Ja så skulle uppföljaren till vår bok Olja för blåbär- Energi, Makt och Hållbarhet kunna heta. I inledningen av vår bok skrev vi nämligen:
"Vem gillar inte blåbär? Saftiga, näringsrika och det finns massor av dem i de svenska skogarna, mer än nog till oss alla. Sannolikheten att du finner några svenska blåbär när du köper sylt är däremot mycket liten, då hela 80% av Sveriges blåbär går på export. De innehåller nämligen fler nyttiga antioxidanter än de bär vi i stället importerar från främst Ukraina och Polen. Länder som Kina och Japan betalar bra för de svenska blåbären som därför skickas dit för att användas i hälsokost och
mediciner".
Läs hela inledningen här och recensioner och kommenterar till boken finner ni ovan.
Svt rapporterar nu att cirka hälften av den torsk som säljs i Sverige har fraktats i runda slängar två varv runt jorden innan den hamnar i svenska frysdiskar. Torskimportörer som Findus skeppar nämligen torsk fångad utanför Norge till Kina för att sedan fileas och skeppas tillbaka, för att slutligen transporteras till Sverige.
Enligt Henrik Hjalmarsson VD på Findus är anledningen:
"En av fördelarna vi har i Kina i dag är att det finns väldigt mycket kompetens runt att filea för hand, så vi kan få fram en väldigt högkvalitativ produkt. Man får ut så mycket större del av fisken som kommer konsumenterna till godo och det gynnar den totala försörjningskedjan".
Det är alltså inte billig arbetskraft som gör att man filear torsken i Kina utan kompetensen bland arbetarna där som ger mer fiskkött kvar per filé...Jovisst det är säkert en del av förklaringen men billig arbetskraft är nog huvudorsaken -skulle inte en svensk eller norrman kunna lära sig filea likt en kinesisk arbetare med tillräcklig träning? Varför inte låta arbetslösa ungdomar i Sverige utföra detta arbete, de kan ju arbeta billigt...
Men sen var ju det där med oljan och transporterna också. För även om lönerna skulle vara i princip noll i Kina (vilken de långt ifrån är, faktum är att de stiger i takt med att fler kineser får bättre levnadsvillkor) måste transporterna och därmed tillgången på billig olja hela tiden finnas där för att detta handelssystem ska fungera. Med andra ord utan billig olja för framställningen av diesel och bunkerolja till fartygen och kylsystemen samt i tillverkningen av plaster etc blir det mer lönsamt för produkter och råvaror som kan tillhandahållas lokalt och regionalt att göra just det.
Det är säkert svårt att föreställa sig höga driftskostnader för fartyg idag med ett oljepris som mer än halverats sedan ett år tillbaka. Men det behövs inte, just nu dras många företag med minskad efterfrågan och fallande priser. Det innebär att även om oljepriset ligger kvar på dessa låga nivåer och inte når tillbaka till 90-100 dollar fatet på flera år kommer rederier tvingas minska sina kostnader om de ska kunna fortsätta leverera vilket inte bara löses med större och färre fartyg. Det kan innebära att fler mindre och medelstora företag som befinner sig närmare sina marknader kan konkurrera på grund av kortare transportsträckor samt en ökad automatisering inom tillverkningen.
Det kan till och med gå att anställa några relativt dyra svenska arbetare om produktionen och försäljningsplatsen är tillräckligt nära konsumenten...Särskilt när produkterna är av hög kvalité.
Vad kan man då göra som konsument åt detta? Ska man nu köpa torsk är det inte all torsk som går till Kina och tillbaka. COOP:s torsk tex fileas i Sverige eller Polen och torsk under Änglamarks varumärke i Litauen, det är ju åtminstone lite närmare...
Förutom den ekonomiska vinsten så kanske den här artikeln kan motivera den mest klimatskeptiska/miljöfrånvända personen.
Johan har tidigare intervjuats om vår bok Olja för blåbär och det skruvade handelssystem i P4-dalarna.
Se gärna inslaget nedan samt läs mer om det på Svt.
Olja för blåbär
2015-07-28
Öppet brev om hotet med användning av AI inom vapentillverkning
I flera tidigare inlägg om artificiell intelligens (AI) har vi rapporterat om hur bland annat Elon Musk, Bill Gates, Steve Wozniak (en av grundarna av Apple) och Stephen Hawking varnat för den extremt snabba utvecklingen inom forskningen av artificiell intelligens. En utveckling som bara inom några år, inte årtionden kan komma att användas mot människor mer än bara i rent militära applikationer.
Inför invigningen av International Joint Conference On Artificial Intelligence (IJCAI) som inleds i Buenos Aires idag, har ledande forskare inom robotik och artificiell intelligens skrivit ett öppet brev där man varnar för den just nu okontrollerade utvecklingen av Artificiell Intelligens. En av huvudpersonerna bakom brevet är svensken Max Tegmark, en av världens mest erkända fysiker som är professor i fysik vid MIT. Max var sommarpratare i P1 2008 och är en av grundarna till Future of Life Institute (FIT) som vi skrivit om tidigare.
1595 forskare inom forskningsområdet robotik och artificiell intelligens har skrivit under brevet men även många andra kända personer, däribland ovan nämnda (förutom Bill Gates) -ni finner listan hela här.
Vad står det i brevet då?
"Autonoma vapen väljer ut och anfaller mål utan mänsklig inblandning. Dessa kan till exempel omfatta väpnade quadrocoptrar som kan söka upp och förinta människor utifrån på förhand definierade kriterier men inkluderar inte kryssningsmissiler eller drönare styrda av piloter på distans där människor tar beslut om slutmålet. Teknologin inom artificiell intelligens har nått en punkt där införandet av sådana system- är praktiskt om än inte lagligt -möjliga inom år, inte årtionden. Och mycket står på spel: autonoma vapen har beskrivits som den tredje revolutionen inom krigföring, efter krutet och kärnvapen"
Många argument har förts för och emot autonoma vapen, till exempel att soldater kan bytas ut av maskiner och att det är något bra då det minskar antalet skadade människor för den som sitter på tekniken men att det samtidigt kan ses som negativt då det sänker tröskeln för att gå i strid. Frågan mänskligheten står för idag är därför om vi ska inleda en väpnad kapplöpning inom utvecklingen av AI. Om en enda militärmakt trycker på för utvecklingen av AI, kommer en global väpnad kapplöpning bli oundviklig och slutpunkten för denna utveckling är uppenbar: autonoma vapen blir morgondagens Kalashnikovs.
Till skillnad mot kärnvapen kräver de inga kostsamma, sällsynta råvaror och de kommer därför bli vanligt förekommande och billiga för alla betydande militärmakter att masstillverka. Det blir då bara en tidsfråga innan de dyker upp på svarta marknaden och hamnar i händerna på terrorister, diktaturer som vill kontrollera sin befolkning, krigsherrar som vill genomföra etnisk rensing, etc. Autonoma vapen är ideala för att utföra lönnmord, destabilisera nationer, förmå befolkningar att lyda och döda specifika grupper utifrån etnisk härkomst. Vi tror därför att väpnad kapplöpning med hjälp av artificiell intelligens inte är välgörande för mänskligheten. Det finns många sätt där AI kan göra slagfält säkrare för människor, särskilt civila, utan att skapa nya verktyg för att döda människor..."
Läs hela brevet här och fundera själva och se gärna tidigare inlägg om artificiell intelligens under den nya fliken "Navigera till rätt inlägg" ovan.
Inför invigningen av International Joint Conference On Artificial Intelligence (IJCAI) som inleds i Buenos Aires idag, har ledande forskare inom robotik och artificiell intelligens skrivit ett öppet brev där man varnar för den just nu okontrollerade utvecklingen av Artificiell Intelligens. En av huvudpersonerna bakom brevet är svensken Max Tegmark, en av världens mest erkända fysiker som är professor i fysik vid MIT. Max var sommarpratare i P1 2008 och är en av grundarna till Future of Life Institute (FIT) som vi skrivit om tidigare.
1595 forskare inom forskningsområdet robotik och artificiell intelligens har skrivit under brevet men även många andra kända personer, däribland ovan nämnda (förutom Bill Gates) -ni finner listan hela här.
Vad står det i brevet då?
"Autonoma vapen väljer ut och anfaller mål utan mänsklig inblandning. Dessa kan till exempel omfatta väpnade quadrocoptrar som kan söka upp och förinta människor utifrån på förhand definierade kriterier men inkluderar inte kryssningsmissiler eller drönare styrda av piloter på distans där människor tar beslut om slutmålet. Teknologin inom artificiell intelligens har nått en punkt där införandet av sådana system- är praktiskt om än inte lagligt -möjliga inom år, inte årtionden. Och mycket står på spel: autonoma vapen har beskrivits som den tredje revolutionen inom krigföring, efter krutet och kärnvapen"
Många argument har förts för och emot autonoma vapen, till exempel att soldater kan bytas ut av maskiner och att det är något bra då det minskar antalet skadade människor för den som sitter på tekniken men att det samtidigt kan ses som negativt då det sänker tröskeln för att gå i strid. Frågan mänskligheten står för idag är därför om vi ska inleda en väpnad kapplöpning inom utvecklingen av AI. Om en enda militärmakt trycker på för utvecklingen av AI, kommer en global väpnad kapplöpning bli oundviklig och slutpunkten för denna utveckling är uppenbar: autonoma vapen blir morgondagens Kalashnikovs.
Till skillnad mot kärnvapen kräver de inga kostsamma, sällsynta råvaror och de kommer därför bli vanligt förekommande och billiga för alla betydande militärmakter att masstillverka. Det blir då bara en tidsfråga innan de dyker upp på svarta marknaden och hamnar i händerna på terrorister, diktaturer som vill kontrollera sin befolkning, krigsherrar som vill genomföra etnisk rensing, etc. Autonoma vapen är ideala för att utföra lönnmord, destabilisera nationer, förmå befolkningar att lyda och döda specifika grupper utifrån etnisk härkomst. Vi tror därför att väpnad kapplöpning med hjälp av artificiell intelligens inte är välgörande för mänskligheten. Det finns många sätt där AI kan göra slagfält säkrare för människor, särskilt civila, utan att skapa nya verktyg för att döda människor..."
Läs hela brevet här och fundera själva och se gärna tidigare inlägg om artificiell intelligens under den nya fliken "Navigera till rätt inlägg" ovan.
2015-07-27
Oljebarometern -27 juli
Peak Oil måste läsas
Saudi Arabia Having to Borrow Billions – Could Be Bankrupt by End of the Decade, KJ McElrath (Ring of Fire) via peakoil.com
-Oljepriset slår hårt mot Saudiarabiens statsfinanser redan och omställningen av oljeekonomin går mycket långsamt.
Rig Count Increases by 19 As Oil Prices Plunge–What Are They Thinking?, Art Berman, The Petroleum Truth Report, 26 juli 2015
-En uppdatering av vårt tidigare inlägg om antalet aktiva olje- och gasriggar i USA.
”Vinsterna av effektivisering äts upp av ökad konsumtion”, Simon och Anton Grenholm, DN, 26 juli 2015
-Läsvärt om den moderna motsvarigheten till Jevons Paradox, effektivisering = ökad konsumtion. Många bra exempel på varför grön tillväxt många gånger kräver mer resurs än de frigör.
Ekonomicirkusen
Tre polisbilar i Sjuhärad - sex poliser på 185 000 invånare, Lars Wilderäng/Cornucopia, 23 juli 2015
-Läsvärt om en poliskår i kris som väntas utföra samma uppgifter med mindre resurser över ett större område.
Iran offers state assets to foreigners in investment drive, Shadia Nasralla och Maria Shehan, Reuters, 24 juli 2015
-Iran öppnar dörrarna för utländska investeringar. Frågan är hur länder som Saudiarabien och Israel kommer se på det då kommer rubba maktbalansen i regionen. Iran, med den största populationen i Mellanöstern, största försvarsmakten i regionen (om än inte modernaste), största gasreserven och näst största oljereserven i världen och arvet som den naturliga ledaren i Mellanöstern.
British low-carbon policy criticized as window dressing
-Brittiska regeringen tar bort statliga stöd för ny vindkraft på land och stödet för biomassa och solkraft för anläggningar under 5 MW samtidigt inför man skattelättnader för olje -och gasindustrin...
Ryssland rustar trots svag ekonomi, Michael Winiarski, DN, 26 juli 2015
-Ryssland och särskilt Putin underskattas av väst. Medan sanktionerna och det halverade oljepriset slår hårt mot den ryska ekonomin fortsätter Ryssland att modernisera sin försvarsmakt och öka dess förmågor.
Det nya Kina
A Sino-Russian alliance to rival Europe, Mansur Mirovalev, Aljazeera, 25 juli 2015
-När dörrar stängs för Ryssland i Europa och övriga västvärlden öppnar Kina dörren för ett fördjupat samarbete och nya asiatiska marknader för Putin.
Second half of 2015 begins on shaky note, Wayne Cole, Hugh Lawson och Caroline Valetkevitch, 24 juli 2015
-Senaste mätning av framtidstron bland små och medelstora företag i Kina reflekterar avmattningen i den kinesiska ekonomin men om det är tillfälligt eller en fortsatt trend återstår att se.
What does China's stock market crash tell us?, BBC, 22 juli 2015
-Shanghajad på Shanghaibörsen?
Ny Teknik och övrigt
How to get your yard off grass, Lindsay Coulter, David Suzuki Foundation blog, 21 juli 2015
-Ett vettigare alternativ än att spraya sin gräsmatta grön som man gör i torkans Kalifornien just nu.
Saudi Arabia Having to Borrow Billions – Could Be Bankrupt by End of the Decade, KJ McElrath (Ring of Fire) via peakoil.com
-Oljepriset slår hårt mot Saudiarabiens statsfinanser redan och omställningen av oljeekonomin går mycket långsamt.
Rig Count Increases by 19 As Oil Prices Plunge–What Are They Thinking?, Art Berman, The Petroleum Truth Report, 26 juli 2015
-En uppdatering av vårt tidigare inlägg om antalet aktiva olje- och gasriggar i USA.
