Olja för torskar- Det skruvade handelssystemet del 2

Ja så skulle uppföljaren till vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet kunna heta. I inledningen av vår bok skrev vi nämligen:

"Vem gillar inte blåbär? Saftiga, näringsrika och det finns massor av dem i de svenska skogarna, mer än nog till oss alla. Sannolikheten att du finner några svenska blåbär när du köper sylt är däremot mycket liten, då hela 80% av Sveriges blåbär går på export. De innehåller nämligen fler nyttiga antioxidanter än de bär vi i stället importerar från främst Ukraina och Polen. Länder som Kina och Japan betalar bra för de svenska blåbären som därför skickas dit för att användas i hälsokost och
mediciner".

Läs hela inledningen här och recensioner och kommenterar till boken finner ni ovan.

Svt rapporterar nu att cirka hälften av den torsk som säljs i Sverige har fraktats i runda slängar två varv runt jorden innan den hamnar i svenska frysdiskar. Torskimportörer som Findus skeppar nämligen torsk fångad utanför Norge till Kina för att sedan fileas och skeppas tillbaka, för att slutligen transporteras till Sverige.

Enligt Henrik Hjalmarsson VD på Findus är anledningen:

"En av fördelarna vi har i Kina i dag är att det finns väldigt mycket kompetens runt att filea för hand, så vi kan få fram en väldigt högkvalitativ produkt. Man får ut så mycket större del av fisken som kommer konsumenterna till godo och det gynnar den totala försörjningskedjan".

Det är alltså inte billig arbetskraft som gör att man filear torsken i Kina utan kompetensen bland arbetarna där som ger mer fiskkött kvar per filé...Jovisst det är säkert en del av förklaringen men billig arbetskraft är nog huvudorsaken -skulle inte en svensk eller norrman kunna lära sig filea likt en kinesisk arbetare med tillräcklig träning? Varför inte låta arbetslösa ungdomar i Sverige utföra detta arbete, de kan ju arbeta billigt...

Men sen var ju det där med oljan och transporterna också. För även om lönerna skulle vara i princip noll i Kina (vilken de långt ifrån är, faktum är att de stiger i takt med att fler kineser får bättre levnadsvillkor) måste transporterna och därmed tillgången på billig olja hela tiden finnas där för att detta handelssystem ska fungera. Med andra ord utan billig olja för framställningen av diesel och bunkerolja till fartygen och kylsystemen samt i tillverkningen av plaster etc blir det mer lönsamt för produkter och råvaror som kan tillhandahållas lokalt och regionalt att göra just det.

Det är säkert svårt att föreställa sig höga driftskostnader för fartyg idag med ett oljepris som mer än halverats sedan ett år tillbaka. Men det behövs inte, just nu dras många företag med minskad efterfrågan och fallande priser. Det innebär att även om oljepriset ligger kvar på dessa låga nivåer och inte når tillbaka till 90-100 dollar fatet på flera år kommer rederier tvingas minska sina kostnader om de ska kunna fortsätta leverera vilket inte bara löses med större och färre fartyg. Det kan innebära att fler mindre och medelstora företag som befinner sig närmare sina marknader kan konkurrera på grund av kortare transportsträckor samt en ökad automatisering inom tillverkningen.

Det kan till och med gå att anställa några relativt dyra svenska arbetare om produktionen och försäljningsplatsen är tillräckligt nära konsumenten...Särskilt när produkterna är av hög kvalité.

Vad kan man då göra som konsument åt detta? Ska man nu köpa torsk är det inte all torsk som går till Kina och tillbaka. COOP:s torsk tex fileas i Sverige eller Polen och torsk under Änglamarks varumärke i Litauen, det är ju åtminstone lite närmare...

Förutom den ekonomiska vinsten så kanske den här artikeln kan motivera den mest klimatskeptiska/miljöfrånvända personen.

Johan har tidigare intervjuats om vår bok Olja för blåbär och det skruvade handelssystem i P4-dalarna.  

Se gärna inslaget nedan samt läs mer om det på Svt.