Amazonas och mänsklighetens öde får inte lämnas åt en man

Detta inlägg är signerat Johan. 

I krisens hetta kommer ofta det bästa och sämsta sidorna fram hos människan. Och när nu världens blickar vänds åt Brasilien och den nyvalda presidenten Jair Bolsonaro påminns vi om det senare. Mannen som gått till val på att elda på planeten som en kolbit genom att på äkta Trumpmanér -upphöjt till 10, göra det möjligt att i praktiken skövla stora delar av Amazonas ner till trädens rötter. För det har Bolsonaro minsann lovat sina väljare och det är tydligen bra agrobusiness... även när just den åtgärden sannolikt skulle göra planeten obebolig för människan och många andra varelser inom en snar framtiden. 

För Amazonas är inget mindre än världens i särklass största sammahållna ekosystem ovan havsytan som förutom ett djur- och växtliv som får de flesta biologer, parfymmakare, läkemedelsforskare och äventyrare att tappa hakan och framförallt håller otaliga mängder koldioxid. Vi ska strax återkomma till Amazonas enorma betydelse för världens klimatutsläpp.  

Jag minns när jag på högstadiet tillsammans med två kompisar byggde en modell på 1,5 x 1,5 meter där vi visade hur skövlingen i Amazonas gick till i olika steg. Först en ruta med orörd regnskog, sedan en ruta där samma område börjat skövlas av skogsmaskiner, i nästa steg har området förvandlats till betesmark för köttdjur. I ett fjärde steg hade köttdjuren blivit hamburgare som serverades hos jätteföretag som McDonalds. 

När modellen som uppskattades av såväl elever, lärare och föräldrar visades upp under en temavecka beskrev vi muntligt hur djuren transporteras inte sällan enorma avstånd kors och tvärs till slakteri och fabriksområden för förädling till hamburgare för att i sista steget flygas eller skeppas över hela världen och serveras ofta på just McDonalds. Vi la otaliga timmar och varenda rast på att bygga modellen, våra klasskamrater tyckte det var slöseri med värdefull fritid... 

Men att jag skulle bygga en modell över Amazonas skövling var ingen slump. Ända sedan jag som mycket liten började läsa böcker och se filmer om indianer i såväl Nordamerika som Sydamerika växte min faschination för indianer fram men även min frustration. Hur kunde människor i naturområden som Amazonas eller kring Mayaindianerna i dagens Mexico betraktas som lägre stående, primitiva kulturer? Något som lättvändigt skulle förpassas till historien med obarmhärdig nåd genom att legitimeras  som något exotiskt som den vita mannen upptäckt och erövrat med sitt stora intellekt och järnhårda teknik... 

Detta trots att många indianska högkulturer legat långt före den samtida såväl västerländska som österländska högkulturen men inte bara när det gäller sitt förhållande till naturen med balans och harmoni i resurshantering och i förhållandet till djur. Detta fick jag själv erfara på nära håll när jag sista året på högstadiet reste till Yucatan-halvön i Mexico och bland annat besökte mayastaden Chichén Itzá (i 45 graders värme med solen i zenit!). 

Här utbildade mayaindianer arkeologer och matematiker redan under 500-900-talet och den stora mayapyramiden eller Kukulcan-templet har tex 91 trappsteg på vardera av sina fyra sidor som tillsammans med toppen motsvarar årets 365 dagar. Mest imponerad blev jag dock när jag fick höra att  solen under vårdagjämningen bildar en skugga runt pyramiden likt en orm som slingrar sig neråt, en teknik som även dagens mest moderna instrument har svårt att efterlikna. 

Vi kommer snart tillbaka till Amazonas och dagens Brasilien. Men det kan här vara på sin plats att påminna sig om att när italieneren Christoffer Columbus (på uppdrag av spanska kungahuset) "upptäckte" Västindien (nej inte fastlandsamerika vilket är en vanlig myt). Ja, då började det som skulle bli världens genom tiderna största utrotning av människor, förvisso i huvudsak i form av en bakterieinvasion från Euopa som slog ut ca 90 % av indianerna i Nord- och Sydamerika. Men även ett införande av slaveri, slakt och ren våldtäkt på otaliga indianstammar som får en skämmas för att komma från Europa.  

