Norge som alltså är Sveriges viktigaste handelspartner förser många yrkesgrupper med arbeten inom framförallt hotell- och restaurangbranschen, byggbranschen, sjukvården och förstås oljeindustrin. När det nu skakar i Norge kan det på sikt innebära långt mer än bara mindre tillgänglig olja från landet.
Vi får ny åter anledning att fundera kring detta då Sveriges Radio för en stund sedan sände ett reportage om oljekrisen i Norge, gjord av Norgekorrespondenten Jens Möller. Överlag ett intressant reportage som visar hur fastkedjad Norge är vid sitt svarta guld men som dessvärre inte ställer de viktigaste frågorna. Reportaget finner ni här:
Vi skrev ett längre inlägg om Norges oljekris i höstas som är ännu mer relevant nu och hänvisar i första hand dit för en mer övergripande bild av Norges situation.
I reportaget intervjuas bland andra två svenska oljearbetare som arbetar i Norge och landets fiskeminister Elisabeth Aspaker och statsminister Erna Solberg.
Oljearbetarna bekräftar att oron inom den norska oljeindustrin fortsatt är stor när oljepriset nu ligger långt under vad som krävs för att ens täcka utvinningskostnaderna. Lönsamhet är inte att tala om förrän kanske på 70-80 dollar per fat. I skrivande ligger världsmarknadspriset på olja, Brent crude
på endast 33,5 dollar/fat.
Norska fiskeministern tror att landets näst viktigaste exportindustri, exporten av främst odlad lax, ska fortsätta att öka och bidra till ökad ekonomisk tillväxt och delvis dämpa oljeindustrins minskade bidrag till statskassan.
Vad som inte nämns i reportaget är att Norges oljeproduktion toppade och nådde sin Peak redan 2001 och inräknat 2014 minskat med cirka 44 %. Oljefältet Johan Sverdrup nämns som viktigt inför framtiden och beskrivs som ett gigantiskt oljefält som kommer börja producera om några år. Men som vi skrivit om tidigare kommer detta oljefynd inte hindra den fortsatta nedgången av landets oljeproduktion.
Det största underliggande problemet för Norges ekonomi är att den dels gjort sig nästan helt beroende av oljeintäkter och sedan investerat statens överskott från oljeindustrin i en oljefond som i sin tur är helt beroende av att tillväxten i de länder den är investerad i. Den norska säkerhetsanalytikern Helge Lurås har påpekat att en bättre investering för Norge hade varit att spara på oljan i backen än att ta upp den och producera/sälja den som fort som möjligt. Men då skulle inte Norge varit lika populär...
I SR- reportaget nämns heller inget om att förslaget att Norge ska göra nya satsningar på framförallt gasutvinning i Barents hav i Arktis kommer kräva oljepriser på sannolikt klart över 100 dollar per fat för att bli lönsamt och dessutom är långt osäkrare utvinning är den på Nordsjön. Det finns som vi skrivit tidigare goda skäl till varför Shell och andra oljebolag undviker att satsa på utvinning i Arktis.
I Arktis vill Norge utvinna gas för omvandling till flytande naturgas (LNG) som kan användas för framställning av olika bränslen och sedan exportera det. Högt respekterade oljeanalytikern Arthur Berman har tex tidigare förklarat varför export LNG export från USA riskerar bli en dålig affär för landet. Detta då transportkostnader och konkurrens av konventionell rysk gas är svårt att konkurrera med. USA som dessutom har långt större gastillgångar än Norge och en redan utbyggd infrastruktur för LNG. Men
Norge kanske kallt räknar med ett oljepris på 120-140 dollar per fat inom 5-10 år och att världens behov av flytande bränslen blir skriande i takt med att den globala konventionella oljeproduktion faller år för år.
Oljebolagen kommer förstås fortsätta att ge sig ut efter olja och gas och norska politiker känner väl sig målade i ett hörn och tvingade att satsa på ny riskablare och mindre lönsam utvinning för att minska nedgången i landets redan fallande oljeproduktion, Kanske tror man att det ska köpa tid för en senare omställning.
