Utanförboxen-tänk: Framtidens samhälle kan byggas med förnyelsebara energikällor

I slutet av juni skrev vi om världens fossila energianvändning för året som gått, särskilt oljeanvändningen. Detta med anledning av att BP Statistical Review of World Energy kommit ut med sin årliga energibibel med detaljerad statistik över olika länders energianvändning som ger en tydlig bild över utvecklingen när det kommer till såväl den fossila energianvändning som utvecklingen inom förnyelsebart. 

Vi kunde då konstatera att den fossila energianvädningen fortfarande helt dominerar där olja, kol och fossilgas står för 85 % av världens totala energianvändning. En siffra som inte förändrats så mycket mot fjolåret då motsvarande siffra låg på 85,5 %  men skillnaden på 0,5 % kan helt tillskrivas en ökad andel förnyelsebart vilket är positivt och talar för att förnyelsebart kan gå om kärnkraften som andel av världens energikaka redan om två år.

I inlägget noterade vi även att förnyelsebart där sol och vind ingår tillförde mer energi till det globala energisystemet än ökningen i konsumtionen av olja för första gången någonsin. Globalt växte konsumtionen av förnyelsebar energi med 16, 6 % eller med 69,4 miljoner ton i oljeekvivalenter medan konsumtionen av olja växte med 1,4 % eller motsvarande 64,6 miljoner ton i oljeekvivalenter. 

Jämför vi dock med ökningen från fossilgas (utan att lägga till olja och kol) ökade den dessvärre med mer än förnyelsebart. Detta föranleder två viktiga frågor:

1. Kan användningen av förnyelsebar energi växa som andel i våra energisystem utan att vi samtidigt ökar den totala fossila energianvändningen?  Dvs kan tex vattenkraft, sol, vind och geoenergi+geotermisk energi (de senare innefattar tex varma källor från jordens inre som på Island som kan användas för fjärrvärme men även för att generera elektricitet något som bland annat svenska företaget Climeon är med och utvecklar) -tillsammans ersätta tex kolkraftverk och oljeeldade kraftverk?  
2. Om vi leker med tanken att allt som ingår i ett förnyelsebart energysystem kan framställas utan användning av fossil energi, har förnyelsebar energi verkligen en chans att växa i en tillräckligt snabb takt för att vi ska kunna minska våra utsläpp av växthusgaser för att dämpa klimatförändringarna? Med andra ord kan ett förnyelsebart energisystem skapas som i ett kreslopp där allt från material, råvaror som utvinningen av metaller och mineraler samt underhåll och uppbyggnad av ett ny infrastruktur ske utan input av fossil energi? 

Frågorna är centrala och förstås mycket svåra att svara på men det är samtidigt dessa allting handlar  om när det kommer till att hitta seriösa vägar framåt, vare sig det handlar om anpassning av våra transportsystem för den tillgång till energi vi kan vänta oss och hur vi bygger energisystem som ser till att vi har el och värme och kan driva ett transportsystem även när det fossila tillväxt- och resursslöseri-samhället inte längre kan upprätthållas.

När det kommer till fråga ett ovan är det säkert många som tycker det säger sig självt att eftersom den fossila energianvändningen fortsätter att öka och helt dominerar våra energisystem samt är så cental för att tex solceller ska kunna bli till, är det givet att rådande civilisation är dömd att gå under i samma takt som den fossila tillgången minskar på grund av fysisk brist eller i takt med eskalerande klimatförändringar. Tittar vi tex på Kina som är världens största energikonsument tillika den som i absoluta tala och teknik leder utvecklingen inom förnyelsebart kan kopplingen mellan ökad fossilanvänding och ökad tillgång förnyelsebart till synes framstå som en naturlag. Kina som enligt BP Stat 2018 ökade sin användning av förnyelsebart (exklusive vattenkraft) med nästan 30,6 % under 2017 mot föregående år men även under samma period ökade användningen av fossila energikällor olja, kol och naturgas med tillsammans cirka dubbelt så mycket räknat i miljoner ton oljeekvivalenter.   

       

Enorm Solcellsanläggning utanför Uppsala

Bild: Johan Landgren 

Men är det egentligen så enkelt att ökad fossilanvändning per automatik är en förutsättning för ökad användning av förnyelsebart? Enorma resurser finns inbäddade i våra samhällen och våra konsumtionsmönster och vanor är inte fastslagna i sten. 

Vi bör även vara öppna för att materialframställningen och utvecklingen av solceller, geoenergi och även vindkraft-anläggningar i mindre skala men i stor utbredning kan utvecklas snabbt när mer tankekraft och resurser investeras i dessa områden istället för att som fram till nu i praktiken helt flödat in till fossil och kärnkraftsindustrin. Problemet är att de flesta tänker linjärt och drar ett streck från en punkt på en tidslinje till en annan och utgår från att utvecklingstakten ska gå ungefär lika långsamt eller snabbt och inte minst att framtidens samhälle måste kräva lika mycket eller  snarare mycket mer energi mot idag för att upprätthållas på ett fungerande sätt. 

Men så behöver det inte bli om en är öppen för att tänka helt nytt. Likväl kan vi inte blunda för det faktum att sol, vind och geoenergi är främst källor för värme och el och inte flytande vätskor. Idag är den fossila oljan helt central för framställningen av flytande vätskor som i materialframställning i plaster, målarfärg, mediciner, bekämpningsmedel mm och förstås som flytande motorbränsle i bensin, diesel och flygbränsle. Detta ersätter vi inte med el och värme-produktion från förnyelsebart men lika viktigt är det att samtidigt vara öppen för att ett samhälle som kan generera el och värme helt från förnyelsebart har en stabil bas att kunna utveckla tekniker och materialframtällning som ser helt annorlunda ut mot idag. 

Nanoteknik, 3D-skrivare och organiska material i kombination av banbrytande utveckling inom Artificiell Intelligens (AI) kan bidra till att underlätta för den fossila omställningen och öppna nya, idag till synes omöjliga vägar framåt inom tex framställningen av flytande vätskor med liknande egenskaper som de som finns i oljan. Vi får heller inte glömma bort att flytande fossila energikällor innehåller bland de mest cancerogena ämnen som vi känner till och att vi därför har all anledning att hitta alternativ till dessa även av hälsoskäl. 

Att ställa om till ett icke-fossildrivet samhället landar egentligen i en sak: Hur vi vill att vårt samhälle ska se ut och hur denna framtidsbild kan inrymmas inom den tillgängliga energi vi kan få från förnyelsebar källor. Här handlar det om att inse att det finns begränsningar när det kommer till nettoenergi eller även kallat Energi Return och Energi Invested (EROI), dvs hur mycket energi vi kan få ut mot vad vi investerar i framställning av tex sol- och vindenergisystem . Detta skiljer sig fundamentalt mot det energi-uttag som är möjligt från de fossila energislagen, åtminstone kortsiktigt. Om det idag kan ge upp till 50 x så mycket energi tillbaka som vi investerar i de bästa fossila oljekällorna ligger samma siffra för sol och vind på kanske 5-10 (EROI) och då bortser vi alltså helt från att oljan idag är helt central i materialframställningen och som bränsle i de flesta transporter/fordon. 

