Detta inlägg är signerat Johan.
Minst två företag på Fortune 500-listan använder nu ett specialutvecklat AI-verktyg vid arbetsintervjuer för att bedöma om personen är lämplig för att bli anställd. Genom att analysera personens mikro-uttryck i ansiktet vid olika frågor kan känslor, lugn och pålitlighet mm bedömas på olika skalor som sedan sammanvägs. Detta har redan blivit ett värdefullt sorteringsverktyg där tex hotellkedjan Hilton ger ett sammanvägt betyg av de arbetssökande som företaget sedan kan använda. Sannolikt väljs många bort av människan som ska ta beslutet om att eventuellt gå vidare med en person tidigt tack vare AI-verktyget. Men detta är förstås bara början...
Denna utveckling lär vi bara se fortsätta. Detta kan vara mycket effektivt då ett AI-verktyg med hög tillförlitlighet besparar företagen tid och resurser och hela tiden blir bättre på att läsa av människors reaktion på olika arbetsfrågor som sedan matchas mot andra AI-verktyg som tex läser av hur du uttrycker dig och tänker genom att gå igenom dina flöden på twitter och facebook.
I videon nedan får en inblick hur en arbetsintervju med AI-verktyg kan gå till.
Många uppfattar inte hur snabbt AI-utvecklingen går och tror fortfarande därför att vi kommer se en lika "långsam", till synes linjär utveckling av tekniska innovationer och intåg av AI på arbetsmarknaden mm som vi ser nu. Detta är en tankevurpa vi måste skaka av oss tämligen fort.
Vi uppmanar alla bloggens läsare att läsa Max Tegmarks bok Liv 3.0 samt Nick Boströms bok "Superintelligens", två av världens ledare tillika svenskar, inom just AI-utveckling. Vi måste redan nu börja fundera över hur utbildningar för barn och vuxna ska utformas för att kunna anpassas till en värld som inom 10-20 år kan se mycket annorlunda ut på grund av just AI. Det har kanske aldrig tidigare varit viktigare att undvika specialkompetens inom områden där en AI kan ersätta människor, vilket är allt fler områden...
Breda kunskaper där sociala värden stärks men även grundläggande förståelse för den digitala utvecklingen (inklusive programmering), systemtänkande, kritiskt tänkande, kreativitet och konstnärliga mänskliga uttrycksformer har större chans att leva vidare och frodas bland människor än repetetiva uppgifter eller snarare all form av über-specialisering.
För det är dags att glömma allt du läst i böckerna om nationalekonomi om de komparativa fördelarna med specialisering på olika marknader som ger bättre och billigare produkter på en marknad som konkurrerar ut andra mindre effektiva på andra. För släng in AI i ekvationen samt de planetära gränserna och det blir snarare "renässans-människan" (tänk Leonardi Da Vinci) med inställning att försöka ta till sig breda kunskaper om mycket, ständig nyfikenhet att lära nytt och kreativa förmåga till anpassning som har störst chans att överleva.
Samtidigt konstaterar vi att på område efter område lyser lamporna rött om att vi behöver skapa ett kretsloppstänkande som på ALLA PLAN är i synk med naturen och att teknisk överspecialisering som saknar helhetsgrepp snarare är att betrakta som sårbarhet och ett hinder för resiliens. Några tror förstås att en AI Singleton ska lösa detta åt oss eller snarare ta de svåra beslut vi som kollektiv art inte tycks kunna ta. Beslut om fullt fokus och prioritering att hantera den globala klimatutmaningen som det existensiella hot det är hindras tex av särintressen som skymmer en gemensam vision som stärker våra möjligheter att anta den planetära utmaningen att överleva som art utan att köra rakt in i resursväggen. Det kan hända eller så händer något helt annat med en AI bortom vår kontroll.
Men människan har glömt vad som är den primära ekonomin, dvs naturen. Ekonomi=att hushålla med begränsade resurser= begränsade uttag från naturen som alltid måste återbetalas. Kan vi överlåta åt en AI att lösa detta åt oss? Kanske men sannolikt blir resultatet då inte så som vi tänker eller önskar oss.
Se gärna även några av tidigare inlägg på temat AI här på bloggen:
Jag som trodde att en del av det primära i ekonomi är att skapa värde ur sådant som inte är värdefullt.
