Tesla Model X bjuder på flera överraskningar

Tesla Motors chockade bildindustrin med sin elbilssedan Tesla Model S och satte med bilen standarden för elbilar. Något som tex VD:n för Porsche och BMW motvilligt fått medge. Förväntningarna på Model X, Teslas elbilssuv har därför varit enorma.

Att förväntningarna kring Tesla varit uppskruvade finns många exempel på. I maj rapporterade vi om att ett företagsförvärv Tesla gjort ledde till en uppgång på 12 000 % av fel aktie!

Precis som med Model S är det många motorjournalister som tvivlat på att bilen ska vara något att hänga i julgrannen. "Den blir för dyr", "kommer inte kunna dra en husvagn", "Audi/VW eller någon annan stor biltillverkare kommer komma med en bättre elbilssuv", osv. Well, igår visades Model X upp i sin helhet och de första leveranserna skedde vid Teslas fabrik i Fremont i Kalifornien. Den var minst sagt imponerande.

Vi har följt Teslas utveckling sedan 2010 och har ofta blivit imponerade av hur företaget lyckas hålla ångan uppe när det gäller både teknikutveckling och nytänkande kring bilen även när de blivit smutskastade på alla sätt och vis.

Sedan börsnoteringen 2010 har aktien mer än 10 dubblats och förväntningarna har vuxit i takt med att företaget och särskilt dess huvudfigur och medgrundare Elon Musk fått ökad uppmärksamhet. Musk som är ett kapitel för sig, kan ni läsa om i tidigare inlägg.

Ok, vad är då så imponerande med Model X?

 Bild från Tesla-eventet i Fremont

Tycka vad man vill men för att vara en suv tycker vi att den är elegant. 

Säkerhet

Precis som med Model S har Tesla arbetat hårt på säkerheten med bilen. Detta genom att framförallt utnyttja batteriets vikt och massa som sitter i botten av bilen. Detta gör att bilen dels ligger stabilt på vägbanan och blir mycket svårvält men även att den fungerar som en enorm barriär runt passagerarna. Eftersom elbilar dessutom inte behöver ha någon stor motor fram eller bak blir krockzonen som kan ta front och bakkollisioner mycket längre än i en bränsledriven-bilen. Detta har Tesla utnyttjat även i Model X som fått 5 stjärnor i alla krocktestkategorier (vi utgår från att detta gäller amerikanska NHTSA tills den testats i Europa). Detta gör bilen till den krocksäkraste Suven som testats någonsin.    

Bilen har även multipla säkerhetssystem för att automatiskt undvika kollisioner och undviker själv front såväl som sidokollisioner med hjälp av sonar, kameror och sensorer som ser igenom snö och metall. Mer om detta kan ni se i denna video om Model S som i senare versioner numera har det som standard.  

Måsvingedörrarna helöppna

Det har varit mycket diskussioner om Teslas så kallade "Falcon doors" eller på svenska måsvingedörrar. Hur ska bilen kunna ta skidor på taket, kommer de inte vara i vägen när andra bilar står väldigt nära parkerade till vänster och höger om bilen? Lösningen som Teslas ingenjörer utvecklat gör att dörrarna med hjälp av bland annat speciella sensorer som till och med känner igenom metall och tar hjälp av två axlar, kan öppnas nästan rakt uppåt. 

Måsvingedörrarna på väg upp 

Som ni ser står bilarna till vänster och höger om Model X väldigt nära, runt 5 centimeter mellan bilarnas sidospeglar. Men det är alltså inget problem. Faktum är att dörrarna när de är uppfällda gör att man relativt enkelt kan kliva in i baksätet även när man står parkerad nära andra bilar. Något som alltså inte hade varit möjligt med en vanlig minivan där dörren tagit upp mycket av utrymmet mellan bilarna (åtminstone om man kommer bakom bilen och ska gå in den vägen).

Måsevingedörrarna från sidan

Förutom att vara coola och praktiska när man står nära parkerade andra bilar innebär måsevingedörrarna att man lättare kommer in till de två passagerarsätena på tredje raden. Bilen rymmer nämligen sju vuxna passagerare: två fram, tre i mitten och två längst bak.

Model S kan ta 5 vuxna passagerare och när den är utrustad för det, två barn i 10 -års åldern bak.

Vy genom framrutan

Bild från Tesla Motors

Utsikten från förar- och passagerarsätet fram lär vara något extra. Överdelen av rutan är tonad och man kan fälla in solskydd från sidan mot starkt solsken.  

Självöppnande- och självstängande förardörr

När du närmar dig förardörren känner bilen av nyckeln och öppnar förardörren åt dig. När du satt dig på sätet stängs dörren. En cool grej som man säkert kan välja att inaktivera om man inte gillar det. 

Kan dra husvagn på upp till 2267 kg

Något många saknat med Model S är dragkrok. Model X är utrustad med dragkrok och kan dra upp till 2267 kg. Dessutom kan alla norrmän sluta oroa sig för sina skidor: 

6 par skidor eller 4 cyklar kan enkelt fästas på en tillhörande möjäng som ett barn kan montera på några sekunder ungefär där avgasröret sitter normalt... 

Prestanda

Standardversionen 90D kWh batteri

• 0-100 på 4,8 sek
• 41 mils räckvidd
• Topphastighet 250 km/h
• Fyrhjulsdrift med en elmotor fram och en bak 259 + 259 hp = 518 hp

Performance P90 D

• 0-100 på 3,8 sek
• 40 mils räckvidd
• Topphastighet 250 km/h
• Fyrhjulsdrift med en elmotor fram och en bak 259 + 503 =  762 hp

Performance P90 DL (L för ludicrous mode = galet läge)

• 0-100 på 3,2 sek
• 40 mils räckvidd
• Topphastighet 250 km/h
• Fyrhjulsdrift med en elmotor fram och en bak 259 + 503 =  762 hp

Coola men icke nödvändiga prylar

Det finns förstås mycket man kan tycka är onödigt och bara slöseri med resurser och pengar men som ögongodis och mytbildning är coola mojänger bra marknadsföring.

Telefonkramare

Ja vad ska man kalla det? Stoppa ner mobilen i hålet så känner den av telefonen och sätter den på plats för laddning, typ. Du måste säkerligen sätta dit en adapter för din specifika modell innan men ändå...

När det gäller priset på Model X kommer den ligga cirka 10 % över Model S, vilket innebär runt en miljon. Slutpris i SEK är ännu inte officiellt. Detta kan tyckas hiskeligt dyrt men jämför man med tex Volvos nya XC90 som går på mellan en halv miljon och knappt 800 tusen är det faktiskt ungefär i paritet. Man ska komma ihåg att laddningen i Model X är inprisad vilket innebär att under bilens livslängd (8 års batterigaranti) kan man sannolikt spara in minst 200 tusen kronor i bränslekostnader. Då har vi förstås inte räknat på stigande bränslerpriser eller för den del stigande elpriser (men laddar man på Teslas snabbladdstationer spelar det senare mindre roll och laddar man med egenproducerad sol/vindel hemma är det heller inget bekymmer).

