2017: Rekordhög fossil energianvändning & rekordstor andel förnyelsbart

Den årliga energibibeln BP Statistical Review of World Energy har nyligen släppts och vi får därför anledning att se över världens energianvändning för året som gått i ett osedvanligt långt inlägg. Många rätt uppseenväckande trender går att utskilja vad det gäller olika länders fossila energianvändning såväl som ökningen av tillförd förnyelsebar till energisystemen. I det här inlägget ska vi dock fokusera på den fossila energianvändningen både på makronivå men även djupdyka lite i några nyckelländer för 2017 som även kommer bli centrala för energikartan de närmaste åren.

I kommande inlägg ska vi utifrån BP-rapporten titta närmare på vad som sker när gäller förnyelsebar energi som tex sol och vind och vad vi kan vänta oss för utveckling de närmste åren och hur vi kan hantera utmaningar och möjligheter för att acccelera den fossilfria omställningen. 

Låt oss börja med att lyfta det kanske viktigaste i årets upplaga av BP Statistical Review, energikakan som redovisar alla länders sammanlagda energianvändning och "energiproduktion" i form av olja, fossilgas och kol, förnyelsebart, kärnkraft osv.

Så här ser världens energianvändning ut för 2017.

Data från BP Statistical Review of World Energy, "Primary energy consumption by fuel"

Vad som är tydligt är att den fossila energianvädningen fortfarande helt dominerar där olja, kol och fossilgas står för 85 % av världens totala energianvändning. Detta kan jämföras med fjolåret då motsvarande siffra låg på 85,5 % , skillnaden på 0,5 % kan helt tillföras en ökad andel förnyelsebart vilket är positivt och talar för att förnyelsebart kan gå om kärnkraften som andel av världens energikaka redan om två år.

Extra anmärkningsvärt är att förnyelsebart där sol och vind ingår tillförde mer energi till det globala energisystemet än ökningen i konsumtionen av olja för första gången någonsin. Globalt växte konsumtionen av förnyelsebar energi med 16, 6 % eller med 69,4 miljoner ton i oljeekvivalenter medan konsumtionen av olja växte med 1,4 % eller motsvarande 64,6 miljoner ton i oljeekvivalenter. Räknar vi samman ökningen från kol och fossilgas ökade de dessvärre tillsammans mer än förnyelsebart även om vi skulle slå samman vattenkraft med sol och vind. 

Då världen återigen slagit rekord i konsumerad fossil energi globalt när det gäller användningen av såväl olja, kol och naturgas som fortsatte att öka, särskilt el från kolkraftverken, ökade så även utsläppen av växhusgaser som steg med hela 1,6 %. Detta från att ha legat kring noll eller knappt över noll de senaste åren, tack vare bland annat stagnerad och i fjol minskad global kolanvändning de fyra senaste åren. Men även om Kina ökade sin kolkonsumtionen 2017 var det bara med 0,5 %, den stora ökningen stod Indien för som ökade sin kolanvändning med hela 4,8 % vilket får avgörande betydelse då det är världens enskilt största kolkonsument efter Kina. 

Vi ska nu kika närmare på tre nyckelspelare för världens oljemarknad för året som gått: USA, Iran och Venezuela men för att få en överblick över oljemarknaden ska vi först titta på de 11 största oljeproducenterna i världen och de respektive ländernas egen konsumtion, statistiken gäller alltså 2017 och är hämtad från BP Statistical Review 2018.

Datakälla: BP Statistical Review of World Energy 2018

USA -Skifferoljebubblan pumpas större med billiga lån men hur länge till innan den spricker? 

Vi kan börja med att notera att USA är världens i särklass största oljeproducent och nu även världens största oljeproducent, detta när vi som BP gör räknar med vätska från naturgas, skfferolja och olja från oljesand (det senare omfattar mest Kanada). Räknar vi på bara konventionell råolja är dock Rysslands och Saudiarabiens produktionen fortfarande större än USA:s.

Enligt amerikanska energidepartementet EIA är USA:s nettoimport (import-export) för råolja plus förädlade oljeprodukter som färdiga bränslen däribland bensin, diesel och flygbränsle 3,7 miljoner fat olja per dag men räknar vi på bara råolja hamnar siffran på knappt 6,8 miljoner fat per dag. Det kluriga här att USA måste exportera sin skifferolja till andra länder för att den egna raffinaderierna inte klarar den ökande andelen skifferolja som landet producerar. Det är en lättare typ av olja som skiljer sig från den mycket tyngre från tex Venezuela.

Amerikanska oljebolag exporterar såväl olja som färdiga bränslen som tex diesel till andra länder men är alltså inte energioboroende på olja eller flytande fossila bränslen. Fram till 2011 rådde det ett exportförbud på råolja från USA som infördes efter oljekrisen 1973/74 för att säkra att USA hade tillräckligt med inhemska oljereserver sparade för en krissituation där importer av något skäl stryptes.

USA lättade gradvis på exportförbudet för att under 2015 slutligen helt ta bort det. Men anledningen är inte att USA plötsligt upptäckt enorma mängder olja och blivit självförsörjande. Skälen är främst ekonomiska och praktiska/politiska. Genom att tillåta att amerikanska oljebolag får exportera råolja får de möjlighet att sälja oljan till ett högre pris då världsmarknadspriset på olja sätts i Brent crude som i skrivande stunder ligger på strax under 80 dollar per fat medan den nordamerikanska prissättningen WTI ligger på 74,32 dollaer per fat. När handlar om som under 2017, om över 1,1 miljoner fat råolja per dag i export från USA innebär det cirka 5,5 miljoner dollar mer per dag oljebolagen tjänar på att sälja oljan utanför Nordamerika (transportkostnader oinräknat).

Amerikanska oljebolag kan alltså tjäna mer på att sälja sin olja till länder i Europa eller Sydamerika än inom landet eller till exempelvis sin granne Mexico så länge prisskillnaden mellan WTI och Brent crude (världsmarknadspriset utanför Nordamerika) är så stor som idag. Mexico som för övrigt inom två år kan gå från att vara självförsörjande på olja och vara en nettoexportör till att precis som USA tvingas importera olja för att täcka sina behov med den stora skillnaden att Mexico inte har någon växande skifferoljaproduktion att ersätta sin snabbt fallande konventionella oljeproduktion med (-9,4 % i produktion bara under 2018). 

För USA handlar den växande exporten av olja även sannolikt om att den ökade andelen skifferolja som produceras i landet inte kan förädlas i amerikanska raffinaderier och därför måste exporteras till andra länder där den kapaciteten finns.   

Borrar vi lite djupare i oljeproduktionen från USA finner vi att råoljeproduktionen i landet inte är så hög som den först verkar. Enligt amerikanska energymyndigheten EIA låg den egna råoljeproduktionen 2017 på 9,35 miljoner fat per dag vilket är högre än 2016 men lägre än 2015 då det låg på drygt 9,4 miljoner fat per dag. Vad som ökat mest är olja från naturgasvätskor (skiffergas) som börjat räknas med de senaste åren och ger en delvis missvisande bild över hur stor USA:s ökade oljeproduktionen egentligen är.

Kortsiktigt kan USA fortsätta att öka sin skifferoljeproduktion men problemet är att inte ens vid 100 dollar per fat når skifferindustrin som helhet ett positivt kassaflöde. När kostnaderna för att hålla igång oljeproduktionen, ny borrning, prospektering och utveckling av nya reserver tas med räcker inte intäkterna till. Detta gäller alltså till och med en prisnivå som är 20 dollar högre än det i skrivande stund strax under 80 dollar per fat för världsmarknadspriset Brent crude.