SvaraRaderaEtt exempel är de ranchägare som köpte mark i Texas för två hundra år sedan.
Marken visade sig vara värdelös, då, på grund av att det fanns så mycket olja att djuren inte kunde beta där.
Mänsklig innovationsförmåga har sedan dess skapat ett mycket högre värde ur den marken.
Något som AI knappast hade gjort, eller kommer att göra.
Jag har svårt att se vad AI kan bidra eller uppfinna saker som kan vara värdeskapande?
Ja förutom att rationalisera bort en massa huvudlösa byråkrater, mediokra jurister och tjänstemän.
Personligen är jag inte ett dugg orolig för AI, jag reparerar avancerad teknisk utrustning i mitt yrke.
Men det är klart hade jag varit en dussin lärare eller arbetat i "trälhavet" på en offentlig verksamhet hade det varit annorlunda.
Men inte mer annorlunda än för vad det var för en eldare på en ångbåt eller de som jobbade med att återställa bowlingkäglor i en bowlinghall.
Hej! Förstår vad du vill komma i ditt resonemang men det du beskriver är den sekundära ekonomin. Exemplet i Texas är just en primär begränsad energikälla hämtad från naturen som vid ett ögonblick i tiden upptäcks och sedan uttöms tills dess att den inte längre är lönsam att ta upp. Detta kan lätt misstolkas som att nya ändliga resurser hela tiden kan upptäckas och kapitaliseras från för att sen dra slutsatsen att det är människans innovationsförmåga som driver utvecklingen och skapar "ekonomin". Men då glömmer vi vad som är hönan och vad som är ägget. Hur såg populationsutvecklingen och teknikutvecklingen ut innan upptäckten av de fossila energikällorna kol, olja och gas? Förhållandevis linjär. Nya tekniska innovationer kommer göras men vi har nått en punkt där vi är så många människor och resursuttömningen så stor att vi inte bara kan borsta den under mattan (ignorera den för att den sker på andra sidan planeten, bortom konsumentens direkta vardag/närmiljö).
RaderaMed andra ord, människor är duktiga på att förädla råvaor och material från naturen och så länge naturen inte begränsar sin output kan den mänskliga sekundära ekonomin växa...När den primära ekonomin eller "naturbanken" om man så vill, begränsas då valven börjar sina eller väggarna rent av spricka, då får vi se hur mycket tekniken hjälper. Snarare blir det då en fråga om anpassning och cirkulär-ekonomi med tekniker anpassade för en ny verklighet utan ekonomisk materiell tillväxt.
Bra du kan reparera tekniskt avancerade prylar! Då placear jag in dig i boxen "mångsysslare" för att jag utgår från att du är kreativ och läraktig och därmed kommer klara dig länge innan en AI kan "ersätta dig". Men en dag kan komma då även du får se dig om efter en annan sysselsättning och då är det bra att vara öppen för den tanken redan nu. Det betyder absolut inte att jag tycker du ska gå runt och vara orolig över det. Men de flesta tänker inte ens tanken eller ser superintelligenta AI-mångsysslare som Sci-Fi nonsens. Det är ett fundamentalt misstag.
Mvh
Johan
Angola är rik på resurser, Ryssland också men befolkningarna är fattiga
RaderaJapan har knappt några resurser alls men ändå är de en av världens rikaste länder.
Jo, jag vill påstå att får bara mänsklig innovationsförmåga utvecklas fritt så kommer vi att skapa värde åt andra.
Du frågar om populationsutvecklingen, ja den tog väl fart i slutet av 1700 talet.
Då vi dels kom underfund med att merkantilismen inte var en särskilt bra idé.
Men framför allt, eller tack vare att vi gjorde oss av med den planekonomiska merkantilismen, var det innovationer som växeljordbruk och större åkrar som gjorde att befolkningen kunde öka.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrara_revolutionen
Observera att detta skedde mer än hundra år innan vi började använda olja i någon större mängd inom jordbruket.
Fram till mitten av 1960talet bedrevs det mest av jordbruket i västvärden med hjälp av ungefär samma redskap som fanns redan på medeltiden.
