Vad som gör Deutsche bank speciell är att det är vad man brukar kalla en systemkritisk bank där många andra banker, investerare och statliga aktörer och organisationer har sin pengar eller finansiella tillgångar placerade på ett och samma ställe. Eller så finns det någon form av koppling till banken med lån mellan banker och centralbanker och Deutsche Bank som gör att ett totalhaveri för Deutsche Bank skulle få spinoff-effekter på många andra banker och långivare som redan ligger på marginalen för att sin egen verksamhet ska gå ihop. Med andra ord, små sårbarheter i en bank kan få spridningseffekter som de flesta banker inte har beredskap för.
Just nu är Deutsche Bank i blåsväder från många håll och aktien nådde förra veckan den lägsta nivån på två årtionden. Inte nog med att amerikanska justidiedepartement kräver banken på 14 miljarder dollar för obetalda säkerheter för lån utgivna under fastighetskrisen 2007/2008.
I måndags rapporterade nämligen Bloomberg i en läsvärd artikel om hur Tim Wiswell, Deutsche Banks tidigare chef för bankens finanskontor i Moskva, nu verkar bli syndabock för ännu en skandal där storbanken står i centrum, för rysk penningtvätt. Ett av Deutsche Banks kontor i Moskva ska ha möjliggjort 10 miljarder Euro i överföringar från personer i Ryssland till utlandet. Pengar som genom valutakonvertering till dollar via diverse finansiella instrument i samma ögonblick tvättats rena för att senare kunna föras ut ur landet och bland annat hamnat i USA och Storbritanninen.
Wiswell skuld återstår att se men att bara en person ska ha känt till det hela är högst osannolikt.
Penningtvättskandalen utreds just nu av ameriksanska justitiedepartementet (U.S. Justice Department) och brittiska U.K. Financial Conduct Authority och enligt Deustche Bank själva kan banken komma att krävas på böter även för detta i slutet av detta år. Hur stor denna summa kan bli vet vi ej men sannolikt rör det sig även här om miljardbelopp.
Vad som är mest anmärkningsvärt är dock när man läser om detaljerna kring Deutsche Banks finanser och skulder och betänker vilka risker det skapar för andra banker och länder. Michael Shedlock har just gjort detta i ännu en eminent artikel. Siffrona och implikationerna är hårresande.
Siffrona är hämtade från en artikel av New York Times från i måndags och nedan följer ett urval.
- Deutsche Bank ligger i världstoppen över systemriskbanker, tex före två:an franska Paribas BNP, med en systemrisk på 100 miljarder Euro. Vilket innebär att Deutsche Bank behöver 100 miljarder Euro för att överleva ett utdraget fall på marknaderna.
- Banken sitter på fiktiva derivat (optioner, terminer, futurer, mm) till ett värde av 42 biljoner Euro (ja, du läste rätt biljoner, INTE billions/miljarder på engelska). Eller som Michael Shedlock skriver, uppskattningsvis motsvarande värdet på hela den Tyska ekonomin!
- Marknadsvärdet på derivat är 18 miljarder Euro
- Aktiinnehav till ett värde av 67 miljarder Euro
- Balansräkning för totala finanisella tillgångar hos Deutsche Bank: 1,6 biljoner Euro
New York Times pekade i sin artikel på att kollapsen av Lehman Brothers under finanskrisen "skapade shockvågor som spred sig över resten av världen och att det finns en rädsla för att Deutsche Banks högt belånade balansräkning ska sätta igång en ny finasiell härdsmälta".
Som Shedlock påekar i sin artikel backas Deutsche Banks balansräkning på hela 1,6 biljoner Euro upp av bara 67 miljarder Euro i egna tillgångar såsom aktier. Skillnaden mellan utlåning/skuld och egna tillgångar är allså 25:1 vilket Shedlock jämför med tex JPMorgan som med sina 224 miljarder dollar i eget kapital underbygger en balansräkning på 2,4 biljoner dollar, ett förhållande på 9:1.
Det kommer även tecken på att Deutsche Bank förbereder för en kris där det kommer behöva hjälp av sina egna aktieägare och sannolikt även tyska staten (ja eller ECB). I söndags anklagade nämligen Tysklands ekonomiminister Sigmar Gabriel Deutsche Bank för att banken göra spekulation till sin affärsmodell när han i en kommentar i ett plan på väg till Iran kommenterade bankens fallande aktiekurs förra veckan:
"Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt att banken som gjort spekukation till sin affärsmodell nu säger att den är utsatt för spekulanter".