Men om vi bygger robusta energisystem som nästan inte kräver något underhåll under säg 25 år (nej vi talar inte om enorma vindkraftparker ute till havs som kräver årliga inspektioner och reparationer med sällsynta jordartsmetaller vi idag bara kommer åt med fossildrivna maskiner) och dessa system byggs ut på ett sätt så att de inte kräver centraliserad styrning och underhåll, kan de utgöra basen i ett samhälle som utvecklar både teknik, resurs och energianvändning i en hållbar riktning. Det är inte en utopi utan ett sätt att köpa sig tid som kräver dels vilja och målmedvetenhet om det fossila energiberoendets natur och dels en insikt om att det är bråttom att utveckla teknik och infrastruktur som ger förutsättningar för konsumtionsvanor som är anpassade efter framtidens energi- och resurstillgångar. 

Fråga nr 2 då? Hinner vi ställa om till fossilfritt för att dämpa klimatförändringarna från att passera tröskelnivåer där de utvecklas bortom kontroll?  

Om vi utgår från BP Stat 2018 som har jämförande statisik för de flesta av världens länders utsläpp av koldioxid tillbaka till 2006 noterar vi till att börja med att världen alltså ökade sina utsläpp med 1,6 % mot föregående år. Det kan tyckas självklart att de globala utsläppen fortsätter att växa med en växande befolkning och i synnerhet med en växande medelklass i Kina och Indien som anammar västerländska energi- och konsumtionsvanor men 2009 och 2015 minskade faktiskt utsläppen globalt enligt BP:s siffor. År 2009 kan förstås förklaras med finanskrisen och minskad ekonomisk aktivitet globalt och 2015 års nedgång låg på endast 0,5 % villket är knappt noterbart medan 2009 trots allt var en nedgång på 2,1 % mot föregående år. Samtidigt kan dessa utsläppssiffror förstås starkt ifrågasättas då vi tex inte vet hur stora utsläppen är från utvinningen av skifferolje och skiffergasproduktionen som läcker metan vid utvinningen och bidrar till okända mängder koldioxidutsläpp vid facklingen av metangasen vid de tusentals brunnar som borrats i USA. Utsläppen av metangas från permafrostbältet i Siberien och kring Arktis är även det till stor del okänt eller åtminstone något som förändrats mycket bara de senaste åren. 

En fråga som säkert många ställer sig är vad lilla Sverige göra och vad det spelar det för roll i det stora hela? Enligt BP:s siffror utgör Sveriges totala utsläpp för 2017 bara 0,14 % av världens globala utsläpp vilket för att sätta det i ett sammanhang innebär att utsläppen globalt ökade med drygt 11 hela Sverige bara 2017. Hopplöst? Nej, även här måste vi lyfta blicken och tanken från bara absoluta siffror. Världen är med Internet och ekonomin nu väldigt sammankopplad, det innebär att tex många utvecklingsländer inklusive Kina och Indien kan välja att hoppa över de steg med förbränningsmotorer och fossila energisystem när de introduceras till tekniken (ja, eller som i Kina utvecklar spetstekniken själva). Vad vill vi komma? Jo, det är lätt att underskatta värdet av teknik och kunskapsutbyte kring utveckling inom förnyelsebara system, energieffektiva hushåll (ja här kan Sverige bidra med mycket men har även en lång väg att gå för att bli bättre). I Kina är tex återvinning av avfall samt resurshantering generellt långt efter Sverige, likaså dominerar användningen av kolkraftverk för elproduktionen. Utbreddningen av fjärrvärmesystem är även den mycket låg i Kina. 

Med andra ord kan Sverige helt klart bidra med teknik och kunskaper inom förnyelsebara energisystem och resursanvänding som kan ha stor betydelse i länder där denna kunskap och teknik ännu inte finns eller är i sin linda. Detta kan bidra till att minska utsläppen långt mer än de åtgärder som görs inom Sverige men som likväl alltså är viktiga för vår egen teknikutveckling och trovärdighet. Vi är förstås väl medvetna om att det går att peka fingret på en massa punkter där Sverige bidrar med ökade utsläpp genom export av tex stål, flygresor och import av allehanda onödiga prylar från tex Kina men det betyder inte att Sveriges roll i den fossila omställningen är obetydlig. Tvärtom är det både en ekonomisk möjlighet för Sverige att visa framfötterna och vårt lilla land en viktig pusselbit i den globala omställning vi alla måste bidra till och en viktig del av för att hela maskineriet ska röra sig i rätt riktning. 

I nuläget kan ingen veta om vi kommer lyckas med den fossila omställningen i tid eller om de fossila energikällorna hinner ersättas samtidigt som utsläppen kan minska. Inte heller kan vi veta om en minskad användning av fossila energikällor, förändrade transportvanor med självkörande eldrivna fordon, superenergisnåla hus, radikalt förändrade konsumtions- och produktionsvanor ändå kan frigöra tillräckligt med energi för att bygga det framtidssamhälle vi vill ha. Ett samhälle som till skillnad mot idag är i balans med naturen och oss själva. Men eftersom det aldrig gjorts förut, med en världsbefolkning som just nu ligger 7,63 miljarder människor, kan vi heller inte redan nu dra slutsatsen att det inte är möjligt. För att avsluta med Pär Holmgrens ord: "Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt".          

Inspiration till nytänkande för att klara torkan

Skogsbränderna fortsätter att härja i Sverige och torkan har samtidigt kopplat ett stadigt grepp om landets jordbrukare och odlare inom landet. Men precis som hoppet lever att få bukt med bränderna tack vare enorma internationella insatser, otaliga frivilliga i Sverige, Försvarsmaktens ovärderliga hjälp och förstås hjältarna från räddningstjänsten finns det även hopp för det svenska jordbruket och det är det vi ska ägna dagens inlägg åt.

Men för att vända på steken måste vi först förstå vad vi har att arbeta med och inse allvaret, för krisen är på riktigt nu och vi får räkna med att det kommer blir mer torka de närmaste åren i takt med att klimatförändringarna parkerar vädersystem på olika ställen på klotet med extrem torka, extrem nederbörd, extrem kyla osv som följd.

Just nu tvingas inte bara djurhållande jordbrukare sätta upp sig på en cirka sex månader lång kö till slakterierna, de får även slå säden och göra foder av den för att den ska gå att använda och för att rädda åtminstone en del av djurbesättningen som annars skulle svälta till vintern på grund av foderbrist när torkan inte ger tillräckligt med hö. 

Jordbrukare på Gotland som slår säden för att göra vinterfoder av den

Torrt som fnöske

En släkting till Johan på Gotland skickade ovanstående bilder där en jordbrukare slår säden för att göra djurfoder av den. Gotland som är känt för att vara torrt och kargt har knappt sett en droppe regn under hela sommaren och våren. Det är bara ren tur att ön inte drabbats av en större skogsbrand i år, låt oss hoppas att augusti bjuder på mycket regn och lite åska!

Vad kan jordbrukare och odlare göra då? För det första måste vi tänka om när det gäller
det konventionella jordbruket som idag bygger på maximal skörd men är helt beroende av importerad handelsgödsel och bekämpningsmedel samt fossila bränslen för att driva maskinparkerna. Enorma arealer går idag åt till bete åt djur och de grödor som odlas är inte rustade för ökad torka eller ökad nederbörd för den delen. Vi behöver inte åta så mycket kött och därmed inte ha så mycket djur för bete.

Enligt siffror från Jordbruksverket har vi i Sverige sedan böjan på1960-talet ökat vår köttkonsumtion per capita  med cirka 60 % och ökat antal kilo vi äter per person med cirka 10 kilo sedan 1990 talet. I Sverige konsumerar vi runt dubbelt så mycket kött som världsgenomsnittet. Vi kan kraftigt minska köttkonsumtionen och ändå klara oss bra om vi istället tex odlar mer baljväxter såsom olika typer av bönor, kikärter och linser. Här finns mycket inspiration att hämta.

De grödor som odlas i det konventionella jordbruket har dessutom korta rötter och kräver konstant tillförsel av bekämpningsmedel för att klara sig. Sedan 1950-talet med industraliseringen av jordbruket har vi ränerat marken på näringsämnen och istället för mångfald och robusta grödor som klarar olika typer av väder och skadeinsekter, tagit fram übereffektiva men också überkänsliga grödor. 

I nr 3.2018 av Sveriges Natur kan vi tex läsa om ekobonden och "planetskötaren" Adam Arnesson med familj som har ställt om sin gård mot mer vegetabilisk odling. Resultaten är tydliga, genom att gå över till mer baljväxter och ärtväxter kan gården föda tre gånger så många människor (180-200 istället för 60). Resultaten är bekräftade och har studerats av Elin Röös vid SLU:s ekologiska forskningscentrum. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att familjen lyckades halvera sina utsläpp per producerad kalori på bara ett år genom denna omställning.  

Ekobonden eller planetskötare som Adam Arneson likt Björn Ferry och Heidi Andersson kallar sig (Storuman forever-hjältarna och tillika Olympisk mästare i skidskytte respektive 11 faldiga världsmästare i armbrytning) odlar bland annat robusta kålsorter och en rågsort från 1870-talet som klarat sig utmärkt i torkan tack vare djupare rötter. Dagens besprutningsintensiva och monokulturella jordbruk använder inte växter som får växa djupt ner i jorden som kan hämta vatten och näringsämnen även när nederbörden är mycket liten som nu.

Generellt kan grödor som har långa rötter (och ja de får gärna även vara perenna), ta upp näring bättre och hålla bort ogräs på ett naturlig sätt.

Johan minns särskillt ett brandtal av Wes Jackson som höll ett föredrag i Washington DC under en konferens om energi och oljeberoende 2011 som anordnades av ASPO-USA (Association for the Study of Peak Oil and Gas -USA). ASPO-USA som anordnat många internationella konferenser och i över tio år arbetat med att sprida kunskap om världens oljebereonde och konskevenserna av inte ställa om innan den förestående nedgången i världens oljeproduktion. Ett arbete som sedan 2017 nu förs vidare tack vare bland annat Post Carbon Institute och i synnerhet Tom Whipple (bland annat tidigare analytiker vid CIA) som fortfarande skriver nyhetsbrevet Peak Oil News. 

Wes Jackson (WJ) är medgrundare till The Land Institute, Dr i genetik och enligt Life Magazine en av 18 individer som förutspås bli en av de 100 viktigaste amerikanerna under det 20:e århundradet. WJ Jackson erhöll det alternativa nobelpriset, Right Lively Hood Award år 2000. WJ är författare till flera böcker, bland annat ”New Roots of Agriculture” och ”Consulting the Genius of the Place”.

Wes Jackson trollband de cirka 300 konferensdeltagarna med sitt inspirerande tal om behovet av växter med långa rötter utan bekämpningsmedel och att vi just nu dödat en stor del av den näringsrika jord vi måste odla på för kommande generationer genom att göra den beroende av bekämpningsmedel. En återuppbyggnad av matjorden genom att återintroducera en mångdfald av robusta grödor med långa rötter och högre grad använda perennna växter tar många årtionden och är en lika viktig omställning som den fossilafria omställningen av våra transportsystem. 

Se gärna Wes Jacksons tal nedan som inspirerade människor på plats från allt från amerikanska försvarsmakten, akademiker inom energi och ekonomi till författare och eldsjälar från hela världen, inklusive Johan som fick inspiration till det som 2015 blev vår bok Olja för Blåbär som ni kan läsa mer om här och ännu är högst aktuell.  

  

Kon står på isen med feber nu krävs samarbete för att rädda hela gården

I tre dagar i följd har det varit 34 grader varmt i Uppsala där Johan befinner sig just nu. Vid klockan 14 varje dag har temperaturen klockats och jämförts och vid 21-tiden har det varit 30 grader varmt. Idag blir det något liknande. Att det slås värmerekord på många håll i Sverige just nu har knappast undgått någon, det och brändernas utbredning i Sverige samt torkans ödesstigra konsekvenser för många svenska jordbrukare är nästan det enda media rapporterar om just nu.

Men insikten om att detta bara kan vara början och att Sveriges bristande beredskap för att möta följderna av ett snabbt förändrat klimat måste förändras radikalt skrivs det knappt något om. Här på bloggen har vi dock tex skrivit om hur antalet deltidsbrandmän minskat stadigt de senaste åren och landets behov av egna vattenbombande flygplan.

Samtidigt finns det hopp om fördändring om vi låter krisen stanna kvar i våra medvetanden och vi omvandlar den enorma samarbetsenergi som just nu råder på många håll i Sverige till en positiv förändringskaft för anpassning och klimatdämpande åtgärder som blir kvar och breddas.

Just nu kämpar otaliga människor inom räddningstjänsten, civilsamhället i stort, Försvarsmakten och allehanda myndigheter inklusive beredskapsansvariga inom Länsstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap mot torkan och det är en kamp mot klockan med knappa resurser. Det finns många riktiga hjältar här som ibland med livet som insats hjälper andra för att gårdar, bostadsområden, skog, människor och djur ska kunna undsättas och skyddas. Dessa människor visar vilken kraft det finns i samarbete och vad människan är kapabel till i krislägen och här finns det något värdefullt och hoppfullt att ta med dig.

