Igår kväll sändes en repris av ett mycket pedagogiskt och hörvärt program av Bildningsbyrån på Sveriges Radio P1 som passar väldigt bra i rådande ränte- och Brexitläge. Med ökad oro bland konsumenter om hur ekonomin ska utveckla sig och hur oförutsedda utgifter ska hanteras kan man tycka att sparsamhet skulle följa och fler uppmanas att sätta in pengar på sparkontot eller liknande.
Men ska man lyssna till bankerna eller tex Christina Nyman avdelningschef för penningpolitik på Riksbanken som intervjuas i programmet, är det konsumera nu och spara sen som gäller. Företag ska köpa nya maskiner som ger ökad produktion och avkastning senare och konsumenter glatt sätta sprätt på sina slantar.
Om man är förälder och barnet vill spara till en pryl eller upplevelse är det inte lätt att motivera detta. Det finns kanske inte kontanter att tillgå i hushållet och att sätta in dem på ett sparkonto är ju en dålig affär med negativ ränta. Samtidigt fortsätter priserna på prylar och mat/godis att stiga år för år vilket tidigare åtminstone delvis kunde kompenseras på ett sparkonto med ett par procents ränta.
Kontanter då?
Om man nu inte vill konsumera upp sina sparslantar eller använda dem som handpenning eller amortera av sitt bostadslån innebär väl negativa räntor på ett vanligt sparkonto att det är bättre att stoppa pengarna i madrassen (ja eller på något mer lämpligt ställe)? Sannolikt, men med tanke på hur lite kontanter det finns i cirkulation jämfört med digitala siffror på bankservrar runt om i Sverige och på utländska kontor/kontor räcker den möjligheten bara för en mindre del av befolkningen om många tusen började göra detta.
Sverige ska leda utvecklingen mot det kontantlösa samhället men någon större diskussion om hur det påverkar landets ekonomiska krisberedskap i händelse av en internationell finansiell kris eller ett längre strömavbrott saknas.
"Tyvärr kassan fungerar inte, det är strömavbrott/något tekniskt fel".
"Men jag har ju kontanter"
"Tyvärr vi kan inte ta emot kontanter när kassan inte är igång"...
Eller snarare det svar du får på allt fler ställen redan nu :
"Vi tar inte emot kontanter på grund av säkerhetsrisken".
Igår kunde vi tex läsa om att Visbys största biograf tagit det senare beslutet då:
"det skett tre rån mot biografkassor runt om i Sverige". Oj! Tre rån på SAMTLIGA biografer i Sverige under ett år! Har Jönssonligan varit i farten? Tänk om en större restaurangkedja utsätts för tre rån på ett år...
Ett minst lika stort problem är hur dessa kontanter ska tas ut och föras "till madrassen". Det finns som bekant ytterst få uttagsautomater längre och ännu färre bankkontor eller insättningsautomater. Så om du nu ska köpa en bil eller el pryl som kostar mer än 10-20 tusen kr är det inte så lätt att genomföra köpet utan att först sätt in dem på det negativa sparkontot.
via Serie Wikin
Guld och silver då?
Få svenskar känner till att det faktiskt går att köpa silvermynt och guldmynt eller silver och guldtackor för att bevara sin köpkraft "i pengarna". Jämför vi årets utveckling av silver och guld i svenska kronor ser vi en stabil utveckling jämfört med tex Stockholmsbörsen som i skrivande stund fallit 7,3 % sedan sista december 2015. Däremot har silver och guldpriset i SEK stigit med 32,7 % respektive 24,2 % sedan årsskiftet.
Guld och silverpriset i SEK sedan årsskiftet
Guld som investering eller bevarande av köpkraft skrev vi om i ett av bloggens första inlägg och vi har bland annat även skrivit om riksbankens guld och ett schweiziskt guldinitiativ.
.
Givetvis kan det vara opraktiskt och osäkert att ha alla sina besparingar i guld och silver men att ha en del av sin sparportfölj investerade i guld och silver kan vara klokt. Hur man kan hantera förvaring av guld och silver och mer om ädelmetaller som investering kan ni se och lyssna på genom att se ett sevärt föredrag av författaren och bloggaren Lars Wilderäng/Cornucopia? som hölls i december.