Vi får säkert anledning att återkomma till Model X framöver, kanske blir det en provkörning om inte så länge. Självklart är Model X för dyr för de flesta men med bilen visar Tesla vad som är möjligt med elbilar. Suven bör mer ses som ett sätt att generera intresse och givetvis en hög marginalvinst per bil medan Tesla förbereder för massproduktion av Model III -bilen som kommer kosta runt 400 tusen (drar man bort bränslekostnaderna blir det faktiskt runt 200 tusen)

Avslutningsvis vill vi här understryka, att precis som vi skriver i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet ser vi elbilen som en brygga in i framtiden. Med andra ord, ett komplement till de masskommunikationer med järnväg, elbussar, spårvagnar och nya typer av eltransporter som vi behöver för att ställa om till en minskad tillgång till den billiga/konventionella oljan.

Vi äger aktier i Tesla Motors.

Tesla-eventet om Model X i sin helhet

 

Bivaxsalva: mer än en trevlig nischprodukt

Nu är vi tillbaka efter en intensiv vecka i Göteborg. Bokmässan var rolig och lärorik.  Många spännande möten blev det med författare, läsare och nyfikna som tittade förbi vår monter där vi signerade vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet. Presentationen av boken på Internationella Torgets stora scen var förstås extra roligt.

Vi kommer med ett längre inlägg om mässan senare i veckan.

Imorgon kommer vi givetvis rapportera om Tesla Motors "stora avslöjande" av elbilssuven Model X som visas upp vid ett event i Kalifornien inatt svensk tid. Men nu till dagens inlägg.

När Johan kom tillbaka till Dalarna igår kväll och gick igenom posten hade ett nytt nummer av Bitidningen trillat ner i brevlådan. Tidningen ges ut av Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) och är ett måste att läsa för alla nybörjare och yrkesbiodlare som vill hänga med i hur det går för bina i Sverige.

Johan är biodlare sedan snart två år, videos och inlägg om den resan finner ni här.  

I ledaren fastnade Johan direkt för något som verkligen bör uppmärksammas på bred front. Många biodlare säljer honung för att det är roligt och leder till ett ökat socialt engagemang lokalt men givetvis även för att få in en liten slant för de många timmars arbete det faktisk ligger bakom varje burk honung (självfallet bina som arbetar hårdast!). Men honungen ger för de erfarna hobbybiodlarna kanske 15-30 tusen kronor per år.

En trevlig slant men knappast något livsavgörande och för de allra flesta biodlare förstås mycket mindre än så. För att kunna utöka sin tid med bina och samtidigt få mer betalt för arbetet är det därför en hel del biodlare som försöker bredda sig genom att sälja honungsrelaterade produkter. Det kan vara ljus tillverkade av bivax, konstverk av vax eller honung med olika smak. På bokmässan i Göteborg fick Johan en burk honung kryddad med kakao!      

Men det kanske mest eftertraktade efter honungen är olika typer av bivaxsalvor och här kommer vi till problemet. Hanne Uddling, ordförande för Kommunikationskommittéen för Sveriges Biodlares Riksförbund skriver i ledaren för Bitidningen (nr 10), att det är olagligt att tillverka bivaxsalvor för annat än familjen. Detta alltså oavsett om du ger det som gåva eller säljer den.

Uddling som tyckte detta var minst sagt märkligt kontaktade Läkemedelsverket om varför det ser ut så här och fick svaret:

"Lagen ser ut som den gör för att det finns ingen opinion eller något förslag för att ändra den".

Uddling menar att det finns 11 000 medlemmar bara i SBR och att många av dessa vill kunna tillverka och sälja salvor till vänner, arbetskamrater och bekanta.

Johan känner flera biodlare som tillverkar bivaxsalvor som bland annat innehåller ringblommor. De används bland att mot torr hud på fötter och händer och är mycket uppskattade av de som prövat dem.

Uddling går närmare in på regelverket för salvor i en längre artikel i Bitidningen. Idag måste "God tillverkningssed" följas vilket bland annat innebär "Produkten ska anmälas till Läkemedelsverket. Avgiften är 4000 kronor per år samt 600 per produkt. Varje doftvariant är en egen produkt"...

Ja där blev det plötsligt i praktiken omöjligt att få någon som helst lönsamhet i att sälja bivaxsalvor (ge bort är ju heller inte tillåtet). Det enda sättet att få ut bivaxsalvor på laglig väg är att tillverka dessa för djur som hundar och hästar där upp till 100 kilo kan säljas utan att anmäla detta till Kemikalieinspektionen... Här finns kanske en lucka trots allt, åtminstone om du vänner/bekanta har en katt, hund eller häst. Då kan man ju ge bort lite salva för deras skull och sedan kan någon doppa fingret i salvburken i förbifarten...

Skämt åsido, det kanske kan tyckas oviktigt med bivaxsalva men det är en del i ett större problem där det handlar om att uppmuntra små producenter som kan stärka den lokala ekonomin. Om fler kan bidra med olika tjänster och produkter som tillverkas lokalt, desto mindre sårbara blir vi för olika kriser. Vi mår samtidigt bra av social interaktion och trygghet som sträcker sig längre än knapptryckningar på datorn eller via den "smarta" telefonen.

Sprid gärna kunskapen om det tokiga i att inte tillåta biodlare att tillverka bixaxsalvor för mer än de närmaste. Kanske kan vi på detta sätt få till en lagändring -en stark opinion kan ingen politiker blunda för och biodlare blir det allt fler av i det här landet!    

Bivaxsalva

 Foto av Johan Landgren

Bokmässan: Vårt seminarie vid Internationella Torgets stora scen

Första dagen vid bokmässan i Göteborg blev lång och intensiv men även lärorik! Vår monter B 03:64 besöktes av många nyfikna förbipasserande däribland bloggrannen och författaren Lars Wilderäng som även skrev om oss på sin blogg igår. Johan har nyligen recenserat Wilderängs senaste roman som ni kan läsa här.

Igår samtalade vi om vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet tillsammans med Staffan Dopping på Internationella Torgets stora scen. Nedan kan ni se den 20 min korta videon som förhoppningsvis ger en viss känsla om vad boken handlar om. Vi filmade även det hela själva så den kommer även finnas på vår youtube-kanal framöver.



Nedan följer lite bilder från vår monter. Observera att Roberth är ett levande blåbär!

Vår monter B 03:64

Roberth - ett äkta blåbär i vår monter

Titta gärna förbi vår monter för att prata lite med oss eller köpa ett signerat ex till mässpris! 

På plats på vid bokmässan i Göteborg -imorgon kan ni se oss live!

Här kommer en rapportering från Olja för blåbärs monter mitt i pannkakssmeten på bokmässan i Göteborg. Runt vår monter far minitruckar, liftar och stresssade människor som sätter ihop sina montrar hit och dit. Jättarna (Nordstedts, Bonnier, mfl) har flera insatsstyrkor av byggare och fixare men vi kommer faktiskt vara fem stycken vid vår monter imorgon. Förtruppen om tre man är redan här. Detta exklusive vårt förlag Fri Tanke som kommer ha minst fyra personer på plats och är granne med vår monter.