34 grader i Uppsala tre dagar i rad

Bilder: Johan Landgren 

Vi ser just nu hur ett världens globala temperatur stiger trots att det i år och de närmaste åren råder La Niña. Ett cykliskt klimatfenomen som normalt orsakar global nedkylning med ökad nederbörd i framförallt Australien och Oceanien. World Meterological Organization (WMO), konstaterade detta nyligen i en artikel av The Guardian.

Utmaningarna Sverige nu står inför när det gäller skogsbränder och torka är rena västanfläkten jämfört med vad som pågår i Japan just nu. Över 56 000 japanska soldater har satts in för att undsätta och hjälpa mellan fem till åtta miljoner (olika källor anger olika siffror men rör sig om miljontals) som den senaste veckan evakauerats från sina hem. Jordskred som en följd av enorm mängder nederbörd har gjort att japanska myndigheter sett sig tvingade att flytta människor från områden där hus och byggnader kan kollapsa när som helst.

Men det som händer i Japan visar även en fantastisk sida hos människan. Nämligen prov på samarbete i kris. Det är svårt att hålla tillbaka en tår när man ser nedanstående video där människor som förlorat nästan allt får hjälp att komma på fötter igen med respekt och förståelse för de som vill rädda sina mest värdefulla ägodelar som fotografin och unika konstverk. Föreställ er att nästan hela Sverige befolkning skulle evakueras på några dagar, well välkommen till Japan den senaste veckan. Tal och text på japanska men bilderna säger allt.

I Japan är mycket upp och ner just nu men det kan vändas till en ny start för något mer hållbart

Men läget i Sverige är allvarligt både vad det gäller skogsbränder och landets jordbrukare och odlares möjlighet till skörd. 

Och kanske kan något positivt komma av torkan. Enligt Dan Eliasson, generaldirktör för MSB, kan man nu tänkas ompröva sin syn på Sveriges behov av egna vattenbombande flygplan och säger att när man tittade på kostnaderna jämfört med behov för 15-20 år sedan ansågs det inte kostnadseffekt med egna svenska vattenflyg men... 

"...Nu med klimatförändringarna kan det finnas amledning att ompröva det för staten, för riksdag och regering men det behövs ju finasiella tillskott för att göra en sån investering..."

We don´t have som vi skrivit om tidigare, med sin grundare och VD Ingmar Rentzhog precis hamnade på framsidan för juli nurmet av CEO Today Magazine där en lång och mycket läsvärd artikel finnas att läsa med ett klart budskap: Vi måste agera för en fossilfri omställning nu, sluta prata och vänta på att politiker ska komma med snabba lösningar åt oss. Vi har inte tid att vänta.

Ledordet för att en fossilfri omställning ska bli möjlig är just samarbete och förtroendeskapande. Det kan vara lokalt bland vänner och grannar och bekanta, mellan olika företag, organisationer, myndigheter och ja i bästa fall mellan nationer. Men det går på tok för långsamt om vi ska vänta på att politiker med ett top down perspektiv ska förse samhället med snabba lösningar. Hela det politiska systemet är trots allt primärt uppbyggt kring kortsiktighet. Fyra år vid makten sen är det dags för en ny regering, under mandatperioden är det pajkastning istället för att enas kring förslag som är bra för landet eller (omöjliga tanke!) rent av bidrar till människans nödvändiga resurshållning av planetens resurser.

Det är ju förstås skåpmat dvs avsaknaden av helhetsgrepp, politisk tuppfäktning och kortsiktighet men det håller inte länge. För spelreglerna måste anpassas efter spelaplanens förutsättningar. Läget för planeten, inklusive Sverige håller på att förändras snabbt och därmed funkar inte längre kortsikighet och att politiker blundar för verkligheten.

Och verkligheten är den att det råder klimatförstärkta kriser i stora delar av världen som tex Mårten Thorslund sammanfattade i en mycket läsvärd artikel för We Don´t have time nyligen. Ett citat från artikel vi gillar:

"Vem tror vi att vi att vi lurar egentligen? Den stekheta planeten jorden är den rykande pistolen vi håller i kollektivt för att vi inte agerar vuxet och lyssnar till det vetenskapliga samfundet. Om vi såg "extrema" och "naturliga" katastrofer som varningsskott från moder jord tror jag vi hade bemött dem annorlunda"   

Förutom det som beskrivs i artikeln om vad som sker i Japan och Kalifornien tex kan vi lägga till att det i Sydney i dagarna var 8 grader varmare än normalt. Trots att det är vinter i Australien just nu och brukar vara runt 16 grader varmt i Sydney snitt var det 24 grader varmt. Detta är särskilt anmärkningsvärt då det i Australien på grund av tidigare nämnda klimatfenomenet La Niña dessutom ska vara kallare än normalt i landet i år, inte varmare.

För Sveriges del rekommenderas starkt att läsa Martin Hedbergs inlägg om torkan som i sina avslutande ord fångar läget väl "Vakna, det är på riktigt". Martin Hedberg är klimatexpert, meterolog och var även en av initivtagarna till We Don´t have time. Johan skrev i höstas en debattartikel i SvD med just Martin Hedberg (och flera andra) för att uppmärksamma behovet av en ökad självförsörjningsgrad och krisberedskap i Sverige. 

På temat krisberedskap kan vi tipsa om videon Johan gjorde i somras där värdet av tillgång till  kommunikation och information om tex skogsbränder understryktes med en genomgång av en solcellsladdare och multifunktionsradio.


Det vi bevittnar nu kan i värsta fall bara bli början på accelerande klimatförändringar bortom vår kontroll, åtminstone om den fossila energikonsumtionen fortsätter att öka. Vi skrev nyligen om senaste års-rapporten från  BP Statistical Review of World Energi som visade att under året som gått hade vi en rekordhög fossil energianvändning men samtidigt en rekordstor andel förnyelsbart. Det finns alltså hopp om att minska den fossila energianvändningen men då krävs inte bara ökad andel förnyelsebart.

Vi behöver minska vår totala konsumtion av fossil energi genom tuffa prioriteringar, frigörandet av energi från områden som går till produktion av produkter vi inte behöver, en total omställning av trasportsystemet, både mot eldrift men även mot självkörande fordon. I första hand kollektiva transportsystem där fordon kan delas som tjänster som i sin tur möjliggör att antalet fordon på vägarna och som står stilla och bara tar plats på enorma ytor, kan minska till kanske en hundradel mot idag. Vi tar det igen, vi kan minska antalet persontransporter till kanske en hundradel mot idag om det övergår till eldrift och blir helt självkörande. Här handlar det om en kombination av större och medelstora fordon som bussar och minibussar samt hängkabiner eller liknande podcar system ovan mark som ersätter miljontals personbilar som bara tar 1-2 personer per fordon och står stilla 95 % av tiden.

