Tankar och frågor inför Tesla Model III release inatt

Som säkert många av bloggens läsare noterat kommer elbilstillverkaren Tesla Motors inatt svensk tid avslöja sina betaversion av den nya mycket omtalade modellen Tesla Model III. Bara namnet III som symboliserar ett liggande E har väckt mycket debatt. Ford lämnade nämligen in en ansökan om varumärkesskydd av Model E efter Tesla Motors till amerikanska patent- och registeringsverket men Tesla backade ändå.

Om Tesla Model E behållit sitt "E" hade de tre senaste modellerna tillsammans bildat "SXE", dvs premiumlyxbilen Model S, premiumlyx suven Model X och mellanklassbilen Model E. Men detta har förstås tolkats som "SEX" och vidare lett till slutsatsen att nästa modell ska heta Model Y (kanske en pickup med egen eldriven verktygslåda?)...

Klockan 10 idag kan man i Sverige besöka något av Teslas showrooms/butiker Stockholm, Göteborg eller Malmö och reservera sin Tesla Model III för 10 000 kronor och som är helt återbetalningsbar om man ångrar sig när det är dags att konfigurera bilen och inte vill fullfölja beställningen.  

Klockan 05.30 inatt kommer Tesla Motors sända live från Tesla Model III eventet i Hawthorne i Los Angeles och då kommer det även vara möjligt att reservera en Model III online.

Att intresset för Model III är stort vittnar om inte annat denna bild där ett par kanadensare redan börjat tälta utanför ett teslacenter i Montreal, för att kunna bli tidig med sin reservation.

Vad ska man hålla utkik efter på Model E -eventet då? Det finns förstås många frågetecken här de vi tycker är extra viktiga: 

Design

Deisgnen för Model III kommer bli avgörande. Model S succé kom framförallt med "wow-effekten" den gett där folk vänder sig om och undrar vad det är för bil på ett sätt som få bilmodeller lyckas med. Den har tex beskrivits som en blandning av Aston Martin och Jaguar. Om Model III kan likna Model S men ändå få sin egen style med tex egen noskon kan den nog gå hem även bland hem bland många ny elbilsköpare.   

Vilken räckvidd kommer Model III få? 
Bilen ska ju enligt Elon Musk bli cirka 20 % mindre än den mycket stora Model S (tänk större än en Volvo S80). Detta innebär mindre utrymme för batteripacket men även lägre vikt. Det ska även läggas till att sedan Model S först rullade ut 2012 ur Fremont-fabriken i Kalifornien har Teslas batterier blivit kanske 5-10% mer effektiva pga egenkomponerad batterisammansättning (utvecklad tillsammans med Panasonic).  

Vår gissning är att det blir en räckvidd med 40 mil på pappret men 30 mil i verkligheten (blandad körning). Tesla Model S med 85kWh-packet har 50 mil på pappret men blandad körning i verkligheten ligger den på 35-40 mil beroende på vikt, däcktryck, kyla och hur tungt lastad den är, körstil, mm. Med denna räckvidd kommer Tesla Model III kunna ta sig mellan Teslas superladdstationer utan problem. Något som i Sverige innebär att Teslaägare kan supersnabbladda (80 % av laddnningen på 40min) så långt som från Löddeköping norr om Lund och åka väst eller österut ända vägen upp till Krokum utanför Östersund. Därifrån får man än så länge åka vidare via den norska sidan i väntan på att Tesla bygger klart supersnabbladdare kring Luleå, Skellefteå och Umeå.
     
Gratis Supersnabbladdning med Model III?
Vi kommer naturligt över till frågan om supersnabbladdning. Givetvis kommer bilarna vara anpassade för det men kommer det kosta extra att ladda vid Teslas superchargers med en Model III? Frågan är befogad eftersom Model S med dubbelt så hög prislapp är inprisad med "livstids gratis snabbladdning". Detta kan ju höja priset rejält från standardpriset.

Priset i Sverige?
Det pris som citeras för Model III och som Elon Musk återkommer till är cirka 35 000 USD vilket i skrivande stund är cirka 290 000 SEK men vi gissar att slutpris med moms, transport och importavgifter mm innebär ett pris på runt 410 000 kr. Detta alltså i grundutförande. Pris med extrafinneser som livstids kartuppdatering för den inbyggda GPS:n, Spotify-konto för bilen, panoramatak, skinnklädsel, värsting-ljudanläggning och ja fyrhjulsdrift lätt innebär en prislapp upp till 700 000 kr.

Hur kommer Model III stå sig i konkurrensen? 
Efter att Tesla gick ut med att företaget skulle börja leverera en mellanklassbil för "den breda massan"till 2017/2018 har i princip alla biltillverkare svarat med att de ska komma med något motsvarande samtidigt eller som i fallet med GM:s Chevrolet Bolt, innan Tesla Model III.

Utan att bli för långdragen här kan man säga att Tesla redan skapat goda förutsättningar för att kunna leda elbilstillverkningen även i detta segmentet. Genom att tillsammans med Panasonic bygga världens i särklass största batterifabrik (gigafabriken) kommer Tesla inte bara kunna fortsätta att leda utvecklingen mot det mest energieffektiva batterierna utan även få ner kostnaderna per enhet pga uppskalningsmöjligheterna med enorma produktionsvolymer både för elbilstillverkningen och för hushålls- och fastighetsbatterierna (powerwalls och powerpacks).     

Batteripacket som är elbilens enskilt dyraste komponent beräknar Tesla kunna sänka med 30 % i pris tack vare gigafabriken. Här står konkurrenterna än så länge och stampar och kommer inte överens om hur de ska dela på kostnaden för en gemensam gigabatterifabrik när Tesla redan talar om behovet av fler.

En annan avgörande faktor är att Tesla redan har byggt upp infrastruktur för supersnabbladdning över stora delar av Västeuropa och Nordamerika som övriga biltillverkare saknar. För de flesta förstagångsköpare av elbil tycks räckviddsångesten vara en viktig faktor och där kan Tesla redan peka på erfarenhet med sitt superladdningsnätverk och har många kunder som redan sprider ordet till nyfikna om hur det fungerar.  

Överraskningar?
Någon joker i rockärmen brukar alltid Elon Musk/Tesla Motors ha. Med tanke på att Tesla kommit så långt med utvecklingen med autonoma funktioner i bilen kommer de sannolikt avslöja uppdateringar på denna front. En Tesla Model S med lidar-radie likt den som Google har på taket på sina bilar har siktats på sidospeglarna på en Model S i Kalifornien...

Elon Musk var nyligen i Israel för att vad det verkar att lära sig mer om ett av de ledande företagen inom autopilot-funktioner för bilar, Mobileye. Kan något nytt vara på gång med dem?  

Om man sänker priset till 30 000 dollar för att matcha Chevrolet Bolt skulle det vara en stor överraskning men det är inte omöjligt.
Korrigering via läsare. Tesla Model III är redan billigare än Chevrolet Bolt efter amerikanskt statligt bidrag på 7500 dollar som alltså GM redan dragit av på Boltens pris.

Nästan lika stor överraskning skulle det vara om fyrhjulsdriften kom som standard.

Blir hur som helst spännande att följa eventet och vi återkommer förstås med en ordentlig analys när vi vet mer.

Vi äger aktier i Tesla Motors.

Från Akalabeth och rymdresa till Podcars i Austin, Texas?

I november gjorde Johan en resa till Kalifornien vars främsta mål var att lära sig mer om Personal Rapid Transit (PRT)-system eller det som även kallas Podcars och spårtaxi på svenska. Johan filmade hela konferensen och gjorde ett antal reportage som ni finner samlade under fliken "Podcars" ovan.

I senaste nyhetsbrevet av Destination där Johan skrev en gästkrönika om varför Podcars kan vara med i täten av den fossila omställningen, kunde vi även läsa om en spännande utveckling i Austin, Texas.

Entreprenören och spelutvecklingslegenden Richard Gariott de Cayeux som bland annat ligger bakom den mycket framgångsrika Ultima-dataspelsserien talade nyligen på South by South West i Austin om Podcars. Garriot som blev känd i spelvärlden efter att skapat Akalabeth som anses vara det första rollspel som skapats för dator, ett spel som först skapades för Apple II men som sedan anpassade för andra plattformar.

Efter resa till internationella rymdstationen ISS 2008 kom Garriot till insikt om utsläppen i atmosfären och föroreningarna kring våra storstäder och bestämde sig för att försöka göra något åt det.

Garriot vill nu lösa trafikproblemen i Austen, Texas genom att tillsammans med en rad privata investerare bygga ett PRT-system för staden. Planen är att använda samma PRT-teknik som Ultra Global redan använder vid Heathrows flygplats. Nedanstående video är från en presentation om just Ultra Global Podcars på Heathrows flygplats som hölls vid Podcar City 9 -konferensen Johan deltog
i.

      


PRT-systemet som Garriott och investerarna vill  bygga skulle till en början i huvudsak omfatta University of Texas. bli drygt 11 km långt och kosta 100 miljoner dollar eller cirka 829 miljoner SEK att bygga. Detta kan jämföras med kostnaden för ett föreslaget spårvagnssystem på 16 km för staden som skulle kosta 1,5 miljarder dollar eller 12,4 miljarder SEK!

Reskostnaden skulle bli ca 1,25 dollar per 1,6 km eller runt tio kronor. Garriot har bland annat beställt en förstudie som visar att systemet skulle klara trafikbehovet och menar att projektet kan gå med vinst helt utan statliga stöd. Hur många infrastrukturprojekt kan skryta med det?

Tvivlar man på att ett PRT-system kan gå med vinst och klara trafiksäkerhet, driftsäkerhet och vinterförhållanden bör man slegla på världens första PRT-system i Morgantown som fungerat klanderfritt sedan början av 1970-talet, ett system som nu uppgraderas.

Nedan kan ni kika på reportaget om PRT-systemet som vi hoppas ser dagens ljus i Austen inom bara några år.

Reportage om ett möjligt PRT-system i Austin, Texas

Hyperloop VS Hyperloop: Kampen om första riktiga förbindelsen i Europa

Som vi skrivit om i många tidigare inlägg börjar kampen om den första fullskaliga anläggningen av den så kallade Hyperloopen nu närma sig mållinjen. I täten ligger två amerikanska företag i Kalifornien. Det ena är Hyperloop Transportation Technologies (HTT) som är publikt finansierat och utvecklas främst av ideelt arbetande studenter och ingenjörer världen över och leds av entreprenören och grundaren Dirk Ahlborn.

Det andra företaget har ett mycket snarlikt namn och heter Hyperloop Technologies och är finansierat av privata investerare och har ett par hundra anställda som arbetar heltid med att utveckla Hyperloopen. Båda företagen har sitt säte i Los Angeles.

Mest medial uppmärksamhet har Hyperloop Technologies fått särskilt efter att man i början av januari gick ut med möjligheten att förbinda Norrtälje och Åbo i Finland via Åland med en Hyperloop-bana. Detta diskuterades nämligen på ett seminarium på finska ambassaden i slutet av november där åländska representanter ska ha varit pådrivande för idén och Hyperloop Technologies ska ha erbjudit sig att bidra med kapital för en förstudie.

Men vi tror fortfarande att det blir HTT som får den första testanläggningen och även den första anläggningen för trafik på plats. Vad som talar för HTT är främst att teamet redan i oktober hade samlat ihop cirka 450 begåvade personer från många olika delar av världen som arbetar hårt med att förverkliga Hyperloopen.

Självklart lockas säkert HTT:s obetalda utvecklare en hel del även av möjligheten att komma över aktier i företaget som kan bli mycket värdefulla om några år. Vi tror moroten för dessa är precis som de relativt lågt betalda arbetarna vid Tesla Motors elbilsfabrik att vara med i fronten av teknikutvecklingen och bidra till något hållbart.

HTT:s VD Dirk Ahlborn meddelade i oktober att de planerar en börsnotering i början av detta år. För bara några veckor sedan meddelade även Ahlborn att man börjar byggandet av den 8 km långa testbanan i Quay Valley, mitt emellan Los Angeles och San Francisco inom ett par månader.

Wien-Bratislava-Budapest med Hyperloop?

Bloggrannen Cornucopia?/Lars Wilderäng uppmärksammade igår något som talar ytterligare för att Hyperloop Transportation Technoogies kommer bli först med ett Hyperloops-system för riktig trafik.

Ahlborn ska för några veckor sedan tillkännagett att man nått en överenskommelse med den slovakiska regeringen om en plan att bygga en Hyperloop-förbindelse mellan Wien (Österrike), slovakiens huvudstad Bratislava och Budapest (Ungern).

I en artikel av MSN Money kan vi läsa mer om nyheten där det bland annat står att en resa från Košice via Wien till Budapest normal tar cirka 8 timmar (med bil) men att denna sträcka skulle ta cirka 43 minuter med Hyperloopen. Cirka dubbelt så snabbt som med flyg.

Vad kommer det kosta då?? Sträckan Wien-Budapest med bil på M1-vägen är idag 243 km. Om vi utgår från HTT:s tidigare beräkningar för kostnaden att bygga Hyperloopen per km som enligt företaget själva ligger på mellan 20-40 mljoner dollar per 1,6 km, blir byggkostnaden för denna sträcka minst 25 miljarder kronor. Men jämför man med kostnaden för att bygga banor för höghastighetståg och tiden som sparas in och de affärsmöjligheter/turistmöjligheter som kan skapas med Hyperloopen, talar mycket för att den faktiskt står sig väl i konkurrensen.

Vi följer förstås utvecklingen av Jules Vernes och Elon Musk Hyperloop-idéer som nu är på god väg att förverkligas.

För tidigare jämförelser mellan Hyperloop, Podcars och flyget mellan Los Angeles och San Francisco, se tidigare inlägg.

I övrigt kan SpaceX Hyperloop Pod Desgin tävling vara värt att nämna här.

Kanske kan du spänna fast dig och luta dig tillbaka i en sådan här Hyperloop-kapsel cirka 2020. Då kan nämligen en Hyperloop-förbindelse i Centraleuropa stå klar om HTT får som de vill.

Skiss från Elon Musk Hyperloop Alpha-ritningar

Kapseln snett från sidan med dörrarna öppna till sittplatserna

Skiss från Elon Musk Hyperloop Alpha-ritningar

Ett oväntat påskägg: Rockefeller Brothers Fund divesterar fossilt

Nu när påskhelgen inleds kan det kännas mörkt när man läser nyhetsrapporteringen men här kommer en nyhet och ett försök till ett hoppingivande inlägg med positiv energi till förändring, lite påskmys helt enkelt.

