Hyperloopen: Blir Indien först med ett fullskaligt system?

Det är dags för en uppdatering om Hyperloopen. Det har nämligen hänt en hel del sedan Johan intervjuades i ETC Stockholm i augusti förra året om detta vad som kan bli världens femte typ av transportmedel.

De två huvudkonkurrenterna om att bygga det första fullskaliga Hyperloop-systemet för trafik är Hyperloop Transportation Technologies (HTT) och Hyperloop One (HO). Båda har huvudsäte i Los Angeles men har helt olika sätt att bygga sina team och företag.

HTT består i huvudsak av forskare, studenter och intresserade från hela världen som arbetar gratis i utbyte mot framtida aktieoptioner och för av att vara med och bygga vad som kan bli ett revolutionerande transportmedel. HTT har även haft ett samarbete med University of California Los Angeles (UCLA) där studenter varit med i designprocessen av Hyperloopen vid Supra. Studio.

HTT ska inom de närmaste månaderna så äntligen, efter en del förseningar med inlämningen av olika redovisningar av miljötillstånd, börja bygga den 8 km långa testbanan i Quay Valley som ligger cirka halvvägs mellan Los Angeles och San Francisco.

Hyperloop One består å andra sidan av ett antal stora investerare i spetsen som anställt flera hundra ingenjörer, designers, programmerare mfl som arbetar på heltid (med lön) med att till en början bli först med en fullskalig testbana. HO har förvisso redan byggt en kort test-bana norr om Las Vegas men den är inte färdigställd ännu men lär sannolikt precis som HTT bli det under året.

Hyperloopen är långt ifrån någon dröm från Jules Verne längre. Sedan tidigare har vi rapporterat om att HTT kommit överens med den slovakiska regeringen om att göra huvudstaden Bratislava till en hub för en Hyperloop-förbindelse mellan Wien, Bratislava och Budapest. Samtidigt har Hyperloop One bland annat fört samtal om ett Hyperloop-system mellan Sverige, Åland och Finland.

Men kanske varken, USA, Europa eller Abu Dhabi/Dubai blir först med ett fullskaligt Hyperloop-system för gods eller persontrafik. Idag rapporterar nämligen indiska tidningen Deccan Herald att HTT nu är i samtal med fem olika indiska delstater om att bygga en Hyperloop i landet. HTT ska redan ha fått fem olika erbjudande och kommer börja bygga när de fått en lämplig markyta i någon av delstaterna.

HTT arbetar precis som tidigare med andra partners och frivilliga aktörer för att samla tillräckligt med kapital och expertis för att kunna förverkliga detta framtidsprojekt. I Indien inleder HTT nu en insamlingsrunda tillsammans med andra företag och Universitet i Indien och utomlands för att få ihop 100 miljoner dollar till projektet.

Men inte ens i Indien är HTT ensam om att försöka bli först med Hyperloopen. Imorgon, måndag den 27 februari håller huvudkonkurrenten Hyperloop One ett seminarie i Indiens huvudstad New Delhi dit företaget bland annat ska ha lockat landets järnvägsminister trots att myndigheterna hittils bara ska ha fört samtal med HTT...

Kampen om den första Hyperloop-banan är med andra ord hetare än någonsin och det återstår att se vem som blir först. Hyperloop One skriver dock på sin hemsida att företaget siktar på att ha det första Hyperloop-systemet för godstransporter igång redan 2020 och det första för passagerartrafik 2021 vilket låter optimistiskt med tanke på att ingen fullskalig testbana ännu är på plats.

Samtidigt konstater vi att 27 team från olika delar av världen nyligen testade sina Hyperloop-kapslar i Spacex testanläggning i Hawthorne, Kalifornien. I Hyperloop-anläggningen som mer är att likna vid en tunnel råder det nära vakuum vilket gör att kapslarna i praktiken inte möter något luftmotstånd när de färdas igenom den cirka 1,6 km långa och drygt 1,8 diameter breda tunneln (inklusive rörets yttre del).

Nedan kan ni se när några av teamen testar sina kapslar och når hastigheter på över 90 km i timmen.

Tävlingen med 27 olika Hyperloop-kapslar vid SpaceX-anläggning i Kalifornien


Hyperloop One hoppas bli först med världens första Hyperloop-system mellan Abu Dhabi och Dubai. Nedan kan ni se hur de tänker sig att ett sådant system kan fungera. Notera likheterna mellan de självkörande kapslarna som tar passagerarna de första kilometerarna till Hyperloop-stationen och Podcars som vi brukar skriva mycket om. Finns helt klart potential att kombinera dessa system.


I vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet ägnar vi ett helt kapitel åt Hyperloopen och andra elektriska transportmedel. Vi kommer förstås följa utvecklingen av Hyperloopen med spänning.