Neuralinks N1 -Människan 2.0 eller första steget mot superintelligens bortom vår kontroll?

I rätt många år har jag fascinerats över människans oförmåga att förstå exponentiell materiell tillväxt med dess omöjliga oändlighet. Men vi lever i en värld där vi gärna sugs in filmens värld av superhjältar, fantasi och science fiction som för några ögonblick tar oss långt bort från vårt eget lilla mikrokosmos i vardagen eller på den här planeten. Vi glömmer att ta in det som sker och tänka några schackdrag längre fram och in i den science-fiction värld vi raskt rör oss mot. 

För i dagarna togs de första steget mot något som de flesta på grund av just oförmågan att förstå exponentiell tillväxt inte ännu insett vidderna av. Jag vågar påstå att Neuralinks N1 kommer för alltid förändra vad det är att vara människa och sannolikt redan inom tio år. Ja du läste rätt, vi får se om jag får rätt och får äta min hatt med senap på men so be it! 

Men låt oss först backa lite för att underbygga mitt påstående. Människans hjärna i är första hand utvecklad för att hantera kortsiktiga faror och agerar mer med reptilhjärnan än med sunt förnuft och långsiktigt tänkande. Det är med redskap (teknik) och ackumelerad kunskap av människan som kollektiv som fört oss dit vi är idag ofta med till synes små men många förbättringar som gjorts av individer eller grupper för att förlänga och förenkla våra liv och förstås de stora språng som individer likt Arkimedes, Isaac Newton, Leonado Da Vinci, Albert Einstein inneburit för mänskligheten. Vi vill gärna tro av vi är smartare än människor som levde för tex 1000 år sen men det är vår tillgång till kunskap och teknik samt det enkla faktum att vi är fler och att det därför finns ett större urval av hjärnor som gör att vi framstår som smartare. 

Vi lider dessvärre fortfarande av denna kortsiktighet i tänkande och oförmåga att som kollektiv på snart 8 miljarder människor hantera gemensamma utmaningar. Framförallt insikten om att vi lever på en ändlig planet med ändliga resurser där befolkningen växer och välfärden/mer fred än krig är det som fått många att tvivla på att vi ska kunna överleva utan ekonomisk tillväxt. Logiken i detta resonemang följer att vår successiva undergång som civilisation bara reflekterar tidigare civilisationers uppgång och fall men nu bara som en större och mer sammankopplad enhet. 

Men det finns åtminstone en joker här som få fortfarande tar hänsyn till, nämligen artificiell superintelligens och sammankopplad mänsklig intelligens för att möta våra största existensiella utmaningar som klimathotet och ekosystemkollaps. 

I vår högteknologiska tid finns det ett namn som redan nu gått till historien och som jag tycker påminner mycket om Leonardo Da Vinci men även är väldigt annorlunda. Detta är förstås Elon Musk. Man kan tycka vad man vill om denna ingenjör och superentreprenörs företag och tankar om framtiden men han förändrar nu minst fyra industrier i grunden i en takt som ingen annan kommer i närheten av. 

Men detta inlägg handlar inte om Elon Musk utan om att vi nu i exponentiell takt går mot utvecklandet av supermänniskor parallellt med Artificiell Intelligens. Det är dock symbiosen och mötet mellan kollektiv superintelligens och artificiell intelligens vi nu rör oss mot som är fullständigt banbrytande och ja hisnande.


Och det är här vår tids Leonardo Da Vinci kommer in, nämligen Elon Musk och Neuralink.

I dagarna presenterade nämligen Elon Musk vad företaget som han själv grundade och investerade 100 miljoner dollar ur egen ficka för blott tre år sedan, har lyckats med och med under 100 anställda. I presentationen nedan förklarar Elon Musk samt ett antal av Neuralinks ledande forskare däribland en hjärnforskare detaljerna. Jag rekommenderar starkt man kikar på presentationen oavsett om man är tekniskt intresserad eller ej då det sannolikt kommer få stor påverkan på alla nu levande människor.

Elon Musk och sina kollegor om Neuralink och N1- första steget att sammankoppla en mänsklig hjärna via nervtrådar till tekniska hjälpmedel och datorer


I korthet handlar det om att skapa en motorväg eller brygga om man så vill mellan våra snabba hjärnor som inte behöver gå via våra idag jämförelsevis långsamma sinnen som lukt, syn, hörsel och känsel. Långsamma tänker någon, vi är väl ändå den dominanta arten på planeten och överlägsen just tack vara hur vi kan använda vår sinnen med vår hjärna? Ja, men kanske inte så länge till. 

