SpaceX skakar inte bara om hela rymdindustrin -väcker viktiga frågor om hållbara transporter

Nyligen presenterade Elon Musk SpaceX:s planer för den raket som ska ta last och människor till planeten Mars inom blott 7 år. Musk är entreprenören som förutom det privata rymdbolaget SpaceX även är en av huvudgrundarna bakom elbilstillverkaren Tesla Inc., Solar City, Neuralink, OpenAI, The Boring Company och just nu är VD för SpaceX, Tesla Inc. och Neuralink. 

Presentationen som ni finner i slutet av inlägget bjöd på många intressanta perspektiv men väckta även en hel del frågor som rör utsläppen av koldioxid i jordens atmosfär som vi ska återkomma till senare i detta inlägg.

Det är svårt att inte imponeras över vad SpaceX lyckats med. Ett från början litet privat rymdbolag helt utan erfarenhet och med några få entusiaster med Elon Musk i ledningen som skulle slå sig in bland NASA, Boing, Lockheed Martin och andra statsfinansierade mastodontprojekt inom rymdindustrin där USA, Kina, Ryssland, Indien, och Europeiska samarbeten helt dominerar. 

På mindre än 10 år har SpaceX inte bara tagit över NASA:s uppskjutningar av utrustning och proviant till den internationella rymdstationen ISS utan även blivit den dominerande aktören för uppskjutningar av satelliter i atmosfären. Genom att återanvända första uppskjutningskapseln inklusive motorer kan SpaceX skjuta upp nya raketer mer frekvent och på så sätt ta ytterligare marknadsandelar, säkra fler kontrakt/kunder och närma sig det långsiktiga målet att ta sig till Mars.

Nästa år siktar SpaceX på att nå 60 uppskjutningar vilket innebär att företaget ensamt skulle stå för cirka hälften av världens uppskjutningar under ett år, en smått ofattbar siffra om man betänker att de i praktiken konkurrerar med länder (samt Boeing och Lockheed Martin) med nästintill obegränsade plånböcker. 

I presentationen säger Musk att den kommande raketen "BFR" eller Big Fucking Rocket som den kallas, inte bara kommer bli den största och mest kraftfulla raketen som någonsin byggts, den kommer även ha kapaciteten att ta människor och last till Månen och Mars genom tankning utanför jordens atmosfär. Detta för att maximera lasten den kan bära på en resa och därmed få ner resekostnaderna som är direkt nödvändigt för resor till månen och Mars om det ska bli ekonomiskt gångbart i stor skala.  

Detta kräver i förlängningen många uppskjutningar per dag för att kostnaden per resa ska kunna komma ner till en nivå där en jordbo ska kunna sälja allt den har för att flytta till Mars som Elon Musk uttryckt det många gånger.  

Uppskjutnings-kostnaden för SpaceX BFR-raket jämfört med övriga raketer  

För det långsiktiga målet har sedan SpaceX bildades 2002, hela tiden varit att ta sig till Mars och bygga en självbärande civilisation där. Enligt Musk är anledningen till detta inte för att vi ska överge jorden "då hoppet för vår planet är dödsdömt" på grund av klimatförändringar, miljöförstöring eller ett ödesdigert kärnvapenkrig eller liknande. Men ska människan överleva över årtusenden i väntan på att en gigantisk någon gång asteroid gör slut på allting, menar Musk att det krävs minst en planet till där människor kan överleva. Musk menar vidare att det finns ett stort värde för mänskligheten att ha ett gemensamt positivt mål att sträva efter, att göra vår civilisation multiplanetär.  

Ett sådant resonemang kan nog de nog de flesta köpa, då det är logiskt och fantasieggande så när kan vi kan vi då vänta oss att människor kan börja resa till Mars? Enligt Musk siktar SpaceX på att skicka upp två BFR-lastraketer redan 2022 och två år senare 2024, när nästa omloppsfönster runt Solen gör en resa mellan Mars och Jorden möjlig, ska ytterligare fyra BFR-raketer skickas mot Mars. Då om endast 7 år ska två av dessa raketer bära människor och två vara fullpropppade med utrustning för att bland annat kunna bygga de metangas-framställande anläggningar som krävs på Mars för återresor till Jorden. 

Lastkapaciten mellan olika raketer genom historien

Notera här att SpaceX BFR-raket kommer ha en lastkapacitet efter att ha lämnat atmosfären, på hela 150 ton vilket överstiger den mest kraftfulla raket som byggts, Saturn V -raketen som bland annat användes för att ta upp människor och material under den första månlandning 1969.

Men nu till den stora frågan som väcktes efter att vi även sett den sista biten i Elon Musks senaste SpaceX presentation. BFR-raketen lanseras nämligen även som ett möjligt supertransport-medel för långresor mellan storstäder på jorden...

Johan som i somras med en rad andra artister, författare och forskare i DN-debatt commitade sig att inte flyga för att minska sitt fotavtryck på atmosfären skakar förstås på huvudet åt idéen att låta jätteraketer som ska förbränna metangas (vilket vid förbränningen bildar koldioxid) ska användas för regelbundna resor på jorden bara för att korta restiden. Det är nog många som håller med, det skulle knappast bidra till minskade utsläpp och sänder helt fel signaler om hur vi ställer om till ett fossilfritt transportsystem. 

Men låt för ett ögonblick bortse från det ohållbara i att skicka upp koldioxid-sprutande jätterakter kors och tvärs i och ovan jordens atmosfär för att möjliggöra resor på cirka 30 minuter mellan tex London och Dubai, till en enligt SpaceX resekostnad motsvarande ekonomi-klass flyg idag...  För kanske är det mest ett marknadsföringsknep för att hålla intresset för SpaceX högt medan målet mot Mars tar viktiga tekniska steg framåt. Finansieringen av resor till Mars ska enligt Musk i huvudsak ske genom att kunna erbjuda fler och större satellituppskjutningar än någon annan kommer i närheten. Användningen av BFR-raketen ska nämligen tex kunna skicka upp ett 10 gånger så stort teleskop som Hubble-teleskopet. 

Precis som nu kommer SpaceX även kunna skicka upp last till ISS rymdstation men även astronauter. När det gäller satelliter kommer en enda BFR-raket kunna skicka upp många mindre satelliter (eller en jättestor) under en och samma uppskjutning för att sedan återanvända med såväl startraketen (inklusive motorer) som transportkapseln (rymdskeppet) tillbaka till jorden för återanvändning. Förutom dessa uppdrag kommer SpaceX kunna få intäkter genom att erbjuda resor och uppdrag till först månen och sedan Mars för att på så vis få in ytterligare pengar för det senare-Mars etableringen.  

Men vi utgår från att många andra företag och länder kommer vilja vara med och finansiera de första resorna till Mars. Om SpaceX BFR-raketer blir framgångsrika med bemannade resor till ISS, med satelliter osv blir Mars-finansieringen knappast något större problem. Att kunna säga sig vara en del av de första Mars-resorna och skapandet av en bas och senare stad och möjlig civilisation där är nog att betrakta som den största drömkampanjen inom marknadsföring som människan skådat. 

Låt oss dock hoppas att framtidens långresor på jorden i första hand kommer ske med Hyperloop-liknande teknik, snabbtåg och fartyg (långsamtgående men eldrivna och kompletterade med kite-segel), eldrivna flygplan och inte rymdraketer som fortsatt drivs på fossila bränslen och kräver enorm energi för att orka ta sig ur jordens atmosfär bara för att sedan dånande landa på jorden igen.

Hur en än ser på SpaceX rymdäventyr rekommenderar vi starkt att ni kikar på Elon Musk SpaceX-presentation inte bara för att hänga med i den tekniska utvecklingen inom rymdfarten utan kanske främst för att förstå hur den kan komma att påverka tillgången till trådlös kommunikation på jorden, dataöverföring mellan olika plattformar mm (det senare tas inte upp i presentationen nedan men kan återkopplas till SpaceX planer på att skicka upp 10-tusentals satteliter för världsomspännande Internet med täckning för alla). Lägg till AI och skyarna sätter inte längre gränser utan rymden, frågan är snarast hur det ska hanteras för ett för människan och jorden hållbart sätt.