FN-rapport om utrotningen av arter: "Vi måste lämna det tillfälliga paradigmet med ekonomisk tillväxt"

Detta inlägg är signerat Johan. 

Världens mest omfattande rapport om utrotningen av världens arter har nyligen släppts av FN och slutsatserna är inte nådiga. Människan står bakom den snabbaste utrotningen av arter som vi känner till och åtgärderna vi måste ta nu för att framtida generationer ska få ett drägligt liv på planeten är entydiga:

"Identifierat som ett nyckelelement för mer hållbara framtidspolicys är utvecklingen av globala, finansiella och ekonomiska system som bygger på en hållbar ekonomi som styr bort från det nuvarande tillfälliga paradigmet av ekonomisk tillväxt."

Vi måste alltså lämna det tillfälliga paradigmet med ekonomisk tillväxt, det är direkt nödvändigt och inte en fråga om politik eller åsikt eller ekonomisk drivkraft som idag, det är helt enkelt fysik och en ödesfråga vi har att förhålla oss till vare sig vi vill ej.  

Att höra dessa ord från några av världens ledande forskare i den hittills mest omfattande rapport om människans inverkan på naturen som skrivits är på många sätt förlösande. Det är hoppfullt att ordvalet är så klarsynt och nu till synes mindre tabubelaggt att tala om i klartext.  

Här en sammanfattning av FN:s rapporten om naturens tillstånd är skriven av Intergovermental Science -Policy Platform on Biodivercity and Ecosystem Services (IPBES), hela rapporten är på 1800 hela sidor. I korthet visar rapporten att över en miljon levande arter i form av växter och djur nu hotas av utrotning på grund av människan. Särskilt vår förändring av landskapen och den biologiska mångfalden pekas ut där 70 % av landförändringarna är helt kopplade till köttproduktionen som tar enorma landytor i anspråk.   

Hastigheten av förändringen och utrotningen ökar och har aldrig varit så hög som nu. 25 % eller cirka 1 miljon av de återstående arterna är direkt hotade just nu. Forskarna är själva chockade av resultaten, särskilt hur snabbt utrotningen skett bara de senaste årtionden. En utmärkt sammanfattning av har gjorts av BBC som jag verkligen rekommenderar att en läser. 

För inte så länge sedan släpptes en liknande svensk rapport där ett Sverige utan ekonomisk tillväxt beskrevs, underförstått att vi inte kan fortsätta med dagens ekonomiska modell då planetens resurser helt enkelt inte räcker för en växande befolkning som tömmer naturens förråd utan att fylla på dem igen. En rapport jag kommer återkomma till när jag samtalar med en av rapportens författare i Evolution Show framöver.   

För tillfället konstaterar jag samtidigt en aningen frustrerat att så få länder och företag lyssnat på samma och än mer genomgripande analyser som redan gjordes 1972 av Romklubbens rapport "Limits to growth" eller "Tillväxtens gränser" på svenska. För det krävs inte elegant logik eller uppfinningsrikedom i nivå med Eintstein eller eller Leonardo Da Vinci för att inse att en planet med ändliga resurser inte kan ha en dominerande art som växter i population exponentiellt på bekostnad av alla andra arter och framförallt genom att använda upp de begränsade resurser som vi alla måste dela på inom ramen för planetens volym. 


Det är smått ofattatbart att på bara femtio år har världens befolkning fördbubblats. Men nu börjar naturen skicka fakturorna och det är ingen minusränta som gäller utan planeten (människohuset) som säkerhet som naturbanken kräver in om det inte betalas i tid... 

Människan sprider sig likt myrstackar som kan ta över stora delar av skogen om de får dominera men till skillnad mot myrorna som hålls i schack av tex giftiga mögelsvampar som begränsar dess populationsökning, har människan som kollektiv inte mött på naturens självreglerande krafter, förrän nu.   

För minnet är kort hos en art som till stor del förlitar sig på reptilhjärnan från en tid då vi levde i små grupper och naturens resurser var till synes oändligt stora i förhållande till vår aptit/våra behov. Men när sedan den tekniska utvecklingen tog fart med industraliseringen för snart 250 år sedan förändrades allt. Detta när den fossila eran öppnade dörren för exponentiell tillväxt i konsumtion och populationstillväxt vilket förblindade oss från att ens tänka på begränsningar, inte ens fysikens lagar, i synnerhet termodynamikens två första lagar som vi dåraktigt sopade under mattan. 

För att citera ett avsnitt om termydnamikens två första lagar från vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet: 

"Termodynamikens första lag säger att energi varken kan skapas eller förstöras. Energi kan bara omvandlas från en form till en annan, som tex när olja i form av bensin ger kraft till en bränslemotor som i sin tur skapar rörelse ut i bilens hjul som för den framåt. Tekniken i motorn på världens mest avancerade bilar, har aldrig någonsin skapat mer än den använt i form av mekaniskt arbete. Energi kan omvandlas på finurliga sätt men när energin väl används avges den i form av värme. 

