Vi har otaliga gånger i olika inlägg här på bloggen och bland annat i en debattartikel i Dagens Samhälle påpekat att Sveriges krisberedskap är under all kritik och att Sveige borde dra lärdom och hämta inspiration från såväl Norge och Finland som har ett helt annat förhållningssätt till landets livmsmedelförsörjning och krisberedskap. Vi analyserar även Sveriges krisberedskap ingående i vår bok Olja för Blåbär-Energi, Makt och Hållbarhet.
I vårt grannland Finland finns tex beredskapslager för livsmedel (och sannolikt mycket annat) för att räcka till hela befolkningen i hela 6 månader. I Norge ligger den största beredskapen i den landsbygd som till stora delar är självförsörjande på mat genom småskalig odling vilket innebär att den norska befolkningen kan luta sig mot en relativt god nationell självförsörjning på mat.
Eftersom det inte är politiskt sannolikt eller särskilt energieffektivt att bygga upp stora beredskapslager av livsmedel i Sverige på kort tid vore det mer lämpligt att som i Finland stödja lokal ekologisk matproduktion som alltså är möjligt även under rådande EU-regler som vi skrivit om tidigare.
Stora centrala beredskapslager kräver trots allt även beredskapslager av diesel/bensin för de gods- och personstransporter som idag i praktiken distribuerar alla vår livsmedel ut i landet men som är helt beroende av konstant import av färdiga bränslen eller råolja till Sverige. Något som vi i ett inlägg för en vecka sedan påpekade, helt saknas i Sverige.
Här kan man tänka sig att regeringen ser till att ha avtal med svenska bönder om att extra bränslelager för försvarsmakten och för användning till transporter och jordbruksmaskiner i händelse av en bränslekris. Att regeringen för en vecka sedan gick ut med en handlingsplan om ett tillskott på 1 miljard kronor fram till 2019, för att öka den svenska livsmedelsprouktionen är ett fall framåt. Men flera frågor väcks redan vilken verkan denna handlingsplan kommer få. I regeringens pressmeddelande om handlingsplanen står det tex:
"Handlingsplanen innehåller ett 40-tal åtgärder för att bland annat öka den svenska livsmedelsproduktionen, livsmedelsexporten och lönsamheten i branschen."
Hur ska den nationella livsmedelsförsörjningen kunna öka om exporten av svenska livsmedel samtdigt ska öka? Och är lönsamhet nödvändigt även för lagerhållningen av tex spannmål, bränslen och andra lagervaror för krisberedskap, bör det inte betraktas som en försäkring?
Sverige behöver samtidigt jobba på många fronter för att bygga upp medvetandet om varje hushålls ansvar att ha vatten, livsmedel och värmeförsörjning i hushållet eller i närheten för att klara minst 72-timmar. Men kanske denna beredskap precis som rekommendationerna i tex Tyskland, bör sträcka sig till minst 10 dygn där medborgare även uppmanas ha extra kontanter hemma och har möjligheten att tillaga maten...
Användningen av kontanter som för övrigt är betydligt vanligare i centrala Europa jämfört med Svierge...
I slutet av inslaget intervjuas alltså inrikesminister Anders Ygeman av Agendas Anna Hedenmo om Sveriges krisberedskap. Nedan har vi plockat ut några citat ur det samtalet som kan vara värt att fundera kring.
Hedenmo/Agenda: "Ni har en plan på att bygga upp igen en slags beredskapsorganisation, när behövs den, när finns den?"
Ygeman: "Vi har nog inte tillräckligt bra analyser för ett visst datum. men steg för steg skärper vi den och redan idag så har vi en bra organisation för dem...?"
Hedenmo/Agenda: "Men handlar det om åratal?"
Ygeman: "Det kommer ta år att bygga upp det här, absolut".
Hedenmo/Agenda: "Hur lång då, åratal? Ungefär, 10 år?"
Ygeman: "Det är för tidigt att säga exakt hur långt det kommer ta, men det kommer absolut ta år, det har tagit ett antal år att riva ner den här beredskapen och kommer ta ett antal år att bygga upp den igen".
Hedenmo/Agenda: "Men allvarligt talat då kanske man har anledning att bygga upp ett eget förråd då? Med tanke på det du säger om vår omvärld".
Ygeman: "Medborgarna måste klara åtminstone 72-timmar på egen hand och där måste vi bli duktigare på att informera om det ansvaret".
Hedenmo/Agenda: "Men 72-timmar är inte en så lång stund?"
Ygeman: "Nej, men det gäller att du har vatten hemma, att du klarar energibortfall så att du kan värma ditt hus om du bor i hus, att du klarar dina övriga behov".
