt om vi inte förbereder oss mycket bättre. För det vi bevittnar i Australien kan i värsta fall bara vara början.