Hur kan USA då öka sin skifferoljeproduktion och export? Med 0 % inlåningsränta har amerikanska oljebolag kunnat få verksamheten att rulla vidare på enorma lån och övertygat många investerare om att bolagen sitter på ofantliga oljetillgångar som kommer ge bättre och bättre aktieutdelning längre fram. Men detta är ett kortsiktigt spel som är avhängigt att oljebolagen fokuserar på att plocka de lågt hängande frukterna, dvs utvinna olja från de bästa fälten som ger mest tillbaka för minst möjliga kostnad och där utvinningstekniken och infrastrukturen redan är utbyggd. Här bör framförallt nämnas Permian-fältet i sydöstra delarna av delstaterna Texas och New Mexico där mycket av skifferutvinnningen nu koncentreras.

Den amerikanska skifferbubblan som Trump nu blåst upp ytterligare genom att på alla sätt underlätta för såväl inhemsk produktion som öppna upp för ökad export, kan när som helst punkteras. Och detta är OPEC och Saudiarabien väl medvetna om. Saudiarabien i synnerhet har råd att utvinna olja till ett oljepris ner till kanske 30-40 dollar per fat och ändå täcka sin kostnader för utvinningen även om detta är långt ifrån tillräckligt för att statskassan ska kunna finansiera de frikostiga subventioner av bensinpriser, dricksvatten och andra stöd till folket. Skillnaden mot USA är dock att Saudiarabien har en enorm pengapåse att ta av som kan svälta ut amerikanska skifferoljebolag som inte kan leva kvar med ett negativt kassaflöde hur länge som helst.

Det senare menar tex författaren till hett omdebatterade nya boken Saudi Inc. (vi har beställt boken) där forskaren, energi- och säkerhetsanalytikern Ellen Wald pekar på att Saudiarabien aktivt har ett långsiktigt perspektiv för sin oljepolitik till skillnad mot USA. I ett mycket hörvärt program i podden Macro Voices utvecklar nämligen Ellen Wald detta varefter de två energiexperterna Anas Alhajji och Joe McMonigle går igenom effekterna av det eventuella återinförandet av sanktionerna mot Iran och Venezuelas roll för världens oljetillgångar samt hur det kan komma att påverka oljemarknaden framöver.  

Iran - hur effektiva blir sanktionerna mot landet egentligen och vilka tjänar på dem? 

Tillsammans med USA och Kanada är Iran den oljeproducent som ökat sin produktion mest under året somg gått och i Irans fall, framförallt exporten. Men den 6:e augusti väntas USA införa sin första sanktioner mot USA som bland annat kommer försvåra för Iran att exportera sin olja till andra länder. Trump-administrationen meddelade nämligen den 8:e maj att de lämnar det internationella kärnenergi-avtalet med Iran som även omfattar de permanenta medlemmarna i FN:s Säkerhetsråd (förutom USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Kina). Trump-administrationen motiverar återinförandet av sanktionerna som togs bort under slutet av Obama-administrationens tid vid makten, med att Iran stödjer olika terroristgrupper i Mellanöstern och därmed inte lever upp till kärnvapen-avtalet, något de övriga parterna alltså inte håller med om skulle vara ett skäl att bryta avtalet med Iran.

Vi får se hur EU kommer förhålla sig till USA:s position gällande sanktionerna i augusti. Det är dock svårt att få exakta siffror över hur mycket olja Iran exporterade till EU under 2017 men det rör sig sannolikt inom spannet 500-800 000 fat per dag vilket innebär att EU efter Kina är Irans största marknad. När energiexperten Anas Alhajj uttalar sig om effekterna av ett eventuellt återinförande av sanktioner mot Iran, där även EU och övriga marknader helt eller kraftigt minskar sin import av olja från Iran, tar han upp något anmärkningsvärt. När det rapporterades i media att Iran inte kunde exportera cirka 1 miljoner fat per dag av sin produktion på grund av sanktionerna innan de lättades under mitten av 2015 observerades att cirka 500 000 fat per mer än vad Irak själva redovisade av sin export lämnade irakiska hamnar. Detta menar Anas Alhajji beror på att Iran med lite byråkratisk magi kunnat sälja en stor del av sin oljexport via Irak tack vare underbordet-handel. Kanske, menar Alhajji, har Iran därför bara gått miste om 3-400 000 fat per dag genom att gå runt sanktionerna via den svarta marknaden.

Kommer iransk olja börja exporteras via Irak igen och i så fall hur mycket? 

Grafen är av energiexperten Anas Alhaji från Macro Voices "MacroVoices Crude Oil Special June 14, 2018 Slide Deck", sida 2 

Notera gapet i den vänstra grafen mellan vad som rapporterades att Iran producerade och vad som faktiskt lämnade landet när sekundära källor som satelittbilder över tankertransporter räknats in. Detta kan sedan jämföras med motsvarande period i Irak, där ungefär samma mängd olja, cika 500 000 fat per dag lämnade Irak men som sannolikt alltså var iransk olja.

Att få sålt olja för Iran kan med andra ord även med sanktioner till stor kringgås genom tex valuta-samarbete med Kina, Ryssland och Turkiet och därmed undvika en prissättning i amerikanska dollar. Iran kan sedan tex ta betalt i fysiskt guld eller kryptovalutor av tex Kina som har ett växande behov av olja. Men övriga stora importörer som Sydkorea och Japan kommer sannolikt känna sig tvingade att återinföra sanktioner mot Iran för att inte själva drabbas ekonomiska sanktioner av USA.

Vad är då det verkliga motivet för Trump-administrationen att återinföra sanktioner mot Iran? Obama-adminstrationen gjorde ju en helt annan bedömning. Trump stödjer fossilindustrin till 100 % inte bara med underlättande för ökad export utan även genom att montera ner efterlevandet av miljölagstiftning och miljökrav för företag som utvinner fossil energi i USA. Men eftersom framförallt skifferoljebolagen kräver ett oljepris på minst 60-65 dollar per fat för att kunna upprätthålla dagens höga aktivitet, enligt en analys från Arthur Berman i februari, en av världens ledande oljeexprter, kan Trump-adminstrationen se det som fördelaktigt för amerikanska skifferoljebolag om åtminstone en del av Irans oljeexport inte kommer ut på marknaden, det kan ju pressa upp oljepriset.

Om inte annat var ett av president Trumps vallöften under presidentvalskampanjen att riva upp Iran-avtalet och en sak är säker, presidenten tycks obevkligt bestämd om att göra allt för att uppfylla sina vallöften...

Men givetvis har Trump-administrationen även ett delat intresse med Saudiarabien att försöka kväva Irans ekonomiska och politiska inflytande som nästan helt är kopplat till landets oljeexport och framöver kanske även gasexport. Landet sitter nämligen även på enorma gasreserver med 17,2 % av alla världens gastillgångar enligt BP Stat review 2018.

Samtidigt har vi OPEC:s besked nyligen att öka produktionen men utan att ange med hur mycket vilket väntas även det bidra till hålla nere oljepriserna,  något som tidigare nämnt alltså på sikt kan slå hårt mot de amerikanska oljebolagen som när alla kostnader räknas in kräver över 100 dollar per fat för att de ska kunna visa ett positivt kassflöde.   

Innan vi avslutar med att kika lite på Venezuela, en av tre nyckelländer under året som gått, är det
läge att se över riggaktiviteten. 