Nyligen höll vi ett föredrag vid Stockholms Universitet om Fossilfria investeringar och utmaningar. Detta med anledning av Stockholms Universitets beslut att divestera sina fossila investeringar. Alla investeringar i bolag, försäkringar eller projekt och liknande där verksamheten går ut på att tjäna pengar med hjälp av fossila bränslen -ska tas bort och ersättas med motsvarande inom förnyelsebart. 

Stockholms Universitet är inte ensamma om att divestera. Chalmers Universitet var först med detta i Sverige men fenomenet började med amerikanska Universitet och har spridit sig till stiftelser, fondförvaltare och pensionsfonder i flera delar av världen.  

Nu kan vi dock läsa i en artikel av UPI att en av världens mest inflytelserika fonder, med kopplingar till en av världens kanske mest kända oljefamiljer, är i full fart med att divestera sitt fossila innehav. Vi talar om ingen mindre än Rockefeller Brothers Fund (RBF) som på sin hemsida bland annat skriver följande: 

"Rockefeller Family Fund kan stolt tillkännage av vi avser divestera fossila bränslen. Processen kommer genomföras så snabbt som möjligt...  

När världen arbetar för att bli med beroendet av fossila bränslen finns det inte längre några rimliga skäl, varken finansiella eller etiska, att fortsatt ha innehav i dessa företag. Det finns ingen vettig logik för företag att söka efter nya källor med kolväten.   

Vetenskapen och budskapet med Parisavtalet kan inte göras mer tydligt: Vi måste inte bara låta bli att leta efter mer fossila källor, vi måste låta de mesta av de reserver vi redan hittat stanna kvar i marken om det ska finnas något hopp för människan och ekosystemen att klara sig och blomstra under kommande årtionden. 

Det skulle vara försumligt av oss om vi misslyckades med att fokusera på vad anser är ett moraliskt förkastligt agerande av ExxonMobil. Bevis tycks antyda att bolaget sedan 1980-talet arbetat med att förvirra allmänheten om klimatförändringarna medan de samtidigt stärkt sin egen infrastuktur för att klara av de destuktiva krafter som följer med klimatförändringarna och även undersöker möjligheterna att utvinna utvinningsmöjligheterna som klimatförändringarna kan skapa i Arktis.    
Lämpliga myndigheter kommer avgöra om företaget brutit mot några lagar men vi kan inte bedriva god förvaltning om vi har kopplingar till ett företag som har ett sådant uppenbart förakt för det allmänna intresset."

Vad är då så märkvärdigt med att Rockefeller Brothers Fund gör ett sådant här statement och vad är Rockefeller Brothers Fund? För att förstå symbolvärdet av detta och den inverkan beslutet kan få i omställningen bort från det fossila energiberoendet och försök att dämpa klimatförändringarna, måste man förstå vem John D. Rockefeller var...

John D. Rockefeller, grundaren av Standard Oil och amerikansk legend 

Bildkälla: Wikimedia commons, publika rättigheter

I kapitel 3 "Oljans makt -Då och Nu" i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet står följande att läsa om John D. Rockefeller:
  
John D. Rockefeller föddes i delstaten New York 1839. Redan som mycket ung kunde man utskilja tydliga karaktärsdrag hos honom, såsom disciplin, målmedvetenhet, ihärdighet och en oerhörd uppmärksamhet för detaljer samt ett särskilt sinne för siffror. Vid 16 års ålder började han arbeta för en handels- och sjöfartsfirma i Cleveland. År 1859, samma år som Drake lyckades med oljeborrningen i Pennsylvania, inledde han ett samarbete med en man vid namn Maurice Clark. Tillsammans med sin kompanjon drev Rockefeller ett handelsföretag och utnyttjade den till följd av
amerikanska inbördeskriget växande efterfrågan på bland annat vete, salt och fläskkött. Redan 1863, när järnvägen sammanlänkades med Cleveland, ägde Rockefeller och Clark även ett av de många oljeraffinaderier som dykt upp i området. Raffinaderierna blev så framgångsrika att Rockefeller efter bara ett år beslutade sig för att satsa i princip allt på raffinering av fotogen. Han valde raffinering av råolja framför oljeproduktion och oljeexploatering då oljeraffineringen ansågs kunna bedrivas med lägre kostnader och ge högre avkastning.

År 1865 hölls en intern auktion om företaget mellan Rockefeller och Clark som slutade med att Rockefeller blev ensam ägare. Vid denna tidpunkt var hans raffinaderi det största och det med mest
eget kapital i Cleveland. Kort därefter expanderade Rockefeller och etablerade bland annat ett nytt raffinaderi i New York. Den 10 januari 1870 bildade Rockefeller och fyra andra investerare
Standard Oil Company. Namnet anspelade på att kvaliteten på företagets framställda fotogen och andra oljeprodukter höll en standardkvalitet som till skillnad mot andra oljeprodukter inte riskerade att explodera vid användningen. 

Rockefeller och Standard Oil köpte antingen upp sina konkurrenter eller tvingade ner priserna på konkurrenternas marknader, vilket ofta innebar deras undergång. Vad som framför allt gjorde att Standard Oil kunde växa så ohotat och motstå prisförändringar i råoljepriset, det som fick mindre konkurrenter på fall, var kontrollen av järnvägstransporterna och upprättandet av truster mellan de många raffinaderierna utspridda över USA. Kontrollen av järnvägstransporten innebar att Standard Oil, till skillnad mot sina konkurrenter, fick fraktrabatt på sina järnvägstransporter. Bolaget utnyttjade sitt inflytande ytterligare ett steg genom att ordna ett avtal med järnvägen som innebar att för varje dollar per fat som en konkurrent betalade för sin järnvägstransport så gick 25 cent tillbaka till Standard Oil. Standard Oil tjänade alltså pengar även på sina konkurrenters transporter.

Trusterna innebar att det rent juridiskt inte fanns några kopplingar mellan raffinaderierna och Standard Oils ägare, även om Standard Oil i praktiken kontrollerade raffinaderierna och även andra företag. Det var aktieägarna som ägde andelar i raffinaderierna, inte Standard Oil som företag. För att det enorma nätverk av utspridda verksamheter, kontor och organisationer som var knutna till Standard Oil skulle kunna styras av företaget på laglig väg, upprättades trusten med högkvarter på 26 Broadway på Manhattan, New York. Och det var härifrån Rockefeller och hans partner Flagler sedan styrde Standard Oil.

År 1880 kontrollerade Standard Oil nästan hela den amerikanska marknaden för oljeraffinering och det var det största, rikaste och kanske mest fruktade företaget i världen, som varken hotades av konkurrenter eller kraftiga svängningar i oljepriset. Naturligtvis växte andra oljemarknader och aktörer fram även i Europa och Ryssland under slutet av 1800-talet, men Standard Oil stod trots
allt för 80 % av världens oljeraffinering.

I november 1906 åtalades Standard Oil bland annat för att ha ”konspirerat för att förhindra handel”. År 1909 stod det klart att amerikanska statens åtal mot bolaget vunnits och följden blev att Standard Oil skulle upplösas. Det dröjde dock till 1911 innan högsta domstolens slutliga dom ledde till företagets delning. Vid tidpunkten för detta raffinerade företaget två tredjedelar av USA:s
råolja, det ägde mer än hälften av alla tankbilar och stod för mer än fyra femtedelar av landets export av fotogen. Därtill förfogade de över en egen flotta på 78 ångfartyg och 19 segelfartyg.

Oljeindustrin växte fram i en kultur där investerare var benägna att ta stora risker, allt för att nå framgång i fråga om ökat kapital i konkurrens med andra. Standard Oil utgjorde här ett undantag
med sitt monopol på oljemarknaden. Oljeindustrin blev till slut alltför koncentrerad vilket slutligen ledde till Standard Oil:s upplösning. Delningen gjorde att oljemarknaden nu i stället bestod
av 34 olika bolag, men trots detta kontrollerades oljemarknaden i realiteten av ett fåtal gigantiska oljebolag som Rockefeller behöll kontrollen över. 

Rockefeller dog 1937, 97 år gammal och hans tillgångar värderades då till 340 miljarder dollar, mätt i 2012 års pengar. Han var länge världens rikaste man och nådde därmed nätt och jämnt sina
två drömmars mål: att bli 100 år och att tjäna in mer än 100 000 dollar. Faktum är att Rockefeller blev 1900-talets första dollarmiljardär i USA. Han är och förblir en legend inom oljeindustrin
och i den amerikanska historien."

Tre år efter John D. Rockefellers död bildades så 1940 Rockefeller Brothers Fund av fem söner till John D. Rockefeller Jr, dvs av tredje generationen Rockefeller. Den privata, familjeskapade filantropiska fonden förvaltar idag tillgångar till ett värde av 790 miljoner dollar eller cirka 6,5 mljarder kronor.

Att världens kanske mest omtalade oljefamilj med Rockefeller Brothers Fund så tydligt markerar att de flyttar om sina placeringar från fossilt till förnyelsebart/hållbart kommer sannolikt påverka många andra fonder och investerare. Men minst lika stort är att man självkritiskt pekar ut Standard Oil:s/John D. Rockefellers bolag -största avknoppning och ännu verkande jätteoljebolag, Exxonmobil som ett hinder för den fossilfria omställningen.

ExxonMobil som alltså på klassiskt manér aktivt odlat frön av tvivel hos allmänheten om i detta fall klimatförändringar. Detta för att skapa debatt och på så vis kunna bedriva sin verksamhet utan hinder och lagar som utan tvivel och debatt annars skulle kunna drivas igenom av en mer eller mindre enig opinion (med stöd i forskning/bevis) och göra företagets verksamhet mindre lönsam.

Det kommer förstås ta tid att anpassa sig till ett mindre beroende av fossil energi som idag står för cirka 85% av all energianvändning i världen. Minskad fossil konsumtion i väst hjälper föga om inte behovet av fossil energi i länder med växande medelklasser som Indien och Kina minskar.   Möjligheter och fördelar med alternativa energislag och en livsstil som inte bygger på ekonomisk tillväxt med ökad konsumtion av ändliga resurser måste bli en global fråga.  

Naturen kommer givetvis reglera den långsiktiga balansen mellan utbud (tillgängliga resurser) och efterfrågan (det som kan användas av de tillgängliga resurserna) själv men då blir det helt bortom vår kontroll. Hoppet lever dock ännu om att vi nu börjar anpassa oss och hittar en balans mellan resursuttag och resursanvändning så att många kommande generationer kan vara med och påverka utveckling till något hållbart.

Rockefeller Brothers Fund beslut att divestera är bara ett i raden av tecken som visar att 200 års dominans av fossilindustrin äntligen har blivit mogen för en omställning,

Glad påsk!

Nytt nummer av Destination med gästkrönika av Johan

Ett nytt nummer av Nyhetsbrevet Destination har nu kommit och finns att läsa i sin helhet på Nätverket Kompass hemsida. Johan har precis skrivit en gästkrönika om Podcars som en del i den fossila omställningen.

Kompass är ett nätverk bestående av kommuner och intressenter av spårbilar/Podcars eller det som brukar benämnas Personal Rapid Transit (PRT). Under sin resa till Kalifornien i november deltog Johan vid konferensen Podcar City 9 som handlade om just dessa hållbara transportmedel. För att lära sig om Podcars och se videos hur tekniken fungerar gå till fliken Podcars ovan där vi samlat info om detta.

Läs gärna även Johans tidigare artikel i Destinations december-nummer.

KOMPASS är ett nätverk av kommuner och andra tänkbara beställare av spårbilssystem. Nätverket är partipolitiskt och leverantörs-oberoende och vill främja idén om spårbilar som ett hållbart, klimatanpassat, ekonomiskt och säkert transportsystem.

En kul nyhet i Destination är att Kompass snart kommer dra igång en podcast om Podcars så håll utkik på Kompass sida!

Klicka på bilden nedan för att komma till nyhetsbrevet.

Utdrag ur Olja för Blåbär i ETC: Kina & Framtidens Energisäkerhet

Tidningen ETC har publicerat ett utdrag ur vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet. Då tidningen bara publicerar ett begränsat antal artiklar digitalt har vi får tillåtelse att publicera artikeln här på bloggen. Utdraget är från kapitel 7 i vår bok: "Den strategiska ellipsen och Den kinesiska draken framtidens energisäkerhet".

Bokens inledning och innehållsförteckning kan ni läsa via förlagets sida. Se gärna även recensioner och kommentarer till Olja för Blåbär här.

Johan har tidigare även skrivit en debattartikel i ETC varför vi måste förändra våra vanor.

Nedan kan ni läsa utdraget ur ETC i sin helhet.

Uppslag 1/2 ur ETC nr 8 (2016) "Kina och Framtidens Energisäkerhet"

Uppslag 2/2 ETC nr 8 (2016) "Kina och Framtidens Energisäkerhet"

Vi avslutar med en bild från gårdagen, Bokmässa Dalarna i Falun. Ett mycket trevligt evenemang där Johan signerade och sålde böcker och fick möjlighet att tala med många nyfikna besökare. Johan höll även en kort presentation om boken vid Speakers corner. Vi tackar Jonas Gustafsson, Helene Kolseth och Mia Bergman för att nu för andra året i rad lyckats anordna en bokmässa i Falun!

Bokmässan i Falun imorgon och Gästrecension!

Här kommer en påminnelse om Bokmässan Dalarna som börjar imorgon lördag den 19:e mars klockan 10.00 . Denna gång i Dalarnas Länsmuseum mitt i Falun, ett evenemang som pågår hela dagen fram till 16.30.

Intresset i fjol, för Dalarnas första stora bokmässa blev mycket positivt och var tillika vår första bokmässa. Vi fick då en hel del uppmärksamhet med vår orangefärgade "Olja för Blåbär"-jätteballong och förhoppningsvis även för att vår bok Olja för Blåbär-ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET väckte intresse...

Denna gång kommer Johan finnas på plats och även denna gång kan man hålla utkik efter en orangefärgad "Olja för Blåbär" -jätteballong...Johan håller till vid bord 10 och kommer finnas på plats under hela dagen för att signera böcker och klockan 13.15 berättar Johan lite kort om boken på Speakers corner. Boken kommer säljas till rabatterat pris under mässdagen och entrén är gratis till skillnad mot bokmässan i Göteborg...som var en upplevelse!   

Kika gärna på programmet och författarlistan/utställarlistan.

