Sidor

2016-10-21

Vägen mot det kontantlösa samhället: Sverige VS Belgien -skilda världar?

Här kommer lite fredagsmys som nog kommer sätta lite myror i en del svenskars hårbottnar, ja eller snarare plånböcker... Under bevakning av och deltagande vid konferensen Podcar City And Advanced Transit i Antwerpen nyligen, blev vi nämligen varse en ovanlig upplevelse för oss svenskar. I Belgien är det nämligen kontanter som gäller och inte kort!

Konferensen handlade förstås i huvudsak om Podcars/kabinsystem men även om betalningslösningar/biljetthantering för dessa hållbara, självkörande transportsystem. Under tredje sessionen handlade det om digitala betalningar och första presentation gav mycket intressanta perspektiv på den belgiska betalningsmarknaden som ser helt annorlunda ut mot bland annat den svenska.

Under våra fyra dagar i Antwerpen slogs vi verkligen av hur svårt det var att betala med kort. Snabbt insåg vi att kortbetalningar vid de flesta restauranger och caféer bara var att glömma. Inte ens i ett modernt hotell mitt i stan ville de ta emot kortbetalningar i baren. Detsamma gällde när vi skulle betala vid caféet på det sevärda Museum of Modern Art.

Att "cash is king" i Belgien blev tydligt under en presentation Christel Marcelis från KBC Bank, en av Belgiens största banker. Marcelis berättade nämligen i sin presentation som vi nu laddat upp på youtube-kanalen, att i Belgien betalar över 50 % av invånarna kontant! Vid kontantbetalningar där beloppet understiger 20 Euro sker hela 80 % av betalningarna kontant...

Belgarna har inte gillat övergången till kort- och mobilbetalningar och sticker verkligen ut. Bara i Tyskland är det vanligare med kontantbetalningar i Europa. Jämför vi betalningskulturen i Belgien med Sverige och Skandivavien framstår det som skilda världar vilket framgår tydligt i nedanstående graf från Marcelis presentation:

Kontantanvändningen mätt i uttag per captia, 2000-2014
vid konferensen Podcar City And Advanced Transit i Antwerpen, 20 Sep 2016

Direkt slås vi i grafen av att kontantuttagen i Sverige år 2000 låg högst bland de jämförande exemplen, högre än tex dagens kontanttoppar Belgien och Tyskland men att Sverige så sent som 2014 hade näst lägst kontantuttag per capita jämfört med såväl Tyskland och Belgien men även jämfört med Storbritannien, Frankrike, Finland, Holland, Finland och Frankrike. I EU som helhet ökar kontantanvändningen, åtminstone när det gäller kontantuttag.

Naturligtvis ligger en stor del av förklaring till den kontantlösa utvecklingen i Sverige i landets ovanliga bankkoncentration, där de fyra svenska storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank i praktiken har monopol på svenskarnas tillgång till betalningsmedel. Då samtliga av dessa svenska banker i olika steg stängt ner bankkontor, tagit bort uttags- och insättningsautomater samt i många fall tagit bort möjligheten att sätta in pengar vid de få återstående bankkontoren.

Parallellt uppmanar butiker, muséer, apotek, kollektivtrafik osv i Sverige att använda kort eller helt ta bort möjligheten att betala kontant. Motiveringen är oftast att de ökar säkerheten för tex busschaufförer och försvårar rån av butiker. Samtidigt menar tex före detta rikspolischefen Björn Eriksson som ligger bakom kontantupproret, att säkerhetsmotiveringen för minskad kontantanvändning är "trams" då kortbedrägerierna är långt fler än bankrånen och rånriskerna för människor flyttats från bankerna till handeln. Björn Eriksson pekar även på det politiska beslutet från 2005 då ansvaret för betalningssystemen lämnades över från staten till bankerna.

Naturligtivs kom de svenska bankerna efter det politiska beslutet 2005 fram till att de kunde spara enorma pengar om de inte behövde hantera en massa kontanter vilket innebär personalnedskärningar både på bankerna och när det gäller anlitande av säkerhetsbolag för transporterna tex. Samtidigt kunde nya intäkter skapas med kortavgifter. Den ökade kortanvändningen bidrar naturligtvis även till att människor tappar greppet och innebörden av pengar när köp istället för med kontanter görs med en dator, med kort eller telefonen. Något som i sin tur lett till att tanken om att spara innan ett köp görs för många svenskar snart är ett minne blott...

I presentationen av Christel Marcelis berättar hon om hur banken kämpar mot den belgiska kontantviljan genom att nu införa möjligheten att betala med kontaktlösa kort. KBC byter nu succesivt ut betalningskorten som bankens kunder använder, till kontaktlösa kort som endast behöver hållas framför betalningsterminaler. Marcelis säger att med detta hoppas banken att kunderna ska bli mer intresserade av en övergång till nästa steg, nämligen mobila betalningar där inte ens kort används.

Förmår man belgarna att börja använda kontaktlösa kort för att sedan ta bort även dessa kort (ännu mer kostnader för bankerna att spara in...) och sedan övergå till betalningar med mobiltelefonen eller kommer det misslyckas och krävas andra vägar för att locka belgarna?

Kika gärna på Christel Marcels presentation nedan och fundera själva.

Hur bland annat Mastercard ser på utvecklingen mot kontaktlösa kort och betalningar kan ni se under helgen då kommande presentationer från sessionen digitala betalningar som gavs under Podcar City-konferensen i Antwerpen, kommer laddas upp på youtube-kanalen.

Trevlig fredag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.