   Datakälla: Baker Hughes

Ovan ser vi alltså Venezeula, den tredje nyckelproducenten för året som gått och får även en temperaturmätare på några av de övriga största oljeproducenterna, genom att jämföra antalet aktiva riggar som var i bruk när oljeprisraset inleddes sommaren 2014. Vi har även med en jämförelse från sommaren 2015 när vi gjorde en tidigare jämförelse av riggaktiviteten. Det går att ta med värden från 2016 och 2017 och jämföra med senaste mätningen i maj år men poängen är ändå att riggaktiviteten klart ökar igen i USA och fallit som en sten i Venezuela. Baker Hughes som redovisar aktiva oljeriggar för industrin där vi hämtat siffrorna, har ej data för Iran tyvärr. 

Venezuela sitter på världens kanske största oljereserver men landets ekonomi är på randen till total kollaps just nu med hyperinflation, matbrist, människor som flyr landet, you name it, they live it.

Venezuelas oljeproduktion har fallit med nästan 35 % på tio år och med över 11 % på bara på ett år! Detta enligt BP statistical review 2018. Just nu är det landets militär som sköter oljeproduktionen och det går ju uppenbarligen inte så bra. Var intäkterna för de cirka 1,6 miljoner fat per dag som fanns tillgängliga för export under 2017 (egen produktion-egen konsumtion) tagit vägen är det få som vet men röken av den har de flesta venezuelaner inte sett.

Men Venezuelas fallande oljeproduktion börjar även bli ett växande huvudvärk för oljemarknaden. Om Iran tvingas minska sin export i augusti pga Trump-administrationens nya sanktioner och även Venezuela minskar eller rent av helt upphör med sin oljeexport kan det röra sig om runt 2 miljoner fat per dag (500 000 från Iran 1,5 miljoner från Venezuela) som försvinner från världsmarknaden. Det är mycket för såväl OPEC och USA att hosta fram, det skulle rent av kunna leda till brist, åtminstone på kort sikt.

Då ska vi komma ihåg att bara Kina och Indien tillsammans ökade sin konsumtion av olja med 600 000 fat per dag under 2017, minst lika mycket till lär de handla upp på marknaden i år, i ökad konsumtion. Det är alltså tillgänglig export av olja på marknaden som är av betydelse inte hur mycket som produceras totalt, den som betalar mest, ofta under bordet eller med långsiktiga kontrakt får mest olja. 

Vad kommer då omfattande sanktioner mot Iran innebära från augusti och framåt, en fortsatt minskning av produktionen i Venezuela och hur länge kan USA upprätthålla en skifferoljeproduktion som går med förlust? Och hur ska det sättas i relation till oljetoppen, Peak Oil, när kan vi vänta oss att den globala oljeproduktionen börjar minska på grund fysiska begränsningar/negativ nettoenergi vid utvinningen? Det får bli föremål för ett senare inlägg!

Trevlig lördag!

När AI kliver in i våra liv blir inget sig likt

I väntan på morgondagens längre inlägg på temat olja och global energiförsörjning vi just nu förbereder kommer här ett fredagstips på AI-temat. Artificiell Intelligens (AI) är ett område vi följer noga och har skrivit många inlägg om (se länkar till ett urval nedan). Johan är även involverad i ett mindre AI-projekt som vi kommer avslöja lite mer om längre fram.

I videon nedan får vi följa med den prisbelönta författaren och journlisten Ashley Vance till ett av världens ledande AI-länder, Kanada, när han för Bloomberg Businessweek bland annat träffar en av de absolut första forskare som möjliggjort de djupa neurala nätverk som nu öppnat dörren för en helt ny typ av maskininlärning/AI-förmågor för inlärning och tänkande. Vi syftar förstås på Geoffrey Hinton, beteende- och datavetaren som sedan 1980-talets början pekat på det oundvikliga steget för lärande maskiner som imiterar den mänskliga hjärnans inlärning genom input från egen erfarenhet som sedan ger den möjlighet att ta aktiva beslut tex i trafiken för självkörande fordon. Djup maskininlärning med neurala nätverk är något som sedan mitten på 00-talet steg för steg blivit möjligt tack vare supersnabba processor (i synnerhet grafikprocessorer från Nvidia) och Internet.

Ashley Vance har för övrigt bland annat skrivit den mycket läsvärda biografin om Elon Musk som starkt rekommenderas att läsa för att förstå Elon Musk och varför han mot alla odds satsar alla sina pengar och sin energi på elbilar, rymdindustrin, utveckling av solenergi och ja på senare år även sitter med i styrelser för ledande AI-företag i Silicon Valley och utveckling av världens snabbaste underjordiska borrmaskin (The Boring Company).

Några av våra tidigare inlägg på AI-temat:

• Einride i nytt samarbete om världens första förarlösa eldrivna lastbil på allmän väg

• Nvidia kan snart bygga supermåndatorbas

• För AI-singleton kan människan snart bara vara en bugg i systemet

• Varför mänskligheten måste förbereda sig för övermänsklig AI

Vi provkör nya Nissan Leaf -ny svensk video!

Hoppas bloggens läsare har haft en trevlig Midsommar helg! Vi tog en välbehövlig paus från skrivandet och Johan ägnade istället en hel del tid åt pyssla om sin bigård i Dalarna och att klippa färdigt en svensk version från vår provkörning med nya tredje generationen av elbilen Nissan Leaf.

Sedan tidigare har vi gjort en video där vi provkör nya Nissan Leaf för vår internationellt inriktade EVolution Channel men nu är så äntligen den svenska videon klar för Olja för Blåbär kanalen! (se även i slutet av inlägget). Våra intryck från den två dagar långa provkörningen av nya Nissan Leaf var överlag mycket positiva. Vi tog elbilen på en tur som innebar körning på motorväg och landsvägar kring Uppsala och de vackra småvägarna ut mot Skokloster slott.

Nya Nissan Leaf framför Skokloster slott

Bilen har en rad praktiska finesser och bland annat ett större batteri, nu på 40 kWh vilket ger den en räckvidd på cirka 25 mil under sommarhalvåret och tester gjorda av i Norge visar att den klarar en räckvidd på 20 mil vid -10 grader. Framförallt gillade vi den nya så kallade "e-pedalen" som innebär att du kan köra mer eller mindre helt med en pedal. När du släpper på accelerationspedalen (ej gaspedal i en elbil...) återförs bromsenergin till batteriet och bilen bromsar faktiskt in till helt stillastående läge. Perfekt vid stadskörning, köer eller vid start och stop i backe.

Även den nya adaptiva farthållaren Pro pilot var mycket trevlig och gjorde körningen enkel och smidig.

Nya Nissan Leaf är riktigt kvick vilket innebär säkra och pålitliga omkörningar med 0-100 under 8 sekunder vilket imponerar i den här prisklassen. Den Leaf vi provkörde var en fullt utrustad variant med Tekna-paketet (så när som på Pro Parking, tekniken som gör det möjligt att låta bilen parkera åt dig (men med dig kvar bakom ratten). Med Tekna-paketet går nya Nissan Leaf för cirka 400 000 SEK innan supermiljöbilspremien som från och med den första juli innebär att privatpersoner eller företag kan få 60 000 SEK i bidrag när de köper en ren elbil.

I grundutförande kostar nya Nissan Leaf 374 900 vilket alltså efter supermiljöbilspremien innebär 314 900 SEK. Ett pris som omfattar bland annat e-pedal som standard, baksätesvärmare och uppvärmd ratt mm som säkert kommer locka många att våga köpa en elbil.

Vi får se hur snabbt de 290 miljonerna som avsatts av Transportstyrelsen för i år räcker så sent som den 19:e juni hade över 151 miljoner redan tilldelats men den som inte får sina pengar i år kommer förhoppningsvis få dem 2019.