Nedan en karta över Bokmässan Dalarna så som den kommer se ut i Dalarnas Museum. Bord 10 är utmärkt på kartan. :

Vår bok Olja för Blåbär-ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET har fått många fina kommenterar och recensioner bland annat av Johan Kuylenstierna -chef för Stockholm Environment Institute (SEI) och av bloggrannen och författaren Cornucopia?/Lars Wilderäng. Bokens illustrationer och omslag är gjorda av Anna Westin som bland annat ligger bakom illustrationerna till Sveriges Radios julkalender 2014. Boken är utgiven på Fri Tanke förlag 2015.  

Vi höll nyligen ett föredrag med samma tema som boken på Stockholms Universitet. ett föredrag som ni kan se i sin helhet på vår youtube-kanal.

Gästrecension!  

Nu är det klart att Författaren och Kompositören Helen Rosell kommer att delta! Jag har fått lov att läsa hennes nya bok om 'Klimatkollapsen' i förväg. 

MYCKET Intressant, uppdaterad och ovanligt rak! Om man kanske inte hinner läsa mer än en bok om klimatet kan man ta den här! Boken är späckad med både intressanta och rätt skrämmande fakta men man behöver inte bli deppig när man läser den! Det finns hopp om livet! Bokens senare del går igenom vad vi måste göra! 

Teamet runt Helen håller nu på att lägga in de färskaste uppgifterna men boken finns idag i Digitalt format. Tar du med en minnessticka kanske du får tillgång till boken direkt. Hon tar med ngt tryckt Bok-ex med.

Helen Rosell har bl.a. gjort en fin Kortfilm "Det stormar på jorden". Den visades på Earth hour med Naturskyddsföreningen i Göteborg.

Roland Fendell kommer att läsa ur ngn av barnböckerna Helen skrivit!

Sanna Landgren

Klimatrapportör och lärare                                                                
(Omställning Dalarna och Naturskyddsföreningen)    

Så om ni är i Falukrokarna på lördag så missa inte att kika förbi Bokmässan Dalarna och prata lite med Johan och de andra författarna på plats!

Google VS Teslas självkörande erfarenhet -David VS Goliat

Ja ni läste rätt Google=David och Tesla=Goliat vi kommer snart till varför det inte är omvänt när det gäller vem som just nu har kommandot över utvecklingen av autonoma bilar i världen.

När självkörande bilar kommer på tal i media är det oftast Google som nämns i första hand. Och det det är förstås naturligt att tänka att Google ligger i spets med utvecklingen autonoma bilar. När det gäller utvecklingen av artificiell intelligens (AI) tex slog ju Google-ägda DeepMinds superdator/självlärande mjukvara kallad Google AlphaGo, nyligen världens i särklass bästa Go-spelare Lee Sedol. Go som är ett flera tusen år gammalt brädspel med kinesiska rötter som anses vara många gånger mer avancerat än schack. Detta då antalet spelkombinationer är flera hundra gånger fler. Googles AlphaGo slog Lee Sedol med 4-1 i matcher, 4-1 till AI mot mänskligheten menar en del...

Google eller snarare dess moderbolag Alphabet är ett av världens högst värderade bolag och omsätter i runda slängar ett par hundra miljarder svenska kronor om året så Tesla Motors vars totala börsvärde som "bara" är 244 miljarder är väl ingen match för en gigant med ett börsvärde på (håll i er nu) 4,2 biljoner kronor eller mer än Sveriges samlade BNP 2015!

Men när det gäller utvecklingen av autonoma bilar så är jämförelsen inte proportionell mot tillgången till pengar. Google må leda AI-racet som givetvis kommer appliceras i bilar och i många andra applikationer så småningom där Google/Alphabet kan befästa sin position och utöka försprånget mot övriga giganter som Apple och Microsoft. När det gäller erfarenhet på vägarna av självkörande tekniker/funktioner i bilarna och insamlad teknisk data från hur bilarna beter sig i trafiken däremot, ligger Tesla långt före såväl Google som andra tillverkare.

Även om amerikanska elbilstillverkaren Tesla Motors nämns en hel del i amerikansk press, särskilt på västkusten är det inte med samma självklarhet och fokus. Som vi ska se är detta mycket märkligt då Tesla Motors med all sannolikhet ligger mycket långt före Google och övriga biltillverkare när det gäller utvecklingen av självkörande bilar.

Tesla Model på laddning utanför IKEA i Borlänge

Hur kan vi vara så säkra på det? Google har i dagsläget ett 50-tal självkörande bilar som framförallt rullar runt i Kalifornien. Johan fick syn på en i Silicon Valley under sin resa till Kalifornien i november och visst såg den lite fräck ut.

Men Tesla har sedan de aktiverade autopilotfunktionerna i oktober för den redan installerade hårdvaran: framåtriktad radar, kamera med bildigenkänning och ultrasonic 360 graders sonar som alla nybyggda Tesla Model S utrustades med redan september 2014, -testat denna teknik i över 60 000 bilar! Ali Raze har i en läsvärd artikel för Opptrends tittat på antalet miles (1,6 km) som Googles flotta på 54 självkörande har samlat in och jämfört med Teslas. Resultaten är häpnadsväckande.

Tesla-ägare som kör med autopilot funktionerna (mellan 20-25 % av dessa 60 000) har samlat in mer data åt Tesla om den självkörande tekniken på tre månader än Googles 54 bilar har gjort på 7 år! (enligt Googles egna siffror och räknat sedan de började köra sina bilar 2009).

Vad Tesla gjort är att stegvis utveckla mjukvara för självparkering, autoinbromsing, filbyte och automatisk farthållare som nu testas i olika utsträckning nästan varje dag i över 60 000 bilar. Googles självkörande teknik använder förvisso inte exakt samma teknik som Tesla utan använder laser, en annan typ av radar och fler kameror men datainsamlingen och erfarenheterna i volym är ändå en avgörande utvecklingsfaktor. Hur Googles självkörande bilar funkar kan ni läsa om här.

Volvo då? Volvo ska definitivt ha kredd för tekniken för automatisk inbromsning som de fram till nyligen var världsledande med men det faktum att Volvo gör en stor sak av att företaget ska ha 100 självkörande i rullande i Göteborg 2017 bleknar precis som Googles fåtal bilar, i jämförelse med Tesla som alltså redan har 10 tusentals bilar på vägarna som steg för steg testar självkörande funktioner.  

Vad innebär då detta? Om Tesla fortsätter att leverera flera tusen Model S och nya suven Model X (som har samma autopilotfunktioner) varje månad och lever upp till de 80-90 000 företaget tror de kommer leverera i år, kommer försprånget till konkurenterna att öka ytterligare. Tesla har med detta visat att de inte bara ligger i spets när det gäller den mest sålda elbilen på flera marknader som i Sverige, USA  och Norge, de leder även utvecklingen av autonoma bilar.

Om två veckor avslöjar Tesla sin första protyp-version av Tesla Model III som kommer kosta cirka 400.000 (ja utgångspriset är 35 000 dollar men i Sverige när allt kommer omkring blir nog priset som med Model S när den kom, en bra bit högre). Detta är förstås mycket pengar men mindre än hälften mot vad en Model S kostar och öppnar för en helt ny marknad. Övriga konkurrenter snackar mycket om vad de ska komma med 2017/2018 för att matcha Model III när de första av dessa elbilar rullar ut ur fabriken i Freemont.

Vår gissning är att Nissan ligger bäst till för att matcha Model III men så var det där med låg batterikostnad, batterifabrik och laddinfrastruktur för snabbladdning som övriga konkurrenter än så länge saknar...men det får vi ta i ett annat inlägg!

