Tesla Motors autopilot-funktion som den kallas innebär att en framåtriktad radar, framåtriktad kamera och 12 ultraljudssensorer kan köra bilen själv, åtminstone på vägar som är utrustade med väglinjer och har fysiska hinder sonarerna kan detektera. Bilen kan bromsa in om bilen framför saktar in och sedan hålla avståndet till bilen framför när den börjar rulla igen, tex vid ett trafikljus eller på motorvägen.
Men, och detta är viktigt, föraren har fortfarande ansvaret och ska sitta observant vid ratten om än inte nödvändigtvis hållandes i den även när autopiloten är påslagen.
Den 7 maj ska dock en förare av en Tesla Model S kört på en dubbelsidig väg när en lastbil kom från motsatt håll och skulle svänga vänster och korsa Teslans vägbana för att komma in på en mindre väg. När lastbilen svängde körde Teslan rakt in under släpet och kapade bilens tak och föraren dog omedelbart.
Vad som gjort det hela till "sprängstoff" i media är att föraren hade kopplat in autopilot-läget
men bilen stannade inte trots att lastbilen svängde in framför. Om bilen inte hann bromsa eller om den inte registrerade lastbilen alls vet vi ej men det var oavsett det första kända fallet där en förare eller passagerare i en Model S avlidit med autopilot-funktionen på.
Det hela är förstås en tragisk händelse och ett avbräck för Tesla Motors som med modellen Model S har gjort sig känd för sin säkerhet som av amerikanska trafiksäkerhetsmyndigheten
National Highway Traffick Safety Administration (NHSTA) fått de högsta betyget en bil någonsin fått med 5 stjärnor i alla delar av krocktesterna.
Teslas Motors har med elbilssedanen Model S och elbilssuven Model X tagit stora steg mot den självkörande bilen och leder denna utveckling. Detta räknat i antal bilar som redan rullar på vägarna och i antal mil dessa rullat och därmed den samlade erfaranehet som rapporterats in till företagets datainsamlande servrar.
Om föraren av Teslan satt och såg på film istället för att hålla uppsikt på vägen kan man undra vad som hänt eller inte hänt om fokus var på bilkörningen...Kunde olyckan då ha undvikits? Men den viktigare frågan är kanske istället vad komforten och tekniken gör med vår egen verklighetsuppfattning och egna förmåga att agera och tänka.
För det går sannerligen undan när det gäller utvecklingen av självkörande bilar och användandet av högteknologiska maskiner och robotar inom tex tillverkingsindustrin och sjukvården. Detsamma gäller utvecklingen av Artificiell Intelligens och avancerade drönare som vi skrivit en hel del om tidigare.
Men frågan är om det inte går lite väl fort för att våra mänskliga hjärnor ska förstå vad som faktiskt sker. Vilken riktning tar oss dessa smarta farkoster, maskiner, kylskåp och de ständigt närvarande smarta minidatorna/telefonerna osv? Är det givet att de får oss att må bättre och breder vägen för ett stimulerat intellekt bland gemene man som kan ge oss insikter och kunskaper om framtidens utmaningar och möjligheter?
Många verkar tex tro att en smart telefon i handen gör oss smartare än tidigare generationer. Att vi med denna manick på något sätt automatiskt bättre förstår vår samtid, dåtid och framtid bara för att de innehåller komprimerade superuppslagsverk (Internet), räkneverk, kamera, gps, telefon och ett oändligt antal finurliga och/eller fullständigt onödiga appar som ska underlätta vårt tidsknappa liv.
Vi ska till synes helst vara så upptagna att vi inte hinner tänka på vad vi gör eller varför vi gör det. Att ibland ifrågasätta teknikens syfte och eventuella skador på utvecklingen kommer inte på fråga. Då är man en "bakåsträvare" eller "har blivit för gammal för att förstå det senaste och coolaste".
Google ute och testkör en självkörande bil i Silicon Valley, Kalifornien
Foto av Johan Landgren under sin resa till Kalifornien i november.
Men teknikutvecklingen går snabbare och snabbare. Det är därför en person född på början av 2000-talet inte kan förstå att de senaste årtiondets teknikskutt är större än motsvarande var för 20-30 år sedan om samma jämförelse mellan tex en 40 årings och och 16-årings teknikkunskaper och allmänbildning görs .
Varför det är svårt att hänga med är för att vi blir fler och fler och samtidigt kopplar samman våra idéer och innovationer via Internet som en gemensam hjärna. Det är också en naturlig konsekvens av att resurserna inte räcker till för att ge alla samma materiella förutsättningar som vi tex har i Sverige och västvärlden. Rationalisering och effektivisering för att få samma kaka att räcka till fler människor utan att samtidigt andelen sysselsatta växer utan istället minskar.
Hade teknikuvecklingen inte gått så snabbt och populationen vuxit ändå (det senare förstås en omöjlighet då fossila bränslen varit förutsättningen för dagens extremt snabba teknikutveckling) skulle vi haft minst ett tredje världskrig nu. Maten och tryggheten hade helt enkelt inte funnits för att hantera över 7 miljarder människor och vi hade inte distraherats av tekniken utan tänkt mer på primära behov som överlevnad och beredskap.
Att hindra dagens hypersnabba tekniska utveckling kan bara göras med bristen på tillgången till billig energi (tänk i huvudsak olja och andra fossila bränslen) eller om någon/några galningar tar oss tillbaka till stenåldern med kärnvapenavtryckaren. Ja, eller med tex med naturkatastrofer, eskalerande klimatförändringar eller ett gigantiskt astreoidnedslag.
