Det är skillnad på frukt och frukt

Oljeindustrin befinner sig just nu i en svår kris. På knappt ett och ett halvt år har oljepriset halverats och lika snabbt som hypen och löftena om oändliga mängder olja och en till synes blomstrande oljeindustri rullats ut i media, har verkligheten börjat komma ifatt.

Skifferoljan i USA och oljesanden Kanada som stått för i princip hela världens ökade ökade oljeproduktion de senaste åren, har visat sig långt mer priskänslig än konventionell oljeproduktion. Något som Saudiarabien och OPEC varit väl medveten om och utnyttjat för attförsöka ta tillbaka marknadsandelar genom att slå ut nordamerikanska oljeproducenter.

I ett investerarbrev från Casey Research får vi en djupare inblick i hur illa det faktiskt står till inom oljeindustrin, specifikt i Nordamerika. Trots att amerikanska oljebolag försöker dra ner på sina kostnader har man stora problem att gå med vinst.

Enligt storbanken Barclays har nordamerikanska oljebolag minskat på sina investeringar med 68 miljarder dollar. Wood Mackenzie, en av världens största energikonsultbolag beräknar att oljeprojekt i USA till ett värde av 1,5 biljoner dollar (ja 1500 miljarder dollar) inte går att tjäna pengar på med ett oljepris under 50 dollar per fat. I skrivande stund ligger oljepriset under 45 dollar per fat.

Vidare pekar brevet från Casey Research på att räntorna i USA sedan finanskrisen 2008 möjliggjort för amerikanska oljebolag att låna pengar till annars olönsamma projekt, tack vare nollräntor. Oljebolag i USA har de fyra senaste åren dragit på sig skulder på 200 miljarder dollar som nu så sakteliga måste återbetalas.

Under perioden då oljepriset halverats, mellan juni 2014 och juni 2015 har amerikanska oljebolag med utvinning på land (tänk framförallt skifferoljan) tvingats återbetala 83 cent för varje dollar de tjänat.

Många kanske tänker ”men oljebolagen kan väl bara skjuta på skulderna/återbetalningen lite till?”. Oljeprisraset innebär att oljebolag inte längre kan låna pengar till lägre ränta än tidigare för att betala tillbaka lån med högre räntor man redan dragit på sig. Det har blivit mycket dyrare att ta lån. Oljebolag måste nu i genomsnitt betala räntor på 11 % till sina långivare som tex kan jämföras med 7 % ränta för övriga industrisektorn.

Även Halliburton, en av världens största försäljare av utrustning till oljeindustrin har drabbats hårt. I måndags fick ytterligare 4000 anställda lämna företaget i ett omfattande besparingsprogram som sedan sommaren 2014 redan inneburit 14 000 arbetares avsked.

Men de lågt hängande frukterna är plockade inte bara i Nordamerika. All okonventionell olja, som även omfattar djuphavsolja i tex Nordsjön, har även visat sin sårbarhet för oljepriser långt under 100 dollar per fat. I Norge får tusentals arbetare inom oljeindustrin gå. Det går helt inte att upprätthålla lånekostnader, och drift av verksamheten för att inte tala om att göra någon vinst med oljepris som är kanske hälften av breakeven (plus-minus-noll).

Globalt syns samtidigt en klar trend i antalet aktiva olje- och gasriggar som har minskat med ca 40 % på ett år, över 50 % i Kanada och USA.

Under sin resa till Kalifornien nyligen passerade Johan bland annat San Ardo -oljefältet på sin väg till Monterey söder om San Francisco. Detta är ett av Kaliforniens största ännu aktiva oljefält som idag drivs av av bland andra Chevron och ExxonMobil. Delstatens konventionella oljereserver utgör idag endast ca 7,8 % av USA totala reserver.

När det gäller okonventionella oljereserver har dock USA största hopp stått till just Kalifornien, specifikt skifferformationer i området Monterey. Men som vi rapporterade om för drygt ett år sedan har den amerikanska energimyndigheten EIA nedgraderat de utvinningsbara oljereserverna i Monterey med 96 %. En minskning som samtidigt innebar att 60 % av hela USA:s utvinningsbara skifferreserver plötsligt var borta. Något som märkligt nog inte fick några rubriker i svensk media.

Vi får räkna med ett fortsatt lågt oljepris så länge OPEC och Saudiarabien fortsätter att upprätthålla ett överskott av olja på oljemarknaden men inte ens Saudiarabiens statsfinanser klarar det hur länge som helst. Ett stigande oljepris är dock oundvikligt på sikt då världens konventionella oljeproduktion planat ut sedan 2005 och snart kommer börja minska.

Att oljepriset måste upp betydligt högre blir även uppenbart när man kostaterar att cirka 85 % av världens olja, den konventionella, steg för steg dessutom ska ersättas med okonventionell olja som i sin tur kräver ett oljepris på 80-100 dollar per fat för att gå med vinst.

Oljesektorn och därmed världsekonomins smörjmedel för tillväxt står inför enorma utmaningar. Det är nämligen skillnad på frukt och frukt i energins värld.

Avslutningsvis kan vi meddela att vi arbetar hårt på redigeringen av videomaterialet från Johans resa till Kalifornien med bland annat 20-talet presentationer och intervjuer från Podcar city 9 konferensen som vi tror kommer intressera många som inte känner till denna mycket lovande transportform.

Första videon kommer upp på bloggen och youtube-kanalen denna vecka så håll öron och ögon öppna!

      
San Ardo oljefältet i Kalifornien. Bild av Loco Steve, wikipedia, publika rättigheter.