Avslutningsvis vill vi understryka att vi fortfarande inte ser elbilen som en generallösning för en nödvändig omställning och elektrifiering av transportsektorn. Men som en liten men viktig del i en större omställning för ett minskat oljeberoende/ökad krisberedskap, där elbilar används tillsammans med tex ökad gods och passagerartrafik på järnväg, podcars/PRT-liknande teknik och inte att förringa- flerfiliga cykelleder och slutligen apostlahästarna!

Vi äger aktier i Tesla Motors.

Skifferbubblan: 48 amerikanska olje- och gasbolag bankrutt 2015 -investerare sitter på skräpobligationer

"Skiffer var ett hett tillväxtområde och bolag begick misstaget att låna för mycket. Det är otroligt att så många människor var villiga att låna dem pengar. Många står inför konkurs och obligations- och aktieinnehav kommer bli utraderade helt och hållet"  
-Chief investment officer vid Schultze Asset Management i New York till Bloomberg Business, 11 mars 2016

Den amerikanska utvinningen av skifferolja och skiffergas har drabbats hårt av oljeprisfallet som inleddes i juni/juli 2014. Just det var avsikten när OPEC med Saudiarabien i spetsen valde att låta produktionen ligga kvar när den ökade oljeproduktionen från USA skapade ett överskott på marknaden. Men den avsedda effekten att ta tillbaka marknadsandelar genom att förmå USA:s oljeproduktion att minska på grund av högre produktionskostnader som kräver ett högre oljepris, har än så länge inte märkts av annat än som en utplaning av produktionen i USA.

Nu kommer dock många tecken på att USA:s skifferindustri är i svår kris. Bland andra amerikanska Bloomberg rapporterade så sent som i fredags att 48 amerikanska olje- och gasbolag var bankrutt 2015 med sammanlagda skulder på 17 miljarder dollar. 

Räknat på skulderna hittills i år kommer ytterligare 19 miljarder dollar i skulder inte kunna återbetalas av skifferolje och skiffergasbolagen. Investerare sitter därmed fast med skräpobligationer i bolag som går med brakförluster. Fitch Ratings Ltd förutspår ytterligare betalningins-inställelser till ett värde på 70 miljarder dollar bland energi-, metall och- gruvbolag i USA bara i år.  

Se även tidigare inlägg om hur oljekrisen i Norge påverkar svensk ekonomi.

Priset för att producera skifferolja som inte täcker utvinningskostnaderna, transport och hantering innan det når marknaden, har de amerikanska producenterna nu fått börja betala högt för. Taktiken att producera på max trots att efterfrågan på marknaden är mättad handlar om att försöka producera på volym och förmå investerare att stanna kvar i hopp om ett högre pris senare som kan motivera fortsatta förluster och ökade lån just nu. Att ta hem pengarna i bolag som sitter på miljarder i skulder är heller inte enkelt och måste göras med stora förluster eller inga pengar alls.

Igår skrev Tad Patzek ett mycket läsvärt inlägg på sin blogg LifeItSelf om det senaste läget för skifferindustrin i USA. Tad Patzek som vi skrivit om mycket tidigare, var bland annat upphovet till det första inlägget på den här bloggen "Vad är ett stort Oljefynd".

Vi har bland annat "kastat in" Patzek i ringen med Øystein Noreng- personen bakom förnekelserapporten i Rosenbad, för att reda ut ett och ett annat med fakta om energi och oljeproduktion. Men även i frågor som berör den Arktiska oljedrömmen tex.  

Patzek är petroleumingenjör och var fram till nyligen ordförande och professor vid Department of petroleum and geosystems engineering vid University of Texas Austin. Patzek har bland annat föreläst för amerikanska senaten om Peak Oil och är en livlig debattör i USA när det kommer till framförallt hypen kring USA:s skifferutvinning.

Patzek blev tex nyligen citerad i en artikel i anrika vetenskapliga tidskriften Nature där han bland annat gav sin syn på USA:s gasproduktion från skifferformationer. Detta med stöd i den forskning och en prisbelönt studie som Patzek var del i 2013.

"Resultaten är dåliga nyheter, vi skapar ett fiasko", citerades Patzek i Nature.  

Patzek är för övrigt bland annat medförfattare till en den mycket läsvärda boken "Drilling Down-The Gulf Oil Debacle and our Energy Dilemma" som han skrivit tillsammans med författaren till den numera moderna klassikern "The Collapse of Complex Societies" -Joseph A. Tainter.

Men Patzeks citat bemöttes mest med hån och ogrundad kritik bland annat av en hög chef vid amerikanska energimyndigheten EIA som ville få Patzek att framstå som en oviktig och okunnig person.

Faktum kvarstår och trenden är tydlig. Även om oljelagren är rekordstora på grund av 1,5 års överproduktion med cirka 1,5-2 miljoner fat per dag, är oljepriset för lågt för att täcka de flesta oljeproducenters kostnader. Nya investeringar i utvinning som ska ge oss ny olja om några år blir därför lidande och detta kan vi tydligt se på antalet aktiva olje- och gasriggar i världen och då särskilt i USA.

Antalet aktiva olje- och gasriggar sedan oljeprisfallet juni 2014

I senaste räkningen i fredags hade antalet aktiva olje- och gasriggar i USA minskat med över 74 % och är nu nere under 500 från nästan 2000 i juni 2014. I världen som helhet har antalet mer än halverats under samma period (fram till 16 feb, 2016).

Hopp om minskad oljeproduktion från Ryssland och OPEC har höjt oljepriset över 40 dollar per fat men med ökad olja från Iran och stora lager i USA, i Europa och troligen i flera gulfstater kan vi sannolikt se ett fortsatt fall i oljepriset innan det vänder. Priset i Brent crude är i skrivande stund 40,39 dollar per fat.

Mer om skifferbubblan i USA kan läsa i tidigare inlägg.

Bokmässan Dalarna snart här: Lördag 19:e mars i Falun!

På lördag den 19:e mars klockan 10.00 slår dörrarna upp för årets upplaga av Bokmässan Dalarna. Denna gång i Dalarnas Museum mitt i Falun, ett evenemang som pågår hela dagen fram till 16.30.

Intresset i fjol, för Dalarnas första stora bokmässa blev mycket positivt och var tillika vår första bokmässa. Vi fick då en hel del uppmärksamhet med vår orangefärgade "Olja för Blåbär"-jätteballong och förhoppningsvis även för att vår bok Olja för Blåbär-ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET väckte intresse...

Denna gång kommer Johan finnas på plats och även denna gång kan man hålla utkik efter en orangefärgad "Olja för Blåbär" -jätteballong...Johan håller till vid bord 10 och kommer finnas på plats under hela dagen för att signera böcker och klockan 13.15 berättar Johan lite kort om boken på Speakers corner. Boken kommer säljas till rabatterat pris under mässdagen och entrén är gratis till skillnad mot bokmässan i Göteborg...som var en upplevelse minst sagt!     

Många intressanta författare kommer till mässan, däribland Håkan Nässer och Sara Lövestam men förstås många fler minst lika läsvärda. Kika gärna på programmet och författarlistan/utställarlistan. 

