I väntan på "evighetsdäcket": Hur vi minskar oljeberoendet & utsläppen av mikroplaster

I vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet tar vi upp många exempel på hur mycket olja det går åt att framställa alla de prylar vi gjort oss så beroende av. Ett av dessa är bildäck. För att producera ett bildäck går det åt cirka 26,6 liter råolja eller 7 gallons. Årligen slängs tex cirka 300 miljoner bildäck på tippen i USA vilket innebär att nära 8 miljarder liter eller över 50 miljoner fat olja slösas bort varje år bara i form av bildäck i Förenta Staterna.

För att sätta detta i perspektiv innebär det att räknat på USA:s oljekonsumtion (från BP Statistical Review of World Energy 2017) för 2016, går 2,5 dygn av landets årliga oljekonsumtion upp i rök räknat i oljeinnehållet i de bildäck som dumpas varje år. Det är inte bara ett enormt energislöseri utan bidrar även till en omfattande miljförstöring då övergivna bildäck bildar enorma utsläpps -och föroreningsskällor i naturen och regelbundet drabbas av bränder som kan vara svåra att släcka.

För ett par år sedan kom en norsk studie som visade att den största miljöboven av mikroplaster i haven var just bildäck. I Studien som rapporterats om av bland andra den populärvetenskapliga tidningen Exrakt, kommer hela 62.5 % av de årliga utsläppen av mikroplaster i Norge från däckslitage och vägmarkeringar.

Det finns företag som ägnar sig åt återvinning av bildäck och det har på senare år blivit populärt inom omställningsrörelsen av använda bildäck som isoleringsmaterial i tex jordskepp/jordhus. Men problemet med användningen av bildäck innebär fortfarande att enorma mängder olja går åt i tillverkningsprocessen för att ta fram bara ett bildäck.

Ser vi globalt framstår oljeanvändningen till bildäck ännu tydligare. 2016 tillverkades cirka 88 miljoner bilar i världen. Då tillkommer tunga lastbilar, arbetsfordon, flygfarkoster etc. Men bara räknat på bilar innebär detta alltså att det går åt ungefär lika mycket olja som slängs på tippen i form av bildäck i USA årligen, till att dessutom framställa nya bildäck i världen varje år (352 miljoner bildäck mot 300 miljoner slängda bildäck i USA). Globalt kan det likställas med att drygt ett halvt dygn av världens årliga oljekonsumtion går åt bara till att producera nya bildäck!

Det är förstås en rad faktorer som tillsammans kan minska oljeberoendet inom transportsektorn som vi alltså berör här. Att ta hand om gamla bildäck och minska antalet nya vi tillverkar bör helt klart vara en prioriterad fråga då det kan göra stor skillnad.

Just nu visar många av de stora däcktillverkarna upp framtidsdäck som de hävdar håller längre, kan återvinnas och en del påstår till och med att de hittat ett substitut till det oljeberoende gummidäcken.

Nyligen visade tex Michelin upp ett konceptdäck som de kallar Visionary Concept som verkar lovande men som de själva inte tror finns på marknaden förrän om 15-20 år... Aningen för sent för den brådskande fossilfria omställningen. Men tekniken är ändå intressant. Däcket behöver ingen fälg och är helt organiskt framställt och består av träflisor, apelsinskal och biprodukten av sockerrörsodling. Däcket behöver heller inte pumpas då det inte innehåller något tryck och är därför skyddat mot punktering.

Men vad som kanske kan göra att framställningen av däck liknande Michelins organiska däck kommer till marknaden betydligt snabbare än 15-20 år är utvecklingen och utbredningen av 3D-skrivare. Visionary Concept-däcket är nämligen framtaget med hjälp av en 3D-skrivare och Michelin har förstås ett sätt tjäna pengar på dessa däck även om de skulle visa sig vara mycket slitstarka och supermiljövänliga. Däcken är nämligen framtagna för att kuna byta mönster för olika typer av underlag genom att bilarna stannar till vid "3D-skrivarstopp" där däcken får nya mönster för tex vinterunderlag. Det här kommer säkerligen inte vara gratis och ju oftare människor tar för vana att byta mönster desto mer slits de rimligen...

Å andra sidan kan man tänka sig att i takt med att 3D-skrivare blir allt vanligare de närmaste åren, kommer fler företag och rent av privatpersoner kunna erbjuda/tillverka organiskt framställda däck vilket gör att de kommer till marknaden snabbare än Michelin hinner få fram en affärsmodell där de inte riskerar ta fram ett för hållbart däck de inte tjänar lika mycket pengar på. För mer om Michelins Visionary Concept-däck, läs gärna i tex Ny Teknik eller se videon i slutet av inlägget.

Men det finns en rad andra saker som kan göras inom transportsektorn för att minska oljeberoendet. Det bästa vore förstås om antalet bilar radikalt kan minska i antal på vägarna, något som kan bli möjligt när eldrivna fordon kombineras med självkörande teknik, något som vi varit inne på i tidigare inlägg. 

En annan minst lika energisparande åtgärd kan vara att bygga om befintliga bilar till eldrivna fordon. Fördelen med detta är att de redan har producerats och fotavtrycket i miljön och i form av resursuttag redan är gjort. Nackdelen är att gamla/bilar med förbränningsmotoer inte är optimerade för ett lågt luftmotstånd, placering av batteri och motor för bästa köregenskaper, dvs helt enkelt inte designade för att drivas på ett optimalt sätt för en elbil.

Vi ska framöver intervjua personer i Sverige som byggt om sina gamla bensin -och diselbilar till elbilar, bland annat en gammal 60-tals klassiker. Videos om detta kommer laddas upp på vår nya EVolution-kanal.      

Michelins smarta framtidsdäck: Frågan är när vi får se ett liknande på marknaden...