Några frågetecken gäller varför Nissan till skillnad mot tidigare modeller och övriga elbilstillverkare valt att inte ha smart temperaturstyrning av batteriet. Det nya 40 kWh-batteriet har under tester visat stor känslighet för snabbladdning vid -10 eller vid flera snabbladdningar i följd där batteriet är för varmt eller kallt och inte kan snabbladdas i 50 kW. Konsekvensen under en långresa på säg 70 mil kan leda till att snabbladdningen tar 3-4 gånger längre än vad som är tänkt vid varje snabbladdning. Vi har inte kunnat bekräfta detta då vi inte kört så långt men hoppas Nissan kan lösa det. Men som en pendlarbil är det en utmärkt elbil redan nu då det räcker att ladda hemma efter arbetet för att kunna köra minst 20 mil i sträck nästa dag. 

Vi tackar Hedin Bil Uppsala för att vi fick låna bilen i två dygn och har inte fått någon ersättning för att göra videon eller skriva detta inlägg.

Vi kommer i kommande program berätta om våra intryck av nya Jaguar I Pace som Roberth var och provkörde nyligen på Trosta park vid Arlanda flygplats. Johan har dock även kikat på Jaguars första rena elbil när den visades upp för första gången i Sverige vid Ecar Drive på Djurgården för några veckor sedan.

De närmaste två veckorna kommer vi även skriva om ett nytt spännande elfordon som kommer tillkännages snart och som vi varit med och bidragit lite till... 

Nedan vår provkörning av nya Nissan Leaf, med det större 40 kWh-batteriet och utrustad med Tekna-paketet 
 

Brandlarmet har gått: Räddningstjänsten gör sitt jobb men personalstyrkan minskar

För fyra år sedan inleddes en skogsbrand i Västmanland som skulle bli en av Sveriges mest omfattande någonsin. För såväl svenska myndigheter som invånare blev det ett uppvaknande över hur illa ställt det var med Sveriges krisberedskap. Strumpor, mat ja vad vet vad fick civilbefolkningen bistå med för att en hårt arbetande räddningstjänst skull kunna kämpa vidare. Vattenbombande flygplan fick flygas in från Frankrike och Italien för Sverige saknade detta precis som lager för utrustning och proviant för att räddningstjänsten skulle kunna sköta sitt arbete under de cirka 11 dagar som det tog att få kontroll på denna enorma skogsbrand.

Sommaren 2015 skrev vi en debattartikel i Dagens Samhälle som fått stor spridning där vi bland annat tog upp exemplet med skogsbranden i Västmanland och pekade i artiklen på att Sveriges krisberedskap är under all kritik och måste byggas upp igen för att kunna möta framtidens utmaningar. Krisberedskap och ett helhetsperspektiv på energi, ekonomi och hållbarhet är även fokus  i vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet. I somras blev Johan intervjuad i TV4 med anledning av att Hesa Fredrik gick igång av misstag i Stockholmsområdet.

Så vad har då hänt sedan 2014 med Sveiges krisberedskap? I det här inlägget ska vi fokusera på den svenska räddningstjänsten och vad som har hänt sedan den "chockinjektion" svenska samhället, inklusive svenska myndigheter fick i samband med skogsbranden i Västmanland.

Låt oss börja med att klargöra att räddningstjänsten gör ett respektingivande och professionellt arbete men vår kritik och våra frågor gäller vilka åtgärder som regeringen och svenska myndigheter vidtagit sedan 2014 för att stärka Sveriges brandförsvar samt generella civilförsvarsförmåga.

Frågan om resurserna till Sverige räddningstjänst och dess personalförsörjning är högst aktuell och viktig då det just nu pågår ett antal skogsbränder i Sverige och nyligen avslutades flera större skogsbränder i just Västmanland, en i Rörbo utanför Sala i samma område där den enorma skogsbranden inleddes 2014. De 70-talet brandmän som kämpade mot skogsbränderna i Västmanland denna gång fick dock kontroll på dem för cirka en vecka sedan.

I ett inlägg för drygt en vecka sedan skrev vi om behovet av ökad självförsörjningsgrad av mat i Sverige och hur EU:s nya ekoförordning försvårar för en sådan utveckling istället för att underlätta för den.

När vi följde bevakningen om skogsbranden i Västmanland på SvT:s Aktuellt slogs vi av att av fem helikoptrar som vardera släppte cirka en kubikmeter vatten vid varje vattenbomb-överflygning, var fyra privata och en från Försvarsmakten. Ytterligare en helikopter från Försvarsmakten användes som mest, dvs sex helikoptrar. Men innebär detta att brandförsvaret inte har egna vattenbombande helikoptrar eller valde man de närmast tillgängliga civila helikoptrarna i området för att kunna sätta in dem snabbast möjligt?

Hur det än ligger till med den saken var det kanske mest anmärkningsvärt att lagom till att bränderna i Västmanland var under kontroll anlände två vattenbombande flygplan från Italien som MSB lånat in med hjälp av EU som först skulle stanna till imorgon men sattes igår in för att släcka nya bränder, denna gång i Nacka utanför Stockholm. MSB har på grund av den extremt höga brandrisken bett att få låna planen i ytterligare en vecka.

Sverige har alltså fortfarande inga egna brandsläckande flygplan och det går cirka sex helikoptrar per flygplan räknat i antal kubik vatten de kan bära per vattenbombning. En helikopter släpper runt en kubik vaten medan ett vattenbombande flygplan kan släppa runt sex kubik.

När de franska brandförsvaret flög in två plan till Sverige 2014 framkom det att Frankrike hade 10-talet flygplan helt avsedda för vattenbombning. Frågan blir då, varför kan Sverige inte likt svenska Förvarsmakten gör tex genom att dela kostnaden med bland andra Norge och Finland för att använda transportflygplanen Globamaster C17, göra något liknande för att få direkt tillgång till vattenbombande flugplan. Det kan ju enkelt lösas genom att antingen låta bygga om eller köpa in åtminstone sex vattenbombande-flygplan vars kostnader och tillgång kan delas mellan Sverige, Norge och Finland tex?

Men flygplan och helikoptrar i all ära, en uthålligt brandförsvar kräver tillräckligt med personal. Så låt oss kika närmare på personalförsörjningen för Sveriges brandförsvar. År 2000 fanns det enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 17 654 brandmän i Sverige. Av dessa var 6162 heltidsantställda och 11 492 deltidsanställda och då ingår även befäl och brandmän (ja självfallet även kvinnor!). Senaste statistiken över antalet hel- och deltidsanställda brändmän som MSB står för sträcker sig till 2015 men efter att ha varit i kontakt med två hjälpsamma personer på MSB har vi fått siffror även för 2016 och 2017. Vi får då nedanstående diagram.

Sedan 2014 har antalet hel och deltidsanställda minskat med cirka 180. Här ingår såväl kvinnor som män, brandmän och befäl. Men helt avgörande för att Sveriges brandförsvar ska fungera är ett tillräckligt antal deltidsanställda brandmän. Av det totala antalet personal inom räddningstjänsten (2017 års preliminära siffror), är nämligen hela 10 555 eller drygt 68 % av hela styrkan deltidsanställda brandmän. Endast 4882 är heltidsanställda. Med ett ökat antal svåra skogsbränder går det ibland åt hela de lokala och regionala brandförsvarsstyrkorna och även styrkor från andra län eller regioner. För detta krävs att det finns personal som kan kallas in men som också möjliggör att personal kan bytas ut för att få vila upp sig, att kämpa mot skogsbränder i mer än en vecka är en omänsklig påfrestning för de flesta.