”Vinsterna av effektivisering äts upp av ökad konsumtion”, Simon och Anton Grenholm, DN, 26 juli 2015
-Läsvärt om den moderna motsvarigheten till Jevons Paradox, effektivisering = ökad konsumtion. Många bra exempel på varför grön tillväxt många gånger kräver mer resurs än de frigör.
Tre polisbilar i Sjuhärad - sex poliser på 185 000 invånare, Lars Wilderäng/Cornucopia, 23 juli 2015
-Läsvärt om en poliskår i kris som väntas utföra samma uppgifter med mindre resurser över ett större område.
Iran offers state assets to foreigners in investment drive, Shadia Nasralla och Maria Shehan, Reuters, 24 juli 2015
-Iran öppnar dörrarna för utländska investeringar. Frågan är hur länder som Saudiarabien och Israel kommer se på det då kommer rubba maktbalansen i regionen. Iran, med den största populationen i Mellanöstern, största försvarsmakten i regionen (om än inte modernaste), största gasreserven och näst största oljereserven i världen och arvet som den naturliga ledaren i Mellanöstern.
-Brittiska regeringen tar bort statliga stöd för ny vindkraft på land och stödet för biomassa och solkraft för anläggningar under 5 MW samtidigt inför man skattelättnader för olje -och gasindustrin...
Ryssland rustar trots svag ekonomi, Michael Winiarski, DN, 26 juli 2015
-Ryssland och särskilt Putin underskattas av väst. Medan sanktionerna och det halverade oljepriset slår hårt mot den ryska ekonomin fortsätter Ryssland att modernisera sin försvarsmakt och öka dess förmågor.
Det nya Kina
A Sino-Russian alliance to rival Europe, Mansur Mirovalev, Aljazeera, 25 juli 2015
-När dörrar stängs för Ryssland i Europa och övriga västvärlden öppnar Kina dörren för ett fördjupat samarbete och nya asiatiska marknader för Putin.
Second half of 2015 begins on shaky note, Wayne Cole, Hugh Lawson och Caroline Valetkevitch, 24 juli 2015
-Senaste mätning av framtidstron bland små och medelstora företag i Kina reflekterar avmattningen i den kinesiska ekonomin men om det är tillfälligt eller en fortsatt trend återstår att se.
What does China's stock market crash tell us?, BBC, 22 juli 2015
-Shanghajad på Shanghaibörsen?
Ny Teknik och övrigt
How to get your yard off grass, Lindsay Coulter, David Suzuki Foundation blog, 21 juli 2015
-Ett vettigare alternativ än att spraya sin gräsmatta grön som man gör i torkans Kalifornien just nu.
2015-07-25
Nej du Sonesson, Sverige bör inte provborra efter olja i Östersjön
Redan i vårt allra första inlägg på den här bloggen "Vad är ett stort Oljefynd?" (den 6 september 2011), konstaterade vi att endast ca en tredjedel av den olja som finns i ett oljefynd generellt kan utvinnas. Resten är av geologiska eller ekonomiska skäl inte möjliga att ta upp. Detta är det många journalister som missar och därför ofta blandar ihop utvinningsbar olja, det som kallas reserver, med den totala mängden olja som finns i ett fält, det som kallas resursen.
Men det får ändå ses som rätt anmärkningsvärt att en ledarskribent i en stor tidning skriver en artikel med budskapet att Sverige bör provborra efter olja i Östersjön då det är baserat på felaktig information och bristande kunskaper.
I Dagens Industri skriver nämligen ledarskribenten Jenny Sonesson att det finns mycket olja att hämta och med stor ekonomisk vinning för Sverige... Sonesson skriver bland annat följande:
"Enligt Energimyndigheten behöver Sverige olja till minst 2025. Mycket pekar på betydligt längre. Energy Information Administration, USA:s motsvarande myndighet, beräknar att oljans andel av det globala energianvändandet är hela 33 procent år 2030. I en värld där olja, trots dagens låga pris, på sikt kommer att bli en alltmer sällsynt och dyr råvara..."
"Fynd av svensk olja uppmärksammades redan av Linné på 1700-talet men utvinningsbar sådan har endast hittats i mindre skala på Gotland. Öster om ön tyder mycket på att det finns stora fyndigheter av både gas och svart guld. Området heter Dalders och bedöms ruva på 200 miljoner fat olja i den svenska ekonomiska zonen."
"Om detta stämmer skulle Sverige kunna säkra omkring 20 procent av oljebehovet för de kommande 20 åren. Med dagens oljepris motsvarar det en skatteintäkt på uppemot 50 miljarder kronor. Utvinning skulle även skapa jobb enligt vedertagen norsk beräkningsmodell. Provborrningen genererar 200 årsarbetstillfällen. En utbyggnad skulle skapa 14.200 årsarbetstillfällen under tre till fem år."
Nej, det finns inte 200 miljoner utvinningsbara fat olja i Daldersstrukturen. Enligt den senaste analysen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns det mellan 69 till 119,5 utvinningsbara fat olja (11-19 miljoner m3) inom den svenska delen av Dalders-området. I SGU-rapporten "Bedömning av olja och gas i berggrunden inom svenskt marint territorium och ekonomisk zon, främst Östersjön – en översikt" finner ni flera översiktsbilder över Daldersstrukturen.
Hur var det med där om 20 % av oljebehovet per år år i 20 år som Sonesson menar motiverar ett godkännande att det privatägda bolaget OPAB, som tidigare till hälften var statligt ska få provborra i den svenska delen av Daldersområdet? Nej det stämmer inte på långa vägar.
Leveranser av olja, inklusive färdiga oljebaserade drivmedel som diesel, bensin, flygfotogen och eldningsolja mm var enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutets (SPBI) senaste rapport, efter export av raffinerade svenska bränslen (som framtagits av den importerade råoljan): ca 10,3 miljoner m3. Omräknat i fat för en jämförelse enligt ovan blir detta 64, 7 miljoner fat.
Med tanke på svårigheten att utvinna olja till havs och OPAB:s internationellt sett små erfarenheter rör det sig sannolikt om den lägre delen av spannet 69-119,5 ovan. Detta innebär att om 69 miljoner fat olja kunde utvinnas från den svenska delen av Daldersstrukturen och levereras på ett bräde skulle det räcka till lite drygt 2014 års oljebehov i Sverige.
Om vi nu leker med tanken att Sveriges oljebehov redan 2015 halverades till ca 32 miljoner fat och låg kvar på denna nivå de närmaste 20 åren skulle, skulle Dalders med 69 miljoner totalt räcka till cirka 5 % per år av oljebehovet.
Men olja från djuphavsborrning portioneras ut över årtionden och tar flera år att få i produktion. Det är takten vi kan få upp olja som är avgörande, inte bara hur mycket som kan utvinnas och till vilket pris.
OPAB ja, när det företaget 1969 skulle borra efter olja på Gotland gick det ju inget vidare. Som vi skrev efter ett besök till Sveriges enda kvarvarande oljeborrningsanläggning på ön 2012:
"Från 1969 drevs utvinningen av det statliga oljeprospekteringsbolaget OPAB, därefter av Gotlands -olja AB. Utvinningen blev dock för liten och 1993 avvecklades verksamheten. Av de 323 hål som borrades gav endast 20 till 30 hål någon utdelning".
Så varför skulle det gå bättre denna gång? Eller ännu viktigare, vad är det som säger att ett privatägt bolag skulle sälja eventuellt utvunnen olja till Sverige bara för att oljan kommer från svensk ekonomisk zon. Skatteintäkter? Javisst men oljan säljs på en internationell marknad. Johan visade i sin masteruppsats om USA:s oljeberoende och hantering av oljekrisen 1973-74, att inte ens mitt under oljekrisen var amerikanska oljebolag lojala mot den amerikanska staten utan gjorde affärer med länder som utfärdat oljeembargot mot landet.
I en global ekonomi är nationell energisäkerhet inte längre något givet utan den som betalar bäst och som kan erbjuda bästa möjliga affärsmöjligheter vinner kontrakten. Därför kan de flesta stater bara skydda sig mot sårbarheten oljeberoendet innebär genom att minska det och söka alternativ.
Med en Försvarsmakt som har monterats ner nästan helt och Sveriges överlag bristande krisberedskap är det inte den direkta tillgången till olja som bör prioriteras utan det minskade behovet av den och hur vi hanterar situationer av brist och minskad tillgång till olja. Här är eltransporter för gods -och persontrafik och ett självförsörjande jordbruk på biodrivmedel något som snabbt kan minska oljeimportbehovet och därför bör prioriteras.
Bild med fullständiga rättigheter av professor Tad Patzek
Men det får ändå ses som rätt anmärkningsvärt att en ledarskribent i en stor tidning skriver en artikel med budskapet att Sverige bör provborra efter olja i Östersjön då det är baserat på felaktig information och bristande kunskaper.
I Dagens Industri skriver nämligen ledarskribenten Jenny Sonesson att det finns mycket olja att hämta och med stor ekonomisk vinning för Sverige... Sonesson skriver bland annat följande:
"Enligt Energimyndigheten behöver Sverige olja till minst 2025. Mycket pekar på betydligt längre. Energy Information Administration, USA:s motsvarande myndighet, beräknar att oljans andel av det globala energianvändandet är hela 33 procent år 2030. I en värld där olja, trots dagens låga pris, på sikt kommer att bli en alltmer sällsynt och dyr råvara..."
"Fynd av svensk olja uppmärksammades redan av Linné på 1700-talet men utvinningsbar sådan har endast hittats i mindre skala på Gotland. Öster om ön tyder mycket på att det finns stora fyndigheter av både gas och svart guld. Området heter Dalders och bedöms ruva på 200 miljoner fat olja i den svenska ekonomiska zonen."
"Om detta stämmer skulle Sverige kunna säkra omkring 20 procent av oljebehovet för de kommande 20 åren. Med dagens oljepris motsvarar det en skatteintäkt på uppemot 50 miljarder kronor. Utvinning skulle även skapa jobb enligt vedertagen norsk beräkningsmodell. Provborrningen genererar 200 årsarbetstillfällen. En utbyggnad skulle skapa 14.200 årsarbetstillfällen under tre till fem år."
Nej, det finns inte 200 miljoner utvinningsbara fat olja i Daldersstrukturen. Enligt den senaste analysen av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns det mellan 69 till 119,5 utvinningsbara fat olja (11-19 miljoner m3) inom den svenska delen av Dalders-området. I SGU-rapporten "Bedömning av olja och gas i berggrunden inom svenskt marint territorium och ekonomisk zon, främst Östersjön – en översikt" finner ni flera översiktsbilder över Daldersstrukturen.
Hur var det med där om 20 % av oljebehovet per år år i 20 år som Sonesson menar motiverar ett godkännande att det privatägda bolaget OPAB, som tidigare till hälften var statligt ska få provborra i den svenska delen av Daldersområdet? Nej det stämmer inte på långa vägar.
Leveranser av olja, inklusive färdiga oljebaserade drivmedel som diesel, bensin, flygfotogen och eldningsolja mm var enligt Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutets (SPBI) senaste rapport, efter export av raffinerade svenska bränslen (som framtagits av den importerade råoljan): ca 10,3 miljoner m3. Omräknat i fat för en jämförelse enligt ovan blir detta 64, 7 miljoner fat.
Med tanke på svårigheten att utvinna olja till havs och OPAB:s internationellt sett små erfarenheter rör det sig sannolikt om den lägre delen av spannet 69-119,5 ovan. Detta innebär att om 69 miljoner fat olja kunde utvinnas från den svenska delen av Daldersstrukturen och levereras på ett bräde skulle det räcka till lite drygt 2014 års oljebehov i Sverige.
Om vi nu leker med tanken att Sveriges oljebehov redan 2015 halverades till ca 32 miljoner fat och låg kvar på denna nivå de närmaste 20 åren skulle, skulle Dalders med 69 miljoner totalt räcka till cirka 5 % per år av oljebehovet.
Men olja från djuphavsborrning portioneras ut över årtionden och tar flera år att få i produktion. Det är takten vi kan få upp olja som är avgörande, inte bara hur mycket som kan utvinnas och till vilket pris.
OPAB ja, när det företaget 1969 skulle borra efter olja på Gotland gick det ju inget vidare. Som vi skrev efter ett besök till Sveriges enda kvarvarande oljeborrningsanläggning på ön 2012:
"Från 1969 drevs utvinningen av det statliga oljeprospekteringsbolaget OPAB, därefter av Gotlands -olja AB. Utvinningen blev dock för liten och 1993 avvecklades verksamheten. Av de 323 hål som borrades gav endast 20 till 30 hål någon utdelning".
Så varför skulle det gå bättre denna gång? Eller ännu viktigare, vad är det som säger att ett privatägt bolag skulle sälja eventuellt utvunnen olja till Sverige bara för att oljan kommer från svensk ekonomisk zon. Skatteintäkter? Javisst men oljan säljs på en internationell marknad. Johan visade i sin masteruppsats om USA:s oljeberoende och hantering av oljekrisen 1973-74, att inte ens mitt under oljekrisen var amerikanska oljebolag lojala mot den amerikanska staten utan gjorde affärer med länder som utfärdat oljeembargot mot landet.
I en global ekonomi är nationell energisäkerhet inte längre något givet utan den som betalar bäst och som kan erbjuda bästa möjliga affärsmöjligheter vinner kontrakten. Därför kan de flesta stater bara skydda sig mot sårbarheten oljeberoendet innebär genom att minska det och söka alternativ.
Med en Försvarsmakt som har monterats ner nästan helt och Sveriges överlag bristande krisberedskap är det inte den direkta tillgången till olja som bör prioriteras utan det minskade behovet av den och hur vi hanterar situationer av brist och minskad tillgång till olja. Här är eltransporter för gods -och persontrafik och ett självförsörjande jordbruk på biodrivmedel något som snabbt kan minska oljeimportbehovet och därför bör prioriteras.