Dessutom kan vi spara enorma utsläpp och resurser genom att minska energibehovet för att driva transporterna, behovet av att bygga nya och bygga om befintliga fossildrivna fordon, underhållet av systemetet/vägarna blir mindre energikrävande då mindre ytor behöver underhållas. Slutligten och kanske viktigast av allt, detta frigör enorma ytor för vettiga aktiviter så som odling (mycket träd!!), mötesplatser för människor och bostäder (tänk bara på alla pakeringshus, parkeringsytor osv).

Vi måste fråga oss: Hur många gånger måste något allvarligt ske för att vi ska kunna kalla det kontinutet istället för att förkjuta det framåt som en tillfällig och övergående kris? För även om vi inte med säkerhet kan säga att just detta år eller denna sommar med torkan, jordskred, skogsbränder osv beror på klimatförändringar ger det en föraning om vad som kan vänta. Vi kan dock med säkerhet konstatera redan nu att samhället saknar de resurser som krävs för att möta dessa förändringar. Framförallt, vi har inte råd att spela rysk roulette med vår framtid genom att avstå från att försöka göra allt vi kan för att dämpa accelerande klimatförändringar och skydda ekosystem från kollaps som vi är helt beroende av för vår överlevnad.

Avslutningsvis: Vill vi uppmana att försöka vara den inspiration du vill se hos andra, titta i ditt lilla skrymsle av den stora världen, det finns mycket du kan göra för att göra denna planet beboelig för dig själv och de människor du bryr dig om, men då gäller det att göra något nu och inte vänta på att någon annan ska lösa det åt oss.

Svenska Einride lanserar T/Logen: Självkörande, eldriven lastbil för skogsindustrin

Den 20:e juni var vi inbjudna till den inofficiella lanseringen av något helt nytt från svenska startupen Einride som idag blev officiell och vi ska snart ska komma till i detta inlägg. Einride är företaget som tagit världspressen med storm efter lanseringen av sin första produkt, den förarlösa, eldrivna och fjärrstyrda lastbilen: T/Log som vi även gjort en liten video om tidigare. Över 2000 tidningsartiklar världen över har skrivits om Einride sedan företaget grundades för drygt ett års sedan och redan innan första T/Poden börjat köra på vägarna så är förväntningarna på bolaget minst sagt stora.

Vad som gör Einride unikt är det kan bli först i världen med en förarlös och eldriven lastbil på allmän väg när det i höst med all sannolikhet kommer få tillstånd av Transportstyrelsen att i ett samarbete med DB Schenker börja köra sin första T/Pod på en sträcka vid en av DB Schenkers distributionscentraler i Sverige. När vi skriver förarlös menar vi utan hytt och med teknik i lastbilen för att med tiden klara de flesta situationer helt själv men initialt kommer T/Poden kontrolleras och kunna fjärrstyras av en "människopilot" på distans för att med tiden som mjukvaran och regelverk mognar kunna köra helt själv i alla trafikmiljöer.

Sedan tidigare är även ett samarbetsavtal klart med Lidl i Sverige som vill använda T/Poden mellan sina distributionslager. Senaste och minst lika viktiga är samarbetspartnern Nvidia som så sent som i mars tillkännagav sitt samarbete med Einride när företaget fick visa upp T-poden vid en av världens största konferenser för Artificiell Intelligens (AI) och teknik, Nvidia GPU Technology Conference. Nvidia är världsledande inom utveckling av grafikprocessorer och hårdvara för användning inom AI som är mycket lämpad för just självkörande teknik.

Men dagens nyhet handlar inte om T/Poden, den kan ni läsa mer om i tidigare inlägg eller på Einrides hemsida. Idag inleds en av världens största motorsport-festivaler i Storbritannien och Einride blev särskilt inbjudna av hertigen bakom festivalen för att lansera sin nya produkt. Här kan nämnas att Charles Gordon-Lennox, hertigen ifråga som startade Good Wood festivalen för 25 år sedan, bor på Good Wood ägorna som omfattar 12 000 hektar mark, varav blanda annat 4000 hektar används till ekologisk odling (!) och förstås det årliga festivalområdet.

Goodwood Festival of Speed sträcker sig över ett stort område och lockar över 100 000 besökare per dag och pågår från idag till och med söndag.

Einrides T/Log, världens första självlkörande, eldrivna timmerlastbil

Bild använd med tillstånd av Einride

Einride lanserar nu ytterligare ett nytt typ av självkörande, eldrivet och förarlöst fordon (lastbil utan förarhytt), en lastbil för transport av timmer, T/Log ja eller kort och gott en timmerlastbil. Tlog kommer att kunna användas inom skogsindustrin för transport av timmer och på så vis bidra till att minska utsläppen inom den del av den tunga lastbilssektorn som står för cirka 20 % av växthusgaserna. Precis som T-poden innebär det enorma besparingar i energianvändning tack vare elmotorns överlägsna verkningsgrad och med fjärrstyrning och så småningom helt självkörande T-logar kan transport- och personalkostnaden skalas ner med runt 60 % (om vi utgår från Tpoden, där hytt och förare också plockats bort ur bilden).

                          Einrides T/Log, världens första självlkörande, eldrivna timmerlastbil

Bild använd med tillstånd av Einride

En annan nyhet från Einride är en helt ny hemsida där intresserade och potentiella kunder tex kan räkna ut hur mycket de sparar i utsläpp och kostnader på att transportera sina varor med en Tpod istället för en förardriven diesellastbil. Det är bara att ange sträcka från A till B på kartan som transporten ska ske och du får ett värde för hur mycket utsläpp som sparas in.

När vi vet mer kommer vi givetvis återkomma med tekniska detaljer för T-logen, potentiella kunder inom skogsindustrin osv.

Tillägg:

Räckvidd : Ca 190 km på en laddning

Batteri: 300 kWH

Lastkapacitet: 16 ton

Dimensioner: Bredd : 2,552 m, Höjd: 3,563 m, Längd: 7,338 m 

Framtiden är självkörande och helt eldriven och med den utveckling inom AI, elektrifiering och självkörande teknik vi ser kommer det gå MYCKET snabbare än de flesta tror. Med exponentiell AI träning av mjukvara och även teknik kan vi inte längre blicka bakåt för att få en tidsprognos för framtiden. Vi kommer passera en tröskel när kostnaden att äga/driva ett fossiltdrivet fordon överstiger kostnaden för en billigare och effektivare tjänst som istället utförs med självkörande, eldrivna fordon och då förändras ALLT.

Många kommer välja/tvingas att ställa av sina fordon av kostnadsskäl inte miljöskäl. Uppskalningen kommer gå mycket snabbare än vad etablerade fossilindustrin/transportfordonstillverkare önskar.  Att komma till den slutsatsen handlar i grunden om att koppla ihop AI-utvecklingen med exponentiell teknikutveckling och i det här fallet självlkörande teknik.