Vår monter är B 03:64 och finner ni lättast genom att gå mot Service Center för utställare på Entréplan/Ground Floor. Se kartan nedan. Granne med oss ligger alltså B 03:62 som är Fri Tankes monter och vägg i vägg ligger även Uppsala Universitets monter B 03:70.

Det är lätt att hitta till Olja för blåbär på mässan

Som vi skrivit tidigare kommer vi förutom egen monter under hela mässan ha ett eget seminarie imorgon på Internationella Torgets stora scen: "Olja för blåbär - Energi, ekonomi och hållbarhet?"   Vi (Johan Landgren & Roberth Hansson samtalar om vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet med Staffan Dopping klockan 17.20-17.40. 

Seminariet kommer kunna ses live via denna länk. Vi kommer även filma på plats för att kunna lägga upp den här på bloggen och youtube-kanalen efter mässan.

Då vårt seminarie äger rum på Internationella Torgets stora scen krävs ingen seminariebiljett utan det ingår i entrébiljetten så kika gärna förbi och lyssna. Alla är förstås varmt välkomna till vår monter under hela mässan där vi kommer vara på plats så mycket som möjligt för att signera och sälja böcker eller bara prata med den nyfikne!

Läs gärna inledningen i boken och några av de fina kommentarer och recensioner boken fått. 

Kanske ses vi på bokmässan!

Att förstå dagens och framtidens flyktingströmmar kräver ett par energiglasögon

FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att det år 2050 kommer finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar i världen. Det är mellan 10 och 20 gånger så många som idag.

Men varför finns det överhuvudtaget klimatflyktingar, eller med andra ord vad är det som gör att så många människor inte längre kan stanna kvar och njuta av de frukter som fanns att skörda hos tidigare generationer. Svaret är att de flesta lågt hängande frukterna är plockade och att de som finns kvar ska räcka till många fler.

För att förstå flyktingfrågan och de miljontals människor som nu är på flykt från bland annat Syrien måste vi ta på oss energiglasögon.

I miljontals år har växter och djur sedimenterats i marken till det vi kallar fossila bränslen. Koncentrerad energi i form av olja, kol och gas har med maskiners hjälp möjliggjort för människan att transportera, odla och producera saker i en omfattning som med mänsklig kraft eller djur inte tidigare var möjlig.

Nedanstående graf är hämtad från kapitel 4 i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet illustrerar sambandet mellan tillgången till billig energi, främst olja och befolkningstillväxt. Sambandet gäller förstås i praktiken all form av konsumtion och produktion inom det vi kallar ekonomisk tillväxt.

Graf från vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet (2015) 

I ett mycket läsvärt inlägg på resilience.org av Matt Mushalik kan vi få en inblick i hur Syrienkrisen hänger ihop med landets fram till nyligen existerande oljeintäkter. Redan 1996 nådde Syriens sin oljetopp men fram till 2007 sålde landet mer olja än det konsumerade. Se nedanstående två grafer.  

Graf av Matt Mushalik 

Graf av Matt Mushalik

Matt pekar på flera avgörande ögonblick för Syriens oljeproduktion. Sedan oljetoppen 1996 följer flera omvälvande år däribland 2001 där oljeexporten faller drastiskt och 2006 när oljeimporten ökar snabbt. 2008 är oljekonsumtionen nästan lika hög som den fallande oljeproduktionen.

2011 inleds den arabiska våren i Syrien.

Den syriska regimen har levt över sina tillgångar i många år men utan oljeintäkterna som i princip varit noll sedan 2011 har runt 25 % av statens direkta intäkter försvunnit. Sedan 2012 tappade Assadregimen kontrollen över oljefälten i östra Syrien och sedan 2014 producerar landet ingen olja att tala om.    

För den syriska regimen har oljan precis som i Saudiarabien varit en värdefull inkomstkälla för att finansiera statsapparaten, som förutom militären och säkerhetstjänsten kunnat förse befolkningen med olika subventioner såsom ett mycket lågt bensin- och dieselpris.  

Syrien är varken det första eller sista landet att drabbas av en nedgång i oljeproduktion och därmed kraftigt minskade skatteintäkter. Det kommer drabba såväl oljeexporterande länder som oljeimporterande länder. Som vi skriver om i vår bok är ett av världens rikaste länder och tillika Sveriges granne, Norge högst beroende av sina exportintäkter från oljan som produceras i landet.

Norge nådde sin oljetopp redan 2001 men har tack vare ett mer eller mindre stigande oljepris fram till 2014 kunnat kompensera för denna nedgång. Men med ett mer än halverat oljepris sedan i juli 2014 har många tusen arbetare inom den norska oljeindustrin fått gå och fler lär det bli om oljepriset ligger kvar på denna nivå. Oljeproduktionen i Nordsjön är helt enkelt inte lönsam vid dessa nivåer och framförallt motiverar det inte några nya dyra prospekteringar.

Den minskade aktiviteten inom oljeindustrin globalt noteras tydligt när man tex tittar på antalet aktiva oljeriggar bland de största oljeproducenterna som vi skrivit om tidigare.

Tittar vi på Saudiarabien, världens Oljemecka -tillika världens största oljeproducent och det land med de största oljereserverna- inser man att även potentiella framtida konflikter (med flyktingströmmar) även i detta idag rika land kommer hänga på oljeintäkter. Det innebär att om inte Saudiarabien hittar ett sätt att försörja sin allt mer energiberoende befolkning kan även det drabbas av inre konflikter. Detta när statsapparaten inte längre kan hålla ihop landet med subventioner från oljeintäkter och har råd med importerad mat.

Idag importerar Saudiarabien cirka 70 % av sin mat, har världens lägsta bränslepriser tack vare statliga subventioner, subventionerar dricksvatten åt folket och staten erbjuder räntefria lån till sin befolkning (!) för att bara nämna några saker. Kanske inte så konstigt att befolkningen än så länge inte ställer så stora krav på ett kungahus som i övrigt styr landet med en järnhand.    

Men sedan oljepriskriget mellan främst Saudiarabien/OPEC och USA drog igång på allvar i juli 2014 har hör och häpna, det rika ökenlandet börjat låna pengar för att få ihop tillräckligt till sin frikostiga statskassa. Via bloggrannen Flute kan vi nämligen hämta nedanstående graf:

Saudiarabien behöver enligt beräkningar av Deutsche Bank ett oljepris på över 100 dollar fatet för att få ihop tillräckligt till sin årliga statsbudget. Men dessa nivåer var det snart 1,5 år sedan vi såg och världsmarknadspriset på olja i Brent crude är i skrivande stund nere på strax under 47, 5 dollar fatet.

