Bara i USA har tex antalet aktiva oljeriggar mer än halverats på ett år. Som vi skrivit om tidigare har tusentals arbetare i Norge blivit av med sina arbeten i spåren av oljeprisfallet. Det finns helt enkelt ingen lönsamhet att producera olja vid dessa nivåer, åtminstone inte i Nordsjön eller i de flesta oljefälten och skifferformationerna i USA. Detta gäller i ännu högre grad i Kanada där utvinningen är ännu mer kostsam.
Samtidigt vågar inte bolag som Exxon Mobil och Chevron corp. dra in på sina frikostiga aktieutdelningar med rädsla för att investerare ska dra åt sig öronen.
Amerikanska oljebolaget Chevron corp meddelade i fredags att man kommer avskeda minst 7000 arbetare under året. Den största minskningen sedan sammanslagningen med Texaco 2001, detta enligt en artikel i amerikanska Bloomberg.
Men något som oftast glöms i diskussionerna om lönsamhet i dagens oljeutvinning är hur beroende oljebolagen blivit av skattelättnader och subventioner för att upprätthålla sin verksamhet och göra nya investeringar.
Dagens oljeutvinning kräver att man ger sig på de högt hängande frukterna då de relativt lättutvunna oljefyndigheterna, med hög avkastning och liten insats redan upptäcktes på 50- och 60-talet. Idag krävs så mycket mer tillsatt energi och investeringar att det snart sagt blivit omöjligt för oljebolagen att bli "lönsamma" utan stöd av staten. Om inte detta redan gällde för alla oljebolag innan juni 2014 då prisfallet alltså drog igång, gäller det i synnerhet nu med ett oljepris på strax under 50 dollar per fat.
I Wall Street Journals pappersutgåva idag står det att läsa om hur delstaten Alaska drabbats hårt av oljeprisfallet.
För cirka 20 år sedan infördes en rad skattelättnader och subventioner i delstaten för att möjliggöra för oljebolag som Exxon Mobil och ConcocoPhillips och BP mfl. att göra stora investeringar med förhoppningen om att dämpa den snabbt fallande oljeproduktionen i Alaska .
Alaskas fallande produktion fortsätter trots ökade investeringar
Datakälla: Energy Information Administration (EIA)
Bara sedan juni 2014 när oljeprisfallet inleddes har Alaskas oljeproduktion fallit med över 13 %. Sedan oljetoppen 1988 har produktionen på årsbasis minskat med över 75 %.
Men nu befinner sig delstaten i ett dilemma. Enligt artikeln i Wall Street Journal kostar skattelättnader och subventioner till oljebolagen nu mer än vad delstaten får tillbaka i utdelning från oljeproduktionen. Över 8,5 miljarder kronor får oljebolagen och långivare på Wall Street i form av olika statliga stöd av Alaska. Men i år beräknas delstaten göra en förlust på över 2,2 miljarder SEK på dessa stöd som inte kan matchas av några royalties.
Redan innan oljeprisfallet inleddes 2014 var det delstatliga stödprogrammen till oljebolagen kraftigt stigande men nu klarar delstaten inte längre att både skära i sina budget och fortsätta att ge stöd åt oljebolagen i hopp om att det ska ge oljeintäkter.
Trots att minskade skattelättnader riskerar att skrämma bort nya investeringar i delstaten och leda till ökad arbetslöshet då så många arbetstillfällen är knutna till oljesektorn säger ekonomen Gunnar Knapp vid University of Anchorage att: "På kort sikt skramlar vi efter pengar...vi befinner oss i en fiskal kris".
Det finns mycket att lära av Alaska. Oavsett hur mycket pengar vi kastar efter nya oljeinvesteringar sätter de geologiska förutsättningarna och energiavkastningen gränser för lönsamheten som oljeindustrin inte vill acceptera. Det finns med andra ord ingen framtid i en ekonomi som är beroende av ökad tillgång till billig fossil energi när dessa snart bara är ett minne blott.
Det finns dock hopp om alternativ till oljedrivna transporter tex. Senare i veckan får ni bland annat följa med på Johans tur med San Francisco cable cars, transporter på el som funnit i staden i över 142 år!
Ett litet smakprov av Johans cable car tur i San Francisco
Kanada, då?
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=fP6bh7YH1kY