Men för att vända på steken måste vi först förstå vad vi har att arbeta med och inse allvaret, för krisen är på riktigt nu och vi får räkna med att det kommer blir mer torka de närmaste åren i takt med att klimatförändringarna parkerar vädersystem på olika ställen på klotet med extrem torka, extrem nederbörd, extrem kyla osv som följd.
Just nu tvingas inte bara djurhållande jordbrukare sätta upp sig på en cirka sex månader lång kö till slakterierna, de får även slå säden och göra foder av den för att den ska gå att använda och för att rädda åtminstone en del av djurbesättningen som annars skulle svälta till vintern på grund av foderbrist när torkan inte ger tillräckligt med hö.
Jordbrukare på Gotland som slår säden för att göra vinterfoder av den
Torrt som fnöske
En släkting till Johan på Gotland skickade ovanstående bilder där en jordbrukare slår säden för att göra djurfoder av den. Gotland som är känt för att vara torrt och kargt har knappt sett en droppe regn under hela sommaren och våren. Det är bara ren tur att ön inte drabbats av en större skogsbrand i år, låt oss hoppas att augusti bjuder på mycket regn och lite åska!
Vad kan jordbrukare och odlare göra då? För det första måste vi tänka om när det gäller
det konventionella jordbruket som idag bygger på maximal skörd men är helt beroende av importerad handelsgödsel och bekämpningsmedel samt fossila bränslen för att driva maskinparkerna. Enorma arealer går idag åt till bete åt djur och de grödor som odlas är inte rustade för ökad torka eller ökad nederbörd för den delen. Vi behöver inte åta så mycket kött och därmed inte ha så mycket djur för bete.
Enligt siffror från Jordbruksverket har vi i Sverige sedan böjan på1960-talet ökat vår köttkonsumtion per capita med cirka 60 % och ökat antal kilo vi äter per person med cirka 10 kilo sedan 1990 talet. I Sverige konsumerar vi runt dubbelt så mycket kött som världsgenomsnittet. Vi kan kraftigt minska köttkonsumtionen och ändå klara oss bra om vi istället tex odlar mer baljväxter såsom olika typer av bönor, kikärter och linser. Här finns mycket inspiration att hämta.
I nr 3.2018 av Sveriges Natur kan vi tex läsa om ekobonden och "planetskötaren" Adam Arnesson med familj som har ställt om sin gård mot mer vegetabilisk odling. Resultaten är tydliga, genom att gå över till mer baljväxter och ärtväxter kan gården föda tre gånger så många människor (180-200 istället för 60). Resultaten är bekräftade och har studerats av Elin Röös vid SLU:s ekologiska forskningscentrum. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att familjen lyckades halvera sina utsläpp per producerad kalori på bara ett år genom denna omställning.
Ekobonden eller planetskötare som Adam Arneson likt Björn Ferry och Heidi Andersson kallar sig (Storuman forever-hjältarna och tillika Olympisk mästare i skidskytte respektive 11 faldiga världsmästare i armbrytning) odlar bland annat robusta kålsorter och en rågsort från 1870-talet som klarat sig utmärkt i torkan tack vare djupare rötter. Dagens besprutningsintensiva och monokulturella jordbruk använder inte växter som får växa djupt ner i jorden som kan hämta vatten och näringsämnen även när nederbörden är mycket liten som nu.
Generellt kan grödor som har långa rötter (och ja de får gärna även vara perenna), ta upp näring bättre och hålla bort ogräs på ett naturlig sätt.
Johan minns särskillt ett brandtal av Wes Jackson som höll ett föredrag i Washington DC under en konferens om energi och oljeberoende 2011 som anordnades av ASPO-USA (Association for the Study of Peak Oil and Gas -USA). ASPO-USA som anordnat många internationella konferenser och i över tio år arbetat med att sprida kunskap om världens oljebereonde och konskevenserna av inte ställa om innan den förestående nedgången i världens oljeproduktion. Ett arbete som sedan 2017 nu förs vidare tack vare bland annat Post Carbon Institute och i synnerhet Tom Whipple (bland annat tidigare analytiker vid CIA) som fortfarande skriver nyhetsbrevet Peak Oil News.
Wes Jackson (WJ) är medgrundare till The Land Institute, Dr i genetik och enligt Life Magazine en av 18 individer som förutspås bli en av de 100 viktigaste amerikanerna under det 20:e århundradet. WJ Jackson erhöll det alternativa nobelpriset, Right Lively Hood Award år 2000. WJ är författare till flera böcker, bland annat ”New Roots of Agriculture” och ”Consulting the Genius of the Place”.
Wes Jackson trollband de cirka 300 konferensdeltagarna med sitt inspirerande tal om behovet av växter med långa rötter utan bekämpningsmedel och att vi just nu dödat en stor del av den näringsrika jord vi måste odla på för kommande generationer genom att göra den beroende av bekämpningsmedel. En återuppbyggnad av matjorden genom att återintroducera en mångdfald av robusta grödor med långa rötter och högre grad använda perennna växter tar många årtionden och är en lika viktig omställning som den fossilafria omställningen av våra transportsystem.
Se gärna Wes Jacksons tal nedan som inspirerade människor på plats från allt från amerikanska försvarsmakten, akademiker inom energi och ekonomi till författare och eldsjälar från hela världen, inklusive Johan som fick inspiration till det som 2015 blev vår bok Olja för Blåbär som ni kan läsa mer om här och ännu är högst aktuell.