Den mänskliga hjärnan kan inte mätas med en dator i antal beräkningar per sekund men komplexiteten i tankar och intelligens är fortfarande minst sagt imponerande. Vår svaghet ligger främst i fråga om hastighet kontra en dator att inhämta information och omvandla till handling via våra sinnen (och att utföra parallella beräkningar). Att tex inhämta information via Internet kräver både knapptryckningar via fingrar och användning av våra ögon samt att vi förflyttar vår kropp till närheten av en enhet via vilken vi kan inhämta informationen. 

Att sedan kommunicera denna information till andra människor/intelligens av jämförbar nivå innefattar samma långsamma process. En flaskhals som gör att vi kommer få ytterst svårt att hänga med i den tekniska utvecklingen av artificiell intelligens i takt med att den flyttar alltmer in i maskiner som kan röra sig själva. För ja det är på väg i högsta grad vare sig vi gillar det eller inte, kika bara på Boston Dynamics senaste Atlas robot.

Vad Neuralink skapat är ett första steg att göra det möjligt att endast med tanken styra hur vi använder tangentbord eller andra apparater via elektriska impulser från vår hjärna. Detta genom att använda trådar tunnare en hårtstrån och via en specialbyggd robot ansluta dessa till nervtrådar/nervsystemet i hjärnan för vidare koppling till chip för trådlös kommunikation till olika enheter vi vill kunna styra. 

Enligt Elon Musk är tekniken de utvecklat 1000 gånger mer avvancerad än något annat som finns på marknaden. Neuralink har gjort försök på råttor och en apa där apan kunde styra vad som skedde i en dator via sina anslutna nervceller/nervtrådar.

Men vad i hela fridens namn ska vi med detta till och varför utsätta djur för vår galenskap, tänker säkert många. Enligt Elon Musk är utnyttjandet av AI-verktyg via direkt koppling till våra hjärnor vår enda möjlighet att inte helt bli överkörda av utvecklingen av artificiell intelligens som han själv gång på gång varnat för (bland annat i direkt möte med tidigare amerikanska presidenten och för amerikanska senaten). 

Idag får utvecklingen av alltmer utvecklad maskininlärning ske i princip obehindrat där AI-system skriver sina egna algoritmer utan att utveckla säkerhetsbarriärer och framförallt dela insynen om utvecklingen till allmänheten så att inte enskilda aktörer får oerhörd makt genom att kunna använda dessa AI-verktyg för egna syften. Vi talar om risker med AI-verktyg för manipulation och kontroll av mänskligheten/människor som skulle kunna få alla tidigare envåldshärskare att framstå som myror i jämförelse. 

Ett sätt att möta dessa existenstiella risker, vare sig det är manipulation av enskilda aktörer eller en AI-utveckling vi inte kan hänga med i på grund av våra biologiska begränsningar, är dels att dela med sig av kunskapen kring utvecklingen inom Artificiell Intelligens och att via tekniska hjälpmedel som Neuralink nu börjat skapa kunna, överhuvudtaget gör det möjligt att ta del av den tekniska utvecklingen och kollektiva kunskapen via en motorväg bortom våra vanliga sinnen.

Det är förstås lika skrämmande som faschinerande vad detta steg i vår mänskliga utveckling ska ta oss eller snarare om det innebär att vi får definiera om vad det är att vara människa eller om det kommer dela in människor i olika grupper. 

Människor med eller utan AI-verktyg och förstås i förlängningen det redan Alan Turing, datorns skapare menade borde vara fullt möjligt, att skapa Artificell Intelligens som kan tänka själv i likhet med och ja förstås långt lång långt bortom våra egna hjärnors förmåga.

Jag har full förståelse för att de flesta ännu inte förstår hur snabbt Artificiell Intelligens kommer utvecklas och vilket enormt steg Neuralink har tagit för människans möjlighet att ta del av kunskap av teknik men också riskerar bli dess slavar ännu mer än vi är idag. Det hela hänger återigen ihop med oförmågan att se bortom vårt egna lilla mikrokosmos och se när vi står inför mycket snabba paradigmskiften. Det är av samma anledning många människor år 1900 inte kunde föreställa sig vad som då var häst och vagn på New Yorks femte aveny men bara tio år senare skulle utbytas mot bilar med förbränningsmotorer där hästar endast fick framföras på speciella gator.