På 1960 talet kom den så kallade gröna revolutionen, eller det oljebaserade lantbruket, viktigt att skilja på den gröna- och den agrara revolutionen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gr%C3%B6na_revolutionen
Några av de absolut viktigaste uppfinningarna för lantbrukaren här i landet var mjölkseparatorn och spinnrocken och de var handdriven.
Personligen tror jag inte att oljan kommer att vara lika viktig för ekonomin i framtiden.
Snart kommer vi till en brytpunkt där elbilen tar stora delar av personbilsmarknaden.
Jag tror inte att elbilen tar över helt och hållet på ett bra tag än.
En renässans för smalspåren och lastbilstrafiken kommer att minska drastiskt också.
Förhoppningsvis kommer vi att få uppleva genombrottet för grafene inom vår livstid också.
Det jag oroar mig mest för är lantbruket.
Det kommer förändras drastiskt de närmsta decennierna.
En snabb titt på demografin säger allt.
Vi håller på att köra rakt in i kaklet eftersom alltför få vill hålla på med det moderna jordbruket.
Som väl är är det även där mycket på gång, "trägårdsrobotar" gjorda för småbrukare och virtuella stängsel för boskap kommer att göra stor skillnad, tror jag.
Så vi är nog överens att framtiden kommer med en mer cirkulär ekonomi.
Där städerna kommer att tvingas minska drastiskt i betydelse.
Eftersom jag är väl förtrogen med maskiner och Sci-Fi litteratur säger jag som Isaac Asimov sa om USAs "star wars" program.
Han sa något ungefär såhär, efter det att han visade en stor munterhet över riskerna med ett sådant program: "Satelliterna kan i praktiken vilken natin som helt slå ut genom att skicka upp en hink med spik i den geostationära banan och låta spikarna snurra åt det andra hållet".
Är ni oroliga för AI kan en nation alltid skicka några raketer med kolpulver på byggnaden där AI servern finns på nämsta kraftstation..
Mänskligheten ökade långsamt från långt före jordbruket genom vår förmåga att lära från generation till generation och spridandet över större delen av jorden. När vi sedan började hålla djur och odla fick vi med urval av mer högavkastande djur och växter mer mat.
RaderaHandeln utvecklades och metaller samt mat kunde transporteras lång väg (på vatten). Broar underlättade landtransporter och städer fick utvecklingen att ta fart. Större företag blev effektiva med den dubbla bokföringen. När böcker kunde tryckas blev kunskaper snabbare brett spridda.
Om vi tar Sverige lite senare så betydde potatisen och vaccin också mycket för befolkningsökning som sedan först började stabiliseras på 1900-talet när nästan alla barn överlevde genom bättre kunskap.
Städerna har inte minskat i betydelse i något land och med utvecklad teknik (robotar) kan färre sköta mer av hela matförsörjningen.
Tvivlar på att Asimov sa hink med spik angående geostationär bana.
AI i många rörliga objekt kan knappast enkelt slås ut med kolpulver.
Eldrivna fordon blir snabbt billigare i tillverkning och kommer därför att helt ersätta de fossila i masstillverkning inom högst tio år. Många av de nuvarande tillverkarna kommer inte hinna ställa om innan det är för sent. Därefter är frågan hur länge det finns enkel tillgång till bensin och diesel för den som vill fortsätta använda sin gamla bil. Fordonen blir också mer och mer automatiserade och när vi har helt självkörande nivå 5 i större produktion blir taxi inom ett par år mer ekonomiskt för de flesta och egna bilar skrotas.
Möjligen kan autonoma flyg med eldrift ta över kortare person- och viktigare andra transporter. Stora satsningar pågår och en del projekt avser visa möjligheterna inom kort.
Vänliga hälsningar
Nanotec
O.T.
SvaraRaderaMen kanske väl så tänkvärt.
Onsdagen den 10/10 var det Strömavbrott i Växjö.
Det var kring lunchtid 12:09 för att vara exakt.
I praktiken blev hela staden nerstägd.
Butiker och restauranger stängdes omedelbart.
Utfarterna fylldes med bilar på bara tiotalet minutrar.
Jag var själv där, sådana här händelser får en att tänka efter.