2015-07-24
Montering av topplistekupa på ett blåsigt Gotland
Sedan drygt ett år har Johan varit hobbybiodlare. Det började med införskaffande av ett samhälle som sedan under hösten 2014 räckte till en avläggare. Under våren var två starka samhällen fullt igång som nu har gett två avläggare till Johans bigård i Dalarna och två som gått till försäljning vilket inneburit att Johan nu har fyra surrande kupor trådgården.
När Johan i början av juli var på Almedalsveckan för att rapportera från seminarier på temat hållbar energi och transporter svärmade naturligtvis bina. På grund av det regniga vädret satt bina inne alldeles för länge och när Johan inte var där och kollade svärmceller passade de på att svärma -inte mindre än fyra gånger! Som tur var kunde Johans mor och en erfaren biodlare i föreningen rycka in!
När Johan var på Gotland hälsade han även på sina släktingar. På en gård fick han hjälp att montera en så kallad topplistekupa och filmade det hela i sin helhet-se nedan. Denna nya typ av kupa har blivit allt populärare i Sverige bara de senaste åren. Tekniken är väl egentligen väldigt gammal då den härmar de liggande stockar som tidigare vilda bisamhällen gärna bosatte sig i men har designats för att passa modern biodling.
Numera finns i praktiken inga vilda bisamhällen kvar. Nästan alla bisamhällen som "rymmer" i form av svärmar och slår sig ner i träd, stockar eller husväggar dör efter ett par år. Detta då framförallt parasiten varroa utan bekämpning av biodlaren får samhället att gå under. En parasit som för övrigt människan tagit med sig till Europa och Nordamerika genom att flytta bin hit. I Asien kan det asiatiska biet leva i symbios med kvalster medan det europeiska honungsbiet inte klarar detta utan dör om inte antalet varroakvalster i ett samhälle hålls nere.
Topplistekupans popularitet och moderna utveckling eller rent av renässans har flera skäl. Framförallt är det ett mycket billigare och enligt många ett enklare alternativ till en traditionell bikupa som består av staplade lådor i någon form men i olika storlekar. Istället för att bygga kupan på höjden med fler lådor med ramar i, låter man bina bygga ut sitt eget vax och arbetar i sidled med så kallade lister. Tanken är att bina ska få bygga ut kakorna helt själva, utan att styras av en ram som är trådad och har en tunn vaxmellanvägg ditmonterad av biodlaren.
Den dyraste investeringen en biodlare brukar göra är en slungmaskin och det behövs inte heller med en topplistekupa, ekonomiskt är det en stor fördel men kan vara nackdel i honungshanteringen om mycket honung ska hanteras. Men det ska Johan undersöka närmare själv när det blir aktuellt att skörda honung i denna kupa.
Topplistekupan kanske största fördel är att den innebär färre störande moment för bina när biodlaren måste göra sina olika ingrepp. Listerna tas från sidan vilket innebär att inte alla bina måste flyttas runt och störas i sitt arbete när man tex ska skörda honungskakor. För biodlaren innebär konstruktionen att den hamnar i väldigt bra arbetshöjd och att tunga lyft av lådor på ibland 20-30 kilo kan undvikas. Istället kan listerna som bina bygger ut tas en och en.
Kupan är relativt billig tillverka och kan byggas för kanske 4-500kr eller av skräpvirke som denna biodlare i USA gjort. Topplistekupan kommer nog få fler intresserade av biodling dels då en är ett billigare alternativ och dels kan vara mer praktiskt hanterbar för fler med mindre tunga lyft etc.
Nedan har Johan tillsammans med en god vän gjort tre videos där hela monteringen av topplistekupan kan följas steg för steg. Just den här topplistekupan köptes som ett färdigt set av Patrick Sellman som förutom att tillverka dessa kupor även håller kurser i biodling med topplistekupor. För mer om detta och många läsvärda tips om självhushållning, gå till Sellmans blogg Småbruk på ett berg i Värmland.
Under fliken biodling ovan samlar vi all info om biodling vi lägger upp här på bloggen, där ni bland annat finner Johans tidigare videos om hur man slungar och tappar upp honung.
Del 1
Del 2
Del 3
När Johan i början av juli var på Almedalsveckan för att rapportera från seminarier på temat hållbar energi och transporter svärmade naturligtvis bina. På grund av det regniga vädret satt bina inne alldeles för länge och när Johan inte var där och kollade svärmceller passade de på att svärma -inte mindre än fyra gånger! Som tur var kunde Johans mor och en erfaren biodlare i föreningen rycka in!
När Johan var på Gotland hälsade han även på sina släktingar. På en gård fick han hjälp att montera en så kallad topplistekupa och filmade det hela i sin helhet-se nedan. Denna nya typ av kupa har blivit allt populärare i Sverige bara de senaste åren. Tekniken är väl egentligen väldigt gammal då den härmar de liggande stockar som tidigare vilda bisamhällen gärna bosatte sig i men har designats för att passa modern biodling.
Numera finns i praktiken inga vilda bisamhällen kvar. Nästan alla bisamhällen som "rymmer" i form av svärmar och slår sig ner i träd, stockar eller husväggar dör efter ett par år. Detta då framförallt parasiten varroa utan bekämpning av biodlaren får samhället att gå under. En parasit som för övrigt människan tagit med sig till Europa och Nordamerika genom att flytta bin hit. I Asien kan det asiatiska biet leva i symbios med kvalster medan det europeiska honungsbiet inte klarar detta utan dör om inte antalet varroakvalster i ett samhälle hålls nere.
Topplistekupans popularitet och moderna utveckling eller rent av renässans har flera skäl. Framförallt är det ett mycket billigare och enligt många ett enklare alternativ till en traditionell bikupa som består av staplade lådor i någon form men i olika storlekar. Istället för att bygga kupan på höjden med fler lådor med ramar i, låter man bina bygga ut sitt eget vax och arbetar i sidled med så kallade lister. Tanken är att bina ska få bygga ut kakorna helt själva, utan att styras av en ram som är trådad och har en tunn vaxmellanvägg ditmonterad av biodlaren.
Den dyraste investeringen en biodlare brukar göra är en slungmaskin och det behövs inte heller med en topplistekupa, ekonomiskt är det en stor fördel men kan vara nackdel i honungshanteringen om mycket honung ska hanteras. Men det ska Johan undersöka närmare själv när det blir aktuellt att skörda honung i denna kupa.
Topplistekupan kanske största fördel är att den innebär färre störande moment för bina när biodlaren måste göra sina olika ingrepp. Listerna tas från sidan vilket innebär att inte alla bina måste flyttas runt och störas i sitt arbete när man tex ska skörda honungskakor. För biodlaren innebär konstruktionen att den hamnar i väldigt bra arbetshöjd och att tunga lyft av lådor på ibland 20-30 kilo kan undvikas. Istället kan listerna som bina bygger ut tas en och en.
Kupan är relativt billig tillverka och kan byggas för kanske 4-500kr eller av skräpvirke som denna biodlare i USA gjort. Topplistekupan kommer nog få fler intresserade av biodling dels då en är ett billigare alternativ och dels kan vara mer praktiskt hanterbar för fler med mindre tunga lyft etc.
Nedan har Johan tillsammans med en god vän gjort tre videos där hela monteringen av topplistekupan kan följas steg för steg. Just den här topplistekupan köptes som ett färdigt set av Patrick Sellman som förutom att tillverka dessa kupor även håller kurser i biodling med topplistekupor. För mer om detta och många läsvärda tips om självhushållning, gå till Sellmans blogg Småbruk på ett berg i Värmland.
Under fliken biodling ovan samlar vi all info om biodling vi lägger upp här på bloggen, där ni bland annat finner Johans tidigare videos om hur man slungar och tappar upp honung.
Del 1
Del 2
Del 3
2015-07-21
Svensson tar många tabletter till maten
En god vän tipsade Johan om ett mycket läsvärt inlägg på Facebook om svenskt kött VS import av kött signerat Daniel Emitslöf och Magnus Karlsson. Vi återger inlägget nedan i sin helhet för att det verkligen belyser vikten av att producera mer lokalt men hur svårt det är i konkurrens med importerade produkter, här i fallet kött.
Men ju fler svenskar som inser vad de faktiskt stoppar i sig och ju fler som faktiskt börjar erbjuda högkvalitativa alternativ kommer fler svenskar vilja betala mer för detta och framförallt känna till skillnaderna.
"Vi kan nu erbjuda det som Svensson vill ha!!
Då var vi där igen med de här förbaskade köttet, Import eller Svenskt…
Enligt förfrågningar och undersökningar så vill nästan alla svenskar köpa svenskt fläsk och nötkött, men när man sedan kollar på mängden importerat kött affärerna säljer runt om i vårt land så började vi tvivla. MEN så dök en tanke upp när vi satt och diskuterade. Vi producerar kanske helt enkelt inte det som konsumenten vill ha.
Vi har alltid lärt oss att man ska anpassa sig till konsumenten, alltså producera det folket vill ha, för då får man sin produkt såld. Efter några funderare och diskussioner fram och tillbaka kom vi fram till ett beslut, det måste vara DETTA som gör att de importerade köttet säljer så bra..
ANTIBIOTIKAN och TILLVÄXTHORMONERNA, eller är de kanske MRSAn folket är sugna på?
Men hur ska vi lösa det, detta ställer till med lite problem…, Hur ska vi lyckas göra svenska folket nöjda om vi inte kan erbjuda kött med MRSA i… Detta går vi helt enkelt bet på, för Sveriges djur utvecklar inte MRSA eftersom vi inte använder dessa mängder Antibiotika…
Då började vi fundera på hur vi skulle lösa de andra två parametrarna i denna briljanta idé för att göra våra medmänniskor nöjda.
Antibiotika och Tillväxthormoner då... Ja du, vi har ju lagar i Sverige som säger att vi inte får använda dessa enorma mängder ANTIBIOTIKA som resten av världen använder och några TILLVÄXTHORMONER är heller inte tillåtet… Ska vi gå bet på detta försäljningsknep också, ja de verkar inte bättre…
MEN..!!
Då dök ytterligare en briljant idé upp!! Vi säljer köttpaket i affären som är producerade på våra villkor precis som vi gör nu. Sen tejpar vi på ANTIBIOTIKA tabletter utanpå paketet som man sedan krossar och gnider in köttbiten i innan tillagning, då blir det precis som de importerade köttet och vad folket efterfrågar, vilken toppen idé!!
3 Antibiotika Tabletter för Danskt kött
15 Antibiotika Tabletter för Tyskt kött
30 Antibiotika Tabletter för Cypriotiskt kött
30 Antibiotika och 5 Hormon Tabletter för Amerikanskt kött
4 Klor Tabletter som löses upp i vatten som kycklingen ska bada i i ca 2,5 timme innan tillagning för Amerikansk kyckling.
Problemet är ju nu att Hormoner är ju inte tillåtet i Sverige, inte ens för människor. Så vi kan tyvärr inte erbjuda ”Amerikanskt” kött för dem som var sugna på detta. Sen ska vi undersöka om vi kan övertala någon trevlig doktor eller veterinär som skulle vilja bryta mot lagen och sälja några pallar med Antibiotika till oss för denna dundersuccé".
Ja tänk vad lite marknadsföring och fri konkurrens inom EU samt import av amerikanskt kött kan göra! Men framöver kommer de billiga transporter som gör import av kött så billigt inte ens kunna vinna mot svenska producenter som även måste bära kostnaderna för världens kanske mest omfattande djurskyddslagar.
Att transportera varor och tjänster över halva jordklotet eller så bara inom Europa kräver nämligen fortsatt tillgång till billig olja, en tillgång som beräknas nå sin produktionstopp globalt 2020. Utan billiga transporter blir det mer lönsamt att producera många av de varor och tjänster vi idag importerar lokalt, regionalt och nationellt. Kött är bara ett exempel.
Frågan är förstås hur många svenska producenter som finns kvar då och hur mycket kunskaper som försvunnit. Vi uppmuntrar därför alla i detta land att köpa svenskt kött/svenskproducerade livsmedel och varor även om det kräver en omväg till den lokala producenten eller handelsboden. Ja, även när det är dyrare för det har man igen i längden både med hälsan och bevarandet av svensk livsmedelsproduktion och därmed krisberedskap.
Men ju fler svenskar som inser vad de faktiskt stoppar i sig och ju fler som faktiskt börjar erbjuda högkvalitativa alternativ kommer fler svenskar vilja betala mer för detta och framförallt känna till skillnaderna.
"Vi kan nu erbjuda det som Svensson vill ha!!
Då var vi där igen med de här förbaskade köttet, Import eller Svenskt…
Enligt förfrågningar och undersökningar så vill nästan alla svenskar köpa svenskt fläsk och nötkött, men när man sedan kollar på mängden importerat kött affärerna säljer runt om i vårt land så började vi tvivla. MEN så dök en tanke upp när vi satt och diskuterade. Vi producerar kanske helt enkelt inte det som konsumenten vill ha.
Vi har alltid lärt oss att man ska anpassa sig till konsumenten, alltså producera det folket vill ha, för då får man sin produkt såld. Efter några funderare och diskussioner fram och tillbaka kom vi fram till ett beslut, det måste vara DETTA som gör att de importerade köttet säljer så bra..
ANTIBIOTIKAN och TILLVÄXTHORMONERNA, eller är de kanske MRSAn folket är sugna på?
Men hur ska vi lösa det, detta ställer till med lite problem…, Hur ska vi lyckas göra svenska folket nöjda om vi inte kan erbjuda kött med MRSA i… Detta går vi helt enkelt bet på, för Sveriges djur utvecklar inte MRSA eftersom vi inte använder dessa mängder Antibiotika…
Då började vi fundera på hur vi skulle lösa de andra två parametrarna i denna briljanta idé för att göra våra medmänniskor nöjda.
Antibiotika och Tillväxthormoner då... Ja du, vi har ju lagar i Sverige som säger att vi inte får använda dessa enorma mängder ANTIBIOTIKA som resten av världen använder och några TILLVÄXTHORMONER är heller inte tillåtet… Ska vi gå bet på detta försäljningsknep också, ja de verkar inte bättre…
MEN..!!