Hur vi ser på oljepriset framöver kräver en mer ingående analys som vi ska ta i ett senare inlägg. Vi ser dock inte ett oljepris över 75 dollar per fat inom det närmaste året som sannolikt. Såvida inte Saudiarabien och OPEC plötsligt bestämmer stig för att strypa sin oljeproduktion med minst 3 miljoner fat eller om det dyker upp en svart oljesvan. Överutbudet just nu är helt enkelt för stort och efterfrågan för låg.

Vill vi förstå dagens och kommande flyktingströmmar måste vi förstå hur tillgången till begränsade resurser redan nu sätter gränser för hur vi kan leva. Om vi slösar med resurserna och förespråkar en levnadsstandard och livsstil som den i västvärlden kommer flyktingströmmarna i världen bara att öka. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med billig energi och råvaror för att 7 miljarder ska kunna äga bilar, köpa billig importerad mat och byta mobiltelefon vartannat år. Utan tillräckligt med mat och värme kommer människor aldrig stanna på en plats utan söka alternativ.

Men med en livsstil som premierar återanvändning, lokala och regionala ekonomier som är livskraftiga -helt eller nästan självförsörjande på mat och där produktion och tillhandahållande av unika tjänster finns i närheten där människor lever, ja då kan befolkningen successivt minska till en nivå som går att hantera inom planetens hållbara gränser.

Trevlig lördag! 

Olja för blåbär på Internationella torgets stora scen Bokmässan i Göteborg

Som säkert många läsare redan känner till kommer vi delta vid årets stora bokmässa i Göteborg.

Vi kommer ha en egen monter där vi signerar och säljer vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och hållbarhet. Vi kommer även ha ett eget seminarie vid Internationella Torgets stora scen där vi intervjuas av Staffan Dopping om vår bok.

Seminariet kräver ingen seminariebiljett då det är på Internationella torgets stora scen och därmed ingår i entrébiljetten. Seminariet kommer filmas så om man missar det ska det gå att se det i efterhand här på bloggen.

Alla som har vägarna till Göteborg tors-sön nästa vecka är varmt välkomna till vår monter B 03:64! 

Vår bok finns även vid vårt förlag, Fri Tankes monter som ni inte kan missa då den ligger vägg i vägg med vår!






Olja för blåbär har fått många fina kommentarer och recensioner som vi har samlat här.

Några av kommentarerna följer nedan:

"Detta är en bok som borde delas ut till samtliga skolelever i årskurs tre på gymnasiet – men även till samtliga riksdagsledamöter och gärna till alla företag inom Svenskt Näringsliv."

-Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute (SEI) tillika utsedd till Sveriges miljömäktigaste person. 

"Mästerligt detaljerad läsning om vår tids mest akuta globala samhällsproblem."

-Lars Wilderäng/Cornucopia, bloggrannen och författaren till bland annat storsäljande Stjärnfall (som Johan recenserat) 

"Att det är oljan och andra fossila bränslen som gett oss välståndet står klart. Lika klart är att det hotas av Peak Oil, eller rättare sagt av vår ovilja att förstå sammanhangen... En bra ingång att förstå dessa är Olja för blåbär."

-Birger Schlaug, författare, föredragshållare och före detta språkrör för Miljlöpartiet

"En viktig bok som beskriver vårt beroende av billig energi för att de ekonomiska hjulen ska fortsätta snurra. Alla som är intresserade av samhällets utveckling borde läsa den! Kunskap om de här frågorna ger oss en möjlighet att klara av de utmaningar vi har framför oss."

-Pär Holmgren meteorolog och författare

"En välbehövlig och viktig bok som med logiska resonemang förklarar hur energi-läget ser ut i världen. Författarna har ett tydligt helikopterperspektiv med fakta och siffror på ett lättförståeligt sätt. En "måste-bok" för alla som vill förstå hur läget ser ut och vart vi är på väg."

-Eva Pettersson chefred. på tidningen OM omställning

 Klicka på bilden för att läsa om hur du hittar till vårt seminarie. 

Hoppas vi ses i Göteborg nästa vecka!

Handelsmän som odlar frön av tvivel

Sedan några dagar finns nu en mycket sevärd dokumentär att se på tuben: "Merchants av doubt". Titeln är hämtad från den eminenta boken med samma namn som är skriven av Naomi Oreskes och Erik M. Conway.

Oreskes är historieprofessor vid Univsersity of California (UCLA) och bland annat känd för hennes vetenskapliga studie "Beyond the ivory Tower" som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science. En studie som citerats av många i kampen för en saklig diskussion när det gäller forskningen inom klimatfrågan. Erik M. Conway är historiker vid NASA:s Jet Propplsion Laboratory.

Vi vill i första hand rekommendera boken Merchants of Doubt som bjuder på många skakande exempel på hur fakta kan manipuleras och framställas felaktigt av ett fåtal kända personer genom Pr-byråer. Syftet är att skapa tvivel och debatt inom olika forskningsområden där det kanske 99 % råder enighet om de centrala slutsatserna. Att sälja dåliga och hälsofarliga produkter går ju bra om det finns tvivel om att de faktiskt är dåliga. Eller annorlunda uttryckt: Så länge de flesta människor inte vet om att det finns överväldigande evidens för en produkts skadliga effekter på människa och natur- kan de säljas i massiv skala.

Merchants of doubt

I vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet hänvisar vi bland annat till Oreskes och Conways bok. Nedan kan ni läsa ett utdrag ur kapitel 5 "Nordsjön -Oljeskatter som försvinner" som handlar just om att odla tvivel när det gäller kunskaper om Peak Oil. Avsnittet handlar om hur en förnekelserapport om Peak Oil kunde få så skrivas så okritiskt utan någon hänvisning till rådande forskning i ämnet. Rapporten skrevs och presenterades Øystein Noreng -norsk ekonom och professor i Petroleum Economics and Management vid BI Norwegian School of Management i Oslo.

Citat ur Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet:

"Hur Finansdepartementet kunde godkänna en rapport med så fundamentala brister och utan någon som helst vetenskaplig granskning kan först tyckas märkligt. Framför allt hur denna rapport kunde få skrivas på uppdrag av en ekonom med en uppenbar intressekonflikt att skriva den sakligt. Varför lät man inte exempelvis en ekonom (som inte kom från oljeindustrin) och en geolog tillsammans skriva? Det hade kunnat ge ett helhetsperspektiv med vetenskaplig tyngd. Norengs presentation i Rosenbad pekar otvetydigt på att det funnits ett ekonomiskt eller politiskt intresse att undvika kritik, offentlig debatt och granskning kring ett problem som man vet kommer tvinga fram stora ekonomiska och politiska förändringar. På detta sätt odlar man missvisande frön av tvivel om problemets innebörd för att skapa en helt annan, egentligen irrelevant, debatt.

