Omöjligt? Ja, om vi lägger energi och resurser på förslag i stil med det som regeringen lagt fram med ett höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är inte bara dyrt i meningen minsta möjliga nytta för människor och samhälle per investerad krona. Det skulle bara gynna några få orter längs vägen där tåget stannar och därmed ett relativt fåtal resenärer. Dessutom på bekostnad av underhåll av järnvägen och andra infrastrukturprojekt i landet.
Med minst sagt dåliga erfarenheter från svensk järnväg och byråkrati de senaste 20 åren skulle det heller inte bli driftsäkert. Om man jämför med alternativen som kan skapas för de 230 miljarder kronor som Trafikverket i sin senaste kalkyl beräknar att höghastighetsprojektet skulle kosta, framstår projektet som rent vansinne.
Vi har skrivit mycket tidigare om hur tex podcars/spårbilar skulle kunna skapa lokala, regionala och i längden nationella transportysstem för masskommunikationer i Sverige som är hållbara och relativt billiga att bygga och underhålla. Johan skrev i en artikel i sommarnumret av Destination att:
"För 230 miljarder kan tex Sveriges viktigaste järnvägslinjer norrut rustas upp och ändå räcka för att transportera 39 000 passagerare från morgon till kväll i varje stad där ett podcars-system byggs.
Detta visar nämligen en nyligen gjord australiensk studie gjord av forskaren Monica Zarafu vid Sydney University Tech som tittat på kostnaderna för att bygga ett podcars-system utanför Sydney. Studien är baserad på rådata från trafikflöden från ett livs levande, framgångsrikt podcars-system på Heatrow-flygplats utanför London. Resultatet i studien visar att ett sådant system kostar 1,5 miljarder svenska kronor. Det betyder att för 150 miljarder kronor skulle 100 städer i Sverige få ett transportsystem för mindre pengar och för fler människor än höghastighastighståget och ändå få cirka 100 miljarder över!"Monica Zarafu presenterade studien vid konferensen Podcar City 9 i Silicon Valley i november. Johan var på plats och ni kan återse hennes presentation av studien på vår youtube-kanal.
När det kommer till masskommunikationer för långa resor, utöver de som görs dagligen inom ett samhälle eller inom regioner har vi betonat att hållbara sådana kan byggas upp inom kanske 15 år om satsningar görs på tex podcars och Hyperloopen.
Nya beräkningar av KPMG: Hyperloop Stockholm-Helsingfors för 180 miljarder
I Dagens Industri kan vi idag läsa om att den svenska konsultbyrån KPMG räknat på vad den föreslagna Hyperloop-banan mellan Sverige och Helsingforgs som vi skrivit om tidigare skulle kosta. Notan hamnar på cirka 180 miljarder för en tunnel på 500 km och där resan kan göras på 30 minuter i nära överljudsfart.
Kalifornien-baserad Hyperloop Technologies gick nämligen i januari ut med ut med möjligheten att förbinda Norrtälje och Åbo i Finland via Åland med en Hyperloop-bana. Något som fördes fram på ett seminarium på finska ambassaden i slutet av november.
Men minst lika långtskridna planer är redan till synes satta i verket av Hyperloop Transportation Technolgies (HTT) (också med säte i Los Angeles, Kalifornien), den andra huvudkonkurrenten som vill bli först att bygga en Hyperloop-bana för trafik. HTT har nämligen redan kommit överens med den slovakiska regeringen om en plan att bygga en Hyperloop-förbindelse mellan Wien (Österrike), Slovakiens huvudstad Bratislava och Budapest (Ungern).
Hyperloop-utvecklingen tuffar med andra ord på i rask takt men att världens första Hyperloop-bana för trafik (utöver de testanläggningarna som redan byggs i Kalifornien just nu) ska hamna i Sverige/Åland/Finland är långt ifrån säkert. Då ligger nog Österrike, Slovakien och Ungern närmare mållinjen.