Einrides T/Log, världens första självlkörande, eldrivna timmerlastbil

Bild använd med tillstånd av Einride

Einrides T/Log, världens första självlkörande, eldrivna timmerlastbil

Bild använd med tillstånd av Einride

Johan bedömmer att vi inom 3-5 år kan se en snabb utbredning av självkörande eldrivna fordon. Snabbare på vissa marknader än andra och givetvis med viss gardering för tillfälliga tillbakagångar på grund av olyckor, samhällets anpassning och regelverk men att det handlar om år och inte som de flesta tror årtionden innan vi ser en bred utbredning. Se gärna tidigare inlägg för mer om varför vi ser detta som oundvikligt och varför fossilbilar kan vara lika ovanliga som hästar inom 10 år...

Johan i Reaktorhallen vid KTH i Stockholm, 25 meter under mark vid pre-launchen av Tlogen den 20:e juni

Robert Falck, VD och huvudgrundare av Einride när han presenterade Tlogen vid den inofficiella lanseringen den 20:e juni nere i reaktorhallen, vid KTH Stockhom

En joker i sammanhanget som vi på inget sätt blundar för, är de allvarliga riskerna med en okontrollerbar utbredning av AI som vi varit inne på tidigare men detta kommer vi återkomma till i senare inlägg och vad det kan innebära för risker för transportjänster och hur de bör utformas för att minimera dessa. 

Avslutningsvis, omställningen mot självkörande, eldrivna transporter kan beskrivas ungefär såhär:

Först händer inget, sedan lite, sedan verkar självkörande teknik ha svårigheter och för utomstående ligga många år in i framtiden men plötsligt, klarar den ALLT och efter den punkten kommer det gå MYCKET snabbt och människor kommer glömma hur det var innan denna tidpunkt. Självkörande teknik kommer tas som självklar. Någon annan slutsats kan vi inte dra av det vi ser. 

Vi äger aktier i Einride.

Introvideo T/Log




Tillägg:

• Pressreleasen med mer info om T/Logen

Själva avtäckningen av T/Logen med riktigt timmer pålastat samt lite rundvandring på festivalområdet kan ni se nedan:

Torkan slår hårt mot skörden: bina och jordbrukare behöver hjälp

Det har knappast gått någon obemärkt förbi att det råder extrem torka i Sverige just nu. Något som drabbar många hårt. Jordbrukare kan tvingas slakta av halva sin djurbesättning eller mer för att vinterfodret ska räcka till, vanliga grönsaksodlare får vattna febrilt och hoppas att grönskaerna tittar fram och nya skogsbränder likt de vi rapporterade om för några veckor sedan tycks snart vara vardag.

ICA har sedan några veckor även upphört med försäljningen av engångsgrillar och på de flesta håll i landet råder eldningssförbud.

Men även insekterna har det tufft just nu. I Johans bigård i Dalarna tex märks det tydligt att allt inte är som vanligt. Med väldigt lite regn i maj och juni och med båda bäckarna i närheten av bigården uttorkade (något som aldrig hänt tidigare) får bina flyga långt efter vattnet även om en del daggkåpor tacksamt ser till att det finns en del vatten att ta av. Men framförallt drar bina in mycket mindre nektar.

För två veckor sedan var skattlådan på Johans modersamhälle halvfull med honung, igår fanns det bara honung kvar i en ram och yngelrummet var nästan tomt på honung det med. Första avläggaren/delade samhället som gjordes i maj har inte dragit in mycket honung heller eller orkat bygga ut sina vaxkakor helt. Senaste avläggaren däremot (på en låda på bilden nedan) som tar fram en egen drottning inom några dagar, har faktiskt lyckats fylla tre ramar med honung vilket är imponerande av en avläggare på endast sex ramar. Hoppet lever med andra ord om att det ska bli tre hyggligt starka samhällen i augusti bara det kommer ordentligt med regn snart...

Även Johans grönsaksodlingar är drabbade av torkan. Av 50-talet satta morotsfrön är det bara 11 som orkat sig upp, liknande gäller bladsallat, dill och persiljan som är odlade i pallkragar. I fjol kom alla morötter fram men då regnade det normalt.

Det finns dock en hel del man göra i sin trädgård för att underlätta för tex insekter som bin och humlor som är ovärderliga pollinatörer för dina odlingar, blomväxter och fruktträd och andras trädgårdar i grannskapet. En sak som är lätt att ordna och som Johan fixade till idag är att sätta ut fat täckta med stenar och fylla med vatten.

Provisorisk vattenkälla för bin och andra insekter i Johans bigård

Har man bin kan man sätta ut en trätunna eller plastdunkt likt ovan som via en kran droppar ner på ett fat (täckt med sten så att bina kan landa utan att drunkna!) eller liknande där bin och andra insekter kan hämta vatten. Ovan är en provisorisk lösning tills Johan fått tag på en rejäl trätunna som kan anslutas till  gjutna "insektsflygplatser" för smidig upphämtning av vatten vid tät trafik!

 Bi som hämtar vatten bland stenar på ett krukfat

 Bi som hämtar vatten bland stenar på ett krukfat

 Bi som hämtar vatten bland stenar på ett krukfat

Våra pollinatörer drabbas olika hårt av torkan beroende på vart de håller till och hur omtänksamma människor är med olika smarta vattenkällor. Johan känner tex till en biodlare nära Dalälven som tack vare rik tillgång till växter som får vatten via vattendragen anslutna till älven klarar torkan utmärkt.

Många svenskar märker dock inte av torkan särskilt mycket än, inte ens vid prisdisken i affärerna. Annat kommer det blir till sensommaren och hösten då ett överskott av svenskt kött sannolikt kommer dyka upp till försäljning då många djurhållande jordbrukare kommer tvingas till nödslakt för att ha foder till djuren under vintern. Men det är bara första steget. Sedan följer hö och halmbrist och till våren troligen stigande priser på allt från svenska sädesslag/bröd och förstås nöttkött och lammkött. Detsamma gäller alla förädlade matprodukter som innehåller svenskt kött eller vete.

I nedanstående video sammanfattas läget för svenska jordbrukare väl. Kanske väntar 3-6 svåra år för svenska jordbrukare innan de kan vara tillbaka på samma nivå som idag. Det är i detta sammanhang vi ska sätta det faktum att Sverige redan ligger på Europas lägsta självförsörjningsgrad av framförallt kött och grönsaker som nu ligger på cirka 50 % men kan väntas sjunka kraftigt om inte enorma insatser görs de närmaste månaderna.



