Nu säger det nordiska fondbolaget Skagens nya investeringsdirektör, Alexandra Morris att hon "i flera år tänkt att Deutsche Bank är konkursmässiga". Detta kan vi läsa i en intervju och artikel i Dagens Industri idag (hela artikeln är tyvärr bakom betalvägg).
Deutsche Bank, den tyska banken som bildades 1870 och har överlevt två världskrig, finanskriser och mycket annat är nu snart 146 år gammal och har blivit själva sinnebilden för tysk finans- och styrka inom banksektorn. Men frågan är hur banken ska ta sig ur denna kris.
I intervjun med Alexandra Morris i DI anger hon att skälet till att Deutsche Bank är konkursmässiga "hela Greklandsaffären, Eurokrisen och deras investment banking-division".
Även om bankens egna aktieägare är beredda att öppna sina plånböcker samtidigt som skuldnedskrivningar görs och ECB och Världsbanken kanske kliver in med räddningspaket, riskerar förtroendet för banksystemet att skadas allvarligt. Spridningseffekterna i andra banker och skadan hos stora investerare är svåra att överblicka. Särkilt med en eventuell bankräddning där långivare, investerare och även småsparare får se sina tillgångar utbytas mot löften om tex statsobligationer/"ECB-papper".
Dessa nya finansiella uppfinningar kommer givetvis vara tryggt uppbackade av nya helikopterpengar från himlen eller liknande som ska ge långsiktig avkastning när ekonomin får snurr igen längre fram...
Frågan är om BRICS "världsbank" är beredd att kliva in och rädda Deutsche Bank. Kanske även Kinas alldeles egna världsbank, utvecklingsbanken Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB). I båda fallen är Kina huvudfinansiär och eftersom tex både Bank of China och China Construction Bank är exponerad mot Deutsche Bank kan det finnas ett intresse och behov av en gemensam bankräddning.
Well, blir minst sagt intressant att följa hanteringen av Deutsche Bank, en systemkritisk bank som även bland andra svenska Nordea är exponerad mot.
Deutsche Banks högkvarter i Frankfurt
Bildkälla och rättigheter:
© Raimond Spekking / CC BY-SA 4.0 (via Wikimedia Commons)"
Bra skrivet Johan! Vad menar du när du skriver "en systemkritisk bank" i sista meningen?
SvaraRaderaHej Martin! Tack! Med en systemkritisk bank menar vi en bank som många andra nationella och internationella banker är exponerad mot och som om den får problem, kan få stora konsekvenser för övriga banker/stora delar av banksystemet. Kunde klart varit tydligare med det men hänvisade istället till tidigare inlägget där Michael Shedlock och New York Times illustrerade detta så tydligt grafiskt:
SvaraRaderahttp://www.peak-oil.se/2016/07/nordea-exponerad-mot-deutsche-bank.html
Lägger in en länk till i texten för detta. Tack för påpekandet!
Mvh
Johan
Källor i finansvärlden hävdar att Deutsche bank är "too big to fail, therefor it will not fail", som betyder att om DB skulle gå i konkurs, så rasdar hela det europäiska banksystemet. Bankerna och deras politiska dockor kommer aldrig att tillåta detta! De ska ta desperata, kanske t.o.m. drakoniska åtgärder för att "rädda" banken (läs skjuta fram kollapset) så länge som möjligt med alla medel som finns; kundernas pengar a.k.a. bail in.
SvaraRaderaHej Ron! Så klart kommer många räddningsåtgärder sättas in för att försöka isolera Deutsche Banks spridningseffekter/skador på övriga banksystemet men det betyder inte att det kommer fungera som tänkt. Nya hittills otänkbara åtgärder kan komma att användas med konsekvenser vi ännu inte vet.
RaderaDet behöver heller inte vara en kris vid Deutsche Bank som utlöser en ny finanskris, det är allt som oftast svarta svanar vi ännu inte räknat med eller känner till som bidrar till att andra underliggande kriser (som den vid Deutsche Bank) förstärker och skapar en större kris.
Men med tanke på hur stor Deutsche Bank är och de många banker som är exponerade mot den visar vilka sårbarheter som byggts in i systemet. Bankräddningar kan inte fortgå hur länge som helst, till slut kommer skuldavskrivningar krävas och då blir det politiskt och ekonomiskt svårnavigerat minst sagt...
En sak är säker, värdet/köpkraften/förtroendet för pengar kommer aldrig bli densamma efter nästa finanskris.
Mvh
Johan
Apropå kineserna förmåga att rädda Deutsche bank. Är det inte det de gjort sedan 2008 då de genom en häftig kreditexpansion hållit uppe global efterfrågan på råvaror och industriprodukter? Deutschland och minideutschland=Schweden har båda gynnats ordentligt av detta, till viss del fortfarande då industriprodukterna inte gått samma öde till mötes som råvaror, ännu. Nu börjar dock bankerna lida alltmer pga avstannande global tillväxt.
RaderaDessutom har Kina en del egna problem med sina valutamarknader:
http://wolfstreet.com/2016/10/11/whats-going-on-with-new-global-reserve-currency-chinese-yuan/
Men de kanske trots detta ser sig tvingade att rycka in med mer direkt stöd denna gång...