Hej! Tack intressant observation och inte alls off toppic. Ny teknologi kan bygga in stora sårbarheter när de saknar redundans/är beroende av ETT fungerande underliggande system som när de ej fungerar får allt annat falla som dominobrickor. Det här kan tex gälla system som helt bygger på AI-stöd/automatisering där människor antingen glömt hur saker kan göras manuellt eller systemen inte ens möjliggör manuell hantering för att de är byggda för att bara fungera på ett sätt.
RaderaMvh
Johan
Bra Johan!
SvaraRaderaVärlden kommer se mycket annorlunda ut om tio år. Vi måste alla försöka omskola oss. Imorgon deltar jag som åhörare på FORES seminarium som handlar om 1,5 gradersmålet. Min inställning just nu är att 1,5 grader verkar omöjligt politiskt men möjligt om all teknik vi har nyttjas.
Det är möjligt att vi med AI hamnar illa redan långt innan den är smartare än oss på i stort sett alla områden. Jag tror en AI smartare än oss på allt är utmärkt, men det kan också betyda att vi utrotas om inte detta förhindras i förväg. Med långt innan menar jag att tex den identifiering av alla som Kina arbetar på kan hamna i händerna på några med mycket ont uppsåt. Samtidigt är det klart att mycket bra AI håller på att komma in i vårt samhälle. Möjligen kan en del sådan få oss att klara målet på 1,5 grader.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej Nanontec! Kan bara hålla med dig! Övergången innan en super-AI blir övermänsklig all kollektiv intelligens, när AI kan användas av ett fåtal starka spelare, företag, individer och stater kommer bli utmanande minst sagt. Lätt egenintressen och misstag får stora oanade följder samtidigt som de förebyggande åtgärdarna vi som kollektiv art bör ta nu, glöms bort eller ignoreras.
RaderaMen självklart hoppas jag att vi fixar det!
Mvh
Johan
@Anders Rydén
SvaraRaderaHej!
Mitt svar del 1/2 nedan:
Jag förstår hur du tänker men du missar helt min poäng, dvs att människans innovationskraft ifråga om den exponentiella tekniska utvecklingen (inklusive informationsteknologi-eran vi nu lever i) helt är och har varit avhängig en växande konsumtion av den fossila energianvändning som tog fart i början av 1800-talet.
Tittar vi på befolkningsutvecklingen fram till introduktionen av kolet som var en förutsättning för industrialiseringen, kan vi konstatera att världens befolkning låg på ca 750 miljoner år 1750.
Jag är väl insatt i historien om merkantilismens betydelse i historia, har tex läst ekonomisk historia vid Stockholms Universitet. Men historiker tenderar att tillskriva människans innovationskraft alldeles för mycket värde utan att sätta den i ett sammanhang där upptäckten av koncentrerad fossil energi är den fundamentala förutsättningen som får alla hjul att ta fart.
När det kommer det förutsättningen att föda en population som alltså 10-faldigts på 250 år kan vi direkt koppla detta den fossila energins kraft. För att framställa en kalori mat går det i det mekaniserade/petroleumbaserade jordbruket åt motsvarande 10 kalorier fossil energi. Här handlar det idag om främst olja och naturgas för att driva jordbruksmaskiner, framställa konstgödsel, bekämpningsmedel och till alla transporter som sedan i olika led skeppar det som slutligen blir mat på våra tallrikar kors och tvärs på jorden. Sedan har vi alla petroleumbaserade plastförpackningar som maten ofta transporteras i mm mm.
Med andra ord den gröna revolutionen var helt avhängig en ökad användning av fossil energi, en tillgång som är ändlig och kräver allt mer energi att utvinna, dvs nettoenergin och marginalavkastningen minskar. Något som inte kan fortsätta länge till utan att vi antingen övergår till att producera varor och tillhandahålla tjänster mer lokalt (mindre energiintensivt och kan göras utan tillgång till fossil energi) eller att populationen minskar drastiskt (konflikter/krig/pandemier) eller succesivt genom att matproduktionen i nya cirkulära system som inte fungerar som idag, dvs inte ekonomiskt tillväxt utan balans med resurserna som finnas att tillgå globalt och lokalt.