Med en så stor oro på börsen det är nu finns det stora risker att placera i aktier och fonder. Det finns förstås även möjlighet att göra klipp i svängningarna upp och ner men är man inte påläst och aktiv dagligen och riskbenägen/har råd att spela med en del av sina besparingar kan detta bli ett ångerfullt beslut. Har man däremot koll på framtidsföretag som inte är börsnoterade kan det vara värt att placera en del där men då gäller det att vara påläst.
Att paniksälja en mindre del av sina besparingar man ändå placerat för lånsiktighet över flera år är dock inte nödvändigt som vi ser det.
Brexit skapar oro och en osäkerhet som är för tidig att bedöma konsekvenserna av men med höstens presidentval i USA där presidentkandidaten Donald Trump mycket väl kan vinna uppmanar vi till stor försiktighet och att sprida sina besparingar med övervägande delen utanför aktiemarknaden om det så innebär negativ ränta. Efter hösten kan det antingen ha lugnat ner sig eller blåst upp till full storm. Sitt lugnt i båten!
Tillägg: Investera i prylar/maskiner och kunskap/utbildning för hur man hanterar kriser. Kan handla om trädgårdsredskap, maskiner, träkupor till bin osv. Listan kan förstås göras hur lång som helst och det man kommer över behöver naturligtvis inte vara nytt. Mycket går att få tag på begagnat och kan rent av vara av högre kvalitet.
Bra tillägg! Precis det jag menade!
SvaraRaderaJag är faktiskt övertygad att såna investeringar kommer att bli guld värd bokstavligen) i framtiden.
Mitt närmaste bibliotek säljer äldre böcker. När jag var skolbarn och sedan upp i tonåren slukade jag SF och några tidiga var Jules Verne. Nu köpte jag Guldmeteoren tryckt för första gången på svenska 1974. Tror boken driver lite med guldfeber.
SvaraRaderaBegagnade varor kan vara högst värdefulla. Men samtidigt sker en enorm utveckling på andra områden. En ekonom William Nordhaus såg på 1990-talet priset för ljus under 200 år. Han tog två olika synvinklar.
1. BNP Alla förändringar i pris under åren för allt som krävdes för ljus från 1800 till 1992 - facklor stearinljus fotogen glödlampor och fick resultatet att priset för ljus gått upp 3-5 ggr under åren.
2. Hur en kostnadsmedveten fysiker resonerar dvs öre/lumentimme. Resultatet kostnaden har fallit mer än 100 ggr.
Ja BNP visar en del men som i exemplet ovan finns annat som också behöver ses i utvecklingen i samhället. LED blir både mindre strömkrävande för samma ljus och dessutom billigare i inköp. Själv ser jag genomslaget för mobiltelefoner i alla länder och nu också internet via dem som omstörtande. Den kraftiga ökningen av livslängd och minskningen i barn per kvinna i nästan alla delar av världen är också omstörtande.
Kostnaden för att skjuta upp utrustning i rymden faller kraftigt. Några miljardärer siktar nu på att ta rätt på några nära liggande asteroider för att bryta värdefulla metaller inom 10 år. Kanske vi får en "guldmeteor" som helt förändrar priset på guld trots att andra metaller är värdefullare och ligger före i kön.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Jag var otydlig om LED. De LED som säljs nu är sämre och dyrare än de som säljs om 2-3 år. Morgondagens led kräver betydligt mindre ström för samma lumen och blir billigare att tillverka. BNP försämras ytterligare men mer ljus sprids i tillvaron.
RaderaVänliga hälsningar
Nanotec
De där miljardärerna du hoppas på har inga lösningar på världens problem. De är ute efter personlig profit eller bara efter att distrahera mänskligheten. Lyckas de kraschlanda en meteorit på Jorden så är det bara till planetens förfång. Lyckligtvis har deras tidsplaner ingenting med verkligheten att göra. Det är bara fåniga pojkdrömmar tills vidare.