Då dök ytterligare en briljant idé upp!! Vi säljer köttpaket i affären som är producerade på våra villkor precis som vi gör nu. Sen tejpar vi på ANTIBIOTIKA tabletter utanpå paketet som man sedan krossar och gnider in köttbiten i innan tillagning, då blir det precis som de importerade köttet och vad folket efterfrågar, vilken toppen idé!!
3 Antibiotika Tabletter för Danskt kött
15 Antibiotika Tabletter för Tyskt kött
30 Antibiotika Tabletter för Cypriotiskt kött
30 Antibiotika och 5 Hormon Tabletter för Amerikanskt kött
4 Klor Tabletter som löses upp i vatten som kycklingen ska bada i i ca 2,5 timme innan tillagning för Amerikansk kyckling.
Problemet är ju nu att Hormoner är ju inte tillåtet i Sverige, inte ens för människor. Så vi kan tyvärr inte erbjuda ”Amerikanskt” kött för dem som var sugna på detta. Sen ska vi undersöka om vi kan övertala någon trevlig doktor eller veterinär som skulle vilja bryta mot lagen och sälja några pallar med Antibiotika till oss för denna dundersuccé".
Ja tänk vad lite marknadsföring och fri konkurrens inom EU samt import av amerikanskt kött kan göra! Men framöver kommer de billiga transporter som gör import av kött så billigt inte ens kunna vinna mot svenska producenter som även måste bära kostnaderna för världens kanske mest omfattande djurskyddslagar.
Att transportera varor och tjänster över halva jordklotet eller så bara inom Europa kräver nämligen fortsatt tillgång till billig olja, en tillgång som beräknas nå sin produktionstopp globalt 2020. Utan billiga transporter blir det mer lönsamt att producera många av de varor och tjänster vi idag importerar lokalt, regionalt och nationellt. Kött är bara ett exempel.
Frågan är förstås hur många svenska producenter som finns kvar då och hur mycket kunskaper som försvunnit. Vi uppmuntrar därför alla i detta land att köpa svenskt kött/svenskproducerade livsmedel och varor även om det kräver en omväg till den lokala producenten eller handelsboden. Ja, även när det är dyrare för det har man igen i längden både med hälsan och bevarandet av svensk livsmedelsproduktion och därmed krisberedskap.
Hur många tabletter vill du ta till maten?
2015-07-19
Antalet aktiva olje-och gasriggar i USA och övriga världen fortsätter att minska
Vi har i flera tidigare inlägg visat hur oljeprisfallet som inleddes för ett år sedan drabbar oljeindustrin hårt. I februari gjorde vi en sammanställning av antalet aktiva olje- och gasriggar i 8 av världens största oljeproducerande länder. Vi kunde då konstatera att USA, det land med enskilt flest aktiva oljeriggar i världen, minskat med 26 % på ett år och att världen som helhet tagit en femtedel av antalet oljeriggar ur tjänst.
Nu snart fem månader senare kan vi se att denna trend håller i sig. Med senaste data från Baker Hughes som samlades in den 17 juli får vi fram nedanstående diagram för antalet aktiva riggar sett över ett år.
Som vi kan se har USA minskat antalet aktiva oljeriggar med drygt 54 % på ett år och världen som helhet med nästan 39 %. Saudiarabien sticker här ut och har ökat antalet riggar med 15 % medan övriga minskat antalet riggar kraftigt. Även Norge har ökat antalet riggar något, här med 11 % men från ett mycket låg nivå mot tidigare.
Om vi nu jämför mätningen vi sammanställde i februari med juni/juli kan vi se vilken enorm nedgång som skett sedan dess.
Vi kan här observera att USA minskat antalet aktiva riggar med hela 35,5 % på knappt fem månader samtidigt som de globalt minskat med 25 %. Detta har stor betydelse för USA:s och därmed världens fortsatta oljeproduktion. Med två tredjedelar av världens ökade oljeproduktion de senaste åren från USA är det härifrån man väntar sig en fortsatt ökning och stabil produktionsnivå över många år. Men då produktionen i en skifferbrunn går ner med mellan 60-70 % per år måste tusentals nya brunnar borras varje år bara för att upprätthålla produktionen på samma nivå.
När nu antalet riggar dras in innebär det att nya brunnar inte borras i samma takt och att nedgången i befintliga brunnar/skifferformationer går snabbare än nya kommer till. Vi kan därför vänta oss början på en kraftig nedgång i USA:s oljeproduktion inom kanske ett år eller två. Detta kan ge en skjuts till oljepriset men beror samtidigt på hur snabbt Irans oljeproduktion kommer på banan och kan ersätta den amerikanska olja som USA plötsligt måste handla upp på världsmarknaden.
Kinas aktiebörsbubbla och Greklands förtroendeeffekter på Euro-projektet är förstås med och pressar på för nya möjliga recessionsutbrott liknande det som utbröt med finanskrisen i USA 2007/2008. Får vi se en kraftigt minskad efterfrågan av olja från Kina och likaså i Europa kan oljepriset förstås falla ytterligare en tid. Men att tala om oljepriser kring 50-60 dollar fatet i årtionden som det talades om under ett seminarie vi bevakade under Almedalsveckan är högst osannolikt med tanke på en väntad global produktionstopp 2020 och en oljetopp i USA:s skifferproduktion 2019-2020.
Vi kan även notera att priset på naturgas nu är så lågt att de ligger långt från breakeven för amerikanska gasbolag som därför vill sälja till Europa och Asien men bara kan göra detta i begränsade volymer och i tuff konkurrens med rysk gas som går via mycket mer kostnadseffektiva pipelines och dessutom är konventionell gas som är mycket billigare att utvinna än skiffergas. Men detta får vi återkomma till i ett annat inlägg!
Blir dock intressant att följe antalet aktiva olje-och gasriggar under resten av året. När slår det låga oljepriset in en kil produktionen från de största skifferformationerna i USA och tvingar en överlag redan olönsam amerikansk skifferoljeindustri att slå av på produktionstakten?
Nu snart fem månader senare kan vi se att denna trend håller i sig. Med senaste data från Baker Hughes som samlades in den 17 juli får vi fram nedanstående diagram för antalet aktiva riggar sett över ett år.
Nedgången i antalet aktiva olje- och gasriggar över ett år
Källa data: Baker Hughes
Som vi kan se har USA minskat antalet aktiva oljeriggar med drygt 54 % på ett år och världen som helhet med nästan 39 %. Saudiarabien sticker här ut och har ökat antalet riggar med 15 % medan övriga minskat antalet riggar kraftigt. Även Norge har ökat antalet riggar något, här med 11 % men från ett mycket låg nivå mot tidigare.
Om vi nu jämför mätningen vi sammanställde i februari med juni/juli kan vi se vilken enorm nedgång som skett sedan dess.
Nedgången i antalet aktiva olje-och gasriggar feb-juni
Vi kan här observera att USA minskat antalet aktiva riggar med hela 35,5 % på knappt fem månader samtidigt som de globalt minskat med 25 %. Detta har stor betydelse för USA:s och därmed världens fortsatta oljeproduktion. Med två tredjedelar av världens ökade oljeproduktion de senaste åren från USA är det härifrån man väntar sig en fortsatt ökning och stabil produktionsnivå över många år. Men då produktionen i en skifferbrunn går ner med mellan 60-70 % per år måste tusentals nya brunnar borras varje år bara för att upprätthålla produktionen på samma nivå.
När nu antalet riggar dras in innebär det att nya brunnar inte borras i samma takt och att nedgången i befintliga brunnar/skifferformationer går snabbare än nya kommer till. Vi kan därför vänta oss början på en kraftig nedgång i USA:s oljeproduktion inom kanske ett år eller två. Detta kan ge en skjuts till oljepriset men beror samtidigt på hur snabbt Irans oljeproduktion kommer på banan och kan ersätta den amerikanska olja som USA plötsligt måste handla upp på världsmarknaden.
Kinas aktiebörsbubbla och Greklands förtroendeeffekter på Euro-projektet är förstås med och pressar på för nya möjliga recessionsutbrott liknande det som utbröt med finanskrisen i USA 2007/2008. Får vi se en kraftigt minskad efterfrågan av olja från Kina och likaså i Europa kan oljepriset förstås falla ytterligare en tid. Men att tala om oljepriser kring 50-60 dollar fatet i årtionden som det talades om under ett seminarie vi bevakade under Almedalsveckan är högst osannolikt med tanke på en väntad global produktionstopp 2020 och en oljetopp i USA:s skifferproduktion 2019-2020.
Vi kan även notera att priset på naturgas nu är så lågt att de ligger långt från breakeven för amerikanska gasbolag som därför vill sälja till Europa och Asien men bara kan göra detta i begränsade volymer och i tuff konkurrens med rysk gas som går via mycket mer kostnadseffektiva pipelines och dessutom är konventionell gas som är mycket billigare att utvinna än skiffergas. Men detta får vi återkomma till i ett annat inlägg!
Blir dock intressant att följe antalet aktiva olje-och gasriggar under resten av året. När slår det låga oljepriset in en kil produktionen från de största skifferformationerna i USA och tvingar en överlag redan olönsam amerikansk skifferoljeindustri att slå av på produktionstakten?
2015-07-17
Fredagsmys: Vad händer med bina?
Här kommer ett sent men icke desto mindre värdigt fredagsmys. Igår visades nämligen den sevärda dokumentären"Vad händer med bina" av Naturfilm i Svt. Bill Turnbull som själv är hobbybiodlare och en av BBC:s mest populära programledare står bakom filmen.
De senaste åren har många dokumentärer, artiklar och forskningsrapporter varnar alla för samma sak, det står inte till som det ska med naturens viktigaste pollinatörer, honungsbina. Bill försöker i dokumentären få reda på varför bina i allt större utsträckning dör och försvinner, särskilt i Storbritannien. Tre förklaringar undersöks:
1. Varroakvalstret som sprider sjukdomar bland tambina i Europa och USA sedan vi började importera bin från Asien där denna parasit lever i symbios bina.
2. Inverkan från de giftiga bekämpningsmedel som används inom jordbruket och hur det bland annat kan skada binas orienteringsförmåga.
3. Det moderna jordbrukets utbredning i landskapet och därmed inverkan på binas miljö. Hur jordbruksfälten skapar monokulturer som slår ut den blandade kompott av växter och blommor bina flyger på för att samla in nektar och pollen.
Slutsatsen Bill kommer fram till är att även om vi ännu inte inte med säkerhet kan peka ut tex ett specifikt bekämpningsmedel eller bara varroakvalstret som den stora boven, har de gemensamt att människan ligger bakom.
Bill lyckas få med mycket på den 51 min korta dokumentären. Favoritexemplet är när han försöker få sin kollegor på BBC att inse allvaret genom att bjuda dem på en frukost där han plockat bort allt som bina förser oss med genom sin pollinering och insamling av nektar (som blir honung i deras magar och sedan lagras i samhället). Det blir en tunn frukost med torrt bröd och te (utan honung!)...
Minst en tredjedel av all vår mat fixar naturens pollinatörer där honungsbiet är enskilt viktigast. Men siffran är säkert mycket högre än så då våra boskap får foder som innehåller mycket växter som bina pollinerat.
Den bästa dokumentären om bin är dock utan tvivel "Inte bara Honung" som vi skrivit om tidigare.
Johan som varit hobbybiodlare i drygt ett år har haft tur med sina bina som tycks trivas bra där han bor i Dalarna. Det finns inga stora jordbruk inom binas normala flygradie på 2-3 km där det finns stora risk att bina utsätts för en cocktail av bekämpningsmedel. Det finns både skog, åkermark och gott om blommor och frutkträd. Johan har hittills även varit förskonad av binas värsta parasitfiende- varroakvalstret.
Ett slitet men ändå tänkvärt citat som Einstein ska ha sagt: "Dör bina, där mänskligheten fyra år senare". Så vi bör inte se det som att bina håller på att dö utan att vår framtid står på spel om vi inte gör allt vi kan för att skapa en livsmiljö där bina får en mångfald av växter och blommor att flyga till. Bina behöver precis som vi mineraler, vitaminer, proteiner och kolhydrater från en blandad kost. Det är naturens finurliga sätt att se till en arts överlevnad inte hänger på att bara en blomma eller växt hela tiden finns kvar.
Precis som naturen fixar överlevnad genom mångfald bör Sverige göra detsamma när det gäller sina bristande krisberedskap. Det handlar ju om samma sak, minska sårbarheten för förändringar där enskild beroenden sätts ur spel men där andra finns tillgängliga och kan användas.
För mer biodling se gärna någon av våra klipp på youtube-kanalen eller något av tidigare inlägg. Nästa video som kommer upp inom några dagar får ni se när Johan är med och sätter ihop en så kallad topplistekupa på Gotland, en ny spännande kupa (baserad på gamla metoder) som ska vara trivsam för bina och praktisk att arbeta med.
De senaste åren har många dokumentärer, artiklar och forskningsrapporter varnar alla för samma sak, det står inte till som det ska med naturens viktigaste pollinatörer, honungsbina. Bill försöker i dokumentären få reda på varför bina i allt större utsträckning dör och försvinner, särskilt i Storbritannien. Tre förklaringar undersöks:
1. Varroakvalstret som sprider sjukdomar bland tambina i Europa och USA sedan vi började importera bin från Asien där denna parasit lever i symbios bina.
2. Inverkan från de giftiga bekämpningsmedel som används inom jordbruket och hur det bland annat kan skada binas orienteringsförmåga.
3. Det moderna jordbrukets utbredning i landskapet och därmed inverkan på binas miljö. Hur jordbruksfälten skapar monokulturer som slår ut den blandade kompott av växter och blommor bina flyger på för att samla in nektar och pollen.
Slutsatsen Bill kommer fram till är att även om vi ännu inte inte med säkerhet kan peka ut tex ett specifikt bekämpningsmedel eller bara varroakvalstret som den stora boven, har de gemensamt att människan ligger bakom.