Brasilien har fått en ny president och det är något som tvärtom vad de flesta tror berör hela världen. Ja, något som de närmaste årtionden till och med kan få större betydelse för Sverige än vilken regering som styr landet, de flesta vet bara inte om det än. 

För får den nytillträdde brasilianska presidenten Jair Bolsonaros som han vill kommer följande hända:

En yta stor som Frankrike eller cirka 1,5 Sverige öppnas upp för skövling. Skogen ska huggas ner för att soja- och köttindustrin ska kunna bereda plats för sojafält och betespark för betesdjur som senare ska exporteras till övriga världen. Brasiliens oljeberoende ekonomi ska räddas genom att till varje pris fortsätta förmå jordbrukssektorn att växa. Men priset mänskligheten får betala för billig brasiliansk mat från en skövlad Amazonas kan bli högre än någon människa kan betala.   

I Svenska Dagbladet häromdagen skrev reportern Peter Alestig en artikel (en icke direktlänk här pga EU:s förslag om länkskatt och uppladdningsfilter: svd.se/varldens-toppchefer-alltmer-oroliga--och-engagerade--for-klimatet) att det är företagen och det stora kapitalet som kan rädda klimatet däribland Amazonas. I artikeln pekar Alestig bland annat på att världens största fondförvaltare Blackrock äger 80 miljarder kronor som bland annat är investerde i företag i Amazonas och Ryssland med dess enorma skogar.

Vidare menade skribenten att företagens inflytande är enormt och håller på att förändras snabbt till klimatvänlig styrning i takt med att allvaret blir mer uppenbart och framtida investeringar hotas.  Och visst är det intressant att som reportern pekar på att 100 av världens största företag direkt eller indirekt står för  71 % av världens utsläpp men att därifrån dra slutsatsen att de är vår räddning är en enorm förenkling och farlig tankevurpa. 

De flesta företag jagar nämligen i första hand vinster till nästa kvartalsrapport vilket innebär att även om långsiktiga investeringar görs är dessa baserade på ett business as usual perspektiv inom ramen för företagens nuvarande verksamhet och verklighetbild. Fundamentala förändringar som i praktiken innebär ett utanförboxen tänk för hur hela samhället och däribland företag och människor använder resurser.

 Ja, detta måste ske inom år och inte årtionden och kan inte ske bara genom att låta "fria marknadskrafter styra". Det kräver även statliga incitament och internationella regler som påskyndar och underlättar den fossilfria omställningen Det fulla priset för utsläpp och avskogning/miljöförstöring måste betalas av de människor och företag som utnyttjar naturresurser. Priset och konsekvenserna för kortsiktiga ekonomiska vinster där naturresurser inte används ur ett kretsloppstänk ska vara så högt att det inte lönar sig.  

För att synliggöra skadan ett obalanserat resursuttag från naturen innebär kommer det även krävas en mer lokalt förankrad ekonomi där människor blir mer delaktiga och får en insyn i hur resurser kan återanvändas och där vanor förändras till en hållbar och inspirerande livsstil som är i balans med naturen. 

Fokus måste läggas mer på att försöka uppnå kritisk massa i form medvetenhet och behovet av fossilfri omställning genom att stödja sådana tankar och intiativ redan nu. Vi har  inte tid att vänta och långsamt introducera teknik och samhällsförändring som i sista minuten ska försöka rädda mänskligheten från sig själv.  

Problemet är att de flesta människor likt utmaningarna med kapplöpningen mot generell artificell superintelligens, tror att vi kan lösa alla problem när de uppstår och att vi ständigt får en andra chans. Men både i fallet med klimatförändringar och artificiell supperintelligens kan det mycket väl visa sig att om vi är illa förberedda kommer vi inte kunna lösa dessa potentiellt existensiella hot mot mänskligheten i sista minuten, inte ens med de smartaste av tekniska lösningar. 

