Nedan följer Johans intryck. Bilderna är använda med tillstånd av Philipp Weiss.
Föredraget var anordnat i samarbete med Naturskyddsföreningen i Rättvik och författare till boken är Philipp Weiss, Annevi Sjöberg och Daniel Larsson. För föredraget stod Philip och Annevi som nu reser runt i Sverige och föreläser om sin bok och sprider kunskap om permakultur och de enorma möjligheter som kommer med att skapa en skogsträdgård.
Kort om författarna och föredragshållarna Philipp Weiss och Annevi Sjöberg:
Philipp är civilingenjör med bakgrund i Vattenfall och driver Skogsträdgårdsbloggen där han skriver om sina erfarenheter från odlingen i Puttmyra Skogsträdgård i Stjärnsund som han började designa 2010. Trädgården är idag ett populärt resmål och många kommer till för att gå kurser och guidade turer för att lära sig mer om permakultur och skogsträdgårdsodling.
Annevi är utbildad miljövetare och miljöingenjör och har gått flera utbildningar inom permakultur. Tidigare har hon bland annat grundat och arbetat med webbsidan hallbarhetsguiden.se. Idag leder
Annevi utbildningar och konsultar inom permakulturdesign och biologisk mångfald och bor precis som Philipp i Stjärnsund i södra Dalarna.
Jag har inte hunnit läsa Fleråriga Grönsaker på de mindre än 24 timmar jag haft den i handen. Men familjespelet "spelet fleråriga grönsaker" som författarna även ligger bakom har spelats en hel del i vår familj och är en bra träning och kunskapshöjare om ätbara växter som kan odlas och ätas i Sverige. Skumläsning och lite djupdykningar här och där i boken ger dock helt klart intrycket av en mycket pedagogisk och inspirerande bok som bör passa många, även de som likt mig själv är nybörjare när det kommer till odling i trädgården. Det finns även mycket tips med matlagning på växter du nog inte trodde gick att äta...
Som biodlare kan boken ses som en uppslagsbok för växter du kan odla för att öka din honungsskörd samtidigt som du skapar ett smörgåsbord som bin (och humlor mfl!) trivs och mår bra av. Ett exempel är vallört som föredragshållarna berättade om och fick mig att haja till. På sida 145 i boken beskrivs den bland annat på följande vis:
"Den ovärderliga dunderväxten vallört:
...Äkta vallört är en gammal medicinalört, vars äldre namn benvälla avslöjar att den användes för att läka bland annat brutna ben. Även om man inte är intresserade av medicinalväxter i din trädgård är det en god idé att introducera vallört i din trädgård. Men sätt för guds skull inte någon vallörtsplanta du hittat i det vilda i din trädgård! Då har du skapat dig ett ogräsproblem som du kommer att ha svårt att bli av med. Satsa istället på en av de selekterade, sterila vallörtssorterna. De kan inte producera grobara frön och håller sig därför snällt på samma ställe år efter år, samtidigt som de har en växtkraft som inte är av denna värld.
Det är framförallt en art i vallörtssläktet som vi kan rekommendera, nämligen uppländsk vallört (Symphytum x uplandicum) och fodervallört (S.asperum). Två sterila sorter som finns på den svenska marknaden är Bocking 14 och Bocking 4...
...Vi förespråkar uppländsk vallört av flera anledningar. För det första är den en mycket bra mineralsamlare som binder stora mängder kalium men även en mängd andra mineraler i sina blad. Du kan skörda all bladmassa fyra till sex gånger per sång och använda den som täckmaterial i odlingsbäddarna, vilket har positiv inverkan på jordlivet. Bladen kan även användas som ingrediens i gödselvatten. För det andra får de två vallörtssorterna enorma rotsystem som fungerar som effektiva kantväxter som hindra rotogräs att komma in i odlingsbäddarna. Dessutom är vallört en uppskattad nektarväxt för bin och humlor och spindlar älskar att övervintra i vissna vallörtsplantor. Vallört är faktiskt en av de växter som ger producerar mest nektar av alla blommande växter i Sverige...och kan fylla på sina nektarförråd på 40 minuter, något som många andra växter behöver ett helt dygn för..."
Att fixa uppländsk vallört till trädgården som biodlare bör därför ligga högt på prioriteringslistan!!
Föredraget då? Över 65 slides och över två timmars tal är svårt att koka ner men nedan följer lite bilder och tankar.
Föreläsarna började med att prata om den okunskap som cirkulerar om vad biologisk mångfald egentligen är. En undersökning i EU visade för ett par år sedan tex visade att 97 % anser att man har en moralisk skyldighet att stoppa förlusten av biologiskt mångfald med samtidigt visste endast 44 % vad biologisk mångfald är...