Bill lyckas få med mycket på den 51 min korta dokumentären. Favoritexemplet är när han försöker få sin kollegor på BBC att inse allvaret genom att bjuda dem på en frukost där han plockat bort allt som bina förser oss med genom sin pollinering och insamling av nektar (som blir honung i deras magar och sedan lagras i samhället). Det blir en tunn frukost med torrt bröd och te (utan honung!)...
Minst en tredjedel av all vår mat fixar naturens pollinatörer där honungsbiet är enskilt viktigast. Men siffran är säkert mycket högre än så då våra boskap får foder som innehåller mycket växter som bina pollinerat.
Den bästa dokumentären om bin är dock utan tvivel "Inte bara Honung" som vi skrivit om tidigare.
Johan som varit hobbybiodlare i drygt ett år har haft tur med sina bina som tycks trivas bra där han bor i Dalarna. Det finns inga stora jordbruk inom binas normala flygradie på 2-3 km där det finns stora risk att bina utsätts för en cocktail av bekämpningsmedel. Det finns både skog, åkermark och gott om blommor och frutkträd. Johan har hittills även varit förskonad av binas värsta parasitfiende- varroakvalstret.
Ett slitet men ändå tänkvärt citat som Einstein ska ha sagt: "Dör bina, där mänskligheten fyra år senare". Så vi bör inte se det som att bina håller på att dö utan att vår framtid står på spel om vi inte gör allt vi kan för att skapa en livsmiljö där bina får en mångfald av växter och blommor att flyga till. Bina behöver precis som vi mineraler, vitaminer, proteiner och kolhydrater från en blandad kost. Det är naturens finurliga sätt att se till en arts överlevnad inte hänger på att bara en blomma eller växt hela tiden finns kvar.
Precis som naturen fixar överlevnad genom mångfald bör Sverige göra detsamma när det gäller sina bristande krisberedskap. Det handlar ju om samma sak, minska sårbarheten för förändringar där enskild beroenden sätts ur spel men där andra finns tillgängliga och kan användas.
För mer biodling se gärna någon av våra klipp på youtube-kanalen eller något av tidigare inlägg. Nästa video som kommer upp inom några dagar får ni se när Johan är med och sätter ihop en så kallad topplistekupa på Gotland, en ny spännande kupa (baserad på gamla metoder) som ska vara trivsam för bina och praktisk att arbeta med.
Vad händer med bina?
(Klicka på bilden för att komma till dokumentären)
2015-07-15
Sommarmys med zombieöverlevnad och krisberedskap
Vi följer upp måndagens inlägg om Sveriges bristande krisberedskap och Greklands jämförelsevis starka livsmedelsförsörjning med ett tips på samma tema. För en liten stund sedan sändes nämligen ett mycket hörvärt program i Sveriges Radio, om hur man överlever "Zombieapokalypsen".
Programmet stod dagens sommarvärd Herman Geijer för som är författare till boken "Zombieöverlevnad: Din guide till apokalypsen". Boken och programmet handlar egentligen inte alls om hur man överlever zombies utan om krisberedskap för tex strömabrott, personliga kriser, naturkatastrofer och liknande. Zombiemetaforen har dock fungerat bra för att avdramatisera och skapa intresse för krisberedskap hos många människor, något Geijer utnyttjat i sina föreläsningar.
Finns många godbitar och tänkvärda exempel i programmet så sätt igång att lyssna så fort SR lägger upp det vilket lär ske inom kort.
Se gärna även tidigare inlägg på temat krisberedskap eller i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt & Hållbarhet där vi går in på det i flera kapitel.
Programmet stod dagens sommarvärd Herman Geijer för som är författare till boken "Zombieöverlevnad: Din guide till apokalypsen". Boken och programmet handlar egentligen inte alls om hur man överlever zombies utan om krisberedskap för tex strömabrott, personliga kriser, naturkatastrofer och liknande. Zombiemetaforen har dock fungerat bra för att avdramatisera och skapa intresse för krisberedskap hos många människor, något Geijer utnyttjat i sina föreläsningar.
Finns många godbitar och tänkvärda exempel i programmet så sätt igång att lyssna så fort SR lägger upp det vilket lär ske inom kort.
Se gärna även tidigare inlägg på temat krisberedskap eller i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt & Hållbarhet där vi går in på det i flera kapitel.
2015-07-13
Sverige har mycket att lära av Greklandskrisen
När Johan igår ägnade hela dagen åt att skörda honung från sin bigård för andra gången i sommar fanns inte så mycket tid att reflektera över det som nu håller på att ske i Grekland. Men medan kyl och frys omorganiseras för att ha kolla på all honung skriker radion ut senaste nyheterna om Greklandskrisen.
Efter den senaste förhandlingsrundan av x upphöjt till oändligheten mellan EU och Grekland, har nu den grekiska regeringen med Alexis Tsipiras i spetsen få gått med på en överenskommelse som kommer göra det ännu tuffare för grekerna att klara sig.
Grekland erbjuds 86 miljarder Euro i nödlån, dvs 60,7 % mer än de 53,5 miljarder som landet bett om för att bankernas likviditet nu i princip är obefintlig. Överenskommelsen innebär att betydligt tuffare krav ställs på Grekland än de reformer som skulle ha genomförts om inte en majoritet av de röstande grekerna sagt nej till i dessa i den folkomröstning som nyss ägde rum.
Grekland måste enligt överenskommelsen införa arbetsmarknadsreformer inom en bestämd tid, höja pensionsåldern, höja momsen, löptiden på återbetalningen av tidigare lån förlängs, Grekland ska föra över 50 miljarder Euro till en privatiseringsfond och bland annat skapa en oberoende statistikbyrå (motverka korruption och producera tillförlitliga data). Mycket mer lär följa om "överenskommelsen" realiseras fullt ut.
Men istället för att här fokusera på "vems fel" det är att den grekiska ekonomin nu står på randen till kollaps eller fördjupa sig i huruvida EMU-länderna egentligen bara vill ha kvar Grekland i unionen för att upprätthålla ett visst förtroende för Euron som valuta, ska vi i detta inlägg istället fokusera på vad många greker faktiskt har, nämligen krisberedskap.
Det är lätt att lägga dövörat till när händelser som känns abstrakta eller inte direkt påverkar en i vardagen matas ut i etern eller skrivs hyllmeter om i övrig media och inom bloggsfären. Detta gäller allra helst semestertid. Men det betyder inte att händelserna i Grekland är viktiga för oss i Sverige, tvärtom har de oss mycket att lära och det finns mycket att tjäna på att stanna upp ett ögonblick och se om sin trädgård i ren bokstavlig bemärkelse.
Det finns många galna exempel från Grekland som får oss svenskar att slå oss för brösten "så skulle vi aldrig göra"! Men precis som grekerna lever vi svenskar idag i en kultur där det är ok att leva över sina tillgångar. I Sverige belånar vi våra hus och fastigheter upp till himlen och upprätthåller på detta sätt en relativt hög tillväxt, vi kan ju konsumera för pengar vi annars fått spara till mindre hus och mindre dyra prylar.
Grekerna har dock till skillnad mot vad man kan tro, bättre krisberedskap än de flesta svenskar. Som vi skrev i en debattartikel i Dagens Samhälle för en och en halv vecka sedan är Sveriges krisberedskap under all kritik. Vi skrev bland annat att:
"De flesta svenskar har inte ens mat, vatten, och värme för att klara sig en vecka. Sannolikt vet mycket få att det numera är upp till varje hushåll att ha mat vid ett krisläge. Sverige är varken redo för krig, bränslebrist eller en större naturkatastrof".
I Grekland finns ännu en relativt välbevarad landsbygd där många greker är helt eller delvis självförsörjande på mat. Detta tack vare de många små grönsaksodlingarna på landsbygden och en djurhushållning i miniformat: getter och höns för husbehovet. I spåren av de senaste årens kris har allt fler greker därför sökt sin tillflykt till landsbygden där släktingar och vänner åtminstone kunnat förse dem med mat.
De som bott i större städer har få att vända sig till när plånboken inte ens räcker till matbehovet. Det finns sällan några grannar som kan erbjuda någon mat och många har i ren desperation gett sig ut i naturvårdsparker och huggit ner träd för att få ved till uppvärmning av sina bostäder när de inte längre har råd eller tillgång till eldningsolja.
I en läsvärd artikel av Business Insider får vi en inblick hur det kan se ut på den grekiska landsbygden. Cirka 21 mil sydväst om Aten ligger Karitaina. Högt uppe i bergen odlas det bland annat sallad och lök och man gör sin egen pasta. Mjölk fås från getter och en hel del har egna hönor. Lärdomarna från andra världskriget hänger kvar och de 30 åretrunt boende i Kairitaina är vana att hjälpas åt vare sig det gäller naturkatastrofer eller en minst sagt knaper ekonomi.
Artikeln bjuder på många läsvärda exempel som speglar två sidor av den grekiska verkligheten. Å ena sidan de bisarra situation som på grund av de allt fler stängda bankerna/uttagsautomaterna tvingar pensionärer som Pancyotis Thedororpoulos att betala 40 euro för en taxiresa på 17 km för en resa till en bank för att där kunna ta ut 120 euro per vecka i de nödpensionsuttag som grekiska regeringen utfärdat. Å andra sidan ser grekerna en stor trygghet och styrka i den lokala matproduktion på landsbygden som ännu finns kvar.
Men precis som i övriga Grekland råder det även på landsbygden minst sagt delade meningar om vilken väg Grekland ska ta framåt. Sverige bör dock lära av Grekland och se om mer än sina dyra hus och bilar, det är det nämligen många greker som kan vittna om idag och som säkert ångrar att det inte tänkte på det tidigare!
Så odla gärna mer än lite jordgubbar om du kan. Potatis kan tex vara guld värt och honung likaså!
Efter den senaste förhandlingsrundan av x upphöjt till oändligheten mellan EU och Grekland, har nu den grekiska regeringen med Alexis Tsipiras i spetsen få gått med på en överenskommelse som kommer göra det ännu tuffare för grekerna att klara sig.
Grekland erbjuds 86 miljarder Euro i nödlån, dvs 60,7 % mer än de 53,5 miljarder som landet bett om för att bankernas likviditet nu i princip är obefintlig. Överenskommelsen innebär att betydligt tuffare krav ställs på Grekland än de reformer som skulle ha genomförts om inte en majoritet av de röstande grekerna sagt nej till i dessa i den folkomröstning som nyss ägde rum.
Grekland måste enligt överenskommelsen införa arbetsmarknadsreformer inom en bestämd tid, höja pensionsåldern, höja momsen, löptiden på återbetalningen av tidigare lån förlängs, Grekland ska föra över 50 miljarder Euro till en privatiseringsfond och bland annat skapa en oberoende statistikbyrå (motverka korruption och producera tillförlitliga data). Mycket mer lär följa om "överenskommelsen" realiseras fullt ut.
Det är lätt att lägga dövörat till när händelser som känns abstrakta eller inte direkt påverkar en i vardagen matas ut i etern eller skrivs hyllmeter om i övrig media och inom bloggsfären. Detta gäller allra helst semestertid. Men det betyder inte att händelserna i Grekland är viktiga för oss i Sverige, tvärtom har de oss mycket att lära och det finns mycket att tjäna på att stanna upp ett ögonblick och se om sin trädgård i ren bokstavlig bemärkelse.
Det finns många galna exempel från Grekland som får oss svenskar att slå oss för brösten "så skulle vi aldrig göra"! Men precis som grekerna lever vi svenskar idag i en kultur där det är ok att leva över sina tillgångar. I Sverige belånar vi våra hus och fastigheter upp till himlen och upprätthåller på detta sätt en relativt hög tillväxt, vi kan ju konsumera för pengar vi annars fått spara till mindre hus och mindre dyra prylar.
Grekerna har dock till skillnad mot vad man kan tro, bättre krisberedskap än de flesta svenskar. Som vi skrev i en debattartikel i Dagens Samhälle för en och en halv vecka sedan är Sveriges krisberedskap under all kritik. Vi skrev bland annat att:
"De flesta svenskar har inte ens mat, vatten, och värme för att klara sig en vecka. Sannolikt vet mycket få att det numera är upp till varje hushåll att ha mat vid ett krisläge. Sverige är varken redo för krig, bränslebrist eller en större naturkatastrof".
I Grekland finns ännu en relativt välbevarad landsbygd där många greker är helt eller delvis självförsörjande på mat. Detta tack vare de många små grönsaksodlingarna på landsbygden och en djurhushållning i miniformat: getter och höns för husbehovet. I spåren av de senaste årens kris har allt fler greker därför sökt sin tillflykt till landsbygden där släktingar och vänner åtminstone kunnat förse dem med mat.
De som bott i större städer har få att vända sig till när plånboken inte ens räcker till matbehovet. Det finns sällan några grannar som kan erbjuda någon mat och många har i ren desperation gett sig ut i naturvårdsparker och huggit ner träd för att få ved till uppvärmning av sina bostäder när de inte längre har råd eller tillgång till eldningsolja.
I en läsvärd artikel av Business Insider får vi en inblick hur det kan se ut på den grekiska landsbygden. Cirka 21 mil sydväst om Aten ligger Karitaina. Högt uppe i bergen odlas det bland annat sallad och lök och man gör sin egen pasta. Mjölk fås från getter och en hel del har egna hönor. Lärdomarna från andra världskriget hänger kvar och de 30 åretrunt boende i Kairitaina är vana att hjälpas åt vare sig det gäller naturkatastrofer eller en minst sagt knaper ekonomi.
Artikeln bjuder på många läsvärda exempel som speglar två sidor av den grekiska verkligheten. Å ena sidan de bisarra situation som på grund av de allt fler stängda bankerna/uttagsautomaterna tvingar pensionärer som Pancyotis Thedororpoulos att betala 40 euro för en taxiresa på 17 km för en resa till en bank för att där kunna ta ut 120 euro per vecka i de nödpensionsuttag som grekiska regeringen utfärdat. Å andra sidan ser grekerna en stor trygghet och styrka i den lokala matproduktion på landsbygden som ännu finns kvar.