Det är därför allvarligt att antalet personal inom räddningstjänsten fortsätter att minska när det i själva verket behöver öka kraftigt om Sverige ska kunna hantera de växande antal skogsbränder vi kan vänta oss med ökad torka i landet. Men en deltidsanställd brandman har oftast minst ett deltidsarbete till vid sidan om för att kunna försörja sig. Efter det nya kollektivavtal som förhandlades fram under hösten 2016 mellan fackförbunden av bland andra Brandmännens riksförbund, Kommunal och Sveriges Kommmuner och Landsting (SKL) har många deltidsanställda brandmän av förståeliga skäl valt att sluta. Avtalet innebär bland annat att OB-tillägg och bilersättning togs bort. För många brandmän kan det innebära flera tusen kronor i månaden för ett redan lågt betalt arbete.

Det är lätt att glömma bort räddningstjänsten när det blir fokus på Polisen som även de behöver mer resurser och bättre lönevilkor för sin personal. Men Sveige behöver bygga upp ett fungerande civilförsvar och där är räddningstjänsten helt avgörande. Det är helt ohållbart att antalet brandmän, särskilt deltidsanställda, fortsätter att minska när det i själva verket behöver ÖKA från dessa redan låga nivåer. Nästan lika allvarligt är det att Sverige eller de nordiska länderna gemensamt inte har införskaffat egna vattenbombande flygplan.

Det har gått snart fyra år sedan de första larmklockorna ljöd och Sverige fick smaka på lite av de krafter som redan är "säsongsvardag" i Kalifornien och delar av tex Australien med enorma bränder som sysselsätter enorma brandförsvarsstyrkor i veckor och hotar stora bostadsområden. Nu måste Sveriges räddningstjänst få resurserna för att möta en helt ny verklighet där skogsbränder blir fler och större, det kommer sannolikt kräva tuffa prioriteringar från andra skattefinaniseriade områden men det "lönar sig" lätt när stora bostadsområden och människor annars kan komma att ryka med av bara farten vid nästa "rekord-omfattande" brand som drabbar Sverige. För räkna med att det blir fler stora skogsbränder.     

Varför en elbil inom 3 år kan bli världens mest sålda bilmodell

Världens mest sålda bil alla kategorirer för året som gått (2017) är Toyota Corolla. Detta enligt en sammanställning av Forbes som listar de tio mest sålda bilarna i världen. Toyota Coralla såldes i 1,02 miljoner exemplar och följdes tätt av Hyndai Elantra med endast 10 000 färre sålda bilar. Men tiderna är på väg att förändras och det i exponentiell takt.

Förbränningmotorns era har inte bara inlett sin väg nerför tronen, det är snart rena ruschbanan ner till botten som gäller. Vi ska nämligen snart komma till varför en elbilsmodell inom loppet av tre år kan vara den mest sålda av alla bilmodeller i världen, något de flesta tycks tro är otänkbart idag.  

Världens mest sålda elbil sett till 2017 års siffror är varken Tesla Model S eller Nissan Leaf (kika gärna när vi provkörde nya Nissan Leaf nyligen, svensk video kommer snart), utan en för oss svenskar tämligen okänd bil nämligen kinesiska BAIC:s EC series. BAIC:s lilla elbil såldes i 78 079 exemplar under året som gick. Nu är det säkert någon som tänker "världens mest sålda elbil utgör bara 7,8 % av andelen bilar som världens mest sålda bilmodell står för, vilket bevisar att det kommer ta många år, ja årtionden innan en 100 % eldriven elbil kommer vara med bland top 5 mest sålda bilmodellerna i världen"!

Vi kommer i detta inlägg argumentera för att detta är ett helt felaktigt antagande och att samtliga icke seriösa elbilstillverkare kommer få se sig om efter andra affärsverksamheter och snart kasta in handsken då de inte fattat hur snabbt saker och ting håller på att förändras. Det är framförallt ett företag som sticker ut från mängden och som de flesta ännu underskattar som en uppstickare utan sting... De flesta tror dessutom att personligt ägande av bilar och dagens enorma antal på vägarna är nödvändigt för att tillgodose framtidens persontransportbehov, något vi i flera inlägg understrykt är ett fundamentalt feltänk.

Efter att noga följt elbilstillverkaren (eller i växande grad ett energibolag) Tesla Motors, nu Tesla Incs resa sedan 2010 har det gång på gång blivit uppenbart hur få som inser varför detta företag med sin geniala VD och grundare Elon Musk ligger så långt före alla övriga biltillverkare. Något som återigen bekräftades med all sin tydlighet under Teslas årsstämma som hölls i Kalifornien för några dagar sedan.

Företaget bjöd på många nyheter men framförallt målade de en framtidsbild med konkreta och genomtänkta exempel för de närmaste åren som kommer förändra förusättningarna för alla bil- och lastbilstillverkare samt företag som säljer batteri och solcellsanläggningar världen över.

Alla som fortfarande tror på ryktet om ett Tesla som kommer gå bankrutt kan lugnt slappna av medan de som kortat aktien bör dricka mycket vatten för det kommer bli ett svettigt halvår... Tesla räknar nämligen med att visa gröna siffror redan kvartal tre i år med bland annat positivt kassaflöde. Under årsstämman meddelade bolaget att de inte behöver ta in några mer pengar under året alls.

Anledningen till självförtroendet är helt enkelt att uppskalningen av nya elbilsmodellen Tesla Model 3, "Teslafolkbilen" nu äntligen börjat ta fart. Faktum är att Tesla Model 3 i USA nu är den mest sålda premiumsedan-bilen i mellanklass-segmentet bland såväl fossilbilar som elbilar. Ja du läste rätt. Detta före tex BMW 3-serien, Mercedes och Audi mfl.

Tesla Model 3 redan den mest sålda bilen inom premium mellanklass-segmentet i USA

Graf från Teslas årsstämma 5/6/2018

Men vad som är mest anmärkningsvärt med detta är att Tesla Model 3 just nu bara säljs som den dyrare varianten (större batteriet) och med få utrustningsalternativ utan fyrhjulsdrift mm och inte kommer börja levereras som "budget-version" (cirka 360 000 SEK efter Supermiljöbilspremien i Sverige) förrän till höst då även fyrhjulsdrift och förhoppningsvis även dragkrok kommer finnas med.

Just nu producerar Tesla cirka 2500 Model 3 i veckan enligt Bloombergs kalkylator och har hittills producerat drygt 35 600 Model 3 där i praktiken alla leverats i Nordamerika.

Under årsstämman meddelade Teslas VD Elon Musk att företagat beräknas nå en tillverkningstakt på 5000 Model 3 per vecka till slutet av denna månad. Detta är en enorm bedrift med tanke på att det inte var många månader sedan det handlade om hundratalet Model 3 per vecka. Anledningen till det förnyade självförtroendet och att uppskalningen nu kommer öka snabbt är bland annat att en ny, tredje produktionslina håller på att installeras för Model 3 i Freemont-fabriken i Kalifornien. Den nya linan uppges vara dubbelt så effektiv som de två övriga för bilmodellen som även delvis delas med tillverkningen för Model S och Model X.

Tesla Model S och Model X tillverkades i över 100 000 exemplar under 2017 vilket innebär att Teslas två främsta modeller placerade sig på andra respektive fjärde plats bland de mest sålda helt batteridrivna bilarna i världen (se China Dailys lista-vi räknade bort Toyota Prius Prime då det är en hybrid). Extra anmärkningsvärt eftersom dessa två modeller går för cirka en miljon kronor och uppåt.