Klart står dock att en även en Hyperloop-bana mellan Stockholm-Helsingfors skulle kosta mindre än det föreslagna svenska högastighetsprojektet, 180 miljarder mot 230 miljarder. Hyperloopen skulle dessutom vara vädertålig och förbinda, länder och regioner på ett unikt sätt. Hyperloopen är med andra inte science-fiction utan ett fullt möjligt alternativ till många flyg och bilresor med teknik som redan finns idag.
Vi upprepar Ann-Christine Flickners ord "det är dags att gå från ord till handling" med såväl podcars som Hyperloopen i Sverige om svenska regeringen menar allvar med sin klimatsatning och Sveriges ekonomi ska kunna bygga beredskap för Peak Oil och ställa om till fossilfria transporter.
Skiss på Hyperloop-kapsel i tub
Bildkälla: SpaceX, Elon Musks Hyperloop Alpha, 2013
Hyperloop debunked: https://www.youtube.com/watch?v=RNFesa01llk
SvaraRaderaHej! Tack för videon, informativ och sevärd. Jag ska luska lite i det här och fråga några av mina vänner som är bättre på detta än jag i egenskap av erfarenhet som ingenjörer. Min spontana tanke är dock att om Elon Musk som är ingenjör och la fram Hyperloop Alpha dokumentet efter att ha gått igenom det hela nog med sina bästa ingenjörer vid SpaceX och Tesla Motors och Hyperloopen och sedan dessutom fått tummen upp tekniskt och ekonomiskt av 100-tals utomstående ingenjörer som granskat ritningarna och tekniken bakom, talar det ändå för att de tänkt på dessa saker/arbetar på dem. Men känner inte att jag kan bemöta kritiken själv.
RaderaDet kan förstås ligga mycket i de "utmaningar" han lyfter i videon. Oavsett ligger Hyperloopens förverkligande sannolikt många år framåt om än av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl (ökad risk för attentat etc).
Återkommer när jag vet mer.
Mvh
Johan
Om jag ska hålla mig inom 15 år tvivlar jag på att vi fått en hyperloop i Sverige. Först måste det nog byggas någon i USA eller nere i central delar av Europa. När den körts en tid kan det säkert komma ett svenskt beslut men byggnation tar tid. Podcars är helt annorlunda där kan det ske beslut här också.
SvaraRaderaMin uppfattning är att det som verkligen får stort genomslag betydligt tidigare är autonoma fordon. För att slippa mycket av underhåll och drivmedelskostnad bör de mestadels vara eldrivna. Dagens batteri är problem för längre autonoma resor men mycket nytt håller på att utvecklas.
Ser vi lite längre avslutades den första flygningen jorden runt med solceller, batterier och elmotorer i morse.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej! Håller med om att Hyperloop inom 15 år i Sverige är optimistiskt, möjligen en del sträcka och autonoma fordon ligger förstås närmare i tiden. Förhoppninsvis även Poodcars-system i Sverige.
RaderaMvh
Johan
Läste just vad piloterna på Solar 2 säger. De har ett nytt projekt på gång med Solvay och ABB. De ska utveckla ett obemannat soldrivet flygplan som ska användas för projekt bortom vad dagens sateliter är kapabla att prestera. Inom tre år ska första prototypen flyga.
RaderaDe tror att elflygplan för 50 passagerare och kortare avstånd som Stockholm - Göteborg kommer finnas inom tio år. Fast de laddas på marken med den el som står till buds.
Flygresan jorden runt ska ha gett bättre batterier och bättre solceller enligt projektet. Mycket som händer nu.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej! Intressant. Nu när vi befinner oss på andra delen av schackbrädet i den exponentiella tekniska utveckling och icke att förglömma resursanvändningen går allt snabbt...Elflygplan förvånar väl egentligen inte om drönare för en passagerare redan finns och Elon har ju nämnt att det är nästa stora sak han inte hinner med just nu...