Nedan en karta över Bokmässan Dalarna så som den kommer se ut i Dalarnas Museum. Bord 10 där ni alltså finner Johan, är utmärkt på kartan. :

Vår bok Olja för Blåbär-ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET har fått många fina kommenterar och recensioner bland annat av Johan Kuylenstierna -chef för Stockholm Environment Institute (SEI) och av bloggrannen och författaren Cornucopia?/Lars Wilderäng. Bokens illustrationer och omslag är gjorda av Anna Westin som bland annat ligger bakom illustrationerna till Sveriges Radios julkalender 2014. Boken är utgiven på Fri Tanke förlag 2015.  

Vi höll nyligen ett föredrag med samma tema som boken på Stockholms Universitet. ett föredrag som ni kan se i sin helhet på vår youtube-kanal.

Om ni är i Falukrokarna på lördag så kika gärna förbi Bokmässan Dalarna och prata lite med Johan och de andra författarna på plats!  

Växter med egen IP-adress och självförsörjande på mat i stan och på landsbygden?

Allt fler människor flyttar in i storstäderna i hopp om ett arbete och ett bättre liv. Samtidigt är inte storstäderna byggda för att vara självförsörjande på varken mat eller värme/el eller anpassade för ett transportsystem som kan vara utan ständig tillförsel av flytande bränslen/olja.

Detta skapar stora sårbarheter vid kriser. Men parallellt ser vi en tydlig trend med ett ökat intresse för egen självförsörjning av mat/odling och ökad kontroll över den lokala/privata energiproduktionen. Det märktes om inte annat igår när Johan höll ett föredrag om Bin och Biodlingens betydelse, där lokal självförsörjning och krisberedskap även var ett genomgripande tema som diskuterades.      

I en läsvärd artikel i Landets Fria igår uppmärksammades vi på ett strålande exempel på vad man åstadkomma på en relativt liten yta i vanliga villaträdgård. Sara Bäckmo som bor med sin make och tre barn i Bökebacken utanför Växsjö har lyckats bli självförsörjande på grönsaker och frukt på en yta på endast 450 kvm!

Med undantag för lite inköp av paprika och gurka under vintern klarar sig familjen helt på den imponerande odlingen av cirka 150 olika grönsaker och frukter.

Sara Bäckmo och hennes familj lyckades med denna bedrift på endast tre år, trots relativt lite erfarenhet av att odla. Sara Bäckmo har nu samlat sina erfarenheter i en nyutkommen bok "Skillnadens Trädgård: Ett ekologiskt trädgårdsskafferi" som helt klart verkar läsvärd.  

På landsbygden och i en villaträdgård kan man åstadkomma mindre mirakel vad det gäller odling av frukt, grönsaker och potatis. Men många som bor storstäder har varken tillgång till kolonilotter, parker där det är tillåtet att odla eller bor i en fastighet där taket/balkongen kan användas som odlingsyta. Där måste vi tänka annorlunda och kanske är Caleb Harper vid MIT:s Media Lab något på spåren just för odling av mat i storstaden.

Caleb Harper kommer från en lantbrukarfamilj men är utbildad arkitekt och datoringenjör och leder en grupp vid MIT:s Media Lab som består av såväl ingenjörer, arkitekter och stadsplanerare som av ekonomer och odlingsexperter. Tillsammans har de vidareutvecklat det som kallas Aeroponics -en bevattningsteknik som NASA utvecklade för den tidigare ryska (sovjetiska) rymdstationen MIR. Tanken med teknik var att minska behovet av bevattning genom att bygga ett cirkulärt system med eget klimat som hålls under kontroll i en box/sluten anläggning.

De första Aeroponics-hus/anläggningar som Caleb och sitt team skapat kan inte bara odla otaliga typer av grödor utan dessutom fyra till fem gånger snabbare än i naturen. Vad som är unikt med det Aeroponics-system MIT Media Labs skapat är att de är helt digitaliserat och kan övervakas dygnet runt via datorer. Varje planta har till och med en egen IP-adress som sänder information om den är mogen, övervattnad, torr osv. Syftet är att skapa möjligheter att odla lokalt varhelst du befinner dig i världen och odla samma eller liknande frukter och grönsaker som idag bara kan odlas någon helt annanstans i världen.

Genom att lära oss om exakt vilket klimat som ger olika växter deras unika karaktär, kan dessa återskapas med Aeroponics-tekniken. Om du befinner dig i en lägenhet i ett höghus i New York skulle du kunna odla en speciell typ av sallad från Japan, så länge du har tillgång till en Aeroponics box. Det är åtminstone tanken.

Att döma av Caleb Harper själv, som nyligen presenterade tekniken under ett TED-Talk har man kommit väldigt långt (se nedan).

Aeroponics får en osökt att tänka på Aquaponics som även det är ett typ av cirkulärt odlingssystem men där näringsrikt förs vatten från en fisktank till en odlingsyta med växter som tar upp näringen och renar vattnet. Vatten transporteras sedan åter till fisktanken i ett slutet system. Storleken på tanken och odlingsytan avgör hur stort eller litet systemet kan göras. Småskaligt i hushållet eller i större skala.

När det gäller Aquaponics sägs det vara mycket mindre resurs- och energikrävande än ett växthus men frågan är om detsamma gäller Caleb Harpers Aeroponics eller Urban farming som det även kallas. Om nu varje planta har en egen IP-adress kopplade till energikrävande servrar och dessa växthusliknande-boxar ska drivas med el i en storstad tex och de inte försörjs med el från sol- och vind, väcks frågan hur hållbart det blir i större skala.

Kommer Aeroponics var helt ekologisk/kemikaliefri odling och kommer det öka eller minska trycket på ett hållbart förhållningssätt till naturen, är ju andra viktiga frågor vi inte fått svår på.

Blir hur som helst intressant att följa utvecklingen mot ökad självförsörjning likt den Sara Bäckmo sannerligen är ett bevis på men även Aeroponic/Urban farming och andra tekniker som på sikt kan möjliggöra ökad självförsörjning även i storstäder.

   

Caleb Hapers mycket sevärda presentation nedan:

Föredrag i Sågmyra på torsdag: Bin, biodling och hållbarhet

Hur hänger biodling och hållbarhet ihop och hur kommer jag igång?

På torsdag den 10:e mars håller Johan ett föredrag om binas och biodlingens betydelse.

Under evenemanget som anordnas  av IOGT-NTO i Sågmyra utanför Falun, berättar Johan om sina två första år som biodlare och tar med några av de redskap man behöver för att komma igång med biodlingen.

Tid: kl. 19.00

Plats: IOGT-NTO:s lokal på Tallholsvägen i Sågmyra -Blev en miss i adressen! Om någon åkte till Filtstigen BEKLAGAR vi detta! Vi skickade dit en från föreningen men de flesta hittade nog rätt. Om ej hör av er: johanblog@peak-oil.se

Kostnad: 50 kr/person -då ingår förfriskningar och pengarna går till föreningen.

Johan har sedan start försökt arbeta så naturligt som möjligt med bina och tex lärt sig att inte använda rökpust, använder ”bivänliga redskap” och har förutom sina traditionella stapelkupor i trä införskaffat den så kallad Topplistekupan, en ny typ av kupa som nu sprids som en löpeld bland biodlare i Sverige.

Johan berättar inte bara om bin och biodling som en del av den lokala ekonomin utan även hur det kan bidra till lokalt samarbete och skapa motståndskraft/resiliens för att hantera tider med stora utmaningar och bidra till bättre krisberedskap hos hushåll.