Av samma anledning bör man vara öppen för att vi inom 10 år kan ha helt förändrat våra transportsystem till självkörande transporter, många, kanske rent av majoriteten utrustat sina kroppar med AI-verktyg. För kom ihåg att den tekniska förändringen är exponentiell och sker inte i små steg utan i snabba jättesteg vare sig vi vill eller inte. Nästa hisnande tekniska hopp kommer alltså snabbare och snabbare.

Detta för oss osökt till en annan vår tids största utmaningar, nämligen klimathotet. För kommer vår tekniska utveckling som nu innbär accelerande konsumtion av ändliga resurser innebära att vi kör in i resursväggen innan en AI-singelton (en överlägsen generell AI som kör ifrån alla andra konkurrenade AI och aldrig kommer kunna bli ikappsprungen), nås? Eller kommer vi tack vare sammankopplad kunskap och teknik mellan våra hjärnor kunna möta utmaningen i tid? Eller kommer vi rent av, antingen hinna utveckla AI-verktyg som hjälper oss att ställa om och minska utsläppen och resursanvändningen vi annars inte klarat av? 

Om vi som klimatforskare pekar på, har mindre än 11 år att ställa om till en fossilfri ekonomi där vi inte bara minskar utsläppen till noll utan minskar de vi redan pumpat upp i atmosfären, kanske AI-verktyg är vår enda chans, ja eller så blir det rent av det som förintar oss i ett senare skede. Det är därför viktigt att människans kollektiva intelligens och bästa sidor till samarbete används just för att minska sannolikheten för en negativ och potentiellt förödande utveckling av AI.

Vilket åter för oss till behovet av att förstå exponentiell tillväxt och varför ekonomisk tillväxt inte kan fortsätta som idag ens med AI-maskiner som gör arbetet åt oss. Helt enkelt för att vi osannolikt hinner bygga en till civilisation på Mars och/eller månen innan tillväxtens materiella gränser här på jorden gör det omöjligt.

I avsnitt 7 av Evolution Show samtalade jag med Mikael Malméus kring just tillväxtens gränser och den rapport Malméus varit med och skrivit med kollegor vid IVL Svenska Miljöinstitutet samt forskare från, Försvarets Forskningsinstitut (FOI), Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) mfl. 

Mitt samtal med Mikael Malméus på Evolution Show om 4 scenarier för en framtid utan ekonomisk tillväxt  
  

Jag avslutar med att tipsa om den nystartade podcasten "Tillväxtparadigmet" där Hannes Anagrius bjuder in till samtal om just tillväxtens gränser. Podcasten är en del av nätverket Steg 3. Jag hade äran att vara första gästen och kommer troligen vara med i fler avsnitt framöver. 

Vi pratar om världens fossila energianvändning med exempel från BP Statistical Review of World Energy 2019, hotet mot våra pollinatörer och varför ekonomisk tillväxt som vision är förlegat för den framtiden vi nu står inför.

Jag gästar nya podcasten Tillväxtparadigmet och samtalar med Hannes Anagrius

Varför Tesla håller ledningen, dieselgubbar och värdet av Northvolts batterifabrik

I avsnitt två av Evolution Show gick jag igenom många av de vanligaste myterna kring elbilar tillsammans med Tesla Club Swedens ordförande och grundare Tibor Blomhäll.

I senaste avsnittet av internationellt inriktade Evolution Show som jag är värd för, avsnitt # 9 samtalar jag och min gode vän Roberth Hansson om våra erfarenheter kring Tesla och eltransporter bland annat om en roadtrip på 430 mil i Europa med min Tesla Model S jag skrivit om här tidigare. Vi ställer oss bland annat frågan:

Hur kommer det sig att Tesla fortfarande ligger så långt före övriga biltillverkare och vilka är de främsta fördelarna Tesla sitter på idag och vad har de på gång?