Givetvis är Deutsche Bank "too big fail" och kommer in i det sista att räddas av ECB, tyska staten och andra finansiella aktörer men det innebär skuldavskrivningar och mer skapande av pengar vilket drabbar hela banksystemet. Effekterna är oklara och det finna alltid svarta svanar som gör att bankräddningar kan bli svåra att koordinera. Det krävs trots allt mycket samarbete länder emellan för att en eventuell bankräddning av Deutsche Bank ska hanteras utan att det skapar allvarliga spridningseffekter på övriga banker. Samarbete i Europa och med Trump/Hillary under hösten är ju inte helt enkelt.
Samtidigt som oron för Deutsche Bank och de finansiella marknaderna växer kan vi som av en händelse läsa en mycket läsvärd artikel i Bloomberg om hur det råder en guldrusch för hemliga lager av fysiskt guld i gamla Schweiziska bunkrar. Om det är ett tecken på ökad efterfrågan på fysiskt guld eller mer reflekterar investerares oro för var den skinande ädelmetallen säkrast ska förvaras inför kommande kriser kan man ju fundera på. Men att förvaring av guld är en storindustri i Schweriz som staten ser mellan fingrarna med är intressant...
Vi kommer i senare inlägg bland annat jämföra Belgiens och Sveriges syn på kontanthantering, vilket nog kommer förvåna en hel del här i Sverige. Vi fick inblick i detta efter ett föredrag av belgiska banken KBC Bank som vi såg och filmade under Podcar City konferensen i Antwerpen för två veckor sedan.
Cash is King, eller?
Notional amount of derivatives = 42 biljoner cirkulerar en del på webben. Dock är marknadsvärdet för derivaten en bråkdel dvs 18 miljarder. Notional amount är ett belopp som används för att definiera ett givet derivat, det kan möjligen användas till att beskriva risken men är ytterst trubbigt då notional amount är storlekordningar ifrån marknadsvärdet. Notional amount kan antyda hur fort marknadsvärdet på derivaten ändrar sig men själva storleken på notional amount är ju i sig missvisande att jämföra med poster i balansräkningen. Att jämföra med tysk bnp säger inte heller så mycket.
SvaraRaderaAntingen har jag missförstått något eller så är folk, även skärpta ekonomer, dåligt insatta i hur derivat fungerar?
Marknadsvärdet på 18 miljarder är väl antagligen nettot för hela derivatportfoljen. Så Stor skillnad som faktor 5000 är det nog i allmänhet inte mellan notional amount och marknadsvärde för ett enskilt derivatkontrakt.
RaderaHej! Känner till skillnaden mellan notional derivat och marknadsprisat derivat. Ser mest den astromiska notional derivatstorleken här som ett tecken på just risken och exponeringen andra banker har mot Deutsche Bank som givetvis inte sitter på dessa själva utan delar de med andra banker och investerare. Att finansiella instrument kan nå dessa proportioner utan bäring i reela värden i ekonomin och som vi heller inte kan räkna med kommer existera annat än på pappret även i framtiden sänker förtroendet för hela banksystemet vilket är dess grundsten. Detta är ett problem då luft är pengar så länge vi är eniga om att det är just legitima pengar men om vi inte kan producera något av reellt värde när människor behöver det i växande grad, kan vi inte fortsätta att sparka burken nerför gatan som de så ofta säger på andra sidan Atlanten.
SvaraRaderaMvh
Johan
Skulle ändå tro att det riktiga hotet är kredit/aktiemarknader. Sett till marknadsvärden är derivatmarknaden betydligt mindre. Men visst storleken på notianal amount visar ju att det tas många positioner fram och tillbaks som nettas ut. Ryker en stor bank som DB blir det en jäkla röra som förstärks av alla derivat. Jag tror inte att konkursförvaltningen av Lehman är färdig ännu... Det finns inget lätt sätt att matcha en storbanks alla kontrakt och åtaganden mot återstående tillgångar.
RaderaHej Christopher. Där kan jag bara hålla med men aktiebubblan/kreditmarknaden är ämne för ett helt inlägg i sig eller ja många! ;)
RaderaMvh
Johan