RaderaMvh
Johan
Att kalla det "höghastighetsvansinne" tycker jag är att gå väl långt. Jag tycker att det är ni själva som ska komma ner på jorden. Ni ser förmodligen på väldigt mycket science fiction-filmer och har lite svårt att skilja på fiction och verklighet ibland. Podcars och Hyperloop tror jag har väldigt mycket kvar att bevisa innan vi ser det i svenska samhället. Däremot är järnväg ett förträffligt bra transportsätt som är väl värd att investera betydligt mer i än vad vi gör i skandinavien idag, även spårvagn och tunnelbana. Jag tyckte er bok var bra, men sväva inte iväg för långt när det gäller Hyperloop och liknande.
SvaraRaderaHej.
RaderaKul du uppskattade boken!
Om du menar att det finns för mycket fokus i Sverige på järnväg, självkörande bilar, E-highways för att det ska göra podcars (ligger närmaste i tiden och gör mest nytta i Sverige, lokalt och regionalt) realistiskt inom en snar framtid, förstår jag hur du tänker men håller inte med. Visst gillar jag science fiction, men det var efter att sett tekniken och förstått hur väl den fungerar (Morgantown sedan 1970-talet, Heathrow de senaste åren) som jag blev övertygad om att den faktiskt har stor potential i Sverige. Kan de slå i Texas, Kalifornien, Holland, Sydkorea och Abu Dhabi kan den bli tillräckligt sexig även för en politiker i Sverige. Om inte får väl någon entreprenör gå före även här...
Järnväg jätteviktig och håller defintivt med om att den är under all kritik/borde investeras i mycket mer, Trots att det är lågt hängande frukt som kan ge mycket tillbaka på sikt i form av tex minskad belastning av gods på väg, vilket företag skriker efter då det kan sänka kostnader och öka säkerheten av leveranser, är problemet att dessa pengar inte kommer fram.
Hyperloop har mycket kvar att bevisa, sannerligen men inte podcars i min mening och tycker därför inte man ska jämföra dem. De tjänar dessutom helt olika syften. Hyperloopen ska hantera långa sträckor i extremt höga hastigheter som sätter helt andra krav på konstruktionen, resursåtgång/investeringar medan podcars kan byggas snabbt, med relativt små medel och hjälpa många människor även små samhällen/städer.
Utmaningen för podcars just nu är mediauppmärksamhet och en bana i stor skala mitt i en större/känd stad. Då är jag övertygad om att den kommer kunna matcha och slå de flesta transportmedel för korta och medellånga transporter för gods och människor. Detta helt enkelt pga den extremt höga driftsäkerheten, kostnadseffektiviteten, energi/miljöfördelen med transport ovan mark. Det bästa är när podcars-banor används även för cyklar, typ cykelmotorvägar som byggs i München och Oslo.