Det har kommit lite från Bloomberg News:
SvaraRadera"Tyska politiker ser det som viktigt att Deutsche går fram med åtgärder som jobbneddragningar, ett skifte mot online och stängning av kontor. En förlikning med det amerikanska justitiedepartementet skulle skapa andrum för banken att gå vidare i omstruktureringsprocessen."
Jag ser det som sannolikt att Tyskland klarar detta - nu.
En svart svan är troligare.
Varför är det säkert att förtroendet för pengar aldrig blir detsamma en längre tid efter nästa finanskris? Jag köper helt att förtroendet omedelbart sjunker, men finanskriser har skett förr.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec:
SvaraRaderaJag kanske märker ord här, men du skriver; "..., men finanskriser har skett förr." ???
Det är att ta det lite lätt på vad finanskriser orsakar. 20- och 30- talets finanskriser ledde till nazism och ett andra världskrig med helt förödande konsekvenser. Säg det till grekerna; "finanskriser har skett förr". Det är bara att gaska upp sig lite, eller vad då?
Världens samlade skulder har ökat från ca 50 % av BNP till närmare 250 %. Jag kan inte förstå dom som inte ser problematiken i detta. Jag tror nog i och för sig att du förstår detta,men din kommentar är tyvärr vad man får höra av folk då och då.
Jag förstår dig akva. Det var ordet aldrig som triggade mig. En finanskris är allvarlig.
RaderaKlart att en ekonomisk kris kommer, men inte säkert eller ens troligt den blir som 20- 30-talens kriser. Tycker alla borde amortera sina lån rejält som en försiktighetsåtgärd. Har själv ett obetydligt lån på villan, som kan lösas på tre bankdagar om det skulle behövas. (Såvida inte börsen stängs).
Finns andra kriser som är billigare att vara förberedd på. Rent vatten, värme, mat, batterier, ljus, solcellsladdare och lite lyx som toapapper, kaffe och filter. Ett längre strömavbrott kan orsakas av mycket.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Glömde fastighetskrisen i Sverige på 90-talet. Den drabbade bland annat många småföretag som fick krediterna helt strypta när banken bara prioriterade sina största kunder.
Radera@Nantoec. Ordet aldrig ska man tydligen aldrig skriva...:) Formuleringen var otydlig men poängen är väl likt "akva" är inne på ovan att de ackumulerade skulderna gör att den potentiella skadan vid nästa finanskris sannolikt inte blir lik någon annan, precis som 2007/2008 krävde åtgärder som inte var tänkbara tidigare.
RaderaTror inte heller vi får se återse 20-talets hyperinflation vid nästa finanskris, likt det vi såg i efterkrigets Tyskland. Även om vi sett hyperinflation i Venezuela och Zimbabve på senare år. Neddragningar i välfärden, service generellt och massiv arbetslöshet pga nedragningar och konkurser inom industrisektorn är vad jag väntar mig först.
Men deflations-scenariot förvärras om räntorna får ligga kvar på dessa nivåer och enda nödlösningen från centralbanker fortsatt blir stödköp av stadsobligationer och skapandet av pengar för att få folk att konsumera fler prylar.
När det gäller förtroendet för pengar menade jag de pengar vi använder idag. Komplementära valutor, sparbanker och investeringar som återinvesteras lokalt kan åter bli aktuellt i takt med att nuvarande penningsystem urholkas. Människors fantasi och kreativitet vid kriser kan vara mycket positiv men förändring tar tid.
Mvh
Johan
Vi är nog av rätt liknande uppfattning. Fast när jag tänker efter lite kommer jag ihåg att politiker kan fatta ganska omvälvande beslut vid nattmanglingar när en kris brutit ut.
RaderaOch det finns förändringar som går ganska snabbt. 1990 fanns 1800 miljoner extremt fattiga på jorden och 2013 hade den siffran. Enligt the Economist skulle det krävas teoretiskt 1 promille av världens BNP för att helt utrota denna extrema fattigdomen. 1990 fanns inte GSM ännu nu har vi sedan 2013 fler mobiler än toaletter och i slutet av 2014 blev mobilerna fler än antalet människor. 1990 var svenska hushålls totala elanvändning hemma större än idag fast vi nu är fler och har fler kvadratmeter bostadsyta.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Slarv 2013 var extremt fattiga 767 miljoner.
RaderaHej igen Nanotec! Ja, visst går den exponentiella kurvan stadigt uppåt mot singulariteten, vilket gör att de stora förändringarna inom teknologi och vetenskap kommer snabbare och snabbare. Det går därmed inte längre bara att blicka bakåt för att blicka framåt, tex kan 25 års teknisk utveckling framåt motsvara 100 eller mer om vi jämför bakåt pga av just den exponentiella utvecklingen som är svår att greppa i nuet.
RaderaDärmed inte sagt att dina jämförelser är relevanta, tvärtom men frågan är om resurs- och miljöbegränsningar hinner bromsa den teknologiska utveckling till den grad att politiska beslut och smart teknik blir av mindre betydelse än anpassning till naturens vilkor/balans. Med andra ord en kapplöpning om tiden mellan å ena sidan utmaningar som Peak Oil, klimatförändringar, finanskriser etc VS superdupersmart teknik/artificiell intelligens och kreativa människor som redan ställer om. Oavsett en omställningsperiod som kommer kantas av utmaningar och enorma möjligheter.
Mvh
Johan