Men precis som i övriga Grekland råder det även på landsbygden minst sagt delade meningar om vilken väg Grekland ska ta framåt. Sverige bör dock lära av Grekland och se om mer än sina dyra hus och bilar, det är det nämligen många greker som kan vittna om idag och som säkert ångrar att det inte tänkte på det tidigare!
Så odla gärna mer än lite jordgubbar om du kan. Potatis kan tex vara guld värt och honung likaså!
Lite bikupor är inte så dumt att ha...
Johans fyra bisamhällen med provisoriska tak över flusterbrädorna -regnig sommar!! (flusterbräda= landningsbana framför ingången)
2015-07-11
Oljeprisfallets vinnare och förlorare och vart det barkar framöver
Nyligen gjorde vi en analys av BP:s årliga energirapport och kunde då bland annat konstatera att:
"Den huvudsakliga trenden håller i sig även för 2014. Nästan all ökad oljeproduktion i världen kommer från två länder, USA och Kanada. Under 2014 stod USA ensamt för drygt 75 % av världens ökade oljeproduktion medan Kanada stod för cirka 15 %, tillsammans stod de två länderna alltså för 90 % av ökningen. Resten av ökningen kom i princip bara från Brasilien. De flesta övriga oljeproducenter i världen har inte ökat sin produktion utan legat kvar på ungefär samma nivå."
Med ett oljepris som fortsatt att sjunka mycket på grund av oron för Grekland, Shanghai-börsens fall och inprisade förhoppningar om att ett avtal om Irans kärnenergiprogram snabbt ska förse marknaden med ytterligare olja, är det få analytiker som tror att oljepriset ska kunna återhämta sig nämnvärt under året eller för den delen de närmaste åren.
Snabbt har media och oljeanalytiker sedan dragit slutsatsen att även oljepriset på medellång och lång sikt antingen ska falla ytterligare eller ligga kvar på nivåer kring 50-60 dollar fatet (Brent crude i skrivande stund 58,7 dollar/fat). Men ett oljepris på dessa nivåer på längre sikt är i själva verket mycket osannolikt av många skäl.
De flesta oljeproducenter kan inte täcka sina kostnader vid ett sådant lågt oljepris, allra helst amerikanska skifferoljebolag eller kanadensisk oljesand.
I Kanada har flera planerade jätteprojekt för oljesandsutvinning lagts på is. Bland annat 11-miljarder-projektet (amerikanska dollar) -Josolyn North oil. Total E&P Canada (en del av det franska oljebolaget Total), Suncor Energy , Occidental Petroleum och japanska Inpex som ligger bakom projektet har helt inte kunnat få någon lönsamhet med dagens oljepriser. Som vi skrivit tidigare kräver den kanadensiska oljesandsutvinningen ett oljepris på över 110 för att bli lönsam.
När det gäller Irans olja innebär eventuellt lättade sanktioner mot landet inte att att oljeexporten kommer dubbleras eller tredubblas på några månader (dvs flera miljoner fat till per dag i produktion). Dåligt underhållen infrastruktur måste återställas och även byggas ut vilket troligtvis tar flera år.
Under den tiden kan hela världens produktionsöverskott på ca 2,5 miljoner fat olja från USA och Kanada vara utraderat för att det låga oljepriset sätter stopp för vidare satsningar och för att produktionen i flera av de största skifferformationerna i USA når sin högsta nivå och sedan faller snabbt.
Kanske vill USA få ut Irans relativt billiga konventionella olja på världsmarknaden för att man vet att den egna produktionen kommer toppa innan 2020.
På kortare sikt finns det tecken på att oljepriset kan nå tillbaka till 75 dollar-strecket redan i slutet av året. Aktiebubblan i Kina är förstås det stora frågetecknet som är svårt att sia om. Kommer fallet att fortsätta och sprida sig till övriga kinesiska ekonomin och därmed minska efterfrågan på olja för företag över hela brädet i landet? Kan en aktie- och fastighetsbubbla i Kina förlösa en ny global recession, ja då kan oljepriset förstås ligga kvar på dessa nivåer i flera år.
Men inte ens det kommer kunna hålla tillbaka en prisuppgång på oljepriset bortom 2020. Den enkla anledningen är att oljan fortfarande är den enskilt viktigaste energikällan för att få världens ekonomiska hjul att snurra. Då allt mer av oljeutvinningen ersätts av dyrare och mer energikrävande utvinningen måste priset upp i längden, annars förblir oljan i backen och då stannar ekonomin i praktiken helt. Vi har helt enkelt plockat det lågt hängande frukterna först i hopp om att de inte ska ta slut eller att nya lågt hängande frukter från icke fossila bränslen plötsligt ska dyka upp i samma omfattning som ersättning.
Man får heller inte glömma att medan vi gärna lovordar minskat bilkörande i Europa och nya bränslestandarder på amerikanska bilar, behöver inte bara Kina mer tillgång till olja. Även Indien, växande afrikanska länder samt de oljeproducerande länderna i Mellanöstern kräver en allt större del av den olja som finns att tillgå på exportmarknaden. Alltså viktigt att skilja på oljeproduktion och tillgänglig olja på marknaden, vilket avgör priset.
Det är rent löjligt att påstå att utvecklingsländer ska hoppa över den fossila energiskjutsen och ändå nå samma välståndsnivå som oss. För var hamnar tex lastbilar som inte duger på Europeiska vägar längre för att de drar för mycket bränsle eller inte uppnår nya miljö och bullerkrav? Jo, de rullar vidare i Indien eller Afrika. Annorlunda uttryckt, när oljekakan ska fördelas på fler kommer priset gå upp för att konsumtionsnedgången av olja i väst helt enkelt inte kan matcha energibehovet i betydligt folkrikare och energitörstigare länder som måste växa snabbt för att statsapparaten ska hålla ihop.
CNBC intervjuade i onsdags Mark Lewis, chief energy economist vid Kepler Cheuvreux om oljepriset framöver. Lewis tog bland annat upp att Bakken Shale i North Dakota (ett av USA:s två största skifferformationer) i senaste mätningarna minskar i produktion och ställer sig frågan varför andra formationer inte skulle göra detsamma. Detta, menar Lewis vet vi med säkerhet i slutet av tredje kvartalet i år när mer data kommer släppas från amerikanska energimyndigheten EIA som visar produktionen från samtliga skifferformationer.
Intervju med Mark Lewis om oljepriset framåt
Nu till det sista seminariet Johan filmade under Almedalsveckan som diskuterade just oljeprisfallets vinnare och förlorare. Seminariet hade titeln "Prisraset på olja - vinnare och förlorare" och anordnades av Sveriges Natur/Naturskyddsföreningen. Medverkande var Ylva Johnson, Chefredaktör, Sveriges Natur. Per Jönsson, Associerad redaktör, Utrikespolitiska institutet. Ulf Svahn, VD, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Magnus Thorstensson, Elmarknadsanalytiker, Svensk Energi.
De uppenbara förlorarna rent ekonomiskt är förstås Ryssland och Iran som fått se intäkterna från sin viktigaste inkomstkälla -oljan, halveras under ett år. Men oljeindustrin överlag har drabbats hårt med bland annat konsekvensen att många oljeriggar nu tagits ur bruk och tusentals arbetare fått gå.
Många drar slutsatsen att Putins/Rysslands supermaktsambitioner satts ur spel på grund av detta men som vi ska återkomma till i ett senare inlägg är så inte fallet, Ryssland har många fler kort att spela.
Som ni kommer märka dominerar bilden hos panelen att USA:s skifferolja även långsiktigt kommer vara av stor betydelse för oljepriset. Per Jönsson verkar ha rätt bra kolla på Mellanöstern men dålig koll på oljemarknaden och olika typer oljeutvinning. Jönsson talar till och med om dolda reserver i Israel i paritet med de i Saudiarabien...och detta skulle då världens ledande geologer ha missat? Om det ens var sant rör det sig om oljeskiffer (ej att bland ihop med skifferolja) som kräver ännu högre energiinsatser och därmed MYCKET högre oljepriser för att vara lönsamt. Att ta ett sådant exempel för att underbygga ett argument för fortsatt låga oljepriser visar på stora okunskaper i ämnet.
Som vi skrivit om tidigare handlar oljeprisfallet om att Saudiarabien spelar oljespelet mot investmentbanker och dåliga investeringar. Ulf Svahn gjorde överlag en korrekt analys med några viktiga undantag. Skifferoljan i USA är kortsiktig och USA:s flexibilitet på arbetsmarknaden och inom industrin hänger mycket på skifferindustrins snabba tillväxt de senaste åren men även mycket på den snabba automatiseringen inom tillverkningsindustrin som möjliggjort för amerikanska företag att flytta hem eller utöka tillverkningen inom USA. Men all industriell produktion är avhängig tillgång till billig energi och idag och många år framöver stavas den framförallt olja.
Vinnare på oljeprisfallet är alla oljeimportörer som kan köpa olja för kanske halva priset, däribland Sverige (oljebolag/bensinbolag verkande i Sverige). Länder som Kina med ett växande energibehov utnyttjar säkert läget till att skriva nya bilaterala avtal där de förhandlar till sig oljeleveranser för lång tid framöver till lägre priser. Kanske bunkrar Kina även olja då man räknar med dyrare olja längre fram. Detta kommer innebära mindre tillgång till olja för övriga köpare längre fram, när priset är högre och exportmarknaden krympt ytterligare.
All industri som är direkt beroende av oljeprodukter får se sina produktions/inköpskostnader sänkas. Konsumenter kan få se lägre priser inte bara vid pumpen utan överlag då oljan är central inom jordbruket, livsmedelsindustrin, transportsektorn ja i princip överallt finns den med som en viktig ingrediens. Men i rådande ekonomiska läge är det många som håller i sina pengar så det återstår att se hur stor effekten av oljeprisfallet blir.
Fler fördjupade analyser i ämnet kommer framöver, till dess får ni gärna kika på seminariet och fundera själva. Ni kan förstås även läsa mer i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet.
"Den huvudsakliga trenden håller i sig även för 2014. Nästan all ökad oljeproduktion i världen kommer från två länder, USA och Kanada. Under 2014 stod USA ensamt för drygt 75 % av världens ökade oljeproduktion medan Kanada stod för cirka 15 %, tillsammans stod de två länderna alltså för 90 % av ökningen. Resten av ökningen kom i princip bara från Brasilien. De flesta övriga oljeproducenter i världen har inte ökat sin produktion utan legat kvar på ungefär samma nivå."
Med ett oljepris som fortsatt att sjunka mycket på grund av oron för Grekland, Shanghai-börsens fall och inprisade förhoppningar om att ett avtal om Irans kärnenergiprogram snabbt ska förse marknaden med ytterligare olja, är det få analytiker som tror att oljepriset ska kunna återhämta sig nämnvärt under året eller för den delen de närmaste åren.
Snabbt har media och oljeanalytiker sedan dragit slutsatsen att även oljepriset på medellång och lång sikt antingen ska falla ytterligare eller ligga kvar på nivåer kring 50-60 dollar fatet (Brent crude i skrivande stund 58,7 dollar/fat). Men ett oljepris på dessa nivåer på längre sikt är i själva verket mycket osannolikt av många skäl.
De flesta oljeproducenter kan inte täcka sina kostnader vid ett sådant lågt oljepris, allra helst amerikanska skifferoljebolag eller kanadensisk oljesand.
I Kanada har flera planerade jätteprojekt för oljesandsutvinning lagts på is. Bland annat 11-miljarder-projektet (amerikanska dollar) -Josolyn North oil. Total E&P Canada (en del av det franska oljebolaget Total), Suncor Energy , Occidental Petroleum och japanska Inpex som ligger bakom projektet har helt inte kunnat få någon lönsamhet med dagens oljepriser. Som vi skrivit tidigare kräver den kanadensiska oljesandsutvinningen ett oljepris på över 110 för att bli lönsam.
När det gäller Irans olja innebär eventuellt lättade sanktioner mot landet inte att att oljeexporten kommer dubbleras eller tredubblas på några månader (dvs flera miljoner fat till per dag i produktion). Dåligt underhållen infrastruktur måste återställas och även byggas ut vilket troligtvis tar flera år.
Under den tiden kan hela världens produktionsöverskott på ca 2,5 miljoner fat olja från USA och Kanada vara utraderat för att det låga oljepriset sätter stopp för vidare satsningar och för att produktionen i flera av de största skifferformationerna i USA når sin högsta nivå och sedan faller snabbt.
Kanske vill USA få ut Irans relativt billiga konventionella olja på världsmarknaden för att man vet att den egna produktionen kommer toppa innan 2020.
På kortare sikt finns det tecken på att oljepriset kan nå tillbaka till 75 dollar-strecket redan i slutet av året. Aktiebubblan i Kina är förstås det stora frågetecknet som är svårt att sia om. Kommer fallet att fortsätta och sprida sig till övriga kinesiska ekonomin och därmed minska efterfrågan på olja för företag över hela brädet i landet? Kan en aktie- och fastighetsbubbla i Kina förlösa en ny global recession, ja då kan oljepriset förstås ligga kvar på dessa nivåer i flera år.
Men inte ens det kommer kunna hålla tillbaka en prisuppgång på oljepriset bortom 2020. Den enkla anledningen är att oljan fortfarande är den enskilt viktigaste energikällan för att få världens ekonomiska hjul att snurra. Då allt mer av oljeutvinningen ersätts av dyrare och mer energikrävande utvinningen måste priset upp i längden, annars förblir oljan i backen och då stannar ekonomin i praktiken helt. Vi har helt enkelt plockat det lågt hängande frukterna först i hopp om att de inte ska ta slut eller att nya lågt hängande frukter från icke fossila bränslen plötsligt ska dyka upp i samma omfattning som ersättning.