Om det råder debatt och tvivel om problemets natur, krävs heller inga tydliga åtgärder eller någon offentlig diskussion för att hantera det. Det här är en känd och effektiv taktik och var precis den som tobaksindustrin använde sig av under 1950- och 1960-talen. Efter genomgång av tobaksindustrins egna dokument har det framkommit att industrins egna forskare redan i början av 1960-talet inte bara visste att rökning orsakade cancer, utan också att nikotin var beroendeframkallande. Trots detta förnekade tobaksindustrin detta långt in på 1990-talet och drev sina mest omfattande reklamkampanjer för rökning under 1950- och 1960-talen, precis under den period när överväldigande forskningsrapporter kom fram till ett tydligt samband mellan rökning och cancer och försämrad hälsa. Genom att anlita mycket skickliga PR-byråer och nyckelpersoner med stort inflytande i forskarvärlden och med ekonomisk och politisk uppbackning, skapade man alltså debatt i en fråga som det bland forskare rådde konsensus kring. 

När det gäller Peak Oil slås man av likheterna. De flesta geologer, seriösa forskare, ekonomer och säkerhetsanalytiker är eniga om att Peak Oil är ett geologiskt fenomen som vi måste förhålla oss till och som innebär stora utmaningar för människans fortsatta energitillgång och därmed ekonomiska utveckling. Enligt alla dessa måste vi anpassa oss till denna nya verklighet i tid genom att bygga en ny infrastruktur och en ekonomi som inte är beroende av ökad tillgång till fossila bränslen. Just nu råder det en vilseledande debatt som drar allmänheten bort från den kunskap som krävs för handling och den politiska och ekonomiska förändring som måste ske för att världens minskade oljeexport ska kunna hanteras utan stora anpassningsproblem".

Norengs märkliga presentation i Rosenbad bevittnade vi på plats och har vi skrivit om tidigare. Även riktiga professorer som Tad Patzek har smulat i sönder Norengs påståenden.  

Har man inte tid eller känner att engelskan inte är tillräcklig kan man med fördel se den prisbelönta regissören Robert Kenners dokumentär nedan istället:

Frakt med luftskepp vilar på ohållbar luft

I måndags sände vetenskapens värld ett program som fokuserade på möjligheterna
att i framtiden kunna använda luftskepp klimatsmart och hur de skulle kunna konkurrera med flyg och lastbilstransporter av gods.

Vi reagerade dock på att programmet bara skrapar på ytan av problemen med luftskeppen. För om de ska vara klimatsmarta och kunna räknas hem ekonomiskt är det minst sagt tveksamt hur varken väte eller helium ska göra det möjligt.

Helium bildas förvisso i stora mängder i jordens innandöme men det mesta sipprar ut i atmosfären i extremt okoncentrerade doser. Hittills har vi därför framställt helium ur naturgas där förekomsten är högre och lättare att hantera. Men naturgas är en fossil energikälla som är en ändlig och som blir allt dyrare att utvinna.

Vätgas då? Även vätgas utvinns idag främst från naturgas. Den kan framställas genom elektrolys men det är mycket ineffektivt och dyrt. Däremot kan det vara intressant att framställa vätgas i små skala ur biogas men vi tvivlar dock på att detta räcker för storskalig framställning för att luftskepp ska kunna transportera gods. Om någon räknat på detta, får de gärna kommentera.  

Naturgasen som i huvudsak består av metangas är dock inte klimatsmart. Vid utvinningen av naturgasen sipprar det ut metangas och vid förbränningen bildas koldioxid. En ökad efterfrågan på helium eller vätgas skulle därför leda till en ökad utvinning av naturgas och därmed ökade utsläpp av växthusgaser.

Enligt en rapport för brittiska Department of Energy and Climate Change från 2013 bidrar konventionell naturgasutvinning som används för elproduktion till mindre utsläpp än skiffergas men bidrar ändå till ökade utsläpp. Rapporten som professor David MacKay och Dr. Timothy J Stone står för visar att skiffergasutsläppen endast slås av utsläppen från kolkraftverk vid deras livscykelanalys.

Utsläpp från naturgas i olika former samt kol

Diagram ovan är hämtat från rapporten "Potential Greenhouse Gas Emissions Associated with
Shale Gas Extraction and Use", David MacKay och Timothy J Stone, Department of Energy and Climate Change, 2013, sida 5

Samtidigt har vi tidigare skrivit om hur forskaren Robert Howarth och sina kollegor vid Cornell University visat att över en 20 års period bidrar skiffergasen med mer växthusutsläpp/gaser än både kol, konventionell naturgas och olja! Vidare visar Howarths uträkning/estimering att över 100 år är skiffergasen lika stor utsläppsbov som kolet och värre än den konventionella naturgasen.

Naturgas och med den ekonomisk lönsamhet i storskalig helium/vätgasproduktion är därför luftskeppens största fiende, inte huruvida de riskerar brinna upp i luften likt Hindenburg (som troligen brann upp i huvudsak på grund av dåligt säkerhetstänkande och brandfarligt material).

Visst hade det varit trevligt med luftskepp som kunde ersätta långväga transporter med flyg och lastbil men så länge det ska ske med vätgas eller helium går det knappast att räkna hem på miljömässiga eller ekonomiska grunder.

Men kika gärna på vetenskapens världs program om luftskepp och fundera själva.

Klicka på bilden för att komma till programmet eller här. 

En oväntat snabb elektrisk rysk rockad och Tesla möter holländsk fars

Vi är nu äntligen klara med förberedelserna inför bokmässan i Göteborg den 24-27 september, därav den lägre aktiviteten på bloggen de senaste veckorna. På bokmässan som är Sveriges största, kommer vi ha egen monter där vi signerar vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet och bjuder på lite överraskningar. Klockan 17.20 under torsdagen (24/9), kommer vi att intervjuas av Staffan Dopping i ett seminarie om vår bok på Internationella torgets stora scen. Det kommer filmas av både oss och mässarrangören så den som missar det kommer kunna se det i efterhand.

Nu till dagens inlägg!

Money talks and bullshit walks som man säger i USA. Detta gäller sannerligen den envetna smutskastning mot Tesla Motors -elbilar generellt- eller för den delen något form av transportmedel som hotar rådande dinosaurier.

I fredags fick Johan en artikel med titeln Sverige behöver inte ha en eltransportparadox publicerad i Dagens Samhälle och den har nu bäring för ett annat aktuellt fall- Holland. Men ha lite tålamod för det kommer vi till strax. Först lite minirepetition för den som inte följt elbilen och Tesla Motors resa fram till nu.  

Elbilen och eltransporter generellt har allt sedan konkurrensen inom transportsektorn effektivt sattes ur spel med start i USA under 1920-talet, framförts som sämre alternativ utan en chans att matcha oljedrivna fordon. Som vi skriver om i vår bok och som vi tog upp nyligen i ett annat inlägg på detta tema, var det inte diesel och bensinmotorns egenskaper som slog ut elbilen och eltransporterna i USA.

Ändå är det ständigt fokus på att elbilen inte ens bör byggas för att världens elproduktion i huvudsak kommer från kolkraftverk, att de ändå aldrig kan ersätta dagens runt två miljarder bensin- och dieselbilar för att de kräver fossil energi för att produceras. Men vad är det kortsiktiga alternativet för en konsument IDAG som ändå tänker köpa en ny bil, inte kan ta cykeln till arbetet och när buss och tågkommunikationerna inte fungerar?