RaderaNja personlig profit har ibland gett mycket till mänskligheten. Tror inte deras ide är att krascha en meteorit utan istället mer lugnt ta ner färdig metall från gruvbrytning och förädling i rymden. Om jag själv lyckas bli miljardär på mina aktieaffärer är det andra områden jag kommer att satsa på, med nuvarande personligt kunnande. Mer förädling av växter för nyttigare och smakligare varianter istället för bara högre vikt, försöka ändra C3 växter till C4 eller fusion tex.
RaderaFast om jag ingick i ett asteroidprojekt skulle jag vilja analysera en krasch på månen istället. Renframställning av mineralen borde med dagens teknologi vara "ganska" enkelt på månen och själva brytningen betydligt enklare på månen samt en uppsändning med acceleration driven av el.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Vad är det som personlig profit har gett mänskligheten?
RaderaVälfärd? Eller skuldslaveri?
Bättre hälsa? Eller en mega industri som använder mänsklighetens eländ som vinstgivande faktor? Och om den inte finns, så skapar man den.
Frid? Eller evig pågående kris och krig?
Lyckliga, friska människor? Eller stressade, feta och förtryckta slaver?
Ja Ron det var många frågor. Har lite tid nu men ska försöka förenkla det hela. Har vi människor det bättre idag än tidigare? Beror möjligen på tidsperspektivet. Genomsnittlig livslängd har stigit kraftigt för jordens befolkning sedan år 1800. Jag tycker detta är viktigt. Antalet spädbarn som överlever. Smärtlindring.
RaderaJag stoppar där av tidsbrist. Ska ut till lantstället och jaga innan vårt barnbarn och hans pappa kommer på en veckas besök medan mamman fortsatt arbetar.
Vad jag ska jaga är ett litet grått djur som tagit sig in i huset.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Då kan jag svara på din första fråga; svar nej.
RaderaOk, vi lever längre, men har livskvalité ökad?
Livskvalité som bättre mat, mer frihet, mer fritid, mer lycka, mer glädje och mer hälsa?
Välfärd, inte välstånd....
Beror på perspektiv. Om vi tar ett mycket lokalt perspektiv - Sverige. Jag menar att kunskapen om bättre mat ökar. För att ta ett exempel socker.
RaderaTidigt sågs socker som enbart bra. På 30- eller möjligen 40-talet gjordes experiment på idioter på en svensk institution och det fastslogs att socker var skadligt för tänderna. Idag skulle få komma på tanken att göra ett sådant experiment. Frihet från tandvärk även för idioter ger mindre olyckligt lidande och mer utrymme för glädje samt bättre hälsa.
Man blir som sägs inte söt av socker eller grön av grönsaker eller fet av fett. Mat är mer komplicerat och allt är inte det samma för olika personer med lite skilda gener. Även vår symbios med den stora mängden olika bakterier inombords har betydelse för hur vi mår av olika mat. Men för att stanna vid socker (kolhydrater) behöver vi en del men mindre än de flesta i Sverige äter eller dricker. Många blir feta av för mycket i onödan söta drycker. Tandhälsan har däremot blivit bättre i Sverige sedan 70-80 år bakåt.
Läste en bok i går kväll: "Hur vår moderna industri vuxit fram". Trävaruexporten betydde mycket på senare delen av 1800-talet. Men brännvinsfabrikernas tillverkningsvärde översteg trävaruexporten åtminstone 1861-65. Alkoholmissbruket var stort och arbetstiden lång.
Välstånd har nog ett visst samband med välfärd. Men just frihet, lycka och glädje är lite svårt att hitta siffror på. Mer fritid har vi tydligt under 2000-talet än under 1800- eller 1900-talet.
Kortare arbetstid, längre semester och längre tid som pensionärer.
Personligen upplever jag en ökad frihet med mitt nuvarande välstånd och kan bestämma hur mycket jag vill arbeta samt blir glad av att lära mig mer. Måste sluta med en liten för mig glädjande iakttagelse utanför Sverige. Såg nyss hur mycket glädje en solcellslampa ger en barnfamilj i Afrika där barnen njöt av att kasta ut den gamla osande fotogenlampan. Hälsan förbättras. En fattig familj utan el betalar mellan 10-40% av sin inkomst för fotogen vilket ger kraftigt ökat välstånd. Möjligheten att läsa efter solens nedgång ökar också betygen dramatiskt.
Vänliga hälsningar
Nanotec