Japan som du nämner är ett intressant case. Det är ett av världens mest fossilberoende länder och hela ekonomin bygger på förädling av högteknologiska tjänster och varor som bara kan säljas till högre värde/med nettovinst så länge transportkostnaden och tillverkningskostnaden är extremt låg och detta har alltså möjliggjorts med, just det, importerad fossil energi främst olja och kol. Här är det viktigt att sätta Japan i ett historiskt sammanhang för att understryka min poäng att den befolkningstillväxt och mänskliga innovationskraft vi se sett sedan 1800-talets början i huvudsak ska tillskrivas upptäckten av koncentrerad (läs billig och lättåtkomlig) fossil energi. I upptakten till andra världskriget byggde Japan upp sin krigsapparat genom att bland annat bygga ut ett gigantiskt järnvägsnät där varor, människor och framförallt militära trupper kunde transporteras snabbt, tack vare koldrivna lok. Den japanska krigsapparaten gick likt tyskarna på tomgång och blev kraftlös när tillgången till olja begränsades och var ett av huvudskälen till att slå till mot Pearl Harbour, slå ut USA:s viktigaste oljelager samt de hangarfartyg som skulle kunna sättas in mot Japan.
Nazi-tyskland byggde för övrigt ut Autobahn för att kunna transportera sina trupper och maskiner snabbt genom landet, återigen har och är huvudådran i hela länders nationella ekonomiska maskineri såväl som på globala nivå ett fossilt drivet maskineri som MÖJLIGGÖR all den innovationsexplosion vi nu tillskriver den briljanta mänskliga uppfinningsrikedomen.
Mvh
Johan
@Anders Rydén
RaderaHej igen! Mitt svar del 2/2 nedan:
Ryssland då? Världens mest resursrika land och till ytan största land, varför bor det inte typ 1,8 miljarder människor där. Well, svaret finner vi genom att tex titta på Danmark som kan föda ungefär hälften av Sveriges befolkning men på en yta mindre än 1/10 av Sveriges. Landets placering i förhållande till ekvatorn/solenergi, platta yta osv möjliggör ett omfattande jordbruk MEN även här helt beroende av importerad fossil energi. Ryssland har dessutom en lång historia av tyranni och många krig på olika fronter som gör att det är ett under att landet är så stort som det är idag.
Så för at sammanfatta: Japan har precis som Sverige definitivt fått bruka innovationskraft för att överleva i en värld som sedan 1800-talet handlat om i princip en sak: bygga en ekonomi och teknikutveckling som på mest effektiva sätt utnyttjar fossil energi, antingen genom att importera teknik och varor som producerats eller utvecklats i länder där fossil energi finns eller genom att importera produkter och råvoror som sedan med hjälp av importerad fossil energi+inhemsk innovationskraft gjort att oljeimporterande/länder utan egen fossil energi kan förädla varor för eget bruk eller för export för att bland annat ha råd att importera fossil energi för att upprätthålla den energi som får cirkeln att slutas/ens bli möjlig.
Med andra ord mänsklig innovationskraft har alltid funnits men det finns ett före och ett efter upptäckten av fossil energi, precis som det kommer finnas ett före och efter upptäckten av Artificiell generell superintelligens. Detta är fundamentalt att förstå, annars är det lätt att förblindas av all teknisk innovation vi ser idag och inte se kopplingen till den fossila energin som fick igång det hela och i värsta fall kan vända på det hela snabbare än vi hinner anpassa oss till en minskad fossil energi-tillgång utan likvärdiga substitut vilket vi inte har idag.
Generell Artificiell Superintelligens är för övrigt potentiellt 1000 faldigt farligare än alla världens kärnvapen är tillsammans och kan vid en sådan framtida utvecklingspunkt/fas inte mötas med mänsklig innovationskraft/motmedel, det är som att jämföra en myra som går över en stig och en människa som kör myran med en fyrhjuling av bara farten, inte avsiktligt men för att den bara råkade vara i dess väg. Myran fattade inte ens vad som hände. Bör man ”oroa sig för det”. Jag tycker det vore minst sagt galet att inte försöka utforma AI:n att ta hänsyn till oss mindre vetande varelser nu när vi ännu kan utöva något som helst inflytande.
Mvh
Johan
Gillar verkligen jämförelsen med myran som promenerar på sin stig i en meter i minuten och plötsligt körs över av fyrhjulingen i tio meter i sekunden utan avsikt men för att den råkade vara i dess väg.
SvaraRaderaVänliga hälsningar
Nanotec