Allt är inte svart eller vitt. "Antingen kör alla elbil" eller "så kör vi alla bensin- och dieselbil" tills det inte går längre för att tillgången till billigt fossilt bränsle börjar minska. Elbilen kan vara ett komplement, en brygga till något bättre men är inte en universal lösning för ett problem som i grunden handlar om hur vi transporterar oss och konsumerar och producerar prylar på ett ohållbart sätt.

Allt sedan entreprenören och ingenjören Elon Musk och sitt team slog världen med häpnad med supersportbilen Tesla Roadster 2008 som kunde köra 26 mil på en laddning och med steglös acceleration kunde göra 0-100 på 3,7 sekunder, har det odlats frön av tvivel här och var. Det var ju en bil för de superrika, en opraktisk cab för Kaliforniens varma klimat...

Teslas och Elons svar var att detta bara var första steget av tre. Ett litet nystartat bilföretag hade ju inte dykt upp på årtionden utan att gå under i USA. Att dessutom inrikta sig på elbilar som ingen annan biltillverkare fokuserade på var dödsdömt och att "be om det", enligt många bilanalytiker. Steg ett var därför bara att visa att även det mest prestigefyllda segmentet kunde matchas av elbilar om de byggdes från grunden som just elbilar. Det var även, enligt Elon Musk nödvändigt att börja i mycket små volymer för att kunna bygga upp företaget, för få kapital och kompetens för större volymer i senare steg.

Steg 2 var därför att bygga en säker, mångsidig och praktisk elbil som kunde slå sig in på en annan nisch, premiumlyx-nisch -segmentet. Fortfarande för dyr för de allra flesta men i mycket större volymer än tidigare.

Men återigen kom ett muller av "kritik". En sådan bil skulle ju inte kunna byggas, den skulle aldrig slå, ja ni hajar. Men ännu en gång överraskade det lilla bilföretaget. Tesla Model S som bilmodellen nummer två döptes till fick bland annat betyget krocksäkraste bilen som testats i Nordamerika och oberoende Consumer Reports högst betygsatta bil någonsin, se videon nedan.

Vem hade trott för 7 år sedan att Porsche och BMW:s respektive högsta chefer skulle säga att ett litet företag vid namn Tesla Motors satt ribban för hela bilindustrin för hur elbilar ska byggas? Att det skulle säljas fler Tesla Model S under ett år i Sverige än alla Porsche-modeller tillsammans?

2017 kommer Tesla att börja leverera en ny mindre bilmodell, Tesla Model III som de flesta bilanalytiker idag inte tror kommer kunna matcha övriga biltillverkares motsvarigheter som "händelsevis" släpps samma år. Den är fortfarande för dyr för majoriteten av bilköpare med ett pris runt 400.000 SEK men den som tänker några schackdrag till inser att priset inte egentligen är 400.000. För om Tesla, vilket vi tror de kommer göra, gör det möjligt att ladda Model III på Teslas redan byggda snabbladdstationer i Sverige (och resten av Västeuropa), kommer en köpare av en Model III för 400.000 lätt tjäna in 150.000 i bränslekostnader om bilen körs i 8-10 år på samma batteri. Dagens Model S kommer med 8 år batterigaranti och det är därför rimligt att det går att köra minst två år till utan att räckvidden minskat särskilt mycket.

Om man kompletterar laddningen på snabbladdstationer genom att ladda hemma blir bränslekostnaden fortfarande endast 3-4 kr "litern". Om man dessutom har möjlighet att ladda på egenproducerad el kan det bli ännu billigare.

Samtidigt är Elon Musk inte så korkad att han tror att Tesla Motors plötsligt kan skölja över världsmarknaden med miljontals bilar likt GM och Toyota.

Vad det handlar om är att visa världen att det finns alternativ och skapa en efterfrågan som sprider sig till andra biltillverkare som tvingas erbjuda även seriösa elbilar. Att sedan Tesla kommer försöka bygga fler gigantiska batterifabriker för att få ner priset på bilarnas batterier ytterligare och tillverka elbilar som kanske går för 250 000- 300 000 kronor är ju självklart. Model III bör därför ses som steg 3 av fler steg mot billigare elbilar.

Men kanske blir fokus för Tesla Motors så småningom istället hushållsbatterier och batterier för olika fastigheter vilket potentiellt är en mycket större marknad där konkurrensen än så länge är mycket mindre än på bilmarknaden.  

Nu till Holland som tycks bli en ny eltransportparadox, åtminstone sänder regeringen sådana signaler. Via learnbonds nås vi av nyheten att den redan mycket låga skatten på elbilar på 4 procent ska behållas med undantag för elbilar som kostar över 50 000 euro. Eftersom en Tesla Model S kostar betydligt mer än detta och är enda rena elbilen som ligger i prisklassen över 50 000 euro (superelsportbilar räknar vi inte) är undantaget helt klart riktat bara mot Tesla Motors.
Vilka ligger bakom förslaget? Enligt den holländska ekonomen Mathijs Bouman ligger den holländska återförsäljarkedjan Bovag och biltillverkaren och importören Rai bakom lagen.

Bouman skräder inte med orden:

"Detta är traditionella biltillverkare och återförsäljare som använder sitt politiska inflytande för att sätta hinder för en ny och potentiellt farlig konkurrent. Som resultat får konsumenterna ta smällen och den teknologiska utvecklingen för elbilar saboteras."

Varför är detta en paradox? Jo i Holland återfinns nämligen den anläggning/fabrik som sätter ihop Teslas europeiska bilar och landet har gjort sig kända för att välkomna Teslas elbil Model S. Redan i slutet av förra året rullade 167 Tesla Model S på Amsterdams flygplats efter att två taxibolag gemensamt beställt dessa. Förhoppningsvis är detta bara ett desperat försök av holländska bilåterförsäljare och andra biltillverkare som blivit nervösa över Teslas framfart i landet och övertygat holländska politiker "att något måste göras". Det är inget annat än fulspel på högsta nivå,

En oväntat snabb elektrisk rysk rockad
Vi avrundar detta långa inlägg med lite spännande nyheter från Ryssland. Landet som står för cirka 40 % av Sveriges olja och är världens näst största oljeproducent, har nämligen i ett dekret undertecknat av premiärminister Dimitry Medvedev nu gjort klart att SAMTLIGA BENSINSTATIONER i Ryssland ska ha laddmöjligheter för elbilar senast i november 2016! Du läste rätt! Vi tackar Tesla Club Sweden för att ha fångat nyheten och mycket annat i ett läsvärt inlägg.

Kanske beror detta på att oljepriset mer än halverats sedan juli förra året vilket gör att ryska staten nu måste förmå ryssarna att använda mindre av den ryska oljan och de subventionerade bränslepriserna i landet. Eller så planerar man nu för vad det ryska finansministeriet meddelade redan 2014: landet har nått eller når Peak Oil- maximal oljeproduktion inom ett par år och sätter på detta sätt effektivt in åtgärder för att successivt minska oljeberoendet inom persontrafiken. Det är förstås även politiskt godis för massorna och något Putin och Medvedev kan peka på när de är ute och reser, kanske när de träffar sina kinesiska kompisar som leder eltransportutvecklingen med råge.