För ska vi förstå vad som händer i Brasilien, varför landet valt en president som gått till val på politik som är befängd ur ett klimatperspektiv då det i värsta fall innebär game over för världens klimatarbete och förstås är moraliskt förkastligt ur ett mänskligt perspektiv (att tex dra in rätten till urinvånares mark i Amazonas som nya brasilianska presidenten vill göra till förmån för ett fåtal gigantiska jordbruksföretag för att de ska kunna exportera fler brasilianska jordbruksprodukter till omvärlden). 

Låt oss börja med oljan. Nästan hälften av Brasiliens energianvändning kommer från oljan och oljesektorn är vid sidan av jordbrukssektorn landets viktigaste industri där landets nästa största företag är oljebolaget Petrobras. De senaste årtiondet har landets oljeanvändning ökat med i snitt 3,4 % per år medan den egna oljeproduktionen fortfarande inte täcker det egna behovet trots att den ökat med i snitt 3,7 % per år under samma period eller ungefär fördubblats på tio år. 2017 ökade dock oljeproduktionen med 4,8 % medan konsumtionen ökade med 0,1 %.

Om vi leker med tanken att Brasiliens oljekonsumtion skulle ligga kvar konstant på dagens nivå på cirka 3 miljoner fat per dag räcker teoretiskt de kända utvinningsbara oljereserverna i landet (knappt 13 miljarder fat) i knappt 12 år till sedan är de helt slut, finito! (Se BP stat review 2018 för oljeproduktion och kända oljereserver). 

Detta kommer inte hända förstås, det kommer gå mycket snabbare.  Oljekonsumtionen i Brasilien kommer öka ett antal år till i takt med att befolkningen ökar och efterfrågar mer energi/oljeberoende prylar samtidigt som produktionen inte kommer kunna fullföljas maximalt på grund av ekonomiska och geologiska skäl. 

Även om Brasilien åtminstone delvis kan minska sin oljeanvändning genom att elektrifiera transportsektorn bedömmer jag att landet maximalt har åtta år på sig att ställa om sin extremt oljeberoende ekonomi för att möta en minskad tillgång till olja från den egna då fallande produktionen och en minskad tillgång till olja på den internationella marknaden. Detta då oljeimporten blir för kostsam för Brasiliens ekonomi när hela oljebehovet måste importeras och pga för få tillgänliga oljeleveranser för oljeimporterande länder, med undantag för Kina och Indien. Se tidigare inlägg om krympande exportmarknad för olja på grund av Peak Oil/fallande oljeproduktion på många marknader redan.  

Med andra ord finns det snart bara en sektor kvar där Brasilien kan tjäna stora pengar på genom export, nämligen exporten av jordbruksprodukter och skogsråvaror såsom soja, nötkött och palmolja. Övriga världen har dock all anledning att se till att Brasilien hittar andra sätt att försörja sig på...   

Amazonas är inte en i mängden 
Forskning gjord vid Leeds School of Geography som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Carbon Balance and Management visar att Amazonas regnskog tar upp motsvarande ungefär dubbelt så mycket koldioxid som de nio länder som omger området släpper ut tillsammans. Med andra ord dammsuger Amazonas atomsfären på växthusgaser som koldioxidgaser och omvandlar dessa till syre samt binder koldioxid som kol i marken motsvarande dubbla mängden utsläpp från förbränningen av fossila bränslen i Brasilien, Bolivia, Columbias, Ecuador, Franska Guinea, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela. 

Dessa nio länder släppte 2017 ut motsvarande cirka 800 miljoner ton koldioxid tillsammans varav drygt hälften bara i Brasilien enligt statistik från BP Statistical Review of World Energy 2018. Men där mäter man bara utsläppen kopplade till förbränningen av fossila bränslen och inte något från tex skogsavverkningen då blir siffran bara för Brasilien ungefär fyra gånger så hög eller 2070 miljoner ton koldioxid från landet enligt en sammanställning av The Observatorio do Clima som består av 30 icke-statliga organisationer som uppmätt utsläppen för Brasilien 2017. 