Låt oss nu anta att Tesla lyckas skala upp produktionen per vecka för Model 3 till 5000 per vecka i slutet av denna månad för att sedan nå 10 000 per vecka till första januari 2019. Tesla har satt 10 000 Model 3 per vecka som mål för nästa år. Om vi sedan leker med tanken att de kan upprätthålla den nivån under hela året innebär det 520 000 Tesla Model 3 producerade, förvisso inte levererade/sålda då det alltid är ett antal veckor, ibland månader i leveranstid, särskilt till Europa och Asien/Australien. Men om vi lägger till årets leveranser i transit från produktionen i november/december i år på 2019 års leveranser för samma månader kan de kanske jämna ut sig. Vi drar sedan av fyra veckors underhållsarbete och leveransproblem med komponenter till Model 3 och vi hamnar på runt 480 000 Tesla Model 3 levererade under 2019.

För att sätta detta i ett sammanhang. På Forbes topplista över 12 mest sålda bilmodellerna i världen 2017 såldes det 550 000 bilar av nummer 12 på listan, Honda Civic. Någon placering därefter skulle alltså Model 3 hamna redan nästa år. Låt oss sedan anta att Tesla når produktionstaket/ej har plats för fler produktionslinor i sin fabrik i Freemont i Kalifornien under 2019 och därför installerar en produktionslina i gigabatterifabriken i Nevada för att vinna tid medan en ny bil- och batterifabrik byggs i Kina. Möjligen kan en produktionslina även komma igång i samma fabrik som måste byggas för att kunna bygga ellastbilen Tesla Semi (se tidigare inlägg) men det räknar vi med tar minst hela 2019 innan det kan bli aktuellt.

Men vi  tror att det är fullt möjligt att Tesla kan nå 15 000 Model 3 i produktion per vecka till slutet av 2019. Om vi sedan lägger till antingen en ny produktionslina i kommande lastbilsfabriken eller första produktionslinan för Model 3 kommer igång i Kina i början av 2020 kan 2020 bli året då Tesla med god marginal prodcerar över 1 miljoner Tesla Model 3 (20 000 Model 3 per vecka) och därmed kniper om inte första platsen så hamnar på minst topp 3 bland de mest producerade bilmodellerna i världen. Det vore en game changer för hela bilindustrin.

Vad som talar för att Tesla ska lyckas både upprätthålla efterfrågan på Model 3 kontra andra elbilar från tex Kinas många elbilstillverkare är främst de redan utbyggda snabbladdningsnätverket och tillgången till billiga och effektiva batterier. Kollektivt kommer dock de många kinesiska uppstickarna leverera fler elbilar än Tesla Model 3 vilket bara är positivt för en snabb elektrifiering.
       
Under årsstämman meddelade Elon Musk att i slutet av denna månad kommer ett tillkännagivande göras om byggandet av en ny kombinerad elbils- och batterifabrik i Shanghai i Kina vilket blir den första icke kinesiska biltillverkaren som får tillverka bilar i Kina utan att behöva dela teknik och partnerskap med ett kinesiskt bolag på plats. Musk nämnde även att Tesla letar en plats för att bygga en liknande fabrik, med batteri- och biltillverkning även i Europa. Vi har tidigare skrivit om varför det behövs otaliga batterifabriker i världen, inklusive Northvolts fabrik i Europa.   

Den som är intresserad av köpa en Tesla Model S eller Model X kan använda Johans rekommendationskod och på så sätt få gratis laddning vid Teslas Supercharger. Läs gärna mer om Teslas rekommendationsprogram här.

Att Tesla helt dominerar när det kommer till tillgängliga snabbladdare för elbilar underströks även det under årsstämman. Tesla kommer i höst släppa en ny typ av supercharger/snabbladdare som vi spår kommer korta ner laddtiden från dagens cirka 40 min för en 80 % laddning till runt 20-25 min. Det är egentligen meningslöst att korta ner laddtiden till kortare än så, efter cirka tre timmars körning vill de flesta ta en bensträckare, käka och uträtta sina behov vilket oftast tar klart mer än 20 min. Viktigt att ta hänsyn till är elbilarnas batterikemi/kylning ska anpassas till de enorma effekter snabladdare på över 130 kW (Teslas superchargers har maxeffekt på 130 kW men ligger oftast lägre) genererar och batteriernas livslängd kan även påverkas negativt vid högre effekt.

Teslas smartaste drag har inte bara varit att bygga riktigt snabba snabbladdare utan att tillgängliggöra dem på ett sätt som gör att det är lätt att göra långresor med en Tesla. I dagarna passerade Tesla 10 000 snabbladdare fördelade på 1261 laddastationer. Det går nu att tex resa över nästa hela Europa från Sverige utan att ens behöva tänka på laddningen.

Idag finns det gott om Tesla Superchargers genom Sverige, Norge, Tyskland, Frankrike, Holland, Schweiz, Belgien, Österrike och snart hela Spanien.  Snart är även hela Kina tillgängligt med en Tesla tack vare alla superchargers så även Japan. Detsamma gäller förstås hela Nordamerika men även östra Australien och Nya Zeeland.

Teslas nu uppe i över 10 000 superchargers/snabbladdare globalt

Bildkälla: www.teslamotors.com/superchargers  

    Vi har själva gjort flera långresor med en Tesla Model S till Norge bland i somras som Johan sammanfattade i en film om bland annat självkörande fordon och i ett tidigare inlägg. Året innan bar det väg till Stavanger från Falun och hösten samma år blev det 430 mil runt i Europa med en Tesla Model S under 10 dagar. I höst kommer troligen Johan resa till södra Europa med en Tesla Model S för en längre resa.

Se gärna även tidigare inlägg om ett litiumbatteris långa livsresa i 3-4 steg

Vi rekommdenderar starkt att kika på Teslas årsstämma som hölls i Kalifornien i tisdags. Den som tvivlar på att Tesla håller på att skaka om grundvalarna inom om såväl bil som energiinudstrin efter att ha sett den... Well, good luck!

Den som är intresserad av köpa en Tesla Model S eller Model X kan använda Johans rekommendationskod och på så sätt få gratis laddning vid Teslas Supercharger. Läs gärna mer om Teslas rekommendationsprogram här

Teslas VD, Elon Musk under företagets årsstämma, 5 Juni 2018

Sveriges nationella säkerhet måste gå före EU:s ohållbara ekoförordning

Vad har ett EU-beslut som ska styra regler för odling av ekologisk sallat och tomater i kruka, ekologisk biodling och hydroponisk odling gemensamt? Och varför är det befängt att en svensk regering skriver under ett EU-regelverk som är helt i strid med ett svenskt nationellt säkerhets- och krisberedskapsperspektiv? Det ska vi gå igenom i detta inlägg.

Idag testar Försvarsmakten hemvärnets beredskapsförmåga. För en dryg vecka sedan gick en uppdaterad version av Om kriget kommer ut till samtliga hushåll nu med titeln Om krisen eller kriget kommer. En del har tolkat den nya upplagan som vek och barnsligt skriven andra har sett den som ett desperat försök från regeringens sida att visa att de gör något åt Sveriges historiskt låga beredskapsförmåga. Andra har blivit skrämda och tolkat den som krigshets men de flesta har nog bara slängt den i sopporna. Men förhoppningsivs har den fått en hel del att vakna och ta sig förbi den där berömda förnekelsespärren "att händer det något är det någon annan som fixar det".