Vi pratar även om dieselgubbar/fossilgubbar och varför är de så fast i sitt perspektiv på elbilar men att den yngre generationen har en helt annan syn på elbilar. Ett annat relaterat ämne vi pratar kring är svenska Northvolt där VD:n och en av huvudgrundarna Peter Karlsson med sina erfarenheter som logistikchef på Tesla nu bygger Europas största batterifabrik i Sverige. Vi frågar oss hur det kommer det sig att Volkswagen och BMW först nu inser att de saknar batterikapacitet och vänder sig till Northvolt när batteribristen för stora volymer av elbilar ska bli billiga och ens möjliga, varit känd i flera år?

I samtalet försöker vi sticka hål på den kanske märkligsate myten av alla, att det snart skulle dyka upp någon så kallad "Tesladödadare", ett företag eller en bilmodell som skulle göra Teslas elbilar ointressanta och få företaget att gå omkull. Istället för rena spekulationer bör en seriös analytiker eller investerare gå vi på djupet för att se vad Tesla gör och jämföra med vad de övriga biltillverkarna faktiskt leverar i form laddnings-infrastruktur för elbilar, batteri-räckvidd för bilarna, tillgång till batterivolymer och tillgången till självkörande data och AI mjuk och hårdvara anpassad för just deras modeller.

Den som provåkt en elbil, särskilt en Tesla och följt hur företaget utvecklats från nästan ingenting på drygt ett årtionde med en VD och grundare (Elon Musk) som så sent som igår visade upp hur ett av hans andra banbrytande företag, Neuralink mycket snart kan komma att i grunden förändra vad det är att vara människa, bör istället fråga sig vilka av de stora biltillverkarna som kommer gå i konkurs först eller tvingas slås samman med andra för att ha en chans att klara övergången till självkörande eldrivna fordon med helt ny affärsmodeller.

Se gärna även tidigare samtal på Evolution Show med Anna Pernestål om utmaningarna och möjligheterna med självkörande fordon. 

Senaste samtalat alltså nedan, avsnittet kommer under dagen även upp som podcast på de flesta plattformar som ni finner via anchor här. Även på Soundcloud. 

I nästa avsnitt som utkommer om två veckor, den 1 augusti kommer jag prata globala energitrender i ett samtal med Mikael Höök, lektor och chef för Globala Energisystem i Uppsala. Mikael Höök har lång erfarenhet av forskning kring naturresurser och energianvändning och hjälpte Therese Uddenfelt med fakta för sin omtalade bok Gratislunchen. Vårt samtal kommer koppla samman energitillgången och användningen med klimatutsläppen och de utmaningar de medför globalt och för olika länder. 
  
Avsnitt 9 av Evolution Show: Varför ligger Tesla före, dieselgubbar och Nortvolts batterifabrik

En jättesvärm, en italiensk drottning och varför James Hetfield i Metallica är biodlare!

För några dagar sedan hölls sommarens största konsert i Sverige när rockbandet Metallica gästade nya Ullevi och över 60 000 åskadare var på plats för att se ett av världens största rockband. Men få känner till att det första bandets största stjärna, James Hetfield gör när han kommer hem efter en lång rockturné är att åka till sin ranch i Kalifornien och sätta sig framför flustret till en av sin bikupor och titta på när hans bin arbetar, för det är först då han kan slappna av på riktigt. 

I en längre intervju i Joe Rogan Experience för ett par år sedan berättade nämligen James Hetfield ingående om sin passion för biodling och bin som han nu har hållit på med i sju år (se längre ner i inlägget). 

Själv har jag nu varit biodlare i drygt fem år och precis som Hetfield fortsätter jag att faschineras av binas värld som är lika komplex som den är inbjudande. Just nu arbetar jag på en liten film med lite av årets äventyr från min bigård och framöver blir det en del samtal med inspirerande biodlare för Evolution Show som jag är värd för. 

Denna sommar har verkligen varit extra hektisk och är vid sidan av arbetet med nya youtube-kanalen Evolution Show det som tagit mest av min tid därav de färre antalet inläggen här på bloggen.

Men nu är det dags för en uppdatering och det blir i binas tecken! 

Min sommar i bigården började med att jag fick göra ett antal svärmförebyggande åtgärder, bina som särskilt kring midsommar annars ser till att dela på sig och halva samhället oftast med den gamla drottningen lämnar kupan. I år blev det till att göra fyra avläggare från min fyra bisamhällen varav tre fick nya ägare hos två olika familjer som precis blivit biodlare och därmed behövde bin. 

