Trumps budget sätter inte USA först: Ökar oljeberoendet & minskar landets konkurrenskraft

Trump-administrationen går snabbt framåt med sina vallöften som betas av en efter en. Ingen kan längre betvivla att den nya presidenten ämnar försöka genomföra i praktiken allt som lovades under valkampanjen, oavsett hur verklighetsfrånvänt och ohållbart det låtit.

Sedan tidigare har vi varit inne på Trump-administrationens "Amerika först-energiplan" satsning på kolkraft, talet presidenten borde hållit och hur ett handelskrig med Kina är att skjuta sig själv i foten.

Till att börja med är det bara att konstatera att Trumps energiplan på inget sätt sätter vanliga amerikaner först. Att göra det lättare för företag att smutsa ner vattendrag utan ekonomiska och rättsliga konsekvenser, när regelverket för ansvar av utsläpp och föroreningar hos företag tas bort, innebär inte bara hälsorsiker för de som dricker och lever tex i närheten av ett kolkraftverk. Det kommer även kunna drabba arbetare vid kolkraftverken som kan få arbeta under mer hälsoskadliga arbetsförhållanden eller komma till skada via vattnet och förorenignarna om de bor i närheten. Blir intressant att se hur Trump-anhängare som upplever detta first hand kommer reagera...

Men så många nya kolkraftverk blir det knappast då det inte finns någon lönsamhet i det längre, det är dessutom beslut som måste tas på federal nivå. Vad som däremot bör oroa amerikanerna mer (och det globala insatserna för att minska utsläppen av växthusgaser) är att Trump planerar att lätta på regelverket för den så kallade bränslestandarden för fossildrivna fordon.

UPI rapporterar nämligen i en läsvärd artikel om att Trump ska resa till Michigan på onsdag för att träffa ledare inom bildindustrin. Sannolikt kommer löften ges om att ta bort regler för utsläpp och bränsleeffektivitet som bland annat utökats under Obama. Enligt Trumps megafon Sean Spicer skulle indragningar av regelverket för bränslestandarden "leda till fler amerikanska arbeten och högre löner, särskilt inom bilindustrin".

Men hur detta skulle skapa en massa arbeten är svårt att se. Bilindustrin fortsätter att automatisera och ersätta arbetare med högteknologiska industrirobotar. Det företag som nyanställer flest människor i USA inom bilsektorn är elbilstillverkaren Tesla Motors, dvs inte en biltillverkare av fossildrivna bilar. Om Tesla Motors VD, Elon Musk är inbjuden till onsdagens möte vet vi ej men Elon är som vi skrivit om tidigare utsedd till en av Trumps affärsrådgivare.

Bakom intresset att sänka bränslestandarden ligger säkerligen påtryckningar från bilindustri-alliansen i USA, Alliance of Automobile Manufacturers som i februari ska ha att skickat ett brev till amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA. Där ska de ha förfärats över regelverk Obama införde 2012 som anger att bilindustrin måste rikta in sig på året 2025 där fordon måste kunna köras motsvarande 10 km på 0,43 liter bensin/diesel.  

Att sänka/ta bort bränslestandarden är inget smart drag. Den så kallade Corporate Average Fuel Economy (CAFE), den första bränslestandarden som infördes i USA, kom till efter lärdomarna av oljekrisen 1973-74 då landet kom till insikt om hur oljeberoende och därmed sårbar USA var för avbrott i leveranser till landet. Ransonering infördes i USA då de arabiska länderna inom OPEC införde ett oljeembargo mot främst USA, något ni kan läsa mer om i Johans masteruppsats som handlar om USA:s sårbarbet vid oljekriser och oljekrisen 1973-74.

Bränslestandarden i USA har aldrig kommit i närheten av vad den är i de flesta Europeiska länder som till skillnad mot i USA ställts mot tuffare regelverk som en naturlig följd av att vara ännu mer beroende av importerad olja/ingen egen oljeproduktion (ja Norge, Danmark och i viss mån Storbritanninen har egen oljerproduktion). Storleken på amerikanska bilar har därför fortsatt varit mycket stora relativt i Europa men det har också lett till ökad oljeförbrukning med negativ effekt på landets handelsbalans.

Om Trump lyckas få igenom en sänkt bränslestandard kan det innebära att USA ökar sitt oljeberoende och därmed sin sårbarhet vid oljekriser eller avbrott av oljeleveranser till landet. Det ökar även trycket på en redan minst sagt ansträngd statskassa.

USA importerar enligt amerikanska enerigmyndigheten EIA fortfarande cirka 24,8 % av sin olja och oljeprodukter (efter avdrag för export av olja och färdiga oljeprodukter). Vi har då utgått från 2015 års konsumtion på 19,4 miljoner fat per dag och jämfört med export/import för 2016. I huvudsak importeras USA:s olja och oljerprodukter från OPEC -främst Saudiarabien men även en hel del från Venezuela, följt av Kanada, Mexico och Ryssland.      

När det kommer till konkurrenskraften sänder Trumps planer på avregleringar av bränslestandarden och utsläppsregler helt fel signaler till amerikanska och internationella företag som vill etablera sig i USA. Företag inom hållbar energi som kan bidra till att ställa om landets transportsektor. Tesla gör vad de kan men det kommer behövas många fler, framförallt stora satsningar på eldriven kollektivtrafik.

Det lustiga är att USA:s största biltillverkare, General Motors för drygt 15 år sedan var världsledande på elbilar och så tidigt som 1960 hade storslagna planer för elektrifierade motorvägar. Kommer biljättarna vakna eller försvinna med tidens brus? En sak är säker, Trump delar ut mycket valsocker men det bygger du inte en stark och hälsosam kropp på. Det funkar ett tag men sen kommer räkningen.

GM:s Ev 1 (1996-1999) 

Bildkälla: Wikimedia commons, användare Rick Rowen

För mer om EV 1 -se dokumentären "The revenge of the electric car" eller läs vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet 

Trevlig söndag!