Världsekonomin balanserar på en skör tråd

En rad exceptionella förändringar pågår parallellt just nu som tyder på att världsekonomin inte mår så bra. Oljeprisfallet, valutakrig och deflationsspöken ska mötas med tekniska universallösningar som riskerar att leda till ökad sårbarhet istället för hållbara vägar framåt. Samtidigt pågår flyktingströmmar som inte kan förstås utan energiglasögonen på.  
 
Oljepriset under 30 dollar per fat men världens oljekonsumtion fortsätter öka 

Ett oljepris på under 30 dollar per fat  kan inte bara förklaras med oljepriskriget om marknadsandelar mellan å ena sidan Saudiarabien/OPEC och USA och Kanada å andra sidan.  

Inte heller de lättade sanktionerna mot Iran som väntas innebära ett tillskott på ytterligare cirka 500.000 fat per dag de närmaste månaderna räcker för att förklara nedgången i oljepriset. 

Grunden för oljeprisfallet som vi sett de senaste 18 månaderna är överproduktion eller snarare bristen av balans mellan utbud och efterfrågan på marknaden genom aktivt strypande eller tillförsel från OPEC:s oljekranar som gällt tidigare.

Oljeprisfallet Brent crude, 18 månader

Källa graf: Nasdaq Brent crude    

Men det handlar även om negativa förväntningar om den framtida ekonomiska tillväxten och en oro för att Kinas efterfrågan av råvaror ska fortsätta att minska. När varken Ryssland, OPEC eller amerikanska oljeproducenter stryper kranen trots överutbudet blir det en självförstärkande spiral nedåt.  

Vad många glömmer när de ser att oljepriset tappat med nästan 75 % sedan hösten 2014 är att konsumtionen av olja fortsätter att växa och att världen fortfarande är helt beroende av olja för att fungera. Enligt enligt internationella energiorganet IEA konsumerade världen cirka 93-94 miljoner fat per dag 2015 och väntas öka konsumtionen till över 95 miljoner fat per dag i år. 

Det råder ett överskott på cirka 1 miljon fat per dag just nu och detta väntas med Irans olja växa till cirka 1,5 miljoner fat per dag under första halvan av detta år. Inget tyder just nu på att efterfrågan ska komma i kapp utbudet i år och få priset att stiga igen men det räcker att en oljeproducent med storleken Oman, sätts ur spel i en konflikt så kan det gå snabbt uppåt igen. Oman som är en icke OPEC-medlem i Mellanöstern som just nu producerar 1 miljon fat per dag.

Vad som dock verkligen talar för att oljepriset kommer stiga igen, även om vi får en ny finanskris de närmaste åren, är att oljeindustrins indragna investeringar just nu resulterar i mindre produktion om några år. Ny oljeproduktion tar flera år att få igång vilket gör att vi kan få kraftig produktionsnedgång åtminstone i Nordsjön om några år samtidigt som USA beräknas nå sin produktionstopp för skifferoljan 2019.

Vi kan även konstatera att 10 av världens största konventionella oljeproducenter så sent som 2014 verkade ha nått sin högsta produktionsnivå och nu minskar. Detta ska ersättas av okonventionell, dyrare och mer energikrävande produktion.   

Var oljepriset kommer ligga om 2-3 år är svårt att säga men det skulle vara mycket förvånade om det låg under 70-80 dollar per fat.      

Deflationsspöket måste hejdas till varje pris
Japan fortsätter att kämpa mot deflationsspöket och som bloggrannen Flute nyligen uppmärksammade har landets centralbank nu börjat köpa företagsobligationer till negativ ränta, -0,03 procent och ansluter därför till den fina klubben där ECB, Sverige, Danmark och Schweiz redan ingår.    

När USA:s centralbank nyligen prövade att "hör och häpna" höja styrräntan från 0.25 till 0,5 procent något som skrämt slag på många analytiker bör snarast se som ett sätt för FED att känna av hur illa läget är och inte en signal om en återgång till det normalläge som rådde innan finanskrisen bröt ut 2007/2008. Att döma av marknadens reaktioner på räntehöjningen får vi se om FED vågar fortsätta att höja under året.  

Det kontantlösa samhället här inom 10 år?
Bankernas digitala omställningsplaner fortsätter i rasande takt. Fokus tycks ligga på att avskaffa kontanter i samhället för att på så sätt kunna effektivisera sin verksamhet och för att öka sina vinster
.
Röksignalerna från bankchefer vid Världsekonomiskt forum i Davos signalerar nu att det kontantlösa samhället redan kan vara verklighet inom 10 år.  

Detta är en utveckling som stöds av de flesta länders regeringar och centralbanker eftersom det samtidigt leder till ökad kontroll över konsumtionen, särskilt vilka som konsumerar vad. Kampen mot terrorismen, illegal verksamhet och minskad fysisk rånrisk kommer anges som legitima skäl för detta.

Oavsett hur man ser på detta leder det till en ökad centralisering och sårbarhet vid finansiella och ekonomiska kriser på global och nationell nivå. Staten får naturligtvis även helt kontroll över både hushållens och företagens tillgångar. Kopplas detta till bankernas rätt att göra så kallad bail in och konfiskera människors pensioner och pengar, vilket G20 drev igenom inom EU 2015 är det upplagt för ett prekärt läge (läs mer om detta via bloggrannen Cornucopia?).    

Det räcker dessutom att strömmen går så kan ingen handel med denna elektroniska valuta längre ske...Är det någon som tror på färre ekonomiska kriser framöver och att dessa åtgärder gör saker stabilare?   

Komplementära valutor och tillgångar som faktiskt kan användas för handel eller kan ätas... lär bli av stort värde i framtiden.

Valutakriget mellan BRICS-länderna, USA/IMF, Japan och EU/ECB fortsätter.  

Som vi skrivit om mycket tidigare råder det även ett globalt valutakrig där framförallt Kina sökt alternativ till Världsbanken och den amerikanska dollarn som världens reservvaluta. BRICS-länderna, dvs Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika skapade redan 2014 en alternativ världsbank som bara månader efter följdes upp av att Kina startade den asiatiska utvecklingsbanken Asia Inftastructure Investment Bank (AIIB)

Vi avslutar med en video om Kinas effekter på världsekonomin: