Inspiration till nytänkande för att klara torkan

Skogsbränderna fortsätter att härja i Sverige och torkan har samtidigt kopplat ett stadigt grepp om landets jordbrukare och odlare inom landet. Men precis som hoppet lever att få bukt med bränderna tack vare enorma internationella insatser, otaliga frivilliga i Sverige, Försvarsmaktens ovärderliga hjälp och förstås hjältarna från räddningstjänsten finns det även hopp för det svenska jordbruket och det är det vi ska ägna dagens inlägg åt.

Men för att vända på steken måste vi först förstå vad vi har att arbeta med och inse allvaret, för krisen är på riktigt nu och vi får räkna med att det kommer blir mer torka de närmaste åren i takt med att klimatförändringarna parkerar vädersystem på olika ställen på klotet med extrem torka, extrem nederbörd, extrem kyla osv som följd.

Just nu tvingas inte bara djurhållande jordbrukare sätta upp sig på en cirka sex månader lång kö till slakterierna, de får även slå säden och göra foder av den för att den ska gå att använda och för att rädda åtminstone en del av djurbesättningen som annars skulle svälta till vintern på grund av foderbrist när torkan inte ger tillräckligt med hö. 

Jordbrukare på Gotland som slår säden för att göra vinterfoder av den

Torrt som fnöske

En släkting till Johan på Gotland skickade ovanstående bilder där en jordbrukare slår säden för att göra djurfoder av den. Gotland som är känt för att vara torrt och kargt har knappt sett en droppe regn under hela sommaren och våren. Det är bara ren tur att ön inte drabbats av en större skogsbrand i år, låt oss hoppas att augusti bjuder på mycket regn och lite åska!

Vad kan jordbrukare och odlare göra då? För det första måste vi tänka om när det gäller
det konventionella jordbruket som idag bygger på maximal skörd men är helt beroende av importerad handelsgödsel och bekämpningsmedel samt fossila bränslen för att driva maskinparkerna. Enorma arealer går idag åt till bete åt djur och de grödor som odlas är inte rustade för ökad torka eller ökad nederbörd för den delen. Vi behöver inte åta så mycket kött och därmed inte ha så mycket djur för bete.

Enligt siffror från Jordbruksverket har vi i Sverige sedan böjan på1960-talet ökat vår köttkonsumtion per capita  med cirka 60 % och ökat antal kilo vi äter per person med cirka 10 kilo sedan 1990 talet. I Sverige konsumerar vi runt dubbelt så mycket kött som världsgenomsnittet. Vi kan kraftigt minska köttkonsumtionen och ändå klara oss bra om vi istället tex odlar mer baljväxter såsom olika typer av bönor, kikärter och linser. Här finns mycket inspiration att hämta.

De grödor som odlas i det konventionella jordbruket har dessutom korta rötter och kräver konstant tillförsel av bekämpningsmedel för att klara sig. Sedan 1950-talet med industraliseringen av jordbruket har vi ränerat marken på näringsämnen och istället för mångfald och robusta grödor som klarar olika typer av väder och skadeinsekter, tagit fram übereffektiva men också überkänsliga grödor. 

I nr 3.2018 av Sveriges Natur kan vi tex läsa om ekobonden och "planetskötaren" Adam Arnesson med familj som har ställt om sin gård mot mer vegetabilisk odling. Resultaten är tydliga, genom att gå över till mer baljväxter och ärtväxter kan gården föda tre gånger så många människor (180-200 istället för 60). Resultaten är bekräftade och har studerats av Elin Röös vid SLU:s ekologiska forskningscentrum. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att familjen lyckades halvera sina utsläpp per producerad kalori på bara ett år genom denna omställning.  

Ekobonden eller planetskötare som Adam Arneson likt Björn Ferry och Heidi Andersson kallar sig (Storuman forever-hjältarna och tillika Olympisk mästare i skidskytte respektive 11 faldiga världsmästare i armbrytning) odlar bland annat robusta kålsorter och en rågsort från 1870-talet som klarat sig utmärkt i torkan tack vare djupare rötter. Dagens besprutningsintensiva och monokulturella jordbruk använder inte växter som får växa djupt ner i jorden som kan hämta vatten och näringsämnen även när nederbörden är mycket liten som nu.

Generellt kan grödor som har långa rötter (och ja de får gärna även vara perenna), ta upp näring bättre och hålla bort ogräs på ett naturlig sätt.

Johan minns särskillt ett brandtal av Wes Jackson som höll ett föredrag i Washington DC under en konferens om energi och oljeberoende 2011 som anordnades av ASPO-USA (Association for the Study of Peak Oil and Gas -USA). ASPO-USA som anordnat många internationella konferenser och i över tio år arbetat med att sprida kunskap om världens oljebereonde och konskevenserna av inte ställa om innan den förestående nedgången i världens oljeproduktion. Ett arbete som sedan 2017 nu förs vidare tack vare bland annat Post Carbon Institute och i synnerhet Tom Whipple (bland annat tidigare analytiker vid CIA) som fortfarande skriver nyhetsbrevet Peak Oil News. 

Wes Jackson (WJ) är medgrundare till The Land Institute, Dr i genetik och enligt Life Magazine en av 18 individer som förutspås bli en av de 100 viktigaste amerikanerna under det 20:e århundradet. WJ Jackson erhöll det alternativa nobelpriset, Right Lively Hood Award år 2000. WJ är författare till flera böcker, bland annat ”New Roots of Agriculture” och ”Consulting the Genius of the Place”.

Wes Jackson trollband de cirka 300 konferensdeltagarna med sitt inspirerande tal om behovet av växter med långa rötter utan bekämpningsmedel och att vi just nu dödat en stor del av den näringsrika jord vi måste odla på för kommande generationer genom att göra den beroende av bekämpningsmedel. En återuppbyggnad av matjorden genom att återintroducera en mångdfald av robusta grödor med långa rötter och högre grad använda perennna växter tar många årtionden och är en lika viktig omställning som den fossilafria omställningen av våra transportsystem. 

Se gärna Wes Jacksons tal nedan som inspirerade människor på plats från allt från amerikanska försvarsmakten, akademiker inom energi och ekonomi till författare och eldsjälar från hela världen, inklusive Johan som fick inspiration till det som 2015 blev vår bok Olja för Blåbär som ni kan läsa mer om här och ännu är högst aktuell.