Men det räckte inte, bina i mitt starkaste samhälle svärmade en vecka före midsommar och typiskt nog när jag inte var hemma men en vän till mig var på plats och ringde mig. Härpå blev det bråttom att få tag på någon biodlarvän som kunde komma och fånga in den och tacksamt nog kom två erfarna herrar snabbt och inte nog med det, det blev premiärtest för denna svärmfångarmojäng!

Svärmfångardammsugare av en biodlarvän och oppfinnar-Jocke vars gård jag ska besöka och filma framöver 

Efter ett par timmars lirkande lyckades de dammsuga in en JÄTTE svärm som satt cirka fyra meter upp i ett träd bakom min bigård. Svärmdammsugaren är egentligen ett rör kopplat till en låda i ena änden som drivs av en lövblås. Bina sugs försiktigt in i lådan och kan sedan krypa upp i en vanlig låda som fyllts med vaxade ramar/mellanväggar. 

Lådan placerades sedan på en diskbänk vi har stående ute i trädgården och ett tak sattes på för att stå över natten innan den skulle flyttas över i en vanlig kupa. Men då jag inte var hemma blev det ingen ventilerad botten eller någon ventilation/luft alls först vilket min vän noterade och därför tog beslutet att sätta på ett spärrgaler som enda "tak" då det inte skulle regna och vara varmt över natten. 

Nästa morgon kom en av mina biodlarvänner förbi igen och flyttade kupan framför flusteringången till en av mina så kallade topplistekupor. När jag kom hem två dagar senare 
hämtade jag åtta utbyggda topplister jag hade kvar från ett samhälle som inte överlevt vintern för två år sedan och satte ner i topplistesamhället. Nu väntade operationen att flytta över svärmen till topplistekupan men dess satt nu alltså på vanliga lågnormal-ramar som inte passar i topplistekupan. Istället för att göra den rätt så komplicerade operation som jag filmat tidigare på Olja för Blåbär -kanalen prövade jag en enkel variant.

Jag letade först upp ramen med drottningen och tog hela ramen med bin och allt på och hängde snett över där topplisterna annars sitter varefter jag tog två utbyggda topplister och satte så nära som möjligt, en på vardera sida om ramen med drottningen på. Tanken var att drottningen och många bin skulle ta sig över till topplisterna medan jag skakade ner övriga bin i topplistekupan. 

Jag lät ramen med drottningen hänga kvar tills jag satt ner gamla utbyggda kakorna med topplisterna i topplistekupan och försökte i den mån det var möjligt att med min fasanfjäder borsta ner bina så de hamnade på topplisterna med flesta hamnade förstås i sågduset i botten av topplistekupan. Sågduset var för övrigt helt nylagt i botten för att de skulle få nytt och fräscht. Jag tittade sedan noga på ramen där drottningen skulle befinna sig men kunde inte längre hitta henna och borstade därför mycket försiktigt ner resten av bina i topplistekupan i hopp om att drottningen promenerat över till en av topplisterna. 

Eftersom detta var en svärm på endast två dagar hade de fortfarande enorm bygg- och samlariver typ 5-10 gånger mer än ett vanligt samhälle skulle jag tro så risken för svält var nog liten. Men för att de inte skulle behöva kämpa så mycket och trivas i sitt nya hem hade jag med med mig cirka två kilo honungsrester från fjolårets slungning (upptinade sedan morgonen från matlådor i frysen) som jag la på en smal träskiva nere på sågduset. Jag satte sedan försiktigt ihop de åtta utbyggda listerna något till höger om de tre små flusterhålen så att de alla kunde användas som ingångar men inte hamnade mitt framför de åtta listerna. Avslutningsvis stängde jag till de två avdelningsskivorna. 

Här vill jag vara klar med att jag vid tre tidigare tillfällen försökt få bin att trivas i topplistekupor, ett på Gotland och två i Dalarna. På Gotland dog samhället på grund av att en råtta åt sig igenom en isoleringskiva vi satt ner som inte hade skydd i uppkant av trä vilket gjorde att den åt sig igenom isoleringen och kom in under vintern, det samhället var heller inte särskilt starkt inför invintringen. 

I Dalarna har jag försökt två gånger med topplistekupor men samhällena har inte hunnit växa sig starka mer än 12-14 lister innan invintringen och jag borde ha gett dem extra socker/honung vid starten då det går åt mycket energi att bygga stora vaxkakor från scratch vilket inte behövs i en kupa av lågnormal typ där man tillsätter förvaxade mellanväggar bina kan bygga vidare på. 