Konsumenter bör förstås frysa in extra mycket svensk mat under hösten, dels för att spara pengar i väntan på stigande priser på svenska mat och dels för att säkra egen tillgång till svenskt kött som i växande grad kan komma att ersättas av importerad under den period på flera år då svenska djurbesättningar byggs upp igen efter detta år av förväntad nödslakt och efterföljande djur/köttbrist. Men risken är förstås stor att många svenska jordbrukare slås ut helt då de inte kompenseras för de enorma förluster de kommer drabbas av i år men krafttigt minskad självförsörsjningsgrad av kött, spannmål och grönsaker i Sverige

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad är återigen högaktuell då Miljöpartiet nu meddelar att de vill öka landets självförsörjningsgrad till 80 % från dagens 50 % (spannmål är Sverige i praktiken självförsörjande på idag) genom att satsa en halv miljard kronor årligen på ökad svensk matproduktion. 200 miljoner av dessa ska gå till stöd för ekologisk odling. Det är förstås att betrakta som valfläsk men samtidigt är det viktigt att frågan lyfts.

Oavsett hur valet går och vilka löften i dessa riktningar som infrias eller ej, uppmanar vi de som är vill och kan att antingen själva pröva och odla lite av sin mat eller stödja lokala intiativ för att på så vis öka sin och andras möjligheter till ökad självförsörjning av mat och därmed även stärka krisberedskapen.

Nedan ett urval av tidigare inlägg relaterade till våra pollinatörers värde, matförsörjning/odling och krisberedskap:

• Recension: Permakultur! -Framtiden i din trädgård

• Sveriges nationella säkerhet måste gå före EU:s ohållbara ekoförordning

• Hållbart jordbruk, biodling och ökad svensk matförsörjning hänger ihop

• Johan i SvD debatt: Inget Totalförsvar utan fungerande Livsmedelsstrategi

• Regeringen exporterar snart julskinka till Kina vilket hotar Sveriges matförsörjning

• Odla pollineringsfrön för framtidshopp: Medborgarförslag för ekoodling på kommunal mark

• Sverige ska odla hopp och bin inte tvivel

• Patentansökan för pollinerande robotdrönare inlämnad av Walmart

• Lördagsmys: Vad har turbo-bin och Ferdinand Porsche gemensamt?

Nej, AI är inte ett mindre hot än klimatet och inte "långt bort i framtiden"

Igår var en av bloggens läsare på plats i Almedalen på Gotland för att för bloggens räkning bevaka ett seminarie anordnat av Vattenfall på temat Artificiell Intelligens (AI) med titeln: "AI – lättare liv men svårare val".  Panelen skulle diskutera:

"Nya teknologier som maskininlärning och AI, Artificiell Intelligens, är redan här. För energikunder kan det ge nya möjligheter till bekvämlighet, miljönytta och kostnadsbesparing. Vilka legala och etiska frågor finns?"

Panelen bestod av Anna Felländer -medlem i regeringens digitaliseringsråd och senior rådgivare, Boston Consulting Group, Darja Isaksson -medlem i regeringens innovationsråd, entreprenör, nyutnämnd GD, Vinnova och Karl Bergman -chef forskning och utveckling, Vattenfall. Moderator var Sofia Mankert, Vattenfall.

Paneldiskussionenerna bjöd på en del intressanta perspektiv och vi rekommenderar att ni kikar på den (se slutet av inlägget) men fokus låg på AI:s enorma affärsmöjligheter såsom tidsoptimering, resursbesparing, individanpassade tjänster osv och tyvärr blev samtalen väldigt obalanserade. För även om en del av riskerna med AI berördes tonades de ner eller avfärdades som något vi möjligen får hantera långt in i framtiden, rent av att de var "teoretiska hot". Det är förstås rent nonsens för den som är insatt i utvecklingen inom AI och tänker ett par vändor något vi ska göra i detta inlägg.

Vi var inte på plats rent fysiskt men följde sändningen live och hade alltså en tentakel på plats, en av bloggens läsare som fick ställa nedanstående fråga åt oss (24.04 in i videon):

"Nick Boström har ju varnat för att vi kan nå generell AI mycket snabbare än de flesta tror. Kanske inom 15-20 år. Innan dess måste AI demokratiseras. Hur får vi som kunder i Vattenfall insyn i hur AI används så det ej missbrukas?" 

Karl Bergman från Vattenfall svarade att det är lite därför de har sådana här seminarier och att det krävs transparens för att undvika situationer likt Cambridge Analytica som skadar företag samtidigt menade han att det inte går i detalj att låta kunderna "bocka för" vilken data som de vill eller inte vill ska användas för olika tjänster.

Vad vi slås av när vi hör beskrivningar av AI likt i den här paneldebatten är avsaknaden av djupare insikter om farorna. Det är förvisso jättebra att de lyfter en del av de etiska frågorna som hur enorma datamängder kan bilda beslutsunderlag för AI där endast kostnadsreduceringar och vinstoptimering blir det som styr en AI:s riktning/beslut för att algoritmen utformats så eller för att större delen av datan går i den riktningen, till nackdel för individer, vissa grupper eller den personliga integriteten. Men det räcker inte att vi bara "utbildar" de som programmerar alogritmerna när de flesta människor inte ens känner till hur AI kan och kommer att användas och hur det faktiskt kommer att förändra samhället och därmed människors politiska och ekonomiska möjligheter.

Det går förstås inte att stoppa AI-utvecklingen men påverka den gör det om det görs tidigt. Kanske accelerar AI-satsningen inte bara för att företag och nationer vill bli först med att skapa sig den ultimata konkurrensfördelen med att nå en AI-Singleton, en AI som är vida överlägsen alla andra AI-verktyg och kan dra ifrån i en ointaglig ledning, kanske drivs AI- utvecklingen även på av människor som ser det som enda möjligheten att möta klimathotet och andra systemkriser som vi människor som kollektiv till synes inte klarar att lösa själva. Men vi får aldrig glömma att det glimrande guldet på utsidan av pandoras ask kan vara förädiskt.

Sedan är det självklart också vikigt att belysa de möjligheter som AI redan skapar inom tex vården för att screena ovanliga typer av cancer. En vän till Johan vi Karolinska Sjukhuset i Stockholm har nyligen berättat hur det som för bara 4-5 åren sedan tog 1-2 månader och involverade olika kluster av skilda expertgrupper nu koordineras och granskas med AI-verktyg där interdiciplinära sökvägar och metoder snabbsöks av en AI som nu kan ge behandlingsunderlag inom loppet av ett par dygn.

En stor del av den forskning som sker vid Karolinska Institutetoch inom sjukvården generellt nu, involverar AI för att hitta praktiska medicinska tillämpningar. Det är inte teori utan hands on. Det finns många andra positiva exempel att lyfta inom sjukvården där AI-verktyg för tex röntgen-analys redan är i paritet eller bättre än många läkare. Med andra ord kan AI-verktyg kan redan nu rädda liv.