Och här kommer vi till termodynamikens andra lag som är en lag som sätter gränser för oändlig ekonomisk tillväxt.  För när energi omvandlas "försvinner" alltså en del i form av värme, ibland mycket, ibland lite. Man kan se det som att universum tar ut en energiavgift som måste betalas och som vi aldrig kan hämta ut igen för att utföra mer rörelse eller arbete. Detta är värt att tänka på när vi tex utvinner olja långt under havets botten för att komma åt koncentrerade former av energi som kommit dit genom en omvandlingsprocess som tagit miljontals år." 

Vi har helt enkelt trängt undan nödvändigt systemtänk och förståelse för de långsiktiga konsekvenser ökad konsumtion och energianvädningen får för vår förmåga att överleva. Skillnaden nu är att tiden håller på att rinna ut och att de flesta som lever idag kommer få uppleva stora förändringar inom sin livsstid (nu och de närmaste årtionden) som de flesta trodde låg över 100 år fram i tiden. 

Alldeles nyligen skrev jag och Sveriges Biodlares Riksförbund en debattartikel i Svenska Dagbladet om hur bin och andra pollinatörer måste skyddas för att säkra människans matförsörjning och som livsviktiga delar av ekoystemen.

Glädjande nog menar även forskarna i den nya FN-rapporten menar att det går att vända på utvecklingen men att det sannolikt kommer bli värre fram till åtminstone 2050 och det innan dess handlar om att börja bromsa utvecklingen och om skademinimering, rädda de arter som vi kan. Här är det värt att understryka något som ofta glöms bort i "klimatdebatten, varje ton utsläpp vi inte släpper ut i atmosfären räknas, vare sig det är litet eller stort då det påverkar klimatbalansen. En klimatbalans som för varje steg vi kommer närmare tröskeleffekter kan utlösa självförstärkande mekanismer
på samma sätt innebär varje räddad art ett förstärkt/bevarat ekosystem balans som gör dess helhet och anpassningsförmåga starkare och därmed ökar även vår möjlighet till överlevnad.   


Det finns förstås de med oerhörda resurser ekonomiskt och politiskt som tror sig kunna undgå konsekvenserna av ett planetärt ekoystem i kollaps, men de lurar bara sig själv och även sin barn och barnbarn. Vi sitter i samma båt och när hela båten är under havsytan krävs nytt syre ovan vattenytan som inte allt guld i Fort Knox kan köpa. Här vilar både hoppet om en förändring och den största utmaningen, att förmå tillräckligt många att inse att vi bara kan täta den redan läckande båten (för att fortsätta på den metaforen) om vi hjälps åt tillsammans. Och nej det är inte ett idelogiskt utopitänkande utan ren och skär logik. Utmaningarna är för stora och tiden för knapp för att inte även de med ekonomiska och politiska muskler ska bidra till en snabb förändring. Parallellt växer en global folkrörelse för att möta klimatförändringar, miljö- och artfutrotning som har sitt fulla stöd i forskningen men fortfarande möter på hårt politiskt och ekonomsikt motstånd. Men här kan det gå snabbare än många tror. 

Problemet är att den existensiella hotbilden för mänsklighetens överlevnad inte börjat kartläggas tillräckligt brett förrän nu och att hotet växer snabbare än vi anpassar oss och förbereder för dess konsekvenser. Men jokern och hoppet som jag lutar mig mot är att fler och fler rapporter likt den från FN når till allmänhetens kännedom, att företag och organisationer, individer och även politiker känner sig tvingade att agera. Det är bara genom att samtala kring den enorma planet-utmaningen och slå ihop våra kreativa hjärnor som vi kan vända på utvecklingen. 

Så min uppmaning är just det, sprid samtalet kring arternas utrotning, klimatförändringar och ja den ekonomiska tillväxtens fortsatta omöjlighet så kommer nya idéer växa fram, tankar och lösningar vi inte ser idag men som kan skapa en bättre framtid. Ja det kan bli det som säkrar att det blir en framtid för vår art överhuvudtaget, något vi i vår naivitet tagit för given. Vilken annan art tror att den är centrum av universum... 

I första avsnittet av Evolution Show samtalade jag med Anna Pernestål om vad vi kan göra för att hjälpa pollinatörerna och varför de är så viktiga. Samtalet är på engelska men förhoppnignsvis kan de flesta hänga med rätt bra ändå, kika gärna nedan!

På onsdag 15/5 släpps nästa avsnitt av Evolution Show då pratar jag hållbar klädeskonsumtion och hållbart mode med hållbarhetsinfluencern Sophie Gripenberg, hållbarhetchef på Röda Korset i Stockholm.