Än så länge får vi fortsätta att skämmas för svenska politiker som sänder allt annat än tydliga signaler och spelregler till konsumenter och företag i Sverige som vill ställa om transportsektorn och minska oljeberoendet. Det börjar bli bråttom för Sverige nu. Så länge får vi hoppas att Göteborg med sin nya elbussar skapar lite ringar på vattnet i andra städer och att de allt fler elbilsägarna i Sverige sätter press på politikerna.

Elbilar kan vara inte bara de bästa utan även de billigaste bilarna, om de bara får chansen och om vi har lite tålamod.  

Kinas nya flygbas -större än alla andra i Sydkinesiska havet

Mycket händer i Sydkinesiska havet och Sydostasien som det inte skrivs särskilt mycket om i västerländsk media men som är viktigt att känna till om man vill förstå helheten och få en glimt av framtiden.

Kinas ökade militära närvaro i Sydkinesiska havet fortsätter samtidigt som anspråk på öar och naturresurser i Östkinesiska havet pågår mellan stormakterna Japan och Kina. I maj förra året rapporterade vi tex om att  Kinas plötsligt förflyttade en kinesisk oljerigg in i den Sydkinesiska havet, ett omtvistat område mellan Vietnam och Kina.

Eskorterat av ett 80 -tal kinesiska fartyg varav ett stort antal från Kinas flotta, lotsades oljeriggen  
vid namn HD-981 fram till Paracelöarna, ett område som tidigare ockuperats av Kina men som sedan 1976 kontrollerats av Vietnam.

Det var förstås bara ett i raden av händelser som skett i Sydkinesiska och Östkineiska havet de senaste par åren. Bara att haven kallas kinesiska rör sig säkert upp känslor hos många då de är så enorma och sträcker sig långt utanför Kinas kustremsa och kinesiska öar.

Via Asia Maritime Tranparency Intiative (AMTI) kan vi en mycket läsvärd analys läsa hur Kina just nu färdigställer en kinesisk flygbas vid Spratleyöarna i Sydkineiska havet som kan komma att få stor betydelse för landets politik och på sikt även militära förmåga i området.

Basen som internationellt än så länge omnämns Fiery Cross reef tillhör de omtvistade Spratleyöarna som Kina, Vietnam, Filippinerna, Taiwan och Malaysia gör anspråk på. Basen som egentligen är en liten atoll med en vacker lagun har under snart 10 års tid byggts upp och omarbetats för att nu ha en till synes fullskalig flottbas och en 3000 meter lång land- och startbana kapabel att hantera alla typer av flygplan.

Detta sker vid en tidpunkt när USA steg för steg tvingats skära ner sina hangarfartygsflottor men samtidigt omfördelar sina resurser mot Sydkinesiska havet. Redan 2012 klargjorde en av de högsta befälhavarna för amerikanska Stillahavsflottan att Kina är prioritet före allt annat.

Nu är i Kina i slutfaserna av Fiery Cross som enligt Timothy Heath, militär expert vid Rand Corporation kommer kunna ta emot alla typer av flygplan så som jättetransportplan, bombplan, övervakningsplan, stridsplan, trupp och transportplan mm.

Karta över öar i Sydkinesiska havet

Som ni ser ligger Spratleyöarna mycket strategiskt till och granskar man grafiken i AMTIS artikel kan man bland annat konstatera att det kinesiska spaningsplanet Y-8 X kan täcka in i praktiken hela Indonesien, Filipinerna och Vietnam när de utgår från den nya flygbasen Fiery Cross.

I Sydkinesiska havet har sedan tidigare även Taiwan, Malysia, Vietnam och Filipinerna en bas var av liknande karaktär men inte alls samma storlek. Närmast Fiery Cross ligger Vietnams flygbas på Spratleyön men den klarar bara att hantera mindre last- och övervakningsplan med en landnings- och startbana på 550 meter.

Fiery Cross -basen 22 januari 2006

Bilden är en skärmdump från CSIS video

Fiery Cross -basen 28 juni 2015

Bilden är en skärmdump från CSIS video

Vad har hänt sedan 28 juni i år då? Klockan 12:26 idag kikade vi på Fiery Cross reef via Google maps och kunde då observera minst 8 stora fartyg i den blå lagunen där Fiery Cross- basen har sin hamn. Samtidigt kunde vi se minst 5 större fartyg till synes som skydd, endast ett par distansminuter utanför inloppet till hamnen.

För att se hur byggandet av flyg och hamnbasen Fiery Cross utvecklats kan man kika på nedanstående video av Centre for Strategic and International Studies, CSIS:



Till en början väntas Kina mest använda ett av sina mest använda stridsplan, Shenjang J-11 innan hangarer är klara för att hantera andra mer resurskrävande plan.

Enligt Mira Rapp-Hooper chefen för AMTI, florerar rykten om att Kina planerar att bygga ytterligare en kinesisk flygbas kring Sprayleyöarna, liknande den på Fiery Cross Reef. Timothy Heath vid RAND menar att om detta stämmer finns flera givna strategiska fördelar med det. Det skulle skulle skapa operationell redundans genom att Kina kan sätta in fler flygplan i luften än övriga rivaler och därmed lättare kan ta kontroll över luftrummet.

Att endast ha en flygbas vid Spratleyöarna vid en eventuell militär konflikt gör dessutom att Kinas militära förmåga sårbar för attacker. Att ha två mångsidiga flygbaser och dessutom hamnar innebär därför inte bara en större kapacitet utan även större säkerhet.

Om nu Fiery Cross skulle utsättas av en attack från en amerikansk hangarfartygsflotta skulle den sannolikt inte vara mycket till match men mot övriga rivaler inom Sydkinesiska havet kan den innebära en avgörande skillnad.

Heath menar dock att Fiery Cross i första hand bör ses som ett sätt för Kina att upprätthålla kontrollen över Spratleyöarna och övriga anspråk inom Sydkinesiska havet. Det ligger knappast i Kinas intresse att hamna i en militär konflikt med tex Vietnam eller Filipinerna då det snabbt skulle kunna eskalera till något bortom Kinas kontroll.

Landet är mån om sin ekonomiska handel med sina grannländer men driver helt klart en expansionistisk politik inom Sydkinesiska havet och i hela Sydostasien. Detta inbegriper militära maktmedel som i huvudsak är symboliska än så länge men är särskilt tydligt inom den ekonomiska sfären. Kinas/BRICS nystartade världsbank och egenstartade utvecklingsbank som vi skrivit om tidigare är tydliga exempel på det och signalerar att Peking inte bara har regionala ambitioner utan i högsta grad globala. Givetvis en naturlig följd av att Kina är i behov av enorma mängder ändliga naturresurser som måste importeras för att landets ekonomi ska fungera. Framtidens kort är osäkra och därför bygger Kina även en flotta kapabel att i likhet med USA skydda landets ekonomiska intressen globalt.