Vi har därför i huvudsak att förhålla oss till teknikutvecklingen och försöka påverka hur den används utan att skada människor. Men när vi introducerar ny teknik kan det vara vettigt att fundera på om vi ska göra det bara för att vi kan utan att väga det mot riskerna det kan innebära i form av ökad sårbarhet för samhället om vi gör oss helt beroende av att tekniken ständigt fungerar.
Ett annat exempel från bilbranschen när det gäller självkörande bilar som belyser detta är Datainspektionens avslag av ett lagförlag som skulle innebära att självkörande bilar får utrustas med mikrofoner som spelar in ljud i bilar. Datainspektionen menade att detta kan vara i strid med grundlagen då ett sådant förslag skulle kunna inkräkta på den privata integriteten och därför kräver en vidare analys innan ett eventuellt införande.
Många kanske rycker på axlarna och tänker att många av dagens bilar redan har mikrofoner för telefon- och högtalarfunktioner och Teslas Model S är ju konstant uppkopplad mot Internet och företagets server...För att inte tala om våra telefoner i fickan. Men det är ändå ett stort steg att tillåta avlyssning eller tjänster baserade på de samtal som förs i en bil. För det är förstås väldigt attraktivt att i förlängningen kunna veta vad det talas om i en bil och sedan sälja vidare den informationen för kommersiellt bruk. Du kanske får "levande reklam" i bilar som ändå framöver inte kommer ha ratt eller så används mikrofonerna och högtalarna som lagligt instrument för underrättelseverksamhet eller polis -i nationens intresse. "Aja baja", säger någon i högtalarna på bilen, "så får du inte säga eller tänka -det kan skada tillväxten!" eller skämt och sido så noteras det bara i den Artificiella Intelligens-superhjärndatabasen över möjliga hot...
Bekvämligheten och tryggeheten att veta att alla blir avlyssnade och processade genom den översmarta Artificiella Intelleigens som tjänar mänsklighetens vs friheten och rätten att tänka och tala fritt när och var man vill...
Framtidens manicker kommer bli smartare men frågan är om vi blir det utan att plugga ur sladden, *host* röra oss bortom det trådlösa nätverkets räckvidd då och då?
Ah äntligen - i nästa vecka installeras bredband på lantstället. Jag kommer kunna sitta där, lyssna på fåglar, vindens sus i träden, lite störd av någon båt som dunsar mot vågorna och själv vara ute på internet med hög fart.
SvaraRaderaIgår kom ett bokpaket med bl a Here be dragons av professor Olle Häggström. Jag lånade den först på bibliotek, men tycker mig behöva kunna stryka under en del i den. I min översättning börjar förordet:
"Det finns en vitt spridd uppfattning att framsteg inom vetenskap och teknologi är vår frälsning, och ju mer desto bättre.
... och, i extrema fall, orsaka utplåning av mänskligheten."
Boken är mycket bra och författaren vill öka forskning och utveckling men med högre förtanke än eftertanke. Givetvis har han mycket fel i sin oro för olika utvecklingar men ändå finns riskerna, drakarna, där tills de utretts och blivit sagor. Just en super AI kan bli vår räddning från allt ont men ...
I eftermiddag ska vi ut till lantstället och umgås med barn och barnbarn. Ska då visa barnen boken. Säkert kommer åtminstone jag och mina barn att tala en del om autonoma bilar och dit har Tesla inte nått - än.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej Nanotec! Tror vi är på ungefär samma sida när det gäller AI. Får hoppas Future of Life Institute med Max Tegmark och Elon Musk mfl får inflytande och kan sprida sin insyn i AI-utvecklingen. Även OPENAI på intiativ av Musk är mkt seriösa och viktiga här men har inte de finansiella muskler som sannolikt behövs för att sprida kunskaper om riskerna med AI. Hoppas jag har fel.
SvaraRaderaVad det gäller Peak Oil som nu nämnde i en tidigare kommentar, rekommenderar jag den här artikel som en uppdatering av läget:
http://www.resilience.org/stories/2016-07-05/demand-destruction-and-peak-oil
Tror absolut fusionsreaktorer kommer få en plats i framtiden men inom 10-15 år då vi verkligen behöver dem? Lågt hängande frukter som småskalig matproduktion, återvinning av material och mindre energianvändning/energislöseri och energiprioriteringar blir här enligt min mening på kort siktig mer avgörande för omställningen.
Låter som en läsvärd bok, ska jag nog läsa framöver när jag hinner...
Mvh
Johan
Ser forfarande 2019-2020 som åren då produktionen från skifferolja/tightolja inte räcker för att kompensera nedgången av konventionell oljeproduktionen som troligen slår in då.
Vi får allt bättre AI och vi får allt större nytta av dessa olika AI. Detta gör att allt mer resurser satsas på området. Risken med detta ligger förmodligen först om flera årtionden, så ytterst lite satsas på att utreda detta och se till att riskerna motverkas.
SvaraRaderaNär det gäller fusion finns några företag som anser sig ha klara lönsamma anläggningar under åren 2020-2030. Givetvis kan vi inte utgå från att detta hinner fram så snabbt. Om samhället inte bryter ihop, av tex peak oil, finns flera producerande kraftverk troligen före 2040. Grundar denna optimism på senaste årens framsteg.
Vi har ett stort slöseri med energi. Vi gör för lite för att få fram alternativ till oljan. Jag fruktar att som konsekvens av peak oil en massiv satsning sker på kol. Betyder att vi kortsiktigt klarar energin men får förskräckliga konsekvenser för klimatet.
Jag försöker idag kortsiktigt stödja mer utveckling vad gäller vind (något sol) och modernare distribution i bred bemärkelse.
Vänliga hälsningar
Nanotec