Detsamma gäller förstås inom utvecklingen av självkörande fordon och inom många andra områden där AI kan bidra till sollra data och ge beslutsunderlag som kan underlätta för människors liv och spara resurser.

Men alla tre i panelen faller platt för det kanske vanligaste antagandet och okunskapen, att ett potentiellt existenstiellt eller om så bara djupt skadligt AI-mot mänskligheten ligger "långt bort i framtiden". Ingen vet förstås med säkerhet exakt när AI-nivån når generell övermänsklig nivå, en del tvivlar på att det ens är möjligt dvs när en AI når en nivå som överstiger hela mänsklighetens kollektiva intelligens. Men när Elon Musk, Max Tegmark, Nick Boström och Sam Harris, personer i spetsen av AI-forskningen varnar för att allt inte bara talar för att vi kommer nå dit, utan att vi når det dit mycket snabbare än de flesta tror, dvs inom ett par årtionden (eller tidigare) och inte 50-100 in år i framtiden -bör vi stanna upp ett ögonblick och fundera vad det innebär.

För nästa gång någon säger att vi inte behöver oroa oss för existensiella AI-hot eller som hävdar att AI-hot möjligen ligger långt in i framtiden, bör vi påminna om en bra liknelse som Sam Harris ofta tar upp när han bemöter sådana uppånedvända och ologiska påståenden: 

Om mänskligheten visste att en övermänsklig intelligens skulle anlända till jorden om 50-100 år in i framtiden, skulle vi då vänta till sista minuten för att förbereda oss för dess ankomst? Eller skulle vi inleda ett Manhattan-liknande projekt där mänskligheten på bästa möjliga sätt förbereder sig och minimerar riskerna med ankomsten av en övermänsklig AI och dess potentiella följder för människan? 

Vi vill verkligen varna för uttalanden av så kallade experter på AI som påstår att "eventuella AI-hot kan vi fixa sen" då vi menar precis som Sam Harris och många andra att det är en fundamental tankevurpa och ett dåraktigt resonemang helt taget ur luften, utan insikt om AI-utveckling idag och vad den är på väg. För vi kan inte fixa AI-hotet sen. När vi väl når generell AI-nivå finns det inga "quick fixes" (enkla lösningar) eller ens någon kontrollerbar väg tillbaka som mänskligheten styr över. Det skulle kunna bli fantastiskt men också helt...ja ni hajar.

Men det är bara ena sidan av problemet med den snabba utveckling av AI just nu. Långt innan vi når ett potentiellt existensiellt AI-hot kan AI-verktyg missbrukas av enskilda företag och nationer som ett sätt att styra utvecklingen i en för dem fördelaktig riktning utan att andra varken kan påverka eller se vad som sker. Vi talar inte bara om att skapa smarta appar, läsa av och styra människors energianvändning, skapa självkörande fordon mm utan hela beteendespannet: Kontroll av människors vanor, politiska åskådning och ekonomiska möjligheter. Det kommer nämligen gå att manipulera människor och företag genom AI-beslut som i allt större utsträckning kommer tas av AI:n själv men under en övergående period styrs av de algoritmer ett fåtal människor utformat för att sortera och hantera data utifrån ett begränsat antal uppsatta kriterier.

Riskerna med detta är uppenbara. Några få människor eller företag skulle som Nick Boström beskriver i sin bok Superintelligens - vägar, faror och strategier, få ett aldrig tidigare skådat inflytande på ekonomi och politik som får allt annat att blekna i jämförelse. Något som även beskrivs i det inledande kapitlet av Max Tegmarks mycket läsvärda bok "Liv 3.0" om det så kallade Omegagänget som genom att bli först med att utveckla en superintelligent AI kör ifrån alla andra och snabbt blir världens rikaste och mest inflytanderika gäng i mänsklighetens historia...          

I kapitlet om Omegagänget i Max Tegmarks bok Liv 3.0 nämns ett citat från matematikern Irving Good från 1965 som är värt att fundera lite kring:

"Låt en ultraintelligent maskin definieras som en maskin som vida kan överträffa människans alla intellektuella aktiviteter oavsett hur begåvad hon är. Eftersom skapandet av maskiner är en av dessa intellektuella aktiviteter kan en ultraintelligent maskin konstuera ännu bättre maskiner; det skulle då odiskutabelt uppstå en "intelligensexplosion", och människans intelligens skulle hamna på efterkälken. Den första ultraintelligenta maskinen är således den sista uppfinning som människan någonsin behöver åstadakomma, förutsatt att maskinen är tillräckligt foglig för att säga åt oss hur vi ska kontrellera den". 

Frågan kring hotet om AI tycks bestå av två centrala delar, dels hur långt in i framtiden det tar innan vi når en utltraintelligent AI-nivå/generell AI och hur snabbt den sedan kan bli ett existensiellt hot för människan. Vi tror att problemet till att vaför de flesta människor inte reagerar när det kommer till AI (och andra hot som klimathotet, Peak Oil osv) är att de flesta människor inte kan skilja på exponentiell utveckling och vanliga S-kurvor. Med andra ord skilja mellan utveckling som först knappt märks sedan plötsligt är noterbar och sedan utvecklas explosionsartat bortom vår kontroll "i oändlighet"(AI-explosion) . Detta alltså jämfört med traditionell, människodriven utveckling som sker i gradvisa stadier.

Det mesta vi uppfattar i vårt samhälle går ju sakta och sker stegvis, det vi tar för givet kanske urholkas men ofta under många års tid och ofta har vi glömt varför en förändring kom till långt efter vi har möjlighet att påverka dess riktning och slutmål.

Men på det sättet kan vi inte förhålla oss till AI om vi vill minimera existensiella risker som kan hota oss i en nära framtid. För AI kan bli ett existensiellt hot mot människan i paritet eller rent av långt före klimathotet eller ekosystemkollapser, det är den första utgångspunkten vi behöver ha. Det är just för att de flesta inte sett AI-utvecklingen som den här diskussionen inte tagits och för att många företag drivs av en kapplöpning att hitta den ultimata AI-guldgruvan. Detta trots att AI-guldgruvan omgärdas av en giftig orm som kan bli okontrollerbar. Den är varken ond eller god bara potentiellt farlig för oss människor.

För att förstå AI måste man alltså förstå exponentiell utveckling. Vi tipsar därför om att se de numera bortgångne professor Albert A. Bartletts numera klassiska video som förklarar exponentiell utveckling på ett pedagogiskt sätt. Bartlett höll över 1000 föreläsningar om detta under sitt liv och uttalade den berömda frasen:

"Människan största tillkortakommande är hennes oförmåga att förstå exponenetialfunktionen".  

Några av tidigare inlägg på AI-temat finner ni länkar till i detta inlägg.

Ni kan se seminariet "AI – lättare liv men svårare val" i sin helhet nedan: