Kina närmar sig sjösättning av egenproducerat hangarfartyg

Endast 35 mil rakt väster om Nordkoreas huvustad Pyonyang ligger Dalian shipyard, ett av Kinas viktigaste skeppsvarv. Dalian som är en del av den kinesiska regionen Liaoning inhyser en rad olika hamnar, flera där några av kinesiska flottans 60-talet ubåtar ligger förtöjda men framförallt skeppsvarvet där Kinas första egentillverkade hangarfartyg just nu slutmonteras.

Liaoning kanske låter bekant, det är nämligen namnet på det hangarfartyg som Kina redan har i drift. Ett fartyg som köptes in som en gammal rostig skorv från Ukraina 1998 men tidigare tjänstgjorde under Sovjet Unionens flagg. Sedan det upprustats och moderniserats sjösattes Liaoning med pompa och ståt 2012 och är nu kinesiska flottans största fartyg. 

Ryska hangarfartyget Admiral Kuznetsov, samma typ som ombyggda Liaoning

Bildkälla: Wikimedia commons, US Department of Defense

Många amerikanska militärer och militäranalytiker betraktade sjösättningen 2012 förstås som en publicity stunt och som inrikespolitik riktat mot det kinesiska folket. Andra såg det förstås som symbolpolitik riktad dels mot länder som Thailand, Vietam, Filipinerna i Sydkinesiska havet som till skillnad mot Kina har mycket mindre flottor och inget hangarfartyg, och dels mot ärkerivalen i Asien, Japan.  

Japan som onekligen påverkats av Kinas militära upprustning inom flottan och påskyndat sin satsning och modernisering av bland andra de något mindre helikopter-hangarfartygen de japanska så kallade självförvarsstyrkorna nu förfogar över. Bara ett år efter Kinas upprustade hangarfartyg sjösattes 2012 tex den nya Izumo-klassen som nu blivit två till antalet och två till är under konstruktion/planeras. 

Men nu tar Kina nästa steg. Enligt en artikel i UPI kan Kina komma att sjösätta sitt första helt egenproducerade hangarfartyg inom kort, kanske rent av redan den 23:e april i år då kinesiska flottan, Peoples Liberation Army Navy firar 68 år. Oavsett exakt datum kommer det enligt Wu Qian, en talesperson för kinesiska försvarsdepartementet, ske snart. 

I likhet med Liaoning kommer det nya egentillverkade hangarfartyget inte bygga på den katapult-teknik som amerikanska fartyg använder för att hjälpa sina flygplan vid start. Istället kommer även detta hangarfartyg få en ramp som innebär att avsevärda bränslemängder går åt för flygplanen vid start men som samtidigt är betydligt billigare och enklare att konstruera.

Det nya hangarfartyget kommer av allt att döma drivas med dieselmotorer och inte vara drivet av kärnreaktorer (till skillnad mot de amerikanska) vilket därmed kommer begränsa räckvidden/uppdragens längd avsevärt. Den som bevittnat hur komplicerat och farligt det kan vara att lasta ett hangarfartyg till sjöss från andra fartyg med proviant och flygbränsle, inser detta.      

Med andra ord den som väntar sig att kinesiska flottan snart har två fullständiga hangarfartygsflottor som far kors och tvärs i världen, får vänta. När väl det nya hangarfartyget sjösatts kommer det dessutom ta ytterligare ett par år innan alla slutmonteringar och tester är gjorda för att det ska kunna lämnas över till den kinesiska flottan. 

Men symboliken ska inte underskattas. Det råder inget tvivel om att Kina har för avsikt att bygga vad som kallas en "bluewater navy", en flotta kapabel att utöva vapenmakt och skydda kinesiska intressen på världshaven, långt ifrån landets trygga hamnar och kuster. Amerikanska försvarsmakten har redan nu stor respekt för kinesiska örlogsfartyg, däribland ett stort antal robotkryssare och förstås Kinas egenutvecklade strategiska kärnvapenubåtar av Jin-klass av okänt antal. Den som är nyfiken kan se två förtöjda i Yalong Bay, rakt öster om Sanya, via Google maps  

Kinesisk strategisk kärnvapenubåt av Jin klass (typ 094)

Bildkälla: Wikimedia commons: US Naval Institute blog

Men vad som kanske oroar USA mest är det avncerade radarsystem och robotförsvar som Kina bygger upp i Sydkinesiska havet som nu är så omfattande att den inte längre kan avfärdas lättvindigt och snarare utgör en rejäl utmaning i händelse av en framtida konflikt. Om en amerikansk hangarfartygsflotta måste ta sig in i Sydkinesiska havet söderifrån vid skarpt läge kan den svårligen passera utan att kinesiskt stridsflyg (som snart finns utplacerat permanent på minst tre öar) och robotförsvar kommer inom dess räckvidd. Kina har dessutom utvecklat en egen fruktad robot som kommit att kallas hangarfartygsdödaren som de nya kinesiska ubåtarna utrustats med. 

Men styrkan i framtidens flotta är sannolikt inte stora och dyra hangarfartyg eller gigantiska ubåtar, utan små och många självkörande och självbeslutande farkoster. Som vi skrivit om tidigare går utvecklingen även inom militären snarare mot svärmteknik och autonoma farkoster tack vare den snabba utvecklingen artificiell intelligens möjliggjord med kraftigare datorer, förbättrade sensorer och nya genombrott inom det som kallas maskininlärning.    

Kinas flotta och försvarsmakt blir hur som helst att räkna med, framöver i första hand som dominant inom Sydkinesiska havet och Sydostasen som helhet men inom ett 5-10 år kommer Kina säkerligen kunna bevaka sina många intressen i tex Afrika. Vi följer förstås denna utveckling då det är en central bricka för att förstå framtidens utmaningar, allra helst kampen om ändliga resurser och tillgången till mat.