Världens konventionella oljeproduktion/relativt lättutvunna olja (tänk utvinningen på land i Saudiarabien och Ryssland) ersätts nu av allt mer okonventionell/svårutvunnen olja (tänk skifferolja i USA och oljesand i Kanada samt utvinning i Nordsjön och Arktis tex). Detta visar av vi har plockat de lågt hängande frukterna först och nu måste använda mer och mer energi och investeringar för att få ut samma eller mindre mängd mot tidigare.
Vem som helst inser att detta är en ohållbar utveckling som bara gör omställningen svårare till en fossiloberoende ekonomi vi måste ta oss till ändå. "Men", säger någon. "Nöden är uppfinningens moder!". Så kan det vara ibland eller snarare det kan räcka att vara uppfinningsrik för att lösa svåra problem ibland, "men den fossila energin är den industriella revolutionens moder!". Det är viktigt att vara medveten om att utan billig energi blir det inga smartphones eller mat på bordet för 7 miljarder människor -hur smarta tekniska lösningar vi än hittar på.
Hög tid att rikta den energi vi har till infrastruktur som kan bära samhället även när oljan och de fossila bränslen vi förlitat oss på så länge blir en bristvara.
I vår bok Olja för Blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet, ägnar vi ett helt kapitel åt Norge och oljeproduktionen i Nordsjön och hur det kan påverka Sverige framöver.
Bildkälla: Wikipedia commons, publika rättigheter
Tack det är en mycket intressant artikel. Kommer givetvis påverka också Sverige allt mer om priset på olja fortsätter ner. Får öka laxätandet för att hjälpa Norge och hoppas att man hittar bättre metoder att bekämpa lössen.
SvaraRaderaVill försvara mobiltelefonens betydelse för matförsörjningen. En ung svenska drivet ett litet metrologiskt företag som säljer prognoser till småbönder vid ekvatorn vars exakta position matats in och prognoserna kommer via sms. Böndernas mobiler är normalt mycket enklare än våra, men klarar sms. Metrologiska prognoser vid ekvatorn är betydligt svårare än hos oss. Hennes företag nyttjar en superdator i ett berg i Stockholm för att bearbeta satellitdata. Dessa oftast fattiga bönder har stor nytta av att veta lite i förväg inför tex sådd eller skörd om ett störtregn väntas.
Detta är bara den senaste nytta jag läst om med mobiler.
Min uppfattning är att mänskligheten kommer ha än större nytta av mobiler de närmaste åren.
Har en annan fundering och det är hur mycket diesel/ container som går åt för ett stort containerfartyg som kör fryst kött från Nya Zeeland till oss och jämföra med fryst kött från södra Europa med lastbil. Finns säkert någon plats där det går att läsa. Gissar att fartyget drar mindre diesel.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej! Kul du uppskattar artikeln och intressant exempel med mobiltelefonen du tar upp. Smartphones kan verkligen vara ett bra verktyg på många sätt, använder en själv regelbundet. Poängen var snarast att dessa otroligt fiffiga möjänger är skyldiga mkt av sin tacksamhet/existerar för att oljan berett vägen för dem. Något som ofta kommer i skymundan och bör tas hänsyn till när man funderar kring framtidens teknikutveckling. Massproduktion och tillgång till billiga, smarta prylar kräver trots allt enorma resurser och energi som inte bara kan hanteras med ökad effektivitet i produktion och automatisering/robotisering-även om den utvecklingen onekligen redan har stor betydelse och kommer fortsätta.
RaderaExemplet av fryst kött är tänkvärt, ska klura på den lite.
Mvh
Johan
Frågade Kjell Aleklett för några år sedan då oljan stod högt i kurs om det inte hade varit lönsammare för Norge att spara oljan i backen istället för i oljefonden utan att få svar. Ställde också frågan om vilket snittpris Norge fått för sin olja, vilket då kan jämföras med aktuellt oljepris m.m.
SvaraRaderaFick tyvärr inget svar trots Alekletts kontroversiella föredrag om norsk oljeutvinning vid den tiden.
Frågade Kjell Aleklett för några år sedan då oljan stod högt i kurs om det inte hade varit lönsammare för Norge att spara oljan i backen istället för i oljefonden utan att få svar. Ställde också frågan om vilket snittpris Norge fått för sin olja, vilket då kan jämföras med aktuellt oljepris m.m.
SvaraRaderaFick tyvärr inget svar trots Alekletts kontroversiella föredrag om norsk oljeutvinning vid den tiden.