Johan fick ett recensionexemplar av Stellan under mellandagarna, en person vi har haft nöjet att träffa ett par tillfällen tidigare. Första gången under Dalarnas bokmässa i Falun 2015 där Johan även höll ett gemensamt föredrag med Stellan på temat Tillväxtens dilemma.
Stellan Tengroth är utbildad civilingenjör och har ett förflutet vid bland annat Trafikverket och har stora kunskaper om järnväg och tågtrafik men är nu författare och föredragshållare på heltid. Den senaste boken Varför Västlänken? följer tidigare böckers spår med problematiserande av tanken om oändlig ekonomisk tillväxt på en planet med ändliga resurser men har sitt huvudfokus på transportsystemet kring Göteborg, närmare bestämt järnvägen och tågtrafiken kopplat till Västlänk-projektet.
Stellan driver även bloggen Tillväxt-reflektera.
Någon kanske undrar varför man ska läsa en bok om Västlänken och Göteborg om man bor långt från denna stad, ja eller inte ens bor på västkusten. Men Västlänken-projektet har flera likheter med tex Citybanan i Stockholm som går online redan 2018 och andra jätteprojekt för infrastruktur där en saklig granskning och ett kritiskt borrande öga från någon med ett helhetsperspektiv ofta saknas. Beslut tas därför ofta av politiker med kortsiktigt tänkande eller med intressenter som missar alternativa lösningar som bättre gynnar resenärer, ekonomin och lokalsamhället.
Första tredjedelen av boken går Stellan först in och klär av BNP-begreppet/ekonomiska tillväxten och de utmaningar vi har framför oss med en minskad tillgång till billig olja på grund av Peak Oil, vikten av att förstå vårt energisystem som det ser ut idag och att omställningen till fossilfritt inte är oproblematiskt när vi ersätter det med förnylsebart. Det görs i denna del få djupdykningar och vi delar inte alla slutsatser när det kommer till tex eltransportlöningar men det betyder inte att vi överlag inte tycker Stellan gör ett bra jobb att belysa frågorna som behöver diskuteras och uppmärksammas av så många som möjligt.
Om allt går vägen kommer Västlänken börja byggas i år eller nästa år och stå klar 2026, detta enligt Trafikverket som på sin hemsida om projktet skriver att:
"Med Västlänken får vi en ny järnvägsförbindelse för pendel- och regiontåg och tre nya stationer i Göteborg. Tågen kommer att kunna gå oftare, restiderna blir kortare och resenärerna kan nå fler platser utan att byta färdmedel."
Mycket att leva upp till men är det hela sanningen? Stellan argumenterar sakligt och ödmjukt i sin bok för de många problem Västlänkens föreslagna dragning kan komma att innebära för övriga trafikknytpunkter i Göteborgsområdet och att dess nuvarande planerade form tvärtom riskerar öka trycket på tex Göteborgs Centralstation och försvåra för bland annat godstransporterna. Resenärerna i och kring Göteborgstrakten tjänar enligt Stellans gedigna analys på en annan dragning och utformning av ett antal tågstationer, fler och smartare placering av service och underhållsanläggningar för tågen mm. Allt för att möjliggöra för den trafikförbättring som målet med Västlänken trots allt eftersträvar.
Det är uppenbart att Stellan har lång erfarenhet av tågtrafik i Göteborgstrakten där han är uppvuxen och bor än idag och har ett genuint intresse av att belysa utmaningarna med järnvägen och tågtrafiken i regionen för att de ska bli bättre. Bokens slutsatser och Stellans många detaljerade analyser bör därför tas på stort allvar inte bara av stads- och transportplanerare i Göteborg utan även i andra städer där liknande projekt planeras.
Vi rekommenderar starkt den lilla men läsvärda boken Varför Västlänken? som på tex Adlibris kan beställas för för endast 49kr.
Har man missat Stellans första bok Tillväxt till döds (2010) och antologin Att svära i Kyrkan (2013) där Stellan är redaktör -läs dem också! Minst lika aktuella som när de först trycktes!
Stellan Tengroth med oss på Dalarnas bokmässa i Falun 2015
Har nu sett lite på hans blogg och tycker han skriver bra men när det gäller el är han allt för pessimistisk. Särskilt vi här i Sverige tillsammans med Norge har ett utmärkt läge för att spara energi i vattenmagasin. Förlusten på 7% i svenska elnätet är riktig men varierar mycket och huvuddelen är i lokalnätet. För en okunnig ges intrycket att det mest är i stamnätet. För övrigt är stamnätet till stor del gammalt och skulle idag om uppbyggt från grunden varit högspänd likström med ännu lägre förluster. I mitt framtida elnät med ett fredligt Ryssland nyttjas också tidsskillnaden mellan olika tidszoner. Om det blir sol i form av solceller, andra direkta sollösningar, vind, vågor eller på lite längre sikt jordisk fusion som tar över från det fossila är svårt att säkert säga.
SvaraRaderaBNP har fördelar men speglar bara hastighet i ekonomin och det också allt sämre. Många är förblindade av bnp. Vi har många behov och ett är ljus när det är mörkt. När vi bara hade ved, kol och stearinljus mm för 150 år sedan stod de för en viss del bnp, med "billig" fotogen var det något annat dvs betydligt bättre möjligheter till bra ljus utan att bnp (grovt sett) påverkades. Med el kan vi i gamla glödlampor omvandla elen till värme och några få % ljus. När vi hoppar till dagens LED får vi många gånger mer ljus för samma mängd el och bnp sjunker.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej Nanotec! Håller verkligen med dig om att Stellan har en alltför pessimistisk syn på el såväl generering via förnyelsebart och vattenkraft situationen i Sverige och Norge.
RaderaNär det gäller transportsidan med de möjligheter som Podcars i kombination med självkörande miniflottor för elbilar och elbussar öppnar för, har vi sannolikt bara sett början på. Dessa kan uformas som smarta och hållbara transportsystem som håller i årtionden och har i mina ögon stora möjligheter att göra omställningen till fossilfritt mkt mer hanterlig och har samtidigt potentialen att i grunden förändra trafikflödet och reseupplevelsen till det bättre.
Exemplet med ljus är slående, tänkte osökt på glödlampan i Livemore California som 2015 firade att de lyst i över 1 miljon timmar! Det är kvalitet det! Har skrivit om den tidigare som du redan vet;)
http://www.peak-oil.se/2015/01/toyota-pa-toppen-av-ett-skakigt-berg.html
Vi måste börja bygga prylar så de håller länge och återanvända gamla prylar i en helt annan utsträckning mot idag. Detta vänder ut och in på många företags affärsidé om massproduktion av billiga prylar som har tidsinställda bäste före datum för att ersättas snabbt med nya prylar av samma dåliga kvalitet. Men för de som vågar tänkar längre än sin korta näsa idag kan skapar nya möjligheter och marknader för andra som vågar tänka nytt och långsiktigt med kretsloppsproduktion och försäljning där varor kommer tillbaka till fabriken och når kunderna igen.
Mvh
Johan
Du har rätt i det mesta - vi måste få ett bättre kretslopp och mer rätt kvalitet. Kan inte annat, fungerar så, än försöka se andra perspektiv också.
RaderaFärskt undantag när det gäller satelliter. En förändring håller på att ske. Tidigare gällde tunga satelliter (ton) i hög bana med extremt dyr hållbar elektronik. Idag är det små satelliter (10 kg eller mindre) i samarbete i låga banor som därmed bara kan hålla sig uppe i några år eller kortare men har billig ny effektiv elektronik som annars finns i produkter i miljardupplaga (mobiltelefoner). Nya ersättare sänds upp med än bättre elektronik så snart det behövs.
En vinsten är att det krävs mycket mindre bränsle för alla uppsändningar sett över tiden än för de ton tunga gamla satelliterna håller inte mer än kanske något årtionde.
En ännu större vinst är de snabba generationsväxlingarna med ny bättre utrustning.
Närmare jorden ger störst vinst för en rad olika tillämpningar som tex kommunikation, väder eller miljödata.
Vänliga hälsningar
Nanotec