Hedenmo/Agenda: "Men maten tar ju slut på 10 dagar, vad ska vi äta sen?"
Ygeman: "Medborgarna måste klara åtminstone 72-timmar på egen hand och där måste vi bli duktigare på att informera om det ansvaret".
Hedenmo/Agenda: "Men 72-timmar är inte en så lång stund?"
Ygeman: "Nej, men det gäller att du har vatten hemma, att du klarar energibortfall så att du kan värma ditt hus om du bor i hus, att du klarar dina övriga behov".
Hedenmo/Agenda: "Men maten tar ju slut på 10 dagar, vad ska vi äta sen?"
Ygeman: "Ja, men det är ju om vi är helt avskurna från omvärlden och den situationen.."
Hedenmo: "Det ser ut på dig som du inte tror det kan hända"
Ygeman (nu plötsligt allvarlig i ansiktet igen): Allt kan hända, man måste ha den mentala förberedelsen för att allt kan hända men det är absolut inte det troligaste alternativet utan dem analyser och scenarier vi jobbar med är betydligt närmare än så"
Så kära läsare har du den "mentala förberedelsen för att allt kan hända?" och har du omsatt denna insikt i praktiken genom att ha någon form av beredskap? Hur länge klarar ditt/ert hushåll sig utan tillgång till vatten, värme och mat vid tex ett längre strömavbrott där affären inte längre kan nås eller hyllorna står tomma (eller kassapparaterna inte kan ta emot betalningar pga strömabrottet...)?
Ingen ko på isen än men tål att fundera på! Tänk på att det är att betrakta som en investering och försäkring och inte är mat som ni ändå inte äter upp utan byter ut med jämna mellanrum (måste ju göras för att hållas fräsch/inom hållbarhet) och bara handlar om att ha ett extra lager hemma. Inga konstigheter alls egentligen, ansågs vara sunt förnuft för inte så länge sedan. Kan även var skönt att inte behöva åka och handla så ofta utan bara gå till det lilla lagret och välja ut något gott...
Se gärna Agenda-inslaget nedan, börjar 12.50 in i programmet och pågår cirka 10 minuter.
Klicka på bilden ovan eller här för att komma till Agenda-inslaget
Minskad sårbarhet och självförsörjning som nämns i de övergripande målen i livsmedelstrategin nämns över huvud taget inte vidare vare sig under de strategiska områdena eller i regeringens beskrivande texter, vilket betyder att deras plats i strategin mest utgör en form av läpparnas bekännelse. I den handlingsplan som regeringen presenterat skriver man ”Beredskap- och försörjningstrygghetsfrågor hanteras i huvudsak i det utvecklingsarbete som nu sker avseende samhällets krisberedskap och totalförsvar.” Vilket betyder att det inte alls kommer att behandlas som en del av livsmedelsstrategin.
SvaraRaderahttp://tradgardenjorden.blogspot.se/2017/02/livsmedelsstrategin-fel-utgangspunkt.html
Hej Gunnar! Tack för förtydligandet. Ungefär så jag tänker också. Jag tycker det är bra regeringen belyser frågan med "en ny" livsmedelsstrategi men det är ju inte värt så mkt om det inte omsätts i praktiken. Pengarna bör väl i första hand ses som lappande och lagande av ett utarmat svenskt jordbruk. Men förhoppningsvis kan det leda fler mer riktiga/omfattande satsningar på svensk krisberedskap. Om inte annat kommer många svenska börja se över sin egen beredskap o i bästa falk börja odla själv!
RaderaMvh
Johan
Tre dygn är en kort tid. Jag tror att de flesta har mat hemma för den tiden men inte vatten. Mobil med möjlighet till att lyssna på radio tills batteriet är slut gäller de flesta. Tittade nu på en dammig förpackning med en solcellsladdare som jag aldrig testat. Vi som har möjlighet att elda klarar värmen, men hur många i hyreshus klarar en riktig köldvåg utan el och fjärrvärme?
SvaraRaderaOk vintertid - men sommar och värmebölja men ingen el eller vatten i kranen. Tre dagar med toaletter som inte kan spolas ingen ventilation eller hissar som fungerar i hela städer. Kan bli en del matförgiftningar men epidemier tar troligen längre tid. Resa till lantstället med nästan tom tank? Bensinpumparna behöver el. Allt nästan stängt utan el.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Borde ha lite lite reservkraft för att kunna använda datorer och fibernätet för det mobila blir trångt. Fast efter en tid tar batteriet slut hos de flesta telefoner även om mobilnätet hålls igång.
25 grader varmare än normalt i Arktis kan det ge problem hos mig? Här är det tämligen normalt förutom mindre grundvatten.