Nja, så enkelt är det inte.
SvaraRaderaEn snabb titt på Adam Arnessons hemsida som du länkade till så visar det sig att djuren är centrala för att kunna driva den typ av jordbruk.
Har man djur så har man dessutom en bättre framförhållning och en slags buffert för nödår.
Hade vi tagit bort de flesta djur, som du rekommenderar, hade antagligen den överblivna marken planterats igen med skog.
Kommer det sen ett torrt år eller ett blött år och grödorna inte längre duger som människoföda vad gör vi då?
Då kan vi inte länge göra det som bonden på Gotland som du visar gör.
Alltså ensilera det och förvandla det till foder till djur.
Då hade han antagligen bara fått slå ner det, plöjt och sått höstråg i stället.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaHej! Vem har sagt att det mesta av djuren ska ta bort? Jag menar att vi lätt kan gå tillbaka till nivåer som rådde på 1960-talet och ändå öka matproduktionen.
RaderaResonemanget att åkermark/betesmark skulle vara ett argument för att inte ha mer skog som i sin tur "brinner lättare" förstår jag verkligen inte. Jag talar om att odla mer baljväxter istället och minska antalet djur som går och betar. Det går åt enorma mängder energi att först låta ett djur beta för att sedan äta djuret istället för att gå direkt på födokällan, dvs äta mer grönt och mindre kött.
Jag förespråkar inte alla ska bli vegeterianer eller veganer men ur ett matproduktionsperspektiv, hälsoperspektiv och krisberedskapsperspektiv finns det för många vinster med att övergå till kraftigt minskad köttproduktion för att det ska kunna avfördas med att skog brinner lätt...
När det gäller vilka grödor som klarar och inte klarar sig är ökad areal skog precis det vi behöver för både torka och blöta år. Träden har en fantastisk förmåga att hålla och släppa ifrån sig vatten vilket minskar effekterna av torkan och blöta år. På samma sätt gäller det att välja grödor likt den råg som Adam Arnesson valt med lång rötter som hämtar näring och vatten djupt ner i jorden via kanaler som hämtar vatten från...just det via träden via deras enorma rotsystem!
Det är inte så att det är nyhet i Sverige heller, det är bara att titta på länder där det åtminstone fram till för några år sedan i huvudsak odlades grönt och där dieten kompletterades med kött men inte hade det som huvudföda så som Vietnam och många anda asiatiska länder där den västerländska dieten med hög kött och mjölkkonusmtion nu tyvärr kopieras med förfärande hälsomässiga och ekonomiska resultat för de småskaliga jordbruket där en mångfald av grödor är rustade för att klara just torka, missväxt osv just för att det finns många olika grödor att välja på. Det är aldrig så att allt blir förstört, det är hela poängen med mångfald, strength in numbers and diversity.
Mvh
Johan
Tittar man på den statistik du länkar till är det inte konsumtion av kött från betande djur som ökat mest.
SvaraRaderaJag är överrens att nivån på djur borde vara som ungefär som på 60 talet per capita.
Kanske ännu hellre som det var början av 1900 talet per capita.
Några kompletteringar.
RaderaDet största misstag vi gör nu är den ensidiga satsningen på spannmål, den om någon utarmar våra jordar.
En annan effekt av överproduktionen på fel mark är att kvaliteten blir så dålig att den bara duger till djurfoder.
Överskottet av detta spannmål slumpas bort till fågel- och grisuppfödarna.
Det är där du ser ökningen av köttkonsumtionen i din graf.
Lite raljant kan man säga att Monsanto, carhill och liknande företag uppmuntrar via många olika kanaler ökad konsumtion av fågel och fläsk för att hålla upp efterfrågan på undermåligt spannmål.
Mer bönor och ärtor vore bra, det håller jag med om.
Att just betesuppfödning behöver förbruka en massa energi ställer jag mig minst sagt frågande till.
Observera att om man vill förbruka en massa energi går det att göra det, men som sagt var det behöver inte vara så.
Vill du förbruka enegi så är det bara att börja ge kossan spannmål...
Jag har själv betesdjur i en extensiva djurhållning, den energi som går åt är skörden av ensilage som vinterfoder.
Utöver det är det ström till elstängsel och pumpa upp 40 liter vatten per ko och dag.
Just vattnet är i en övergående fas, jag håller på att anlägga dammar i anslutning till betesmarkerna.
Den energi som djuren förbrukar på betet är bara solenergin som driver fotosyntesen.
Jag hoppas ni inte har något emot att betesdjuren tar tillvara på solenergin?
Sen har jag en väldigt viktig sak att berätta.
Den mark som betesdjur tar i anspråk är oftast för dålig för att odla något annat på.
Så de konkurrerar inte så mycket som de flesta tror med annan sorts odling.
Så för att sammanfatta, på den sämre marken vi odlar spannmål nu och som går till djurfoder bör vi odla något annat.
Gärna perenna grödor som har förmågan att bygga upp mullhalten.
Då borde vi få ner den typ av köttkonsumtion som har stigit sedan 60 talet.
Det största felet är nog satsningen på stora och få lantbruksenheter. Det är inte så effektivt som förutspått utan känsligt när katastrofen är här.
SvaraRaderaHej Berra! Håller verkligen med dig!
RaderaMvh
Johan