Hur man än räknar står det klart att Amazonas regnskog är en koldioxidsänka och en omvänd naturlig lunga som måste bevaras om det ska finnas en chans att hålla sig till 2-graders målet och vi inte ska riskera en självförstärkande spiral där den globala uppvärmningen accelerar obehindrat med ödesstigra följder för människans civilisation och fortsatta existens.   

Hopp om förändring   
I april i år fastslog högsta domstolen i Colombia att den "columbianska delen av Amazonas erkänns som en enhet och ett föremål för juridiska rättigheter inklusive bevarande, upprätthållande, återställande och skyddande rättigher". Detta efter att 25 columbianska ungdomar i samarbete med orgnasuationen Dejusticia stämt den columbianska domstolen just för naturens och deras rättigheter. Den högsta domstolen i Columbia kunde stödja sig på en tidigare dom från 2016 när landets konstituionella domstol fastslog att Atrato-floden har juridiska rättigheter inklusive just de fyra ovan nämnda.

Den högsta domstolen i Columbia pekade i sin dom särskilt på Amazonas värde för klimatförändringarna och de förödande konsekvenserna som följer med avskogningen i området och det därför är av högsta vikt att skydda Amazonas och fundamentalt förändra människors förhållningssätt till regnskogen som den ser ut idag. 

För drygt knappt 1,5 år skedde något liknande på Nya Zeeland där maorierna, Nya Zeelands ursprungsbefolkning efter årtionden av kamp blev först i världen att ge en flod juridiska rättigheter och skyldigheter som i flera avseende liknar de som gäller oss människor. Whangauani som floden heter får även egna rättigheter som omfattar dess omgivning, inklusive skogarna och djuren som lever i den. 

Amazonas måste räddas
Det finns många skäl att rädda Amazonas regnskogar. Inte bara för att ingredienserna till mediciner som olika former av cancer och alla tänkbara och otänkbara sjukdomar vi ännu inte ställts inför kan vila där, utan för att vi genom att skövla världens största ekosystem kan öppna pandoras ask med en oåterkallelig självförstärkande process som accelerar klimatförändringar i naturen såväl som gör det till ett öppet sår för mänskligheten.

För parallellt kan en likartad utveckling späs på om en mer eller mindre total skövling av Amazonas inleds bara för att landet fått en ny, helt verklighetsfrånvänd president. 

Om Amazonas fortsätter skövlas bereder det nämligen vägen för att legitimera en idag i allmänhetens ögon fullständigt oacceptabel skövling av skogs- och naturområden i andra delar av världen. Sker det, är det tyvärr sannolikt game over för människan. Fram kommer en annan intelligens träda, från naturen eller möjligen en avart av en artificiell super intelligens om den hinner utvecklas innan dammet efter den tekniska utvecklingen människan trodde hon kunde erövra naturen med, lagt sig.

Men jag är optimist av naturen och har sett många exempel på vilka fantastiska resultat människan kan uppnå genom samarbete vilket ger hopp. Logiken talar dock för sig själv, Amazonas har vi inte råd att förlora och därför kan dess öde inte bara överlämnas åt nyckfullheten hos en president eller kortsiktiga affärsintressen. För mycket står på spel. 

Jag uppmar därför alla att engagera sig i frågan kring Amazonas framtid och stödja initiaiv som tex We don´t have times arbete med att sprida kunskap om allvaret för planetens tillstånd i förhållande till en mänsklig civilisations fortlevnad. För naturen överlever men jag ser gärna att människan gör det också och dessutom under angenäma förhållanden. 

Avslutar till tonerna av "Rae´s arrival" av Jerry Goldsmith från de sevärda filmen Medicin Man som jag förvisso såg som liten knallhatt men som satte stort intryck på mig och än idag kan ge mig kraft och framtidshopp

Tillägg: Ett alternativ är att skriva under detta upprop för att stoppa Brasiliens nya president från att frånta urinvånares rättigheter till sin mark!