Elbusslinjen går nu alltså mellan Chalmers/Johanneberg Science Park och Lindholmen Science Park via Avenyn, Brunnsparken och Götaälvbron. Johan besökte både pantografen/laddstationen och hållplatsen Sven Hultins plats i Johanneberg och inomhushållplatsen vid Teknikgatan. 10 bussar, varav 7 elhybrider (likt de som Volvo redan satt i trafik i Stockholm och Tyskland) och 3 rena elbussar.
Det vore förstås önskvärt om det bara var rena elbussar men Volvo har ju inte kommit lika långt som världens ledande elbusstillverkare, kinesiska BYD som har elbussar som kan rulla 32 mil på en laddning. Hybridbussarna är där som en buffert när laddningen inte fungerar eller de rena elbussarna ej rullar. Busslinjen ses som ett försök, ett levande labb att utveckla bättre bussar och kollektivtrafik som så småningom kan gå helt på el.
Intresset var stort då det förutom press och diverse inbjudna till eventet på Lindholmen dök upp en hel del nyfikna göteborgare, mest vad som såg ut att vara studenter från Chalmers. Många frågor väcktes och en hel del besvarades på plats som ni kommer märka i videon. Överlag är vi dock mycket positiva att Göteborg gör denna satsning. Om just den här tekniken är den som vinner är inte det som är avgörande utan att den nödvändiga omställningen och satsningen på kollektivtrafiken tar fart på allvar i Sverige. Göteborg bör bli intressant att studera för många svenska städer framöver och vi kommer förstås följa utvecklingen av den nya elbusslinjen med stort intresse.
En bild på sträckan finner ni nedan.
Nya elbusslinjen i Göteborg: Linje 55
Bild: Göteborg Electriccity där ni även finner mer info om den nya busslinjen och projektet.
Cyklade förbi en STO-buss73 vid Karolinska_I-vändhållplatsen igår. Kändes konstigt att den (gissningsvis hybrid-försedda) Volvo-bussen stod på tomgång med lokalt oljud. Detta pga tydlig avsaknad av infrastruktur. Läsfe ju nå'nstans att bara andra änden (dvs Ropsten) har laddstation (med omvända pantografen).
SvaraRaderaHej! Intressant om det var en omvänd pantograf, menar du att den vecklades ut från bussen likt Siemens trådbussar o laddade mot en laddare upptill? Var sannolikt en hybrid eftersom det är det Volvo satsar på mest o Göteborg är först med rena elbussar från Volvo.
RaderaMvh
Johan
NyhetsMagasin-länk:
Raderahttp://www.modernstadstrafik.se/2015/05/modern-stadstrafik-nr-32015/
CITAT*...laddhybridbussar i Stockholm. Bussarna kan köras längre sträckor helt elektriskt, med avstängd dieselmotor...*SlutCITAT.
Jag tror ni missar poängen med Volvos koncept! Att få en elbuss att gå långt på en laddning kräver mycket energi vilket kräver tunga batterier. Att släpa runt med batterier är inte energieffektivt varför Volvo väljer att istället ladda ofta.
SvaraRaderaHej energieffektivt ja men om en eller båda pantografer ej fungerar måste hybridbussarna köra helt på diesel o de rena elbussarna tas ur trafik. Att köra med rejäla batterier skapar samma flexibilitet som hybridbussarna med skillnaden att driftskostnaderna blir betydligt lägre o att de går tysta på el som faktiskt kan genereras i Sverige o dessutom inte kräver tillgång till imoporterad olja/bränsle. Vill man dessutom köra elbussen likt BYD:s K9 på andra sträckor där snabbladdning inte finns att tillgå som på landsbygden klarar de även det. 32 mils räckvidd räcker för en dags körning. Sedan kan de laddad på natten. Volvos koncept är utmärkt när det fungerar o kommer säkert bli bättre med tiden men har just nu flera sårbarheter.
RaderaMvh
Johan
Hej igen,
SvaraRaderaVisst, fungerar ingen högeffektsladdare på rutt så blir det problem. Dock så är systemet dimensionerat att klara 50% felfall. Fungerar inte en högeffektsladdare i depån (typ BYD) för nattladdning blir det det dock ett 100% stillestånd. Men uptime på off-board laddare är inte ett faktiskt problem.
Det svåra med elbussar är inte driftkostnad utan livscykelkostnad för att matcha dieselbussar. Att optimera batterimängd mot cykel/rutt och livslängd är nyckeln idagsläget. Att lasta mängder av batteri må ge flexibilitet men knappast ekonomi.
Hej. Fungerar en högeffektsladdare i depån finns fortfarande redundans, bussen kan laddas med flera olika laddare och skulle samtliga högeffektsladdare vara ur funktion kan man sannolikt ladda i princip hela bussen på 6-7 timmar med via ett 16 Amp 3 fas uttag. Elbilen Tesla Model har ett 85 kW batt som laddas på den tiden när det är helt urladdat och Volvo-bussarna har 19 x4 dvs motsvarande ett 76 kW batteri att ladda. När det gäller livscykelanalysen för en elbuss har jag ingen studie att peka på men tester och erfarenheter som gjorts av elbussar i Kalifornien visar på hög driftssäkerhet och låga driftskostnader relativt dieselbussar. Med regenerative braking sparas även bromsarna in på bussarna in avsevärt.
SvaraRaderaNär det gäller ekonomi i elbussar kan det vara rätt i dagsläget om man väljer den dyraste elbussen och räknar på en kort livslängd. Batterikostnaderna faller och BYD bygger planerar att bygga flera gigafabriker för att få ner kostnaderna på batterierna, förvisso mindre än Teslas i Nevava men observera flera fabriker.
Ett sätt att få bättre ekonomi med elbussar kan man få om man bygger om befintliga dieselbussar/skelettet från en buss och stoppar in i batterier, något en busstillverkare i Kalifornien gjort.
https://www.youtube.com/watch?v=MVXWGBgYj3M
Mvh
Johan