Men den som tar sig tid och tar några steg tillbaka och sätter den nya broschyren i ett historiskt sammanhang noterar att titeln både är fel och rätt på samma gång. Att lägga till ordet krisen är nämligen helt nödvändigt då det avspeglar vår tids svenska samhälle som idag är avsevärt mer sårbart för just kriser av alla de slag. Det räcker att backa till så sent som i början av 1990-talet. Då fanns en helt annan krisberedskap och medvetenhet i det svenska samhället och inte minst resurser och bred kompetens för att möta alla tänkbara samhälsstörningar. Det fanns allt från lager av drivmedel, mediciner och livsmedel. Självförsörjningsgraden för kött, grönsaker och mat kunde i praktiken helt tillgodoses inom landet, allra helst tack vare lager av diesel som kunda hålla jordbruksmaskinerna igång och många små och medelstora gårdar var ännu i bruk.

Men minst lika viktigt var att Internet ännu inte slagit igenom och skapat de sårbarheter det innebär för vår elförsörjning (de flesta affärer stänger ner utan el och fungerande Internetuppkoppling numera). Sedan tillkommer, vilket är högst unikt för Sverige, att vi i praktiken helt frångått kontanthantering något som gör det minst sagt svårt för människor att i huvudtaget kunna handla med varandra i den helt "otänkbara händelse" att de elektroniska betalningssystemen inte fungerar i flera dagar.

Sedan var det där med "smartfåner", vad händer om de inte kan laddas eller gud förbjude, om de inte får täckning för varken Internet-uppkoppling eller mobilnätet och samtal ej kan ringas. Fasttelefon? Nej telefonledningarna drar vi upp snabbt som ögat för de är inte lönsamma längre, att de tjänar som en försäkring för samtal även när elförsörjningen inte fungerar är det få som minns eller bryr sig om. Nej det är snarast att betrakta som världens dyraste telefonförsäkring!

Att rubriken på den nya broschyren samtidigt är missvissande är ordet "om". Ordet "om" är förstås diplomatiskt noga utvalt för att inte skrämma upp människor som inte kan tänka sig att Sverige övehuvudtaget kan drabbas av en längre samhällsstörande kris som inte svenska myndigheter kan hantera själva och det snabbt. Samtidigt är broschyren helt nödvändig då så få svenskar ens reflekterar över sitt ansvar att se till att det finns värme, vatten och mat (inklusive det för hushållet unika medicinbehovet och dylikt) för minst en vecka och att kriser faktiskt kan komma som vänder upp och ner på vår vardag. Därför, bör vi kunna lägga undan alla våra olika tolkningar av formuleringar hit och dit och enas kring att om broschyren så väcker några svenskars medvetenhet och kanske intresse för ökad självförsörjning av mat och krisberedskap har den gjort nytta även om den givetvis inte är en långsiktig lösning på en mycket större krisberedskapsutmaning som kommer ta många år att bygga upp.

Här kommer säkert en del utropa: Dysterkvist! Domedagsprofet! Tråkmåns! Teknikfientlig "det var bättre förr" alarmist! Men vore olyckligt då det på intet sätt är avsikten här. För utan insikt om problemet, kan vi inte hitta hållbara lösningar framåt.

För nog görs det framsteg minsann. Många svenskar har blivit mycket mer medvetna om att det nog ändå är rätt förnuftigt att se om sitt hushålls krisberedskap, att ett nytt civil- och totalförsvar kan och måste byggas upp för att anpassa det svenska samhället för en framtid där resiliens/förmåga till anpassning mot stora förändringar. Detta är nödvändigt för att möta acceralande klimatförändringar, längre strömavbrott, naturkatastrofer, krig i vårt närområde, finanskriser eller liknande.

Men i det här inlägget ska vi inte tala om hur vi måste bygga upp och stödja räddningstjänsten eller varför försvarsmakten måste få mer resurser eller värdet av fungerande kommunikation vid en kris. Istället ska vi här fokusera på en punkt som regeringen och de flesta svenskar ännu inte verkar ha förstått vikten av, nämligen att svensk livsmedelsförsörjning är helt central för landets nationella säkerhet och måste gå före EU-regler som hotar dess kärna. 

"Äta bör vi, annars dör vi" heter det. Men tydligen räcker politiska löften om att mat konstant ska finnas till hands här i Sverige, även när länder där maten kommer ifrån och som ska förse oss med denna livsviktiga komponent av olika skäl kan hindras från att få hit den. För det är inte en fråga om Sverige kommer drabbas av en kris där livsmedel inte når Sveriges gränser eller kan transporteras ut till alla delar i detta långa land i tillräckliga volymer någonsin utan snarast när, hur länge och på vilket sätt. Att påstå något annat med historien som riktmärke vore skrattretande löjligt och inte realistiskt.   

EU förbjuder eko-odling med krukor och i odlingsbäddar som används för försäljning från 2021

Det är hög tid att svenska politiker åberopar den nationella säkerheten för att helt undantas för den av EU kommissoinen nyligen godkända så kallade "ekoförordningen" - ett regelverk för ekologisk odling inom EU som Sverige nu sagt ja till... För håll i er nu.

Vi har gått igenom hela dokumentet som mycket sammanfattat kan laddas ner här men vars detaljer och omfattning kan läsas i sin helhet här.

I korthet ska all ekologisk odling i odlingsbäddar samt krukor i växthhus som används för försäljning förbjudas inom hela EU med start första januari 2021 men även den alltmer populära och lovande odlingsformen hydroponisk odling ska förbjudas från 2021 (vi återkommer till det längre ner).

Sverige, Finland och Danmark får ett tidsbebränsat undantag när det kommer till odlingsbäddar (se detaljer längre ner) men redan 2021 får ekologisk odling i krukor inte ske i Sverige. Detta omfattar till en början tex ekologisk sallat medan tomater och gurkor får odlas på upphöjda bäddar till 2030. Ekologiska örter och blommor i kruka är fortfarande ok...

Varför vill EU införa dessa nya regler för ekologisk odling och varför förbjuda odling på uppöjda bäddar och i krukor? Den enda förklaring vi kan finna är att enligt EU-kommissionen kan ekologisk odling bara bedrivas direkt på marken och att ett gemensamt regelverk för alla EU-länder krävs för att hantera de senaste årens kraftigt ökade produktion från ekologiska odlingar...

Svt har tex rapporterat om beslutet att Sverige säger ja till ekoförodningen och nämner delar av vad den innebär. Även Lantbrukarnas Riksförbund har gått igenom det hela men centrala aspekter utelämnas. Framförallt görs inga kopplingar till Sveriges behov av ökad självförsörjning av mat för en fungerande krisberedskap och vad de nya EU-reglerna som införs redan 2021 kan innebära i förlängningen för svenska ekoodlare.   

Det är sådana här beslut som får svenska folket att på goda grunder ifrågasäta ett fortsatt medlemsskap i EU. För handen på hjärtat, om Sverige ska kunna anpassa sig till klimatförändringar och resursbrist krävs krisberedskapstänk och långsiktighet på en bred front och då kan inte byråkrati från Bryssel stå i vägen. Inser inte svenska politiker att de framstår som totalt omedvetna om de utmaningar vi står inför genom att gå med på ekoförodningen? Sverige behöver ÖKA sin självförsörjningsgrad och MINSKA behovet av importerad mat. Det görs inte genom att förbjuda försäljning av tex lokalt odlade grönsaker som gjorts i krukor eller bäddar.

Lika förbyllande är det varför Lantrukarnas Riksförbund (LRF) tonar ner det helt orimliga i att Sverige, Finland och Danmark ska följa för vår del helt ohållbara regler för ekologisk odling. 

Detta framkommer tydligt när Sara Stjernholm, expert på ekologisk produktion svarade på 10 frågor kring varför bland annat Eko-sallat i kruka ska förbjudas.

Några exempel:

På fråga 5, om vad LRF har gjort i frågan svarar Sara Stjernholm:

 "LRF har jobbat för att vi ska få vissa svenska undantag, bland annat odla i avgränsade bäddar i växthus och kravet på ekologiskt utsäde. Och det lyckades vi med. Även om vi hade önskat att det fortsatt skulle vara tillåtet som idag och inte bara undantag." 

-Men sanningen är att alla upphöjda odlingsbäddar i Sverige, Finland och Danmark avsedda för försäljning av grödor bara ska bli tidsbegränsat undantagna och bara gälla de som godkänts före 28 Juni 2017. Odlingsbäddar efter detta ska förbjudas redan 2021 när nya ekoförordningen alltså börjar gälla och de som godkänts innan 28 Juni 2017 ska även de helt förbjudas 2030.

På fråga 6, viket mervärde den förodningen har svarar Stjernholm att:

"Det är oklart vilket mervärde den ger konsumenter, men också ekologiska producenter. Uppsåtet hos kommissionen var säkert gott, men problemet är att utfallet blev en ganska urvattnad kompromiss efter alla års förhandlingar. Men det återstår att se hur detaljreglerna blir".

Varför säga att "uppsåtet var gott" och "ganska utvattnet" när ekoförodningen är helt oförenligt med ett nordiskt odlingsklimat där odling kan drivas hållbart? När Sverige dessutom behöver öka sin självförsörjningsgrad och ska bygga upp ett nytt civilförsvar är det direkt oansvarigt av en ekologiskt odlingsexpert för LRF att tala i så svepande och okritiska ordalag.

För oss råder det inga som helst tvivel om att ekoförodningen är primärt skapad med hänsyn tagen till jordbrukare i Centraleuropa som till skillnad mot de nordiska länderna inte är beroende av odlingsbäddar och krukodlingar i växthus för att förlänga odlingssäsongen och förse den egna marknaden med grönsaker i växthus. Odlare i Centraleuropa med en längre odlingssäsong exporterar tacksamt tex sallad, gurka och tomater till Sverige även under sommarhalvåret (tomater i kruka endast undantagna till 2030) här finns ju miljoner att tjäna på att sälja grönsaker till de hungriga svenskarna!

Minst sagt motsägelsefullt blir det när det blir fortsatt tillåtet att odla örter och blommor i kruka (ja örter som vi äter) medan alltså ekologisk sallat på kruka blir förbjudet redan 2021. Det är alltså ekologiskt att odla grönsaker på marken men inte örter?

Lantbruksminister Sven Erik-Bucht svar på kritiken att Sveriges röstade ja till ekoförordningen "handlade om andra undantag som vi fick igenom" och pekar på gurkor och tomater (dessa blir som tidigare nämnt förbjudna men tidsbegränsat undanntagna) samt avhorning av djur. Lantbruksminister försöker sedan legitimera beslutet om ett svenskt ja med att annars hade det blivit ännu värre...

Här det bäst att stanna upp och faktiskt börja fråga sig om Sven-Erik Bucht och den svenska regeringen inser vad de har för uppdrag och allvaret över de utmaningar Sverige står inför. Sveriges livsmedelsförsörjning måste inte bara öka på bred front utan bidra till riskspridning över landet där centralisering och storproduktion måste kompletteras med en omfattande småskalig odling. Det är enda sättet att skapa resiliens för Sveriges matproduktion och bygga en beredskapsförmåga som kan möte framtida kriser. 

Regeringen med lantbruksministern i spetsen, har precis om Alliansen före den, uppvisat en total avsaknad av helhetssyn och insikt om varför varken ett civilförsvar eller militärt försvar inte är värt någonting utan en fungerande livsmedelsförsörjning inom landet. Så sent som i november skrev Johan och flera andra en debattartikel i Svenska Dagbladet om just detta med anledning av Sveriges nya satsning på ett nytt civil- och totalförsvar.

EU-Kommissionen erkänner behovet av ekologisk biodling 

Finns det några positiva delar med EU Komissionens nya ekoförodning då? Här är det viktigt att först betona att trots att delar kan vara av nytta för ett hållbart jordbruk, i bemärkelsen i synk med ett kretsloppstänkande kring naturen där resurshushållning står i centrum, är regelverket så som det nu är utformat löjeväckande ohållbart ur ett långsiktigt svenskt resurs- och krisberedskapsperspektiv.

Med det sagt vill Johan som biodlare gärna lyfta fram punkt 1.2.2, sida 234 i dokumentet för ekoförordningen som berör omvandlingen av icke ekologiskt bivax till en satsning på ekologiskt bivax så långt det är möjligt. Icke ekologiskt bivax (biodlingar som behandlats med icke ekologiska behandlingar eller som befinner sig i områden där binas smittats av grödor med stora mängder bekämpningsmedel) ska enligt dokumentet premieras och under en övergångsperiod på 12 månader ska icke ekologiskt bivax bytas ut mot ekologiskt bivax. Områden där det inte är möjligt ska dock undantas.

Vidare under punkt 1.9.6.5, sida 273-274 står det uttryckligen att bigårdar i första hand ska placeras i områden där tillgången på nektar och pollen är god och där grödor i huvudsakligen är ekologiskt odlade eller i områden där detta inte är möjligt i vild vegetation eller i icke ekologiskt bearbetade skogar eller bland grödor som har liten inverkan på miljön. Annars får honungen inte kallas ekologisk. 

Några andra viktiga punkter i detta avsnitt:

• Bigårdarna ska placeras så att nektar och pollen-födan är inom en tre kilometers radie som i  huvudsak består av ekologiskt odlade grödor eller vildväxande motsvarigheter eller grödor med låg miljöpåvekan.   

• Bikuporna och utrustning för biodlingen måste bestå i huvudsak av naturliga material för att minska riskerna att skada miljön eller de livsmedel som prodceras från bigårdarna. 

• Endast naturliga produkter så som propolis, bivax och växtoljor får användas i bi-samhällena.

• Biodling ska inte betraktas som ekologisk när den utförs i områden eller regioner som av medlemsländerna betraktas som ej lämpliga. 

Förbud mot Hydroponisk odling, även när den sker med ekologisk näring...

Med EU:s nya ekoförodning kommer det redan 2021 vara förbjudet med Hydroponisk odling för försäljning av grönsaker som sallat. Hydroponisk vadå? Det kan ni läsa om i detalj i denna pedagogiska genomgång av Niklas Hjelm på Hemmaodlat (eller se videon nedan ). Det är hur som helst en odlingsmetod som kan göras även med helt ekologisk näring. Att förbjuda något som precis börjat ta fart och möjliggör odling på små ytor och passar perfekt på balkonger i städer tex framstår som minst sagt dåligt anpassat för framtiden...


Vad blir då slutsatserna av allt detta? Fler svenskar bör sannerligen börja odla mer för att säkra sin egen försörjning av mat men lika mycket för att det är rogivande och gärna inspirera vänner och bekanta att göra detsamma! Vi hoppas ekoförordningen rivs upp av regeringen eller kommande regering för det här håller inte. Att sätta sitt lands självförsörjning före ett gemensamt regelverk som inte fungerar i Norden borde vara självklart och är ren självbevarelsedrift. En livskraftig livsmedelsförsörjning är helt nödvändig för en nära framtid som kräver flexibilitet och odlingsmångfald inte byråkratisk specialisering utan bäring i verkligheten.