Nej du Sonesson, Sverige bör inte provborra efter olja i Östersjön

Redan i vårt allra första inlägg på den här bloggen "Vad är ett stort Oljefynd?" (den 6 september 2011), konstaterade vi att endast ca en tredjedel av den olja som finns i ett oljefynd generellt kan utvinnas. Resten är av geologiska eller ekonomiska skäl inte möjliga att ta upp. Detta är det många journalister som missar och därför ofta blandar ihop utvinningsbar olja, det som kallas reserver, med den totala mängden olja som finns i ett fält, det som kallas resursen.

Bild med fullständiga rättigheter av professor Tad Patzek

Men det får ändå ses som rätt anmärkningsvärt att en ledarskribent i en stor tidning skriver en artikel med budskapet att Sverige bör provborra efter olja i Östersjön då det är baserat på felaktig information och bristande kunskaper.

I Dagens Industri skriver nämligen ledarskribenten Jenny Sonesson att det finns mycket olja att hämta och med stor ekonomisk vinning för Sverige... Sonesson skriver bland annat följande:

"Enligt Energimyndigheten behöver Sverige olja till minst 2025. Mycket pekar på betydligt längre. Energy Information Administration, USA:s motsvarande myndighet, beräknar att oljans andel av det globala energianvändandet är hela 33 procent år 2030. I en värld där olja, trots dagens låga pris, på sikt kommer att bli en alltmer sällsynt och dyr råvara..."

"Fynd av svensk olja uppmärksammades redan av Linné på 1700-talet men utvinningsbar sådan har endast hittats i mindre skala på Gotland. Öster om ön tyder mycket på att det finns stora fyndigheter av både gas och svart guld. Området heter Dalders och bedöms ruva på 200 miljoner fat olja i den svenska ekonomiska zonen."

"Om detta stämmer skulle Sverige kunna säkra omkring 20 procent av oljebehovet för de kommande 20 åren. Med dagens oljepris motsvarar det en skatteintäkt på uppemot 50 miljarder kronor. Utvinning skulle även skapa jobb enligt vedertagen norsk beräkningsmodell. Provborrningen genererar 200 årsarbetstillfällen. En utbyggnad skulle skapa 14.200 årsarbetstillfällen under tre till fem år."

Nej, det finns inte 200 miljoner utvinningsbara fat olja i Daldersstrukturen. Enligt den senaste analysen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns det mellan 69 till 119,5 utvinningsbara fat olja (11-19 miljoner m3) inom den svenska delen av Dalders-området. I SGU-rapporten "Bedömning av olja och gas i berggrunden inom svenskt marint territorium och ekonomisk zon, främst Östersjön – en översikt" finner ni flera översiktsbilder över Daldersstrukturen.

Hur var det med där om 20 % av oljebehovet per år år i 20 år som Sonesson menar motiverar ett godkännande att det privatägda bolaget OPAB, som tidigare till hälften var statligt ska få provborra i den svenska delen av Daldersområdet? Nej det stämmer inte på långa vägar.

Leveranser av olja, inklusive färdiga oljebaserade drivmedel som diesel, bensin, flygfotogen och eldningsolja mm var enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutets (SPBI) senaste rapport, efter export av raffinerade svenska bränslen (som framtagits av den importerade råoljan): ca 10,3 miljoner m3. Omräknat i fat för en jämförelse enligt ovan blir detta 64, 7 miljoner fat.

Med tanke på svårigheten att utvinna olja till havs och OPAB:s internationellt sett små erfarenheter rör det sig sannolikt om den lägre delen av spannet 69-119,5 ovan. Detta innebär att om 69 miljoner fat olja kunde utvinnas från den svenska delen av Daldersstrukturen och levereras på ett bräde skulle det räcka till lite drygt 2014 års oljebehov i Sverige. 

Om vi nu leker med tanken att Sveriges oljebehov redan 2015 halverades till ca 32 miljoner fat och låg kvar på denna nivå de närmaste 20 åren skulle, skulle Dalders med 69 miljoner totalt räcka till cirka 5 % per år av oljebehovet.   

Men olja från djuphavsborrning portioneras ut över årtionden och tar flera år att få i produktion. Det är takten vi kan få upp olja som är avgörande, inte bara hur mycket som kan utvinnas och till vilket pris.  

OPAB ja, när det företaget 1969 skulle borra efter olja på Gotland gick det ju inget vidare. Som vi skrev efter ett besök till Sveriges enda kvarvarande oljeborrningsanläggning på ön 2012:

"Från 1969 drevs utvinningen av det statliga oljeprospekteringsbolaget OPAB, därefter av Gotlands -olja AB. Utvinningen blev dock för liten och 1993 avvecklades verksamheten. Av de 323 hål som borrades gav endast 20 till 30 hål någon utdelning".

Så varför skulle det gå bättre denna gång? Eller ännu viktigare, vad är det som säger att ett privatägt bolag skulle sälja eventuellt utvunnen olja till Sverige bara för att oljan kommer från svensk ekonomisk zon. Skatteintäkter? Javisst men oljan säljs på en internationell marknad. Johan visade i sin masteruppsats om USA:s oljeberoende och hantering av oljekrisen 1973-74, att inte ens mitt under oljekrisen var amerikanska oljebolag lojala mot den amerikanska staten utan gjorde affärer med länder som utfärdat oljeembargot mot landet.

I en global ekonomi är nationell energisäkerhet inte längre något givet utan den som betalar bäst och som kan erbjuda bästa möjliga affärsmöjligheter vinner kontrakten. Därför kan de flesta stater bara skydda sig mot sårbarheten oljeberoendet innebär genom att minska det och söka alternativ.

Med en Försvarsmakt som har monterats ner nästan helt och Sveriges överlag bristande krisberedskap är det inte den direkta tillgången till olja som bör prioriteras utan det minskade behovet av den och hur vi hanterar situationer av brist och minskad tillgång till olja. Här är eltransporter för gods -och persontrafik och ett självförsörjande jordbruk på biodrivmedel något som snabbt kan minska oljeimportbehovet och därför bör prioriteras.