Min bigård i Dalarna, 4 samhällen (lågnormal) och ett superstarkt samhälle i en topplistekupa

Men med den här svärmen och mina tidigare erfarenheter var det nu "now or never", nu skulle jag få det att funka! Efter två dagar återvände jag till svärmen i topplistekupan och noterade då att de byggt ut alla gamla topplister i nedkant (de var inte helt utbyggda) och samlat in honungen från resterna. Jag gav dem då ytterligare 2 kg sockerlösning i en stor glasburk med små hål i locket som jag placerade opp- och ner till vänster om flusteringångarna och placerade fyra tomma topplister över som "tak". 

Jag bör tillägga att detta var en jättesvärm vars byggiver jag aldrig sett maken till... Två dagar senare var sockerlösningen inhämtad och bina hade börjat bygga massor på flera av de tomma listerna. Efter fyra veckor och genom att tillsätta 2-3 lister varje vecka med expansion åt ett håll, höger i mitt fall har sitter nu detta supersamhälle på 22 lister varav 20 är fullt utbyggda och 12 av dess från ingenting!! Jag har dessutom skattat  (stulit) två ramar delvis täckta med honung) under denna period. 

Så svärmar kan vara guld värda! Tyvärr gick en svärm till från en av mina andra samhällen som jag inte hann göra något åt men så kan det vara ibland är naturens krafter bortom vår kontroll och det är bara att acceptera.  

Det blev långt om min toppliste-svärm nu lite honungrock!

"Jag kan prata en hel timme om bin de är så intressanta!" -James Hetfield, huvudsångare och gitarrist i rockbandet Metallica



Som jag skrev i början av inlägget är Metallicas huvudstjärna och sångare James Hetfield biodlare sedan cirka 7 år nu. Hetfields far hade bin när han växte upp och han skördar tillsammans med sina barn cirka 250 kg honung per år som han bland annat ger bort till sina vänner och "they love it!". Hetfield är dessutom självförsörjande på grönsaker och kött (han är jägare och de har vad jag förstått även en del djur på ranchen i Colorado som kycklingar och kalkoner). 

Metallicastjärnan har under många år upplevt det ofta skruvade och hårda Hollywood-livet på västkusten och led länge av sin alkoholism. Idag har Hetfield kvar en ranch i Kalifornien bland annat för att hålla sin bin där men bor i huvudsak vid sin andra ranch i Colorado i den lilla staden Vail. Lyssna gärna till intervjun ovan som är ett utdrag ur en längre intervju i Joe Rogan Experience från 2016 där han alltså länge och väl pratar om sin passion för bin!  

Från James Hetfield till min italienska drottning. 

Jag har nästan hela tiden haft mycket lugna bin och har sedan start valt att inte använda rökpust, det har gått hur bra som helst ändå. En mycket erfaren biodlare sa tidigt till mig att det inte skulle gå, de skulle bli mer agressiva och de skulle bli ogörligt med en massa bin i luften varje gång. Min erfaranehet är att jag haft mycket lugnt utan rökpust. Det är upp till var och en att välja men min erfarenhet är klart positiv. Men det är skillnad på lugna bin och extremt lugna bin. Vilket för oss till Åke Flood.  

Åke Flood en pionjär inom drottningodling i Sverige med extremt lugna italienska bin

Då jag hade en avläggare där ingen drottning gjort sig till känna trots jag tillsatt nya ramar med ägg ett flertal gånger och inga ägg från en ung parad drottning syntes till, var jag plötsligt i akut behov av en ny parad drottning annars skulle snart ett arbetsbi börja lägga endast drönarägg och samhället skulle med tiden gå under (ett så kallat pucelsamhälle). Efter en del research fick jag höra om en pionjär inom drottningodling, Åke Flood som lyckats avla fram och isolera en stam italienska bin av rasen Apis mellifera ligustica, eller kort och gott ligusticabin. 