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
För att förstå vad permakultur måste man även förstå vad ett Ekosystem är:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
För att sätta dessa ekosystem i ett större sammanhang tog de upp det fotavtryck människan nu satt på planetens gränser. Nedanstående illustration känner säkert många igen från Johan Rockström och forskarna vid Stockholms Resilience center som redan 2009 identifierade 9 områden/gränser i en modell som visar hur just människans resursanvändning och utbredning nu rör sig utanför gränser där människan och otaliga andra arter inte är skapade att leva.
Redan nu genomgår den biologiska mångfalden, de bördiga jordarna och klimatet förändringar i en historiskt rekordhög hastighet och omfattning som med all sannolikhet är skapad av människan.
Vad är då Permakultur så viktigt och varför kan det bidra till en omställning där människan anpassas och kan hantera dessa förändringar bättre?
Föredragshållarna var tydliga med att permakultur inte först och främst är smart design för odling även om det blivit känt för det. Det handlar om att leva i balans med naturen men är i grunden ett förhållningssätt där vi inte bara löser många olika problem utan skapar förutsättningarna för kunna göra det.
Det sas inte rakt ut men det handlar förstås om en helt annan syn på hur vi bygger vårt samhälle tex som idag är helt centraliserat och därmed sårbart för minsta förändring som hotar tex elförsörjning, det ekonomiska penningsystemet, matförsörjnngen osv.
Att tala om ekosystemtjänster är tex en symtom på det verklighetsfrånvända förhållningssätt vi har till naturen på grund av denna centralisering och frånkoppling från resursuttaget i naturen. Ekontjänster kretsar ju bara kring människans välbefinnande och inte människans som en del av något större som gör välbefinnandet möjligt...
Första delen av föredraget gav en mörk bild men realistisk bild av utmaningarna som osökt leder till frågan hur snart 8 miljarder människor ska få tillräckligt med mat, med minskad tillgång till fossila bränslen och jordar som utarmats på livnödvändig näring.
Utarmning av jordarna och okunskap om perennernas betydelse
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Föreläsarna var mycket tydliga med att med nuvarande utveckling riskerar de mest näringsrika och robusta jordarna försvinna inom loppet av årtionden om vi inte vänder utvecklingen. Just nu utarmas i runda slängar ett Costa Rica eller motsvarande cirka en niondel av Sveriges yta varje år. Detta på grund av monokulturer och bekämpningsmedel mm som bara gynnar vissa grödor och samtidigt tömmer jordarna på den cocktail av näringsämnen som normalt fördelas och föder en mångfald av grödor och växter.
Att det fossildrivna, extremt intensiva jordbruket utarmar våra jordar och hotar vår matproduktion har vi skrivit om tidigare. I Sverige handlar detta även till stor del om att många svenska kommuner upplåter mark för bostadsbyggande på extremt bördig åkermark.
Men det finns hopp!
Sveriges självförsörjningsgrad är som bekant är under all kritik men Philipp och Annevi visar att en viktig del för att förändra detta finns i svenska trådgårdar:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Med relativt små medel kan en vanliga villaträdgård försörja en hel familj med grönsaker och frukt året om. Med permakultur handlar det om att med design skapa en balans där skog/träd och åkermark/öppna skuggfria ytor, våtmarker mm ger maximal skörd och gynnsamma förutsättningar för småkryp, växter och jord att leva tillsammans.
Så här kan det se ut:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Vad Philipp Weiss många andra runt om i Sverige åstadkommit med skogsträdgårdar och permakulturdesign (eller liknande principer för småskalig odling) -är häpnadsväckande.
Nedan en bild på Philipp Weiss skogsträdgård 2011 innan de satte igång:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Ett flygfoto gör trädgården lite mer rättvisa...
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Bina glömde de minsann inte att prata om och heller inte övriga pollinerande insekter och viktiga småkryp. Här lite om bina:
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Bin mer än bara honung...
Bild från föredrag av Philipp Weiss & Annevi Sjöberg i Rättviks kulturhus
Det här blev ett långt inlägg men har man möjlighet att gå och se ett föredrag med Philipp och Annevi rekommenderas det starkt. Det kan både bli en väckarklocka och energiinjektion som innebär att man tar sig från insikt, via inspiration till agerande. Eller som Candide sa i Voltaires klassiker "det är väl talat, men låt oss nu odla vår trädgård".
Fleråriga Grönsaker bör snarast ses som en investering för hushållet/företag nu och för framtiden och kan beställas på tex Adlibris och Bokus eller från författarna.
Vi har inte fått någon ersättning för att skriva detta inlägg utan gör det för att uppmärksamma en mycket viktig bok och bidra till ökad kunskap som i slutändan kan öka Sveriges självförsörjning och fortsatta fossilfria omställning.