Tidigare har vi även skrivit flera inlägg om Kinas möjliga väg mot supermaktpositionen.    

Lyssna gärna på intervjun med Timothy Heath och fundera själva.

Invintring: Myrsyra-behandling av bisamhällena

Johan slutskattade sin honung från sina tre bisamhällen i Dalarna för en vecka sedan och har under veckan rört honungen för att få en fast honung. Rörningen blev nog bra att döma av konsistensen men säker vet vi först om några veckor. Nästa år ska vi filma när Johan rör honungen också då det inte hanns med denna gång.

Idag har Johan dock gjort det första momentet av invintringen, myrsyra-behandlingen. Just den här metoden är nog ny för de flesta biodlare i Sverige då den mest används i Tyskland, Johan blev tipsad om den av den tyska biodlare Christoph som bor i Dalarna.

I videon nedan får ni lära er mer om vad det är och hur det går till. Nästa steg är att ge bina en sockerlösning som ersättning för en del av den honung Johan lagt beslag på. Johan har dock låtit bina behålla nästan hälften av den sista honungen för att det ska vara så naturligt som möjligt och använder endast ekologiskt socker. Blir förmodligen en film om sockermatningen också.

Säsongen avslutas i oktober med en oxalsyra-behandling, även den mot varoakvalstret/parasiten. Alla dessa metoder sker dock med naturliga ämnen tillåtna för såväl ekologisk och Krav-odling.

Trevlig söndag!

Johan får debattartikel publicerad i Dagens Samhälle

Dagens Samhälle har nu publicerat debattartikeln "Sverige behöver inte ha en eltransportparadox" som Johan har skrivit. Artikeln har samma tema och utgångspunkt som tidigare inlägget Sverige och eltransportparadoxen. Mer om behovet av eltransporter kan ni läsa i tidigare inlägg på samma tema.

Givetvis svårt att få med så mycket i en debattartikel men i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet ägnar vi ett helt kapitel åt vad vi kallar eltransporternas återkomst. Där tittar vi på elbilens historia, utvecklingen inom järnvägen, podcars, elbussar, Folkbanan, Hyperloopen mm och rollen de har att spela nu och framöver.

I diskussioner om eltransporter hamnar fokus lätt på elbilen men det är eltransporter generellt med elbilen som ett komplement vi är ute efter. I omställningen av fossilberoendet gäller det att minska oljeberoendet så snabbt som möjligt och då är eltransporter en brygga in i framtiden. Väl medvetna om att det går åt hela 27 liter olja bara för att producera ett bildäck inser man snabbt att masskommunikationer är det som krävs för att verkligen minska oljeberoendet.

Tåg, spårvagn och nya typer av transportmedel som podcars och småningom Hyperloopen har framtiden för sig men i en övergångsfas tror vi även elbilar, särskilt autonoma även har en viktig roll att spela.  

I början av juli skrev vi en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle, då med temat svensk krisberedskap.

Läs gärna Johans debattartikel nedan och fundera själva.

Recension av Stjärnfall

Stjärnklart av Lars Wilderäng

Johan har nu läst och lyssnat klart på författaren och bloggaren Lars Wilderängs/Cornucopias senaste roman, Stjärnfall. Det föll sig så att han lyssnade till den skicklige berättaren Johan Holmbergs intalade version ungefär halva boken och andra halvan lästes som inbunden bok.

För er som inte läst Wilderängs romaner är detta den andra delen i en serie som inleddes med Stjärnklart.

Nedan följer en recension av Stjärnfall. Vi varnar för spoilers även om vi inte avslöjar några detaljer.

Wilderängs författarskap hittills kan sammanfattas med spänning i tempo där fiktion varvas med lärorika fakta om hur man överlever stora omställningar och hot i modern tid.

I den första boken Stjärnklart presenterades ett antal karaktärer och grupper av människor som alla ställs inför samma apokalyptiska hot. Läsaren får snabbt en inblick i hur bristande Sveriges krisberedskap blivit och hur detta kan användas emot oss när vårt teknikberoende samhälle lätt kan sättas ur spel. Wilderäng visar dock att hoppet vilar hos de som med kunskaper och materiella förberedelser kan anpassa sig och möta stora förändringar.  

Wilderäng nyttjar fiktionens gränslösa möjligheter med ett tillspetsat och extremt snabbt förlopp där plötsligt en ny hotbild för Sverige och hela världen dyker upp. En till synes överlägsen motståndare som utnyttjar vårt moderna samhällets svagheter.

Hade det inte varit för detaljerna och de fakta som Wilderäng lutar sig på för att skapa trovärdighet och koppling till verkligheten hade såväl Stjärnklart som Stjärnfall varit som vilka sciencefiction-romaner som helst. Men det är de inte.

För i väntan på Stjärnfall var det nog många av Stjärnklarts läsare som åtminstone tog sig en ordentlig funderare över sin/familjens egen krisberedskap. Första boken bjöd på många praktiska tips för hur man kan hantera det faktum att maten snabbt kan ta slut på hyllorna i affären om tex inte transporterna kommer fram. Ett annat problem som blir tydligt när elektroniken inte fungerar är att betalningssystemen kapsejsar eftersom få har kontanter numera.

Svenska hushålls i praktiken obefintliga livsmedels- och energiberedskap blev tämligen uppenbar i första boken och satte förhoppningsvis eld i baken på en hel del läsare där.

Stjärnfall tar avstamp i den spänning och de olösta trådar läsaren med olidlig väntan lämnas med i Stjärnklart. Hur ska det gå för favoritkaraktärerna, vilka kommer överleva, vad får elektroniken att sluta fungera och kan det förhindras? Stjärnfall kommer med en del nya överlevnadstips men i huvudsak lyfts spänningstemperaturen från hög till mycket hög. Det är givetvis en smaksak om man gillar mer djupgående beskrivningar av respektive karaktärs hantering av apokalypsen men Stjärnfall har med både starka kvinnor och män som ställs inför samma öde.

Har man inte läst första boken rekommenderas att man väljer läseboken framför ljudboken då det annars kan vara svårt att hänga med ibland. 

Johan ser fram emot fortsättningen och rekommenderar boken för båda könen. Böckerna bör inte bara läsas för att få sig riktigt spännande läsning av en svensk författare som vågar blanda samhällskritik och fiktion utan för att faktiskt lära sig något som kan vara användbart inför de växande utmaningar som vi står inför.    

Johan vill även passa på att tipsa om Wilderängs två första böcker Midvintermörker och Midsommargryning för de som missat dessa. Två böcker som med rafflande spänning på ett trovärdigt sätt fångar Sveriges bristande försvarsförmåga och vad det innebär i det nya säkerhetspolitiska läget i Östersjön.

Wilderängs tre senaste böcker är utgivna av Massolit Förlag och finns att köpa

på tex: 

• Adlibris

• Bokus

• CDON

Finns säkert snart på bibliotek och i en välsorterad bokhandel också.