När ett "blåbär" får brist på blåbär kanske det vaknar

Detta inlägg är signerat Johan.

Det här inlägget går på blåbärstemat med anledning av en aktuell artikel jag nyss läste i #4/2018 av Sveriges Natur, Naturskyddsföreningens egen tidning. Jag ska snart återkomma till den men inleder med ett citat ur inledningen till vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet.  

"Vem gillar inte blåbär? Saftiga, näringsrika och det finns massor av dem i de svenska skogarna, mer än nog till oss alla. Sannolikheten att du finner några svenska blåbär när du köper sylt är däremot mycket liten, då hela 80 % av Sveriges blåbär på export. De innehåller nämligen fler nyttiga antioxidanter än de bär vi istället importerar från främst Ukraina och Polen. Länder som Kina och Japan betalar bra för de svenska blåbären som därför skickas dit för att användas i hälsokost och mediciner.

Så här ser dagens globaliserade värld ut; efterfrågan och priset styr var saker ska produceras eller säljas. Mat och prylar produceras eller, som i fallet med blåbär, plockas i ena delen av världen för att sedan transporteras till den andra. Där paketeras de om eller förädlas för att på nytt transporteras tillbaka och säljas. Vare sig det gäller norsk fjordlax eller svenska blåbär är förloppet detsamma. Råvaror som återfinns lokalt eller regionalt skickas världen över för att det helt enkelt är billigare än att förädla dem på plats. Åtminstone enligt den nuvarande ekonomiska modellen helt förlitar sig på ökad tillväxt."    

I Olja för Blåbär som känns än mer aktuell idag, visar vi hur världens ekonomiska system är uppbyggt kring ett konstant tillflöde och ökad tillgång till framförallt fossil olja som gör det mycket sårbart. Vi går igenom hur oljeberoendet ser ut i olika länder, inklusive Sverige och varför vi i god tid före världens oljeproduktion börjar minska pga Peak Oil/oljetoppen, parallellt med hotet en accelerande klimatförändring innebär, måste ställa om våra samhällen för att undvika en kollapsliknande process bortom vår kontroll. 

Vi ägnar flera kapitel åt vad vi kan göra för ställa om med en elektrifiering av transportsystemet, med förnyelsebar energiproduktion samt genom att stärka den lokala ekonomin med ökad självförsörjning av mat. Vi lägger även stor vikt vid hur värdefullt det kommer bli att kunna tillhandahålla dagliga tjänster vi idag får serverade genom förbränningen (och föroreningsspridningen!) av fossila bränslen men som de närmsta åren och årtionden måste ersättas med lokala cirkulära ekonomiska system där återanvändning och nytt liv för redan producerade prylar och råvaror blir ledordet istället för slit och släng-kulturen som är ohållbar. Kvalitet och innovativa resursbesparande åtgärder blir inne och oändlig tillväxt och resursslöseri på en ändlig planet blir förlegat och betraktat som en historisk parantes. 

Tanken med boken precis som den här bloggen är att ge såväl inspiration som visa på de utmaningar vi inte kan ignorera och vänta med att möta till i sista minuten då det sannolikt kommer vara för sent eller göra omställningen minst sagt skakig.  

Åter till artikeln i Sveriges Natur "Skogen ett växande mörker" där det står att läsa om hur mängden blåbärsris halverats sedan 1950-talet och minskat med 20 % bara sedan 1999. Anledningen är det högintensiva skogsbruket där mängden skogsmassa per kubik och markyta styr vilket på de flesta håll innebär extremt tätbevuxen skog, oftast granskog. Detta innebär i sin tur att solen inte når ner till marken där tex blåbärsrisen växer. När blåbärsrisen inte får tillräckligt med ljus överlever de inte. De mår bäst i blandad skog bland tex tallar som ogärna växer tätt och därmed släpper igenom mer ljus. 

Många av sommarens skogsägare har även bittert fått erfara att täta granskogar brinner som fnöske och sprider sig ohejdat när elden inte behöver ta sig igenom löv- och tallträd som inte brinner lika lätt/kraftigt som tät granskog. Problemet är att många skogsägare även fruktar älgen som inte ger sig på granen utan föredrar tall- och lövträd. 

Men blåbär är inte bara viktiga för tex björnar eller nyttiga för oss människor. Som biodlare sedan snart fem år ser jag hur ännu en viktig födokälla till bina hotas. Både honungsbin och humlor uppskattar nämligen blåbärsris som ger högt på  nektar- och pollenskalan 1-3 (källa: tabell i Bin till nytta och nöje). På skalan, där 3 ger maximalt med föda och 1 lägst, kommer blåbärsris upp i 2/3 i nektar och 2/3 i pollen. Blåbärsris är med andra ord en värdefull energi- och näringskälla för bina, kanske särskilt en torr sommar som denna när många växter slutade ge nektar och pollen tidigt på grund av torkan.  

Tyvärr är många människor ännu "blåbär" när det kommer till insikten om värdet av helhetsperspektiv gällande naturresurser och missar helt enkelt att se att det som går förlorat i det lilla kan få stor betydelse i det stora, sett i större och längre perspektiv. Får vi färre blåbärsris får vi färre bin och humlor, får vi färre bin får vi mindre blåbär rent bokstavligt och färre blåbär per blåbärsris/buske. Faktum är att bisamhällen som är inom en flygradie till blåbärsris ger nästan dubbelt så stora blåbär och cirka tre gånger fler blåbär per blåbärsris i snitt (källa:  boken Bin till nytta och nöje). Med andra ord, gillar du blåbär bör du visa uppskattning och respekt för bin och humlor!   

Får vi färre bin och humlor får dessutom sämre eller inga äppelskördar, tomater, gurka, körsbär, lingon, raps, jordgubbar, osv osv. Mer om hur hotet mot bina hotar vår matförsörjning kan ni läsa om i en debattartikel jag skrev i Svenska Dagbladet förra sommaren. 

Fler människor kommer tvingas inse att uttaget av alla naturresurser har ett pris som alltid på det ena eller andra sättet måste betalas tillbaka. När vi hugger ner skog eller förbränner olja får det konsekvenser. Det är inte ett oändligt ränte- eller amorteringsfritt lån som "bara" drabbar naturens övriga invånare och växtliv. Naturen har bara börjat skicka fakturorna än så länge och ibland gett oss en påminnelseavgift i form av bränder, stormar, torka, sötvattenbrist och näringsfattiga jordar -tömda på näring och pumpade med kemikalier. Snart får vi kanske lägga till blåbärsbrist. 

Vi måste lämna "blåbärsstadiet" (okunniga, kortsiktigt fokuserade varelser) om det ska bli fler nyttiga och goda blåbär. Jag ser många som vaknat men många fler som behöver väckas till liv för att vi ska nå kritisk massa, då går det fort i rätt riktning.  

Vår bok Olja för Blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet, om världens oljeskruvade handelssystem och hur vi kan ställa om till en mindre fossilberoende ekonomi