Revolutionerande upptäckt: Bina bekämpar varroa med varroa!

Johan har i snart två år varit biodlare. Det har gått bra och alla samhällen har klarat sig förutom ett som blev av med sin drottning. Tre samhällen är nu invintrade. Sedan start har Johan undvikit att använda rökpust, låtit bina behålla så mycket som möjligt av sin honung, använt gåsfjäder istället för borste, gett ekologiskt socker och kanske viktigast av allt låtit bina sköta sig själva utan att störa dem så ofta.

Mer om hur detta gått kan ni följa i ett antal videos och inlägg vi samlat här.

Men mitt i de roliga med biodlingen, vilar, särskilt som nybörjare, en nästintill ständig oro för hur de små liven mår. Har de tillräckligt med värme, ventilation, mat, var är drottningen, varför syns inga ägg, är samhället tillräckligt starkt att vintra in?, osv.

Erfarna biodlare brukar då ofta ge rådet "lugn, bina fixar det oftast själva". Det har visat sig stämma de flesta gånger, åtminstone i Johans bigård.

Samtidigt hägrar det där megahotet. För är det något man får lära sig som nybörjare med biodling är hur viktigt det är att hjälpa bina med bekämpningen av varroakvalstret/parasiten. Om varroaparasiten får härja fritt i ett bisamhälle riskerar det gå under, det är åtminstone vad vi får lära oss i böckerna och av de erfarna biodlarna.

Det finns ekologiska metoder och icke ekologiska metoder att bekämpa varroan men alla har samma syfte: att hjälpa bina att hantera virus och skador på binas kroppar som varroakvalstret orsakar. Något förenklat kan man säga att varroahonan lägger ägg i binas äggceller och börjar sedan mumsa på "larvsaften" som hämmar biets utveckling. Senare sitter de på vuxna bin och river sår på deras kroppar. I båda fallen görs bina mer mottagliga för sjukdomar. Vuxna insekter som fått sår kan heller inte läka även om varroan mot förmodan ramlar av.

Varroan är ett av huvudskälen till att så många bin dör över hela världen. Naturligtvis är andra sidan av myntet alla bekämpningsmedel som sätter binas orienteringsförmåga ur spel samt de förändrade livsmiljöer där ett enformigt jordbruk skalar ner naturens smörgåsbord av mångfaldig näring till några få växter. Bekämpningsmedel och livsmiljön återstår att arbeta med men ett stort fall framåt som verkligen kan hjälpa bina såväl som biodlare har precis upptäckts.

Ron Hopkins i Storbritannien, har varit biodlare över 70 år och har nu med relativt enkla metoder lyckats få fram resistenta bin eller snarare bin som lever i symbios med varroan utan att ta skada. Hur? Kika på videon nedan.


Vi påminns om ett inlägg vi skrivit tidigare, om amerikanska "mördarbin" -hur friska de är och hur mycket honung de producerar. Naturen är finurlig när man ger den chansen.