Sidor

2018-01-15

Peak Oil och oljegapet: Skillnaden mellan nya upptäckter och konsumtion rekordstort

Vår tids största samhällsfråga, vid sidan om klimatutmaningen och hanteringen av generell artificiell intelligens (AI), är det faktum att världens viktigasta energikälla, råoljan fortfarande ökar i användning men stadigt minskar i oljevalven. Vi syftar förstås på Peak Oil eller oljetoppen som den även kallas, vilket innebär att världens konventionella, relativt lättåtkomliga olja och det som utgör runt 85 av % av all den olja vi använder för framställning av flytande bränslen, inom kemikalie- och jordbruksindustrin mm sedan 2005 legat kvar på ungefär samma nivå och troligen aldrig mer kommer öka utan inom några år stadigt börja minska.

Trots att Peak Oil egentligen är ett fysiskt fenomen som upptäcktes av den amerikanska pionjären inom geologi M. King Hubbert redan på 1950-talet är det fortfarande få som kommit till insikten av vad Peak Oil innebär. Men det är lätt att bli förvirrad. För även om det mesta talar för en fallande oljeproduktion inom några år konstaterar vi att världen just nu konsumerar rekordmängder av olja och väntas enligt amerikanska energimyndigheten EIA öka i år och 2019. I EIA:s färska short-term energy outlook från förra veckan pekas särskilt tillväxtmarknaderna Kina och Indien ut som med sina växande befolkningar konsumerar mer energi och därför måste importera mer olja.

Förutom Kinas och Indiens ökade behov av tex flygbränslen pekar EIA även på ett ökat inhemskt behov av olja i oljeproducerande länder som Saudiarabien vilket innebär mindre olja på export till övriga världen. Utvecklingsländer med växande medeklass innebär växande energibehov och än så länge innebär det tyvärr i huvudsak ökad fossil förbränning, främst olja. 

Bilden av en analkande energikris på grund av fallande global produktion av konventionell olja kompliceras ytterligare av fulla oljelager i USA samt fulla oljetankers i många av världens hamnar vilket snarast vittnar om ett överflöd som får de flesta analytiker att prata bort Peak Oil som trams eller istället snabbt vända begreppet till att handla om "Peak demand". Men Peak Oil smyger sig fram sakta men säkert vare sig vi vill eller inte. Detta blir tämligen uppenbart efter att ha läst en artikel av  oljeanalytikern Björn Lindahl som nyligen skrev en läsvärd artikel i Svenska Dagbladet som belyser en av de centrala frågorna för att förstå utmaningarna med  Peak Oil: hur mycket olja världen konsumerar jämfört med vad vi faktiskt upptäcker i form av nya oljefynd.

Björn Lindahl var en av de 8 personer som skrev på vår väl mottagna bok "Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet" som gavs ut på Fri Tanke förlag 2015 och känns mer aktuell än någonsin. Björn Lindahl skrev:

"Att skriva en bok om Peak Oil, när oljepriset halverats och världen verkar full av olja, kan verka som dålig tajming. Landgren och Hansson visar emellertid att omställningen till ett mindre fossilberoende måste ske snabbare än många tror. De skildrar på ett lättfattligt sätt alternativen ur svenskt perspektiv". 

Sedan 1970-80-talen har upptäkten av nya jätteoljefynd stadigt minskat medan konsumtionen, dvs det vi tar upp från redan sedan tidigare upptäckta oljefält som satts i produktion, fallit mer eller mindre konstant år för år. Men sedan år 2000 fram till idag har nedgången i upptäckten av nya oljefynd varit anmärkningsvärd brant utför samtidigt som behovet att smörja ekonomins tillväxt med olja varje år ökat.

Enligt internationella Energiorganet IEA upptäcktes det år 2016 endast 2,4 miljarder fat ny olja i form av nya oljefyndigheter. Samma år konsumerade världen enligt BP statistical review of world energy 2017, nästan 14 gånger så mycket olja (här ingår även vätskor från naturgas och okonventionell olja från skifferolja och oljesand)!

I artikeln i Svenska Dagbladet tar Björn Lindahl bland annat upp att upptäckterna av nya oljefyndigheter ökade till 6,7 miljarder fat olja 2017 men det är alltså fortfarande bara en femtedel av det som konsumerades under 2017. Vi utgår här ifrån att världen konsumerade minst 35 miljarder fat olja 2017 eller cirka 96,5 miljoner fat per dag (nya siffror från BP kommer i sommar).


Upptäckten av nya oljefynd rekordlåga, medan det vi tar upp ökar
Källa diagram: IEA

Tänk er att världen har ett kassavalv som töms på rikedomar varje år som hela tiden töms på mer och mer medan det bara fylls på med en liten del nytt guld eller sedlar varje år. Så länge uttagen kan fortsätta att öka är det frid och fröjd. Men till slut upptäcker någon på denna kassavalvsbank att det totala uttaget per år inte kan ske i samma omfattning som tidigare och någon tvingas dra i bromsen och införa begränsade uttag till en lägre och lägre nivå för att uttagen ska räcka. Rikedomarna måste plötsligt pumpas ut i mindre och mindre volymer i ekonomin (naturen sätter fysiska gränser för hur mycket som kan tas ut från en begränsad resurs).

Detta hade inte varit ett så stort problem om omställningen skett i ordnade former, dvs med stadigt minskad användning av olja parallellt som vi hanterade en minskad tillgång på grund av fallande produktion. Med nuvarande utveckling minskar investeringarna i ny oljeutvinning medan vi på grund av befolkningsökning totalt sett ökar konsumtionen och därmed beroendet av oljan i samhället. Vi kan just nu elda på tillväxten i den globala ekonomin tack vare upptäckter av jättefynd som gjordes på främst 1950-60-talet som sedan dess gett oss en stadigt ökande produktion av olja. Hade det inte varit för enorma investeringar i extremt energikrävande utvinning av skifferolja i USA och oljesand i Kanada som gav resultat från 2009 och framåt hade världen redan i dag fått anpassa sig till minskad tillgång av olja.

Det hade inneburit stora finansiella "utmaningar" och ökat beroendet av naturgas och kol som är långt ifrån fullvärdiga ersättare till oljan och sannolikt ökat utsläppen ännu mer då människor i desperation börjat använda mer skog för uppvärmning och framställning av flytande bränslen från skogsmassa för att nämna några exempel.

Problemet för många som inte är insatta i vikten av förstå Peak Oil och varför vi måste förbereda samhället för en konstant minskad oljetillgång, är att det precis som med förståelsen för exponentiell tillväxt, kan vara svårt att få grepp om det. När något sker till synes oförändrat, som en utdragen hanterbar utveckling där något först växer sakta är det svårt att se att det vid en viss tidpunkt plötsligt kan vända och få konsekvenser som ställer den dominerande bilden om ekonomisk tillväxt med ändliga resurser, helt på tvären.

Föreställ dig att världens oljeproduktion istället för att öka ett par procent per år minskar stadigt med 2-6 % per år, det är nämligen vad vi kan vänta oss när världens konventionella oljeproduktion inte längre kan kompenseras av ökad produktion från mer energikrävande och mindre lönsamma konventionella oljekällor som amerikansk skifferolja och skiffergas. En årlig nedgång på 4 %, vilket geologer och energiexperter som tex Jeffrey Brown talat om, skulle motsvara ungefär hälften av vad världens största oljeexportör, Saudiarabien exporterar till övriga världen idag (2016). Lägg därtill att upptäckten av nya oljefynd tar år innan de kan sättas i storskalig produktion och att endast cirka en tredjedel av den olja som upptäcks är ekonomiskt och geologiskt möjlig att utvinna så förstår en att oljemarknaden just nu har alla ingredienser för den perfekta stormen.

Det är med vetskapen om Peak Oil och accelerande klimatförändringar som det blir så viktigt att inspirera andra vad som kan göras för att minska oljeberoendet så snabbt som möjligt. Det är anledningen till att vi skriver så mycket om eltransporter och förnyelsebar energi på den här bloggen. Det betyder på intet vis att vi tror att det inte kommer bli stora utmaningar eller att omställningen kommer bli smärtfri, långt därifrån. Det är knappast tex en slump att Kina vill bygga en så kallad bluewater navy, för att kunna bevaka och skydda sina globala tillgångar, däribland oljerutter till Iran.

Frågan om energisäkerhet kopplat till oljan är bara en av de frågor världen har att hantera när en så viktig resurs som oljan inte längre kan tas för given och vi på kort sikt inte kan räkna med tillräckliga alternativ finns på plats. Detta har vi skrivit om i många inlägg tidigare och ägnar ett helt kapitel åt den så kallade strategiska ellipsen, där världens största olje och gastillgångar finns koncentrerade i vår bok. Johan har sedan tidigare även sammanfattat kapitlet om energisäkerhet i en artikel i ETC.

För att ytterligare komplicera bilden av utmaningarna med Peak Oil noterar vi att divesteringarna från fossil-industrin bland jättefonder och långivare fortsätter. Så sent som i december kunde vi konstatera att Världsbanken från och med 2019 inte ska ge ut lån till olje- och gasbolag efter påtryckningar om att medverka i klimatomställningen. Även norska oljefonden, världens största statliga fond, kan nu komma att sälja av sina investeringar i olje- och gasbolag de närmaste åren efter förslag från sin förvaltare, den norska riksbanken. Detta är ett lika välkommmet som ironiskt drag som när en annan av världens mest inflytelserika fonder, Rockefeller Brothers Fund 2016 meddelade att de skulle börja divestera sina fossila investeringar för klimatets skull. Både dessa fonder har nämligen byggt upp större delen av sin portfölj med hjälp av investeringar i just fossilindustrin. 

Men vad som gör detta komplicerat är att det riskerar skapa en mycket brant nedförsbacke i form av fallande oljeproduktion inom bara några år när den olja som marknaden väntar sig ska finnas där inte räcker för att investeringarna inte gjorts nu. Vi menar inte att det är bra med ökad medvetenhet om att fossila investeringar är ohållbart men om inte energianvändningen minskar i samma takt som utbudet av olja faller framöver och vi inte har alternativ på plats i tid, uppstår lätt dålig stämning så att säga.

Risken för militära konflikter gällande energisäkerhet, finansiella kriser samt oljebränsle för en växande politisk populism i jakten på oljesmulor kommer då lätt som ett brev på posten, vilket inte är till gagn för någon mer än högst kortsiktigt.

Låt oss göra det växande gapet mellan vad vi upptäcker i form av nya oljefynd och vad vi konsumerar till en väckarklocka om att det nu är mycket bråttom att ställa om den idag fossilt dominerande ekonomin. Detta tillsammans med behovet att göra vad som är möjligt för att åtminstone dämpa klimatförändringarna är något som bör ligga högst på dagordningen i Sverige såväl som internationellt. Mycket inspiration finns att hämta och att sprida kunskap och glädje om fossilfri omställning är något som alla kan bidra med. Vi ämnar fortsätta med det här på bloggen och snart även från vår studio.

Avslutningsvis tipsar vi om att en med fördel kan få kunskap om Peak Oil och inspiration till fossilfri omställning i vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet.


Vår bok Olja för Blåbär

7 kommentarer:

  1. Trevlig blogg det här med mycket intessant läsning. Jag har även läst boken Olja för blåbär som var en riktig ögonöppnare.

    Jag har biodlare i familjen och har nu bestämt mig för att prova själv med en hemmasnickrad Toplistkupa.

    //Göran

    SvaraRadera
  2. Hej! Kul att du uppskattar bloggen och boken! Extra kul att du vill prova med egen topplistekupa. Jag har två topplistekupor men de är köpta som "byggsatser" av Patrick Sellman. Har även sex stapelkupor. Totalt 4 invintrade samhällen denna säsong dock.

    Lycka till med biodlingen!

    Mvh

    Johan

    SvaraRadera
  3. Var på ett seminarium om laddinfrastruktur i Stockholm idag. Ellevio hade undersökt intresset för elbilar och 1/3 avsåg skaffa elbil nästa gång medan största invändningen bland resten var just möjligheten att ladda batterierna.

    Professor Per Kågesson höll ett intressant anförande om elbilar ur ett EU-perspektiv. Sverige har 2% av EUs befolkning, så vi löser inte ensamma EUs problem.

    Under de senaste 10 åren har bilbatterier fallit från ca $1000 till 200-300. Samtidigt har energitätheten ökat 5 ggr. 85% av produktionen av batterier sker i Kina, Korea och Japan. 7 gigafabriker behövs i EU för att nå gällande mål till 2030. Ledtiderna är 5-7 år och längst har vi kommit i Sverige, men än har detg projektet inte nog med pengar för att egentligen starta.

    Kågeson såg inga stora problem med Litium men Kobolt är svårare med 40% från Kongo.

    Bränsleceller kräver 2-3 ggr mer el för att få fram väte från vatten genom elektrolys, så han såg ingen nära framtid för bränsleceller.

    Han ville att laddhybrider ska räknas som 1/2 elbil i subventioner om de har möjlighet till 50 km körning på el eftersom 70 % av alla körningar är högst 50 km. Detta pga den befarade bristen på batteri närmaste åren.

    För EU krävs 4% mer el än idag för att nå målet 2030.

    Givetvis talades mest om laddstolpar och bland planer fanns superstolpar som kan ge 150kW under året men de flesta ger betydligt mindre. Vissa laddgator införs. Taxi Stockholm var bekymrade över de få laddmöjligheterna för de idag 45 elbilarna. Ellevio satsar 5 miljarder de närmaste åren för att bygga ut nätet. ABB ansåg att det är bättre att göra el av gas från reningsverk och satsa på elbussar eftersom det blir tre gånger lönsammare energimässigt än gasbussar. Stockholms fastighetsägare ville ha samarbete om laddning i garagen vilket miljöborgarrådet gillade.


    Allt spelades in och kommer att läggas ut på nätet.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nanotec!


      Ska definitivt kika på videon när den kommer, tack för tipset!

      Angående kobolt kan det snart vara ett minne blott i litium-celler. Företaget Nano One meddelade i dagarna att de tagit fram ett katod-material för litiumjon-batterier som inte kräver kobolt. Läs gärna mer här:

      https://www.bloomberg.com/press-releases/2018-01-11/nano-one-successfully-completes-high-voltage-spinel-project-jcajblsh

      Som vanligt får vi se hur snabbt de kan kommersialiseras men Samsung och LG Chem ska ha visat intresse för den litiumreaktor som Nano One varit med och utvecklat som tar fram materialet som har en struktur som både gör det snabbare att ladda och ladda ur och kan bli en viktig del i nästa generations litiumjonbatterier.

      Mvh
      Johan

      Radera
    2. Andra har tagit fram batteri som kräver mindre mängder av kobolt än dagens , men om detta från Nano One går bra att skala upp efter de nu 18 månadernas test så är det ett riktigt trevligt genombrott. Eventuellt köper jag några aktier i bolaget idag och kommer definitivt att följa det.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  4. Hur stor del av världens olja används av fordon som kan ersättas med elfordon på 10-15 års sikt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mitt korta svar är alla nysålda person och lastbilar. Flyg och fartyg delvis.

      Kan vi lagra el i superkondensatorer som klarar mer än batterier 2030 eller att batteriutvecklingen fortsätter som de senaste 10 åren blir det riktigt bra.

      Självkörande fordon kommer stå för det mesta av alla transporter. Ett självkörande fordon kan köra mycket effektivt och rätt storlek för rätt transport kan oftast ske. Från små robotar för några kilos last till gigantiska, men långsamma hybrider av zeppelinare, helikopter, flygplan mm.

      Dagens batterier kräver en hel del kobolt och 40% kommer från Kongo. Litium är inget stort problem att få fram mycket mer av, sett på säg fem-sex år. Ett Kanadensiskt bolag Nano One som jag köpte en post i idag utvecklar nya katoder för litiumjon mm och har visat att det verkar gå utmärkt att slippa kobolt.

      Ett kvarvarande problem är all el som behövs när vi samtidigt slutar använda fossiler för el. Kraftigt ökande vind och sol knäcker ekonomin för fission som behöver köras dygnet runt för ekonomi.

      En joker är fusion.

      Andra nya energikällor är tex omvandling av lågtemperatur till el eller havsströmmar. Har aktier i de svenska Climeon och Minesto.

      Sedan har vi möjligheten att värma och kyla med allt effektivare värmepumpar och isoleringar.

      Fast närmast är jag bekymrad över en befarad svensk kraftig nedgång i bostadspriser och därmed några års interna problem. Men vi har bara 2% av EU invånare och mindre än 2 promille av världen. Ett annat problem är hanteringen av den snabba friställningen av bilförare. Ett tredje är alla levande organismer som snabbt minskar tex bin.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.