Vid träffen finns även möjlighet att köpa signerade exemplar av vår bok Olja för Blåbär -ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET till rabatterat pris.     

Mer om Johans biodling kan ni läsa här.

Välkomna till en kväll om bin! 

Nedan en video Johan gjorde från sin bigård i somras, fler videos med mer detaljer om slungningen och rapport från topplistekupan kommer i sommar!

Eskilstuna Kommun rustar för ökad livsmedelsförsörjning och krisberedskap

Som vi skrivit om i flera inlägg tidigare och i tex en debattartikel i Dagens Samhälle är Sveriges nationella krisberedskap under all kritik. Så sent som i höstas kom Riksrevisionen med stark kritik när det gäller bland annat Länstyrelsernas arbete för krisberedskap.

Men det finns som oftast undantag från regeln. I vår bok Olja för Blåbär -ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET tog vi tex upp Knivsta och Alingsås Kommun som båda tar hänsyn till en minskad global oljeproduktion på grund av Peak Oil/en kommande oljetopp -i kommunernas energiplaner.

I Knivsta introducerades en tvärpolitisk grupp på initiativ av två kommunpolitiker som kommit
till insikt om kommunens oljeberoende och sårbarhet för Peak Oil. Fokus för gruppen blev att arbeta med en energiplan för transporter, bygga/bo och lokal energi- och matproduktion bort från fossila bränslen. För att den nya energiplanen skulle bli något positivt och inte sammankopplas med nedskärningar och försämringar skapade man från början en vision: ”Hur ser vår kommun
ut i en framtid med lågenergi och hållbarhet när vi redan kommer att ha löst våra problem?”

Några av svaren i den nya energiplanen var till exempel att invånarna reser mindre, upplever mera,
att resor i huvudsak görs med attraktiv och välfungerande gång-, cykel- och kollektivtrafik samt att bilåkandet minskar och leder till förbättrad trivsel och folkhälsa. De bilresor som sker, görs med
olika fordon som drivs av förnyelsebar energi.
 
I en läsvärd artikel i Landets Fria uppmärksammas vi på att Eskilstuna Kommun nu tagit det hela ett steg längre. I samarbete med Stockholm Resilience Centre och Albaeco genomfördes 2014 och 2015 en så kallad resiliensanalys av livsmedelsförsörjningen i kommunen som resulterat i en mycket läsvärd rapport, nedan sammanfattningen:

En resiliensanalys definieras enligt rapporten som:

"En gemensam lärandeprocess för att öka förståelsen av systemet, hitta de
mest betydelsefulla faktorerna som formar systemet och därmed välja strategier som gör systemet mer förberett för att hantera förändringar och överraskningar. En resiliensanalys beskriver vad som utgör källor till resiliens i ett system, men gör inte anspråk på att mäta resiliensen, eftersom det är
alltför komplext och kontextberoende".

I rapporten identifierades fyra övergripande sårbarheter för Eskilstuna Kommun:

• Ökande avstånd mellan producenter och konsumenter och minskande kunskap om livsmedelsproduktionen hos konsumenterna
• Ensidig livsmedelsproduktion i regionen och beroende av det globala handelssystemet både för livsmedel och insatsvaror till lantbruket
• Låg ekonomisk gångbarhet på gårdsnivå och låg återväxt inom lantbruket
• Brister i kommunens krisberedskap, t.ex. avsaknad av livsmedelsreserver

Det här känner vi igen...

Strategier som föreslår för att minska dessa sårbarheter är följande: 

• Utveckla kretslopp och cirkulär ekonomi (koppling till övergödningströskel)
• Skapa mötesplatser och nätverk
• Inventera lokal produktion
• Informera allmänheten, bl.a. genom skolan
• Odla i staden
• Ta vara på mångkulturell kunskap och tillgänglig arbetskraft
• Engagera restauranger
• Skapa fler möjligheter till lokal/regional förädling
• Skapa lokala marknader (bondens marknad, varubuss, mobila gårdsbutiker, skylta närodlat, använda omlastningscentralen)
• Stötta omställning till ekologiskt
• Öka kommunens inköp av lokal mat
• Utnyttja multifunktionalitet i produktionsmark
• Stötta små, lokala producenter (använda möjligheter med omlastningscentralen)
• Uppmuntra entreprenörer och innovation
• Satsa på grön teknik i jordbruket
• Ta vara på vatten- och markresurser vilket utgör en förutsättning på lång sikt
• Stärk krisberedskapen i kommun och hushåll

Det kanske mest positiva med rapporten är dock planerna på det fortsatta arbetet som bland annat ska resultera i en handbok för resiliensanalys i kommunal planering! Detta är sannerligen något som saknas och om det kan kombineras med en nationell livsmedelsstrategi som kan komma till våren är det en bra början på den omställning Sverige verkligen behöver.

Rapporten innehåller mycket mer detaljer och punkter som vi säkert får anledning att återkomma till senare men vi uppmanar alla bloggens läsare att läsa åtminstone sammanfattningen av rapporten!

Lokala resurser för krisberedskap och livsmedelsförsörjning ser naturligtvis väldigt olika ut i landet men en omställning kan inte inledas utan att sårbarheter och hotbilder först identifieras och resurser och beredskap kartläggs för att människor sedan ska kunna utbildas och göras medvetna om hur en omställning kan ske. Eskilstuna Kommun har med rapporten tagit ett stort steg framåt som vi hoppas ska uppmuntra många andra svenska kommuner att gå i samma riktning, tiden är mogen för omställning!  

Fossilfritt? Vårt föredrag vid Stockholms Universitet nu på video

I torsdags höll vi ett föredrag och deltog i en paneldebatt vid Stockholms Universitet anordnat av Universitet och Stockholm Universitets Studentkår med Susanna Elvfving Blomster i spetsen.

Med anledning av Stockholms Universitet precis beslutat att divestera alla fossila investeringar Universitet har och istället gå all in på fossilfritt/förnyelsebart, blev vi inbjudna att tala om vår syn på de utmaningar och möjligheter som en minskad fossilanvändning innebär. Dels hur energikartan ser ut i världen men framförallt hur det ser ut i Sverige och vad vi kan göra för att minska det fossila energiberoendet och minska utsläppen här hemma.

Moderator var Sophie Gripenberg, bland annat masterstudent vid Stockholm Resilience Center.

Föredraget hade titeln:

Fossilfritt? 
Dilemman och Möjligheter
Investeringar inför framtiden

Efter föredraget svarade vi lite på publikens frågor och deltog sedan i en paneldebatt bestående av.

• Hannes Anagrius - Fossil Free Stockholms universitet (initiativtagare till Fossil Free SU som drivit frågan om divestering ur fossil energi här på universitet), 

• Elias Rosell (skriver på supermiljöbloggen och läser geovetenskap med hållbar utveckling som biämne)

• Paul Glantz (docent vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi och drivande i miljöfrågor på universitetet). 

• Peter Söderbaum (professor emiritus i ekologisk ekonomi, tidigare anställd vid Uppsala universitet).

Vi tackar Stockholms Universitet, Stockholms Studentkår och då särskilt Susanna Elvfing Blomster och moderatorn Sophhie Gripenberg för ett mycket trevligt och välordnat arrangemang!

Vårt föredrag kan ses i sin helhet på vår youtube-kanal nedan. Vi har inte gått igenom materialet från paneldebatten ännu men hoppas kunna ladda upp det vid ett senare tillfälle.