Eskilstuna Kommun rustar för ökad livsmedelsförsörjning och krisberedskap

Som vi skrivit om i flera inlägg tidigare och i tex en debattartikel i Dagens Samhälle är Sveriges nationella krisberedskap under all kritik. Så sent som i höstas kom Riksrevisionen med stark kritik när det gäller bland annat Länstyrelsernas arbete för krisberedskap.

Men det finns som oftast undantag från regeln. I vår bok Olja för Blåbär -ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET tog vi tex upp Knivsta och Alingsås Kommun som båda tar hänsyn till en minskad global oljeproduktion på grund av Peak Oil/en kommande oljetopp -i kommunernas energiplaner.

I Knivsta introducerades en tvärpolitisk grupp på initiativ av två kommunpolitiker som kommit
till insikt om kommunens oljeberoende och sårbarhet för Peak Oil. Fokus för gruppen blev att arbeta med en energiplan för transporter, bygga/bo och lokal energi- och matproduktion bort från fossila bränslen. För att den nya energiplanen skulle bli något positivt och inte sammankopplas med nedskärningar och försämringar skapade man från början en vision: ”Hur ser vår kommun
ut i en framtid med lågenergi och hållbarhet när vi redan kommer att ha löst våra problem?”

Några av svaren i den nya energiplanen var till exempel att invånarna reser mindre, upplever mera,
att resor i huvudsak görs med attraktiv och välfungerande gång-, cykel- och kollektivtrafik samt att bilåkandet minskar och leder till förbättrad trivsel och folkhälsa. De bilresor som sker, görs med
olika fordon som drivs av förnyelsebar energi.
 
I en läsvärd artikel i Landets Fria uppmärksammas vi på att Eskilstuna Kommun nu tagit det hela ett steg längre. I samarbete med Stockholm Resilience Centre och Albaeco genomfördes 2014 och 2015 en så kallad resiliensanalys av livsmedelsförsörjningen i kommunen som resulterat i en mycket läsvärd rapport, nedan sammanfattningen:

En resiliensanalys definieras enligt rapporten som:

"En gemensam lärandeprocess för att öka förståelsen av systemet, hitta de
mest betydelsefulla faktorerna som formar systemet och därmed välja strategier som gör systemet mer förberett för att hantera förändringar och överraskningar. En resiliensanalys beskriver vad som utgör källor till resiliens i ett system, men gör inte anspråk på att mäta resiliensen, eftersom det är
alltför komplext och kontextberoende".

I rapporten identifierades fyra övergripande sårbarheter för Eskilstuna Kommun:

• Ökande avstånd mellan producenter och konsumenter och minskande kunskap om livsmedelsproduktionen hos konsumenterna
• Ensidig livsmedelsproduktion i regionen och beroende av det globala handelssystemet både för livsmedel och insatsvaror till lantbruket
• Låg ekonomisk gångbarhet på gårdsnivå och låg återväxt inom lantbruket
• Brister i kommunens krisberedskap, t.ex. avsaknad av livsmedelsreserver

Det här känner vi igen...

Strategier som föreslår för att minska dessa sårbarheter är följande: 

• Utveckla kretslopp och cirkulär ekonomi (koppling till övergödningströskel)
• Skapa mötesplatser och nätverk
• Inventera lokal produktion
• Informera allmänheten, bl.a. genom skolan
• Odla i staden
• Ta vara på mångkulturell kunskap och tillgänglig arbetskraft
• Engagera restauranger
• Skapa fler möjligheter till lokal/regional förädling
• Skapa lokala marknader (bondens marknad, varubuss, mobila gårdsbutiker, skylta närodlat, använda omlastningscentralen)
• Stötta omställning till ekologiskt
• Öka kommunens inköp av lokal mat
• Utnyttja multifunktionalitet i produktionsmark
• Stötta små, lokala producenter (använda möjligheter med omlastningscentralen)
• Uppmuntra entreprenörer och innovation
• Satsa på grön teknik i jordbruket
• Ta vara på vatten- och markresurser vilket utgör en förutsättning på lång sikt
• Stärk krisberedskapen i kommun och hushåll

Det kanske mest positiva med rapporten är dock planerna på det fortsatta arbetet som bland annat ska resultera i en handbok för resiliensanalys i kommunal planering! Detta är sannerligen något som saknas och om det kan kombineras med en nationell livsmedelsstrategi som kan komma till våren är det en bra början på den omställning Sverige verkligen behöver.

Rapporten innehåller mycket mer detaljer och punkter som vi säkert får anledning att återkomma till senare men vi uppmanar alla bloggens läsare att läsa åtminstone sammanfattningen av rapporten!

Lokala resurser för krisberedskap och livsmedelsförsörjning ser naturligtvis väldigt olika ut i landet men en omställning kan inte inledas utan att sårbarheter och hotbilder först identifieras och resurser och beredskap kartläggs för att människor sedan ska kunna utbildas och göras medvetna om hur en omställning kan ske. Eskilstuna Kommun har med rapporten tagit ett stort steg framåt som vi hoppas ska uppmuntra många andra svenska kommuner att gå i samma riktning, tiden är mogen för omställning!