Tre av Åke Floods parningskupor för ligusticadrottningar

Åke Flood som nu har hunnit bli 86 år gammal har avlat bin sedan 1970-talet och detta verkar tyvärr vara sista året han säljer sina omtalade drottningar. Åkes ligusticabin är kända för att vara extremt lugna och renrasiga vilket i binas värld innebär bevarande av egenskaper som lugn, samlarförmåga eller som när det gäller nordiska bin, köldtålighet med särskild anpassing för nordiska vintrar. Vi måste komma ihåg att bina anpassats till olika klimat i över 50 miljoner år och att korsningar kan innebära klara försämringar i olika riktning beroende på var bina ska leva. 

Under 1970-talet importerades en rad olika biraser från USA och Europa vilket sannolikt starkt bidrog till mer agressiva inhemska nordiska bin i bland annat Sverige men även sannolikt hos andra arter som ligusticabin när de blandades med andra importerade bin. Det går förstås inte ha samma biras för honungsbin i hela Sverige men det går att odla fram mer lugna och renrasiga bin som sedan placeras ut och succesivt kan byta ut agressiva bin inom mindre områden. 

Hur som helst, jag åkte till Åke Flood i Borlänge och hämtade en parad ligustica-drottning som jag nu satt ner i min avläggare. Avläggaren kommer inom några veckor att flyttas till en isolerad bigård bortom räckvidd för andra biodlares bin (mer än fem km till närmaste biodlare jag känner till) där jag sedan endast kommer hålla italienska bin med avkomma från Åke Floods extremt lugna variant. Om de överlever vintern kommer jag sedan göra avläggare på den och för säkerhets skull införskaffa 1-2 parade ligsustica drottningar av en drottningodlar-kollega till Åke Flood som fått avelsdrottningar av Åke.      

En av Åkes parningskupor framifrån

Normalt sitter dessa parnings-lägenheter på stolpar eller liknande men i brist på plats fick några stå vid en av Åkes vackra blomrabbater. Jag hoppas få tillfälle att göra en intervju med Åke Flood som sitter på ovärderliga kunskaper om bin och drottningavel som med andra kloka drottningodlare i Sverige starkt bidragit till att vi har flera lugna och växande bistammar i landet.   

Under sommaren har jag förstås hunnit med att slunga honung också och årets första skörd blev rekordstor och det ser även lovande ut inför min andra och sista skattning jag planerat in till slutet av månaden. Men i linje med mitt naturliga förhållningssätt med bina ska de få behålla tillräckligt med honung för att inte behöva tillsätta något socker alls till invintringen. Tanken är att ge dem den näringsrika maten de själva samlat in som bland annat har en massa antibakteriella förmågor som vanligt socker saknar. 

En toppliste-ram med honung! 

Kan tillägga att jag dessutom bara använder naturliga material och behandlar endast med myrsyra och oxalsyra för att hålla nere förekomsten av varoaparasiten även om jag har väldigt lite av den varan. Topplistekupan med den nya jättesvärmen ska givetvis även behandlas på samma sätt till hösten. 

Avslutningsvis: Att hålla honungsbin är en fröjd men kan kräva en hel del arbete åtminstone under högsommaren, även med en topplistekupa. Jag rekommenderar därför starkt att man går en biodlarkurs innan man börjar och att man ser till att ha åtminstone en vän som kan ställa upp och hjälpa till då och då, dels för att det kan bli tungt och klurigt ensam men lika mycket för att det blir mycket roligare! 

Bina och pollinatörerna behöver vår hjälp på grund av den skada vi orsakat deras och våra livsmiljöer och det finns som tur ännu mycket vi kan göra för att vända utvecklingen. Kika eller lyssna gärna på första avsnittet av Evolution Show som jag är värd för där jag pratar med Anna Pernestål om varför och hur vi kan hjälpa pollinatörerna och varför man inte ska vara rädd för bina när man vet hur de lever och beter sig! 

I nästa avsnitt av Evolution Show som kommer i slutet av nästa vecka pratar jag och min kompis Roberth Hansson om lite av den senaste nyheterna kring Tesla och andra nyheter på energifronten! Roberth som är medförfattare till vår bok Olja för Blåbär Energi Makt och Hållbarhet 

Hur kan vi hjälpa pollintörerna och är bina farliga? Mitt samtal i Evolution Show med Anna Pernestål.

Ny plattform för att möta klimatkrisen: Samtal med entreprenören Ingmar Rentzhog om We don´t have time

Den 27:e juni gästade Ingmar Rentzhog, entreprenören  bakom den nya platformen We don´t have time, Evolution Show och vi samtalade om hur vi kan möta klimatkrisen med nya former av globala samarbeten och positiva visioner för framtiden där vi inte bara slutar upp med den fossila energianvändningen och ohållbara konsumtions- och produktionsvanor utan framförallt talar om vad vi ska göra istället som är bättre och kommer göra oss lyckligare!

