Hur hållbara är rymdraketer för planetära och interplanetära resor, ur klimatperspektiv?

Detta inlägg är signerat Johan. 

Världens just nu mest framstående rymdforskning för rymdresor och satellituppskjutningar leds av privatägda rymdbolaget Spacex som i sin tur leds av världens just nu mest framgångsrika entreprenör, Elon Musk. En av vår tids mest inspirerande och missförstådda personer som av en del på grund av okunskap och kanske avundsjuka, beskrivs som en galen och rik, teknikfixerad Silicon Valley ikon. 

Avundsjukan är förvisso befogad, Elon har inte bara som privatägt bolag smulat sönder konkurrensen från statligt finansierade giganter som Ryssland, Kina och Europa samt tagit över NASA:s uppskjutningar av utrustning och proviant till internationella rymdstationen ISS. Den sjätte februari 2018 skickade Spacex upp den mest kraftfulla rymdraket som skutits upp från jorden sedan Saturn V uppskjutningen till månen 1969 men genomförde framförallt världens kanske smartaste PR-stunt någonsin. 

I lastutrymmet som annars skulle fyllts med bråte, skickade SpaceX nämligen med Elon Musks första elbil, en rödfärgad Tesla Roadster med en rymdgubbe i astronautdräkt sittande i som sedan släpptes fri och just nu färdas i en hastighet av 24,924 km/h eller 6.92 km/s i en del av en omsloppsbana som just nu är utanför Mars omloppsbana. 

Världens snabbaste bil och uppskickat av världens kanske mest högteknologiskt avancerad raketbolag... Ja ni förstår att pitchen är svår att ifrågasätta, det går inte längre att avfärda varken Tesla eller SpaceX vad det gäller tekniskt kunnande eller potential att bli gigantiska bolag i framtiden. 

Men det stora steget för SpaceX kan tas redan inom en månad då Elon Musk på twitter nyligen meddelade att bolaget ska testskjuta Dragon 2-skytteln, kapseln som ska kunna skicka upp människor i rymden. Det här steget är inte bara ett horn i sidan på Ryssland som sedan NASA la ner sina rymdfärjeuppskjutningar varit ensamma om att kunna skicka upp astronauter. Det är även ytterligare ett steg att navigera bort United Star Alliance, ett samarbete mellan Boeing och Lockheed Martin som amerikanska skattebetalare hittills fått betala dyra försvarskontrakt för då de fram till nyligen varit ensamma om att kunna genomföra militära uppskjutningar av superduperhemliga satelliter. 

Så sent som den 23:e december skickade SpaceX upp just en militärt utvecklad satellit åt amerikanska flygvapnet, en ny tredje generationens GPS satellit "Global Positioning System III space vehicel (SV)" från den uppskjutningsplats SpaceX hyr av amerikanska försvarsmakten vid Cape Canaveral Air Force Station. Med andra ord plockar SpaceX marknadsandelar även inom försvarsteknik-kontrakt.  

Men så kom uttalandet som säkert fick många att haja till, Elon Musk meddelar nu att SpaceX kommande raket Starship, tidigare under namnet BFR ska börja testskjutas redan i år. Detta är alltså rymdraketen som är tänkt att kunna transportera 100 forskare/personer för den första bemannade expeditionen till Mars för att kunna börja bygga upp den första rymdbasen på röda planeten. Lyckas SpaceX skjuta upp Starship-raketen och landa den igen på jorden (oskadd!) öppnar detta inte bara för att kunna hålla tidsplanen att kunna skicka den första bemannade Mars-expeditionen kring 2025 som Elon nämnt tidigare. Det kan även innebära att SpaceX börjar erbjuda exklusiva resor mellan olika världsdelar på jorden där sträckor som Stockholm-San Francisco i teorin skulle kunna genomföras på 30 min...

Här bör vi dock stanna upp och fråga oss om det senare inte mer är att betrakta som test för att Marslandningen/resor ska fungera säkert och även är till för att locka fler att i framtiden eventuellt våga ta steget att resa till Mars för att eventuellt bosätta sig där. För det är förstås ur ett klimatperspektiv ohållbart att skicka rymdraketer kors och tvärs på jorden så länge de som idag drivs med fossilt bränsle. 

Men hur ohållbart är det? Vi kan nämligen få en uppfattning om hur mycket koldioxid-utsläpp SpaceX Starship raketer kommer bidra med om den börjar skickas upp för regelbundna resor på jorden eller om så veckovisa uppskjutningar till Mars inleds tex. Enligt bloggen Seeker innehåller Falcon Heavy raketen (som alltså skickade upp Tesla Roadstern för snart ett år sedan) cirka 440 ton raketfotogen varav cirka 34 % utgörs av kolväten vilket innebär cirka 149 ton koldioxid utsläpp per uppskjutning. Men den/de raketer som just nu byggs för Starship är kraftigare så låt oss bara som antagande utgå från att den är dubbelt så kraftfull som Falcon Heavy eller att den generar cirka 300 ton koldioxid-utsläpp per uppskjutning. 

Detta motsvarar enbart i svenskarnas utrikes flygresor (som enligt Naturvårdsverkets siffror låg på 11 ton per capita i snitt 2014) nästan motsvarande 28 svenskar som reser flyg per år- under en uppskjutning. Men vi bor ju 10 miljoner i detta land... Ja men ponera att SpaceX skulle genomföra 10 uppskjutningar per vecka eller 520 uppskjutningar per år, då skulle det fortfarande "bara" innebär motsvarande 520 x 28 = 14 560 svenskars flygresande. Men då bör tilläggas att svenskarnas utsläpp bör ner till runt 2 ton per år för att vara hållbart så egentligen motsvarar dessa 520 uppskjutningar koldioxid-budgeten för 72 800 svenskar... 

Är det mycket? I ett globalt sammanhang nej men med tanke på att vi måste minska de globala utsläppen drastiskt och jag utgår från att det kan bli en hype kring att resa med rymdraket till olika destinationer på jorden om SpaceX lyckas med detta (och rymd-flygbiljetten inte blir 1 miljon per resa), finns det en risk att SpaceX får svårt att stå emot att utöka uppskjutningarna på jorden till rent av fler än 10 per vecka (vilket jag förvisso tagit i ordentligt med) för att kunna finansiera resor till Mars. Eller har jag fel, kommer mars-raketerna finansieras med enbart biljettintäkter, sattelituppskjutningar och ett satellitbaserat Internet  som SpaceX börjar sälja? 

Innan vi blir alltför snurriga i rymden kan det här vara värt att påminna sig om att det inom en tioårsperiod kan komma alternativ för åtminstone inrikesresor med flyg. Svenska projektet Elise, elektrisk lufttransport Sverige menar att de inom sju år har tagit fram ett elflygplan som kan ta åtta passagerare cirka 40 mil på en flygning (till en början med bränslemotor som backup). Med många små flygplatsar i Sverige skulle detta kunna täcka in hela landet. Fler mellanlandningar men kortare tid för att ta sig till och från flygplanen som kommer kunna landa närmare samhället då de är mycket tysta. Detta har bland annat Sveriges Radio rapporterat om. 

Internationella och interkontinentala resor då som inte sker med rymdraketer? Ja, här vill jag slå ett slag för tåg i första hand men det får bli i ett annat inlägg.  

  Skiss över hur SpaceX Starship kan komma att se ut

Bildkälla: Elon Musks tweet