Man får heller inte glömma att medan vi gärna lovordar minskat bilkörande i Europa och nya bränslestandarder på amerikanska bilar, behöver inte bara Kina mer tillgång till olja. Även Indien, växande afrikanska länder samt de oljeproducerande länderna i Mellanöstern kräver en allt större del av den olja som finns att tillgå på exportmarknaden. Alltså viktigt att skilja på oljeproduktion och tillgänglig olja på marknaden, vilket avgör priset.
Det är rent löjligt att påstå att utvecklingsländer ska hoppa över den fossila energiskjutsen och ändå nå samma välståndsnivå som oss. För var hamnar tex lastbilar som inte duger på Europeiska vägar längre för att de drar för mycket bränsle eller inte uppnår nya miljö och bullerkrav? Jo, de rullar vidare i Indien eller Afrika. Annorlunda uttryckt, när oljekakan ska fördelas på fler kommer priset gå upp för att konsumtionsnedgången av olja i väst helt enkelt inte kan matcha energibehovet i betydligt folkrikare och energitörstigare länder som måste växa snabbt för att statsapparaten ska hålla ihop.
CNBC intervjuade i onsdags Mark Lewis, chief energy economist vid Kepler Cheuvreux om oljepriset framöver. Lewis tog bland annat upp att Bakken Shale i North Dakota (ett av USA:s två största skifferformationer) i senaste mätningarna minskar i produktion och ställer sig frågan varför andra formationer inte skulle göra detsamma. Detta, menar Lewis vet vi med säkerhet i slutet av tredje kvartalet i år när mer data kommer släppas från amerikanska energimyndigheten EIA som visar produktionen från samtliga skifferformationer.
Intervju med Mark Lewis om oljepriset framåt
Nu till det sista seminariet Johan filmade under Almedalsveckan som diskuterade just oljeprisfallets vinnare och förlorare. Seminariet hade titeln "Prisraset på olja - vinnare och förlorare" och anordnades av Sveriges Natur/Naturskyddsföreningen. Medverkande var Ylva Johnson, Chefredaktör, Sveriges Natur. Per Jönsson, Associerad redaktör, Utrikespolitiska institutet. Ulf Svahn, VD, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet. Magnus Thorstensson, Elmarknadsanalytiker, Svensk Energi.
De uppenbara förlorarna rent ekonomiskt är förstås Ryssland och Iran som fått se intäkterna från sin viktigaste inkomstkälla -oljan, halveras under ett år. Men oljeindustrin överlag har drabbats hårt med bland annat konsekvensen att många oljeriggar nu tagits ur bruk och tusentals arbetare fått gå.
Många drar slutsatsen att Putins/Rysslands supermaktsambitioner satts ur spel på grund av detta men som vi ska återkomma till i ett senare inlägg är så inte fallet, Ryssland har många fler kort att spela.
Som ni kommer märka dominerar bilden hos panelen att USA:s skifferolja även långsiktigt kommer vara av stor betydelse för oljepriset. Per Jönsson verkar ha rätt bra kolla på Mellanöstern men dålig koll på oljemarknaden och olika typer oljeutvinning. Jönsson talar till och med om dolda reserver i Israel i paritet med de i Saudiarabien...och detta skulle då världens ledande geologer ha missat? Om det ens var sant rör det sig om oljeskiffer (ej att bland ihop med skifferolja) som kräver ännu högre energiinsatser och därmed MYCKET högre oljepriser för att vara lönsamt. Att ta ett sådant exempel för att underbygga ett argument för fortsatt låga oljepriser visar på stora okunskaper i ämnet.
Som vi skrivit om tidigare handlar oljeprisfallet om att Saudiarabien spelar oljespelet mot investmentbanker och dåliga investeringar. Ulf Svahn gjorde överlag en korrekt analys med några viktiga undantag. Skifferoljan i USA är kortsiktig och USA:s flexibilitet på arbetsmarknaden och inom industrin hänger mycket på skifferindustrins snabba tillväxt de senaste åren men även mycket på den snabba automatiseringen inom tillverkningsindustrin som möjliggjort för amerikanska företag att flytta hem eller utöka tillverkningen inom USA. Men all industriell produktion är avhängig tillgång till billig energi och idag och många år framöver stavas den framförallt olja.
Vinnare på oljeprisfallet är alla oljeimportörer som kan köpa olja för kanske halva priset, däribland Sverige (oljebolag/bensinbolag verkande i Sverige). Länder som Kina med ett växande energibehov utnyttjar säkert läget till att skriva nya bilaterala avtal där de förhandlar till sig oljeleveranser för lång tid framöver till lägre priser. Kanske bunkrar Kina även olja då man räknar med dyrare olja längre fram. Detta kommer innebära mindre tillgång till olja för övriga köpare längre fram, när priset är högre och exportmarknaden krympt ytterligare.
All industri som är direkt beroende av oljeprodukter får se sina produktions/inköpskostnader sänkas. Konsumenter kan få se lägre priser inte bara vid pumpen utan överlag då oljan är central inom jordbruket, livsmedelsindustrin, transportsektorn ja i princip överallt finns den med som en viktig ingrediens. Men i rådande ekonomiska läge är det många som håller i sina pengar så det återstår att se hur stor effekten av oljeprisfallet blir.
Fler fördjupade analyser i ämnet kommer framöver, till dess får ni gärna kika på seminariet och fundera själva. Ni kan förstås även läsa mer i vår bok Olja för blåbär -Energi, Makt och Hållbarhet.
2015-07-09
Varför går vi inte mot ett hållbart transportsystem i Sverige?
Under Almedalsveckan i onsdags förra veckan fanns Johan på plats vid seminariet "Varför går vi inte mot ett hållbart transportsystem" som anordnades av Trivector.
Trivector arbetar med utveckling av trafiklösningar för ett hållbart transportsystem genom konsultverksamhet, forskning, utbildning och även programvaror. Christer Ljungberg, VD för Trivector AB och Trivector Traffic AB inledde med en sevärd presentation som ni kan se i sin helhet nedan.
Christer är förutom konsult inom hållbara transporter även bloggare. På Christers blogg christerljungberg.se kan man i presentationen av Christer bland annat läsa följande:
"Många av Trivectors spännande forsknings- och utvecklingsprojekt har kommit till på hans initiativ: snabb omställning till peak oil, effekter av inducerad trafik, trafik och mobil IT, för att nämna några".
Seminariet hade titeln "Varför går vi inte mot ett hållbart transportsystem?". Något vi frågat oss många gånger på den här bloggen, särskilt varför det saknas en politisk vilja och ett företagsklimat för hållbara transporter i Sverige.
Christer tar bland annat upp den paradox som råder när det gäller vad man siktar på för nationellt mål om en koldioxidfri transportflotta till 2050 och vad som faktiskt görs. Christer menar att det är anmärkningsvärt att det görs prognoser för att personbilstrafiken ska öka kraftigt fram till 2030 när trenden är att den minskar eller ligger kvar på ungefär samma nivå om man ser till de senaste dryga 10 åren.
I nationella prognoser för personbilstrafikens utveckling, flyget, persontåg och buss för 1997-2010 trodde man att det skulle se ut på följande vis under perioden:
Personbilar: + 29 %
Flyg: + 24 %
Persontåg: + 26 %
Buss mm + 8 %
Verkligheten blev som följer:
Personbilar: +11 %
Flyg: + 9 %
Persontåg: + 59 %
Buss mm: + 14 %
Christer ifrågasätter därför starkt de prognoser som nu gör gällande att bilägandet kraftigt ska öka de närmaste 15 åren. Prognoserna har ju haft så fel tidigare och om de verkligen infriade sig går de helt i motsatt riktning mot de mål man satt upp om fossiloberoende transporter inom Sverige till 2030 och en utsläppsfri energisektor (inklusive transporter) till 2050. Prognoserna går dessutom stick i stäv med det vi skrivit om tidigare här på bloggen, att vi i åtminstone Europa köper allt mindre bil och istället åker kollektivt och/eller köper fler cyklar per invånare och år. Eller så ställer man bilen för att man helt enkelt inte har råd med långa bilsemestrar.
Kort och gott, varför sätta upp mål som man varken i sina prognoser tror kommer ske eller som man arbetar för i verkligheten. Ni som läst bloggen ett tag vet att vi försöker lyfta och diskutera de goda exempel på hållbara transporter som faktiskt görs men som Christer påpekar i sin presentation går det på tok för långsamt om vi ska nå våra uppsatta mål men lyfter även flera exempel på vad som kan göras.
Oavsett klimat- och miljömål gör bristen på hållbara transporter i landet att Sveriges konkurrenskraft försämras långsiktigt eller ännu viktigare, att den nationella krisberedskapen när det gäller energi- och matförsörjningen fortsätter att sjunkna från en redan minimal nivå.
Christers presentation följdes av en paneldebatt med Mikael Stamming, Utvecklingsdirektör, Region Skåne. Maria Gardfjell, Kommunalråd (MP), Uppsala kommun. Jeppe Larsen, VD, MOVEBYBiKE Stockholm. Marcus Carlsson Reich, Bitr avdelningschef Uppdragsavdelningen, Naturvårdsverket
Kika gärna och fundera själva.
På vår youtube-kanal finner ni även fler seminarier med temat hållbara transporter från Almedalsveckan och intervjuer som Johan gjorde på plats. Den som saknar vanliga blogginlägg och är less på Almedalsrapporteringen behöver inte oroa sig. Vi har bara kvar ett seminarie att skriva om och lägga upp som video -oljeprisfallets vinnare och förlorare. Det lär dyka upp på lördag.
Trivector arbetar med utveckling av trafiklösningar för ett hållbart transportsystem genom konsultverksamhet, forskning, utbildning och även programvaror. Christer Ljungberg, VD för Trivector AB och Trivector Traffic AB inledde med en sevärd presentation som ni kan se i sin helhet nedan.
Christer är förutom konsult inom hållbara transporter även bloggare. På Christers blogg christerljungberg.se kan man i presentationen av Christer bland annat läsa följande:
"Många av Trivectors spännande forsknings- och utvecklingsprojekt har kommit till på hans initiativ: snabb omställning till peak oil, effekter av inducerad trafik, trafik och mobil IT, för att nämna några".
Christer tar bland annat upp den paradox som råder när det gäller vad man siktar på för nationellt mål om en koldioxidfri transportflotta till 2050 och vad som faktiskt görs. Christer menar att det är anmärkningsvärt att det görs prognoser för att personbilstrafiken ska öka kraftigt fram till 2030 när trenden är att den minskar eller ligger kvar på ungefär samma nivå om man ser till de senaste dryga 10 åren.
I nationella prognoser för personbilstrafikens utveckling, flyget, persontåg och buss för 1997-2010 trodde man att det skulle se ut på följande vis under perioden:
Personbilar: + 29 %
Flyg: + 24 %
Persontåg: + 26 %
Buss mm + 8 %
Verkligheten blev som följer:
Personbilar: +11 %
Flyg: + 9 %
Persontåg: + 59 %
Buss mm: + 14 %
Kort och gott, varför sätta upp mål som man varken i sina prognoser tror kommer ske eller som man arbetar för i verkligheten. Ni som läst bloggen ett tag vet att vi försöker lyfta och diskutera de goda exempel på hållbara transporter som faktiskt görs men som Christer påpekar i sin presentation går det på tok för långsamt om vi ska nå våra uppsatta mål men lyfter även flera exempel på vad som kan göras.
Oavsett klimat- och miljömål gör bristen på hållbara transporter i landet att Sveriges konkurrenskraft försämras långsiktigt eller ännu viktigare, att den nationella krisberedskapen när det gäller energi- och matförsörjningen fortsätter att sjunkna från en redan minimal nivå.
Christers presentation följdes av en paneldebatt med Mikael Stamming, Utvecklingsdirektör, Region Skåne. Maria Gardfjell, Kommunalråd (MP), Uppsala kommun. Jeppe Larsen, VD, MOVEBYBiKE Stockholm. Marcus Carlsson Reich, Bitr avdelningschef Uppdragsavdelningen, Naturvårdsverket
Kika gärna och fundera själva.
På vår youtube-kanal finner ni även fler seminarier med temat hållbara transporter från Almedalsveckan och intervjuer som Johan gjorde på plats. Den som saknar vanliga blogginlägg och är less på Almedalsrapporteringen behöver inte oroa sig. Vi har bara kvar ett seminarie att skriva om och lägga upp som video -oljeprisfallets vinnare och förlorare. Det lär dyka upp på lördag.
2015-07-07
Elmotorvägar för tung trafik snart här? Och vad händer med biodrivmedelssatsningen efter 2016?
I tisdags fanns Johan på plats vid två seminarier under Almedalsveckan som båda berörde hur Sveriges fordonsflotta ska kunna göras fossilfri. Det ena seminariet "Elvägar – från start till mål" anordnades av Siemens. En teststräcka för elmotorvägar eller E-highways som det även heter, kommer börja byggas mellan Gävle och Storvik i höst, något vi rapporterat om i flera inlägg tidigare.
Tekniken med kontaktledningssystem eller trådar ovan körbanan och strömavtagare står Siemens för medan Scania står för lastbilarna och hybridsystemen. Efter seminariet fick Johan en intervju med Scanias utvecklingschef Christer Thorén som berättar hur tekniken fungerar och hur de ser på utvecklingen av E-highways framöver.
På plats var förutom Christer Thorén, Torbjörn Suneson, Generaldirektör tf, Trafikverket. Torkel Strömsten, Associate Professor, Handelshögskolan i Stockholm. Jan Nylander, Projektledare ELVÄG GÄVLE, Region Gävleborg. Erik Ljungberg, Senior Vice President Corporate relations, Scania. Sten Bergheden, (m) Ledamot Trafikutskottet, Sveriges Riksdag. Anders Bylund, Divisionschef, Siemens AB. Moderator var Mia Odabas.
Hela seminariet med paneldebatt kommer kunna ses på vår youtube-kanal senare i veckan.
Mer om eventet kan ni läsa här.
Det andra seminariet "Så snabbt kan vi göra dagens fordonsflotta hållbar och fossilfri, hänger politiken med?" anordnades av Preem AB och Lantmännen.
