Spara eller slösa?

Med rådande negativa ränteläge uppmanas svenskar att konsumera istället för att spara. Annars växer inte BNP och Riksbanken kan inte uppnå det "magiska" inflationsmålet på 2 %. För om inte Riksbanken och ekonomin åtminstone artificiellt rör sig i riktning mot inflationsmålet då skapas osäkerhet på marknaden då löne- och prisriktning och nytryckta pengar bara cirkulerar runt i systemet...

Igår kväll sändes en repris av ett mycket pedagogiskt och hörvärt program av Bildningsbyrån på Sveriges Radio P1 som passar väldigt bra i rådande ränte- och Brexitläge. Med ökad oro bland konsumenter om hur ekonomin ska utveckla sig och hur oförutsedda utgifter ska hanteras kan man tycka att sparsamhet skulle följa och fler uppmanas att sätta in pengar på sparkontot eller liknande.

Men ska man lyssna till bankerna eller tex Christina Nyman avdelningschef för penningpolitik på Riksbanken som intervjuas i programmet, är det konsumera nu och spara sen som gäller. Företag ska köpa nya maskiner som ger ökad produktion och avkastning senare och konsumenter glatt sätta sprätt på sina slantar.

Om man är förälder och barnet vill spara till en pryl eller upplevelse är det inte lätt att motivera detta. Det finns kanske inte kontanter att tillgå i hushållet och att sätta in dem på ett sparkonto är ju en dålig affär med negativ ränta. Samtidigt fortsätter priserna på prylar och mat/godis att stiga år för år vilket tidigare åtminstone delvis kunde kompenseras på ett sparkonto med ett par procents ränta.

Kontanter då?

Om man nu inte vill konsumera upp sina sparslantar eller använda dem som handpenning eller amortera av sitt bostadslån innebär väl negativa räntor på ett vanligt sparkonto att det är bättre att stoppa pengarna i madrassen (ja eller på något mer lämpligt ställe)? Sannolikt, men med tanke på hur lite kontanter det finns i cirkulation jämfört med digitala siffror på bankservrar runt om i Sverige och på utländska kontor/kontor räcker den möjligheten bara för en mindre del av befolkningen om många tusen började göra detta.

Sverige ska leda utvecklingen mot det kontantlösa samhället men någon större diskussion om hur det påverkar landets ekonomiska krisberedskap i händelse av en internationell finansiell kris eller ett längre strömavbrott saknas.

"Tyvärr kassan fungerar inte, det är strömavbrott/något tekniskt fel".
"Men jag har ju kontanter"
"Tyvärr vi kan inte ta emot kontanter när kassan inte är igång"...

Eller snarare det svar du får på allt fler ställen redan nu :

"Vi tar inte emot kontanter på grund av säkerhetsrisken".

Igår kunde vi tex läsa om att Visbys största biograf tagit det senare beslutet då:

"det skett tre rån mot biografkassor runt om i Sverige". Oj! Tre rån på SAMTLIGA biografer i Sverige under ett år! Har Jönssonligan varit i farten? Tänk om en större restaurangkedja utsätts för tre rån på ett år...

Ett minst lika stort problem är hur dessa kontanter ska tas ut och föras "till madrassen". Det finns som bekant ytterst få uttagsautomater längre och ännu färre bankkontor eller insättningsautomater. Så om du nu ska köpa en bil eller el pryl som kostar mer än 10-20 tusen kr är det inte så lätt att genomföra köpet utan att först sätt in dem på det negativa sparkontot.

Bildkälla: "Spara och Slösa" med omslagsteckning av Birgitta Lilliehöök © Lilliehöök
via Serie Wikin

Guld och silver då?

Få svenskar känner till att det faktiskt går att köpa silvermynt och guldmynt eller silver och guldtackor för att bevara sin köpkraft "i pengarna". Jämför vi årets utveckling av silver och guld i svenska kronor ser vi en stabil utveckling jämfört med tex Stockholmsbörsen som i skrivande stund fallit 7,3 % sedan sista december 2015. Däremot har silver och guldpriset i SEK stigit med 32,7 % respektive 24,2 % sedan årsskiftet.

Guld och silverpriset i SEK sedan årsskiftet  

Guld som investering eller bevarande av köpkraft skrev vi om i ett av bloggens första inlägg och vi har bland annat även skrivit om riksbankens guld och ett schweiziskt guldinitiativ.
.
Givetvis kan det vara opraktiskt och osäkert att ha alla sina besparingar i guld och silver men att ha en del av sin sparportfölj investerade i guld och silver kan vara klokt. Hur man kan hantera förvaring av guld och silver och mer om ädelmetaller som investering kan ni se och lyssna på genom att se ett sevärt föredrag av  författaren och bloggaren Lars Wilderäng/Cornucopia? som hölls i december.

Aktier och fonder?

Med en så stor oro på börsen det är nu finns det stora risker att placera i aktier och fonder. Det finns förstås även möjlighet att göra klipp i svängningarna upp och ner men är man inte påläst och aktiv dagligen och riskbenägen/har råd att spela med en del av sina besparingar kan detta bli ett ångerfullt beslut. Har man däremot koll på framtidsföretag som inte är börsnoterade kan det vara värt att placera en del där men då gäller det att vara påläst.

Att paniksälja en mindre del av sina besparingar man ändå placerat för lånsiktighet över flera år är dock inte nödvändigt som vi ser det.

Brexit skapar oro och en osäkerhet som är för tidig att bedöma konsekvenserna av men med höstens presidentval i USA där presidentkandidaten Donald Trump mycket väl kan vinna uppmanar vi till stor försiktighet och att sprida sina besparingar med övervägande delen utanför aktiemarknaden om det så innebär negativ ränta. Efter hösten kan det antingen ha lugnat ner sig eller blåst upp till full storm. Sitt lugnt i båten!

Tillägg: Investera i prylar/maskiner och kunskap/utbildning för hur man hanterar kriser. Kan handla om trädgårdsredskap, maskiner, träkupor till bin osv. Listan kan förstås göras hur lång som helst och det man kommer över behöver naturligtvis inte vara nytt. Mycket går att få tag på begagnat och kan rent av vara av högre kvalitet.