För är det något Ingmar Rentzhog ville understryka var det inte bara allvaret och den korta tid vi har att ställa om vårt samhälle i grunden utan vad vi ska göra istället och att det finns alternativ vi kan börja med redan idag! Jag tror det är ett mycket viktigt budskap som ofta försvinner när vi pratar om klimatkrisen och andra relaterade resurskriser som Peak Oil eller ekosystemkollaps, dvs inte bara tala om vad människor inte längre får/kan fortsätta med (tex slösaktig konsumtion av prylar som bara slängs och inte kan återvinnas) utan hur vi kan skapa hållbara alternativ redan nu genom ny innovationskraft och kloka idéer som delas av många. 

Incitament som högre pris för utsläpp, ja eller all form av miljöförstöring/energislöseri etc förstärker denna innovationskraft och människors vanor men vi kan inte vänta på att politiker eller enstaka företag ska visa vägen, det har vi inte tid med. Det krävs ett globalt idéutbyte och konsumtionspress och uppmuntran för att påskynda utvecklingen i en hållbar riktning för klimatet och människans resursanvändning av planetens ändliga resurser.

Och det är här den nya social plattformen We Don´t Have Time kommer in i bilden. Genom att skapa en Facebook-liknande plaform där människor kan starta kampanjer för uppmuntran (klimatkärlek -symbolen), sätta press (varningstriangeln) eller genom att sprida idéer med glödlampskampanjen (glödlampan) har Ingmar Rentzhog med sitt lilla team skapat en möjlighet till snabbare social förändring på Internet för gemensamma klimat- och miljölösningar.

Precis som namnnet antyder, We don´t have time, är det bråttom, vi har kanske 10-12 år på oss att vända utvecklingen att inte bara minska utsläppen utan faktiskt minska den redan för höga koncentrationen av växthusgaser i aftmosfären. Här kan tex nämnas möjligheten att bland annat odla fler skogar/låta dem återhämta sig och låta korallrev och undervattensvegation återhämta sig istället för att som idag på det flesta håll, minska dessa men det finns förstås mycket mer som måste göras.

Ingmar Rentzhog har en bakgrund inom finansbranschen och har bland annat grundat en av nordens mest framgångsrika konsultbolag för investeringsrelationer, Laika Consulting som såldes till Funded By Me 2018. Ingmar har sedan dess ägnat sig helhjärtat åt klimatfrågan och startade samma år We don´t have time, bland annat efter att gått en konferens för klimatlederaskap som hölls av Al Gore.

Ingmar var även en av de första att uppmärksamma och prata med klimataktivsten Greta Thunberg när hon inledde sin klimatstrejk utanför riksdagshuset i Stockholm i höstas.

Sedan We don´t have drog igång har ett antal sevärda konferenser och seminarier hållits där experter och inspiratörer från hela värlen hållits, bland annat den första allmäna klimatkonferensen i världen där ingen fick delta genom att flyga till konferensen. Resultatet var att många högprofilerade talare deltog gratis via webben där bredden och kunnandet var stort och konferensen uppskattades av många inklusive mig själv som inte kunde delta på plats vid tillfället.

Under den drygt en timme långa samtalet med Ingmar avhandlar vi en hel del och kommer tex in på hur lätt det är att divestera bort från fossilt via svenska pensionsfondens nya verktyg, vilka länder och företag som går före och vart utvecklingen går åt fel håll men kan vändas med rätt kunskaper, idéer och tekniker. Vi talar förstås även om de kampanjer för positiv förändring som We don´t have time platformen redan gett upphov till och hur den kan användas för att sätta tryck på företag, regeringar och organisationer att göra mycket mer och snabbt!  

Kika eller lyssna gärna på mitt samtal med Ingmar Rentzhog nedan för att få veta mer om We don´t have time och Ingmar Rentzhog resa från finansvärlden till fullt fokus på klimatfrågan och hur vi kan möta den med snabb global förändring till det bättre! 

Jag äger aktier i We don´t have time. 

Mitt samtal i Evolution Show med Ingmar Rentzhog VD & grundare av We don´t have