Seminariet var sevärt och bjöd på en hel del diskussioner om biodrivmedelsutvecklingen i Sverige. Fokus låg på de stora oklarheter som nu råder om den fortsatta satsningen när skattebefrielsen av biodrivmedel i Sverige sannolikt tvingas bort av EU under 2016. Inget annat EU-land har gjort samma satsning och detta menade både Maria Wetterstrand och Erik Brandsma, Generaldirektör för Energimyndigheten beror på att förutsättningarna för en sådan satsning ser annorlunda ut i de flesta andra EU-länder. Därmed synkar inte reglerna för Sverige med övriga EU. Konkurrenskraften när det gäller biodrivmedel inom EU ser helt enkelt väldigt olika ut.
Det är olyckligt att de biodrivmedel som skulle kunna göra Sveriges jordbruk självförsörjande på bränsle nu hotas av ytterligare EU-regler. Detta tvingar biodrivmedel på export eller gör verksamheten olönsam för att biodrivmedel ska beskattas på samma villkor som fossila bränslen i solidaritet med övriga EU men på bekostnad av miljön och Sveriges krisberedskap.
Kika på seminariet och fundera själva.
Tekniken med kontaktledningssystem eller trådar ovan körbanan och strömavtagare står Siemens för medan Scania står för lastbilarna och hybridsystemen. Efter seminariet fick Johan en intervju med Scanias utvecklingschef Christer Thorén som berättar hur tekniken fungerar och hur de ser på utvecklingen av E-highways framöver.
På plats var förutom Christer Thorén, Torbjörn Suneson, Generaldirektör tf, Trafikverket. Torkel Strömsten, Associate Professor, Handelshögskolan i Stockholm. Jan Nylander, Projektledare ELVÄG GÄVLE, Region Gävleborg. Erik Ljungberg, Senior Vice President Corporate relations, Scania. Sten Bergheden, (m) Ledamot Trafikutskottet, Sveriges Riksdag. Anders Bylund, Divisionschef, Siemens AB. Moderator var Mia Odabas.
Hela seminariet med paneldebatt kommer kunna ses på vår youtube-kanal senare i veckan.
Mer om eventet kan ni läsa här.
Seminariet var sevärt och bjöd på en hel del diskussioner om biodrivmedelsutvecklingen i Sverige. Fokus låg på de stora oklarheter som nu råder om den fortsatta satsningen när skattebefrielsen av biodrivmedel i Sverige sannolikt tvingas bort av EU under 2016. Inget annat EU-land har gjort samma satsning och detta menade både Maria Wetterstrand och Erik Brandsma, Generaldirektör för Energimyndigheten beror på att förutsättningarna för en sådan satsning ser annorlunda ut i de flesta andra EU-länder. Därmed synkar inte reglerna för Sverige med övriga EU. Konkurrenskraften när det gäller biodrivmedel inom EU ser helt enkelt väldigt olika ut.
Det är olyckligt att de biodrivmedel som skulle kunna göra Sveriges jordbruk självförsörjande på bränsle nu hotas av ytterligare EU-regler. Detta tvingar biodrivmedel på export eller gör verksamheten olönsam för att biodrivmedel ska beskattas på samma villkor som fossila bränslen i solidaritet med övriga EU men på bekostnad av miljön och Sveriges krisberedskap.
Kika på seminariet och fundera själva.
2015-07-05
Hur når Sverige målet om fossilbränsleoberoende Fordonsflotta -19 prognoser för nästa år
Under måndagskvällen av Almedalsveckan fick vi möjlighet att delta vid eventet "Så klarar Sverige målet fossilbränsleoberoende fordonsflotta 2030" som anordnades av 2030-sekretatriet, Fores och New Republic.
Representanter från 19 ledande branschorganisationer och företag i Sverige fick på sig 40 sekunder var för att ge sina prognoser för hur de till nästa år ska bidra till att vi når en fossiloberoende bränsleflotta (minskat den fossila bränsleanvändningen med 80 % till 2030).
På plats var ett antal verkställande direktörer och företagsledare för bland annat Vattenfall, Power Circle, Lantmännen Energi , ST 1, E.On, Preem, Jämtkraft, Charge Amps, Nissan, Sekab mfl.
Några "prognoser" som gavs följer nedan:
Representanter från 19 ledande branschorganisationer och företag i Sverige fick på sig 40 sekunder var för att ge sina prognoser för hur de till nästa år ska bidra till att vi når en fossiloberoende bränsleflotta (minskat den fossila bränsleanvändningen med 80 % till 2030).
På plats var ett antal verkställande direktörer och företagsledare för bland annat Vattenfall, Power Circle, Lantmännen Energi , ST 1, E.On, Preem, Jämtkraft, Charge Amps, Nissan, Sekab mfl.
Några "prognoser" som gavs följer nedan:
- Nissan räknar med att öka sin elbilsförsäljning med 119 % till nästa år.
- Charge Amps som jobbar med laddinfrastruktur för elbilsladdare upp till 22 kW, dvs över natten laddning eller vid arbetsplatser etc, tror på en ökning av dessa typer av laddare från cirka 200 i skrivande stund till 2000 nästa sommar.
- Vattenfall har ambitionen att öka antalet snabbladdare i Sverige från 60 till 180.
- ST 1 har precis öppnat ett nytt raffinaderi i Göteborg som bland annat omvandlar överblivna limpor till etanol och annat livsmedelsavfall till vad man kallar RE85. Just nu går denna etanol på export till Finland då det inte finns någon efterfrågan på denna produkt i Sverige ännu. ST 1 som skulle ge en prognos för "andelen svensksåld etanol tillverkad av avfall eller rester" trodde denna skulle stanna på nuvarande nivå dvs noll men hoppas de får fel.
- Jämtfkraft fick uttala sig om andelen nyregistrerade bilar med nollutsläpp. De tror på en ökning från 1,43 % till 2,7 %. Detta låter förstås väldigt lite men är relativt mycket jämfört med andra länder. Det är också rätt märkligt att siffran är så hög då det i Sverige i princip funnits noll incitament för tillverkare och konsumenter att satsa på elbilar bland annat på grund av den stora förvirring som rått från regeringen gällande supermiljöbilspremien och avsaknaden av laddinfrastruktur (bortsett från Tesla Motors som snart täckt in hela landet för sina elbilsägare). Eltransportparadoxen som vi skrivit om tidigare gäller alltså fortfarande även om ljusglimtar med tex elbussar i Göteborg finns.
2015-07-03
Almedalen "KAN SJÖFARTEN MINSKA BILKÖERNA?
Här kommer vårt första inslag från första dagen under Almedalsveckan.
Seminariet nedan har titeln "Kan sjöfarten minska bilköerna" och arrangerades av
Ostkusthamnar i Samverkan.
I beskrivningen av seminariet står det:
"Det är trångt på väg och järnväg. Något behöver göras NU för att Sverige ska kunna hantera det ökande godsflödet samtidigt som miljömålen ska uppnås. Ett medelstort fartyg motsvarar 14 kombitåg. Trots detta har politikerna svårt att rikta blicken mot kusten. Hur ska vi hantera det ökade godsflödet? Vilken roll ska sjöfarten ha i ett framtida transportsystem? Ostkusthamnar i Samverkan (OHS) är en sammanslutning av elva hamnar längs ostkusten som arbetar för att öka sjöfarten andel av det nationella transportarbetet. Som ett led i detta vil OHS undersöka hur sjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen".
Seminariet innehöll bland annat en presentation av Per Kågeson, fil. dr i miljö- och energisystemanalys och författare till ett antal böcker om bland annat kärnkraften samt en presentation av Jessica Rosenkrantz (M), vice ordförande i Trafikutskottet.
Under seminariets paneldebatt deltog Per Kågeson och Jessica Rosencrantz även Suzanne Svensson (S) sjöfartspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Moderator var Carolina Neurath, ekonomijournalist på SvD. Nedan kan ni se paneldebatten i sin helhet, inklusive frågestunden efteråt.
Paneldebatt
Sjöfarten glöms ofta bort i diskussionerna om Sveriges oljeberoende då mest fokus ligger på landbaserade transporter. Fördelat på trafikslag utgör vägtrafiken drygt 50 % av alla godstransporter, bantrafiken cirka 35 % och sjöfarten cirka 11 %. Under paneldebatten diskuteras bland annat hur sjöfarten kan ersätta delar av lastbilstransporterna och kombineras mer med järnväg. Framförallt pekas det på att sjöfarten är energieffektivare per ton mot lastbilstransporterna.
Trots att sjöfarten kunnat sänka sin bränslekostnader med ett nästan halverat oljepris på ett år tvingas man nu till höjda driftskostnader på grund av det nya svaveldirektivet som infördes vid årsskiftet. Svaveldirektivet innebär att svavelhalten i fartygsbränsle får vara högst 0,1 % eller en tiondel av tidigare och omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Detta är 35 gånger lägre svavelhalt än vad som krävs i övriga Europa och världen.
Detta innebär att sjöfarten kommer få rikta in sig på LSMGO- lågsvavel marin dielelbrännolja från att tidigare ha kunnat gå på vanlig bunkerolja som har högre svavelhalt. Frågan är om Svaveldirektivet kommer efterlevas då böterna är relativt små mot hur mycket rederierna kan spara på att köra med smutsigare bränslen. Inverkan på dieselpriserna på land blir även intressant att följa.
Bloggrannen Cornucopia/Wilderäng varnade redan 2013http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/fredagsmys-svaveldirektivet-hojer.html för att Svaveldirektivet kan leda till en tredubbling av bränslepriserna för sjöfarten. Trafikanalys talar om en ökning på 50-75 %.
Nedan får ni höra en intervju Johan fick med Per Kågeson efter seminariet som ger sin syn på saken.
Intervju med Per Kågeson
Seminariet nedan har titeln "Kan sjöfarten minska bilköerna" och arrangerades av
Ostkusthamnar i Samverkan.
I beskrivningen av seminariet står det:
"Det är trångt på väg och järnväg. Något behöver göras NU för att Sverige ska kunna hantera det ökande godsflödet samtidigt som miljömålen ska uppnås. Ett medelstort fartyg motsvarar 14 kombitåg. Trots detta har politikerna svårt att rikta blicken mot kusten. Hur ska vi hantera det ökade godsflödet? Vilken roll ska sjöfarten ha i ett framtida transportsystem? Ostkusthamnar i Samverkan (OHS) är en sammanslutning av elva hamnar längs ostkusten som arbetar för att öka sjöfarten andel av det nationella transportarbetet. Som ett led i detta vil OHS undersöka hur sjöfarten kan avlasta landinfrastrukturen".
Paneldebatt
Sjöfarten glöms ofta bort i diskussionerna om Sveriges oljeberoende då mest fokus ligger på landbaserade transporter. Fördelat på trafikslag utgör vägtrafiken drygt 50 % av alla godstransporter, bantrafiken cirka 35 % och sjöfarten cirka 11 %. Under paneldebatten diskuteras bland annat hur sjöfarten kan ersätta delar av lastbilstransporterna och kombineras mer med järnväg. Framförallt pekas det på att sjöfarten är energieffektivare per ton mot lastbilstransporterna.
Trots att sjöfarten kunnat sänka sin bränslekostnader med ett nästan halverat oljepris på ett år tvingas man nu till höjda driftskostnader på grund av det nya svaveldirektivet som infördes vid årsskiftet. Svaveldirektivet innebär att svavelhalten i fartygsbränsle får vara högst 0,1 % eller en tiondel av tidigare och omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Detta är 35 gånger lägre svavelhalt än vad som krävs i övriga Europa och världen.
Detta innebär att sjöfarten kommer få rikta in sig på LSMGO- lågsvavel marin dielelbrännolja från att tidigare ha kunnat gå på vanlig bunkerolja som har högre svavelhalt. Frågan är om Svaveldirektivet kommer efterlevas då böterna är relativt små mot hur mycket rederierna kan spara på att köra med smutsigare bränslen. Inverkan på dieselpriserna på land blir även intressant att följa.
Bloggrannen Cornucopia/Wilderäng varnade redan 2013http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/fredagsmys-svaveldirektivet-hojer.html för att Svaveldirektivet kan leda till en tredubbling av bränslepriserna för sjöfarten. Trafikanalys talar om en ökning på 50-75 %.
Nedan får ni höra en intervju Johan fick med Per Kågeson efter seminariet som ger sin syn på saken.
Intervju med Per Kågeson
2015-07-01
Debattartikel av oss i Dagens Samhälle om Svensk krisberedskap
Tidningen Dagens samhälle har nu publicerat en debattartikel vi skrivit på temat svensk krisberedskap. Artikeln har titeln "Sveriges krisberedskap under all kritik" och ni finner den genom att klicka på bilden nedan.
För många av bloggens läsare är detta inga stora nyheter utan grundläggande kunskaper men förhoppningsvis kan vi bidra lite till ökad medvetenheten om Sveriges bristande krisberedskap och förmå en och en annan att göra något åt det. Det finns förstås långt mycket mer man kan göra än det vi nämner i artikeln och många fler exempel finner man i vår bok Olja för blåbär. Ett bra tips är även att läsa bloggen Swedish prepper och lyssna till programmet i SR "Verklighetens prepper" som vi rapporterat om i tidigare inlägg.
För den som vill läsa om krisberedskap i skönlitterär form nu under sommaren är bloggrannen Cornucopias/Wilderängs bok Stjärnklart det givna valet.
För många av bloggens läsare är detta inga stora nyheter utan grundläggande kunskaper men förhoppningsvis kan vi bidra lite till ökad medvetenheten om Sveriges bristande krisberedskap och förmå en och en annan att göra något åt det. Det finns förstås långt mycket mer man kan göra än det vi nämner i artikeln och många fler exempel finner man i vår bok Olja för blåbär. Ett bra tips är även att läsa bloggen Swedish prepper och lyssna till programmet i SR "Verklighetens prepper" som vi rapporterat om i tidigare inlägg.
För den som vill läsa om krisberedskap i skönlitterär form nu under sommaren är bloggrannen Cornucopias/Wilderängs bok Stjärnklart det givna valet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)