Skrivit om detta tidigare:
http://www.peak-oil.se/2016/02/4-filig-cykelvag-och-cykeldelning-en.html
Mvh
Johan
Vi är överens om att vi går mot en värld med mindre olja, som ni skriver om i boken. Av oljeförbrukningen i skandinavien är det transport som mestparten går till. De två stora transportslag som är mest resurssnåla är flyg och bil, något vi i skandinavien borde minska förbrukningen av. De bättre alternativen är spårbunden trafik. Idag har vi järnväg, spårvagn och tunnelbana. Transportslag som det också pratas om är Hyperloop - det perfekta terrormålet, och något ni kallar för podcar. Att säga att den svenska satsningen på höghastighetsbanor är vansinne passar då inte riktigt in. Det som är vansinne är satsningen på att bygga ut Arlanda, att inrikesflyg många gånger är billigare än tåg, att se Hyperloop som inte alls är gjord för godstrafik (och då behövs kompletterande järnväg iallafall) som ett bra alternativ, den massiva satsningen på förbifart stockholm mm. Utgå från det vi har som spårvagn och tunnelbana och kom gärna med konstruktiv kritik på varför vi ska satsa på podcars när vi redan har tunnelbana och spårvagnar. Det skulle vara resurssnålare att bygga tätare städer med högre byggnader och att använda mer vindkraft, men de två sakerna har starkt politiskt motstånd för att de förändrar stadsbilden så mycket, hur lätt får vi då in podcars tror ni? dessutom i städer där vi redan har gjort stora satsningar på spårvagn och tunnelbana. Podcars möter en politisk vägg i Sverige. Det är säkert ett bra alternativ i större städer utanför skandinavien. Samma sak gäller Hyperloop. Vi måste ha mer järnväg för godstrafik redan nu. Vi har mycket timmer i skandinavien som borde förbli en åtråvärd vara i framtiden. Att ISTÄLLET satsa på Hyperloop är ett icke-alternativ, hur annars resonerar ni? Och när vi ändå måste ha dubbelspårig järnväg med bättre signalsystem för tätare trafik (ERTMS), så kommer det vara tungt att även satsa på Hyperloop, iallafall inom skandinavien. Istället borde man fundera på vad politikerna håller på med när det gäller järnvägen. Skandinavien har 3 st stora 2miljoners-områden när det gäller befolkning. Mellan Köpenhamn och Stockholm har vi bra järnväg. Mellan Stockholm och Oslo har vi halva vägen en usel enkelspårig järnväg som är sveriges högst belastade enkelspåriga järnväg och det är inte en tanke på att bygga snabbt och rakt dubbelspår, hur fan tänker folk? Mellan Oslo, Göteborg och Köpenhamn är det väl lika illa ställt med mycket enkelspår och inga planer för framtiden. Det positiva är att Danskarna bygger en dubbelspårig tunnel till Tyskland som kortar resvägen ut i europa. För i framtiden åker man nattåget genom den för medelhavssemestern, när det bara är riktigt välbemedlade som har råd med flyget.
RaderaJonas förakta in SF. Jag läste metervis av sådant i min ungdom och har haft stor nytta av det vid några tillfällen. Fast i många fler fall har jag tyckt att nya framsteg varit så naturliga när det kommit lite första information om det att jag inte agerat.
SvaraRaderaNär det gäller järnväg är det givetvis det helt misskötta förebyggande underhållet som måste åtgärdas snabbt. För godstransporter är det viktigaste förmodligen ett antal kortare extraspår där ett godståg kan vänta tills snabbare tåg passerat. Sedan talade jag för några år sedan med en förare och han berättade att ibland på vissa sträckor räcker inte elen till riktigt för flera tunga tåg och om det inte är fixat så bör det också ske. Träffade också en stor importör av frukt mm från Holland och han berättade med entusiasm att det gick att ställa klockan efter långtradarnas ankomst. Jag replikerade att tåg givetvis var oanvändbart pga brister i ankomsttid. Fick det förvånande svaret att han gärna skulle använda tåg och förseningar var inget stort problem, men vid rangering av godstågen smäller vagnarna ihop så hårt att frukten får skador. Tåget är en gammal institution med gamla traditioner. Bil och flyg är mer modernt och kundorienterat.
För övrigt finns några podcars i skarp drift och sant autonoma bilar är här inom några år. Fast de autonoma börjar sannolikt i andra länder och kommer hit senare när erfarenhet och seg lagstiftning är klar.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej, det stora problemet i framtiden är att energi blir dyrare, för att vi får en framtid med mindre olja. Jag rekommenderar boken "Olja för Blåbär" som handlar om ämnet. En autonom bil är inte mycket bättring på energiproblemet jämfört med om min mormor kör bilen. Flyg är modern ja, så även oljeförbrukningen. Men snart är det historia. Och bilen hör inte riktigt hemma i ett hållbart samhälle där vi de kommande hundra åren måste tänka på nollenergihus och liknande.
Radera