Svt:s Mats Knutsson talar rent struntprat om USA:s olja och Europas elpriser

Tidigare har vi visat hur en så kallad expert kan få stort utrymme i media trots fundamentala felaktigheter i sina uttalanden som inte stämmer överens med verkligheten. Nu är det dags igen men denna gång är det Svt:s inrikespolitiska kommentator/expert som är ute och cyklar då denne inte ens gjort grundläggande research.

En av våra uppmärksamma läsare tipsade oss nämligen om följande: I bästa sändningstid av Rapport i tisdags säger Mats Knutsson bland annat att Vattenfall har svårt att konkurrera med dyr kärnkraft för att man i USA numera producerar billig olja med hjälp av fracking...Vidare säger Knutsson att det lett till en global nedgång i energipriser som minskat Vattenfalls intäkter...

I en artikel som publicerades på Svt:s tidigare samma dag får vi höra fler rena felaktigheter:

"Regeringens höjning av effektskatten, som Björklund kritiserar så mycket, har helt klart betydelse för Vattenfalls beslut att lämna nya besked om Ringhals. Men kärnkraften brottas i dag också med andra lönsamhetsproblem. Elpriserna har halverats de senaste åren, både på grund av den ekonomiska krisen i världen men också på grund av att USA nu i praktiken är självförsörjande när det gäller energi. Hydraulisk sprängning, eller fracking som det också kallas, har gjort det möjligt att utvinna olja som tidigare inte kunnat utvinnas. Därmed pressas energipriserna globalt.

Ok, låt oss börja med Knutssons påstående att "USA numera producerar billig olja". Som vi rapporterade i föregående inlägg har ofantliga mängder pengar från i första amerikanska Federal Reserve, sedan finanskrisen bröt ut 2008 bland annat strömmat in i amerikanska skifferbolag via investmentbanker. Detta tillsammans med ett historiskt högt oljepris som fram till i somras låg på runt 110 dollar per fat har möjliggjort att en mycket energikrävande och kapitalintensiv teknik kallad hydraulisk fracking kunnat blåsas upp USA:s olje- och gasproduktion likt en jätteballong.

När ineffektiva och i grunden olönsamma reserver utvinns bara för att det plötsligt strömmar in krediter på marknaden skapas en obalans på oljemarknaden där inte den med bästa oljetillgångar och mest effektiv verksamhet nödvändigtvis vinner. Oljeprisets tidigare stabilitet (om än stigande) rubbas därmed och livsnödvändiga intäkter för länder som Saudiarabien, Iran, Irak, Kuwait,Venezuela mfl blir mer osäkra.

För USA som i många år fått se sin handelsbalans och statsskuld stiga kraftigt till stor del pga ett stigande oljepris och en ökad import av olja har den ökade produktionen av skifferolja och skiffergas inneburit minskade importkostnader och bör tilläggas -stor politisk prestige. Men USA är långt ifrån att bli energiförsörjande. I början av 2014 var amerikanska energimyndigheten, EIA:s prognos att landet skulle behöva importera 32 % av sina fossila bränslen, främst oljan 2030, mot ca 40 % idag.

I den senaste prognosen som vi rapporterade om för två veckor sedan, talar EIA om att USA:s energiexport och energiimport ska nå jämnvikt 2040...EIA brukar missa i sina prognoser men inte ens om de skulle stämma är det något tal om att USA snart kommer bli energioberoende/självförsörjande på energi. Att då som Knusson tala om att de i praktiken är självförsörjande visar på stora brister i kunskap.        

Den amerikanska skifferoljan är inte konventionell olja, dvs det man inom oljeindustrin kallar billig olja utan icke konventionell olja där den utvinningsbara oljan, de så kallade reserverna, räcker år och inte årtionden. Skifferoljan ger därför en energivinst som är runt en femtedel eller ibland en tiondel mot den olja som utvinns i tex Mellanösterns öknar.

Just nu försöker Saudiarabien och övriga OPEC-länder i främst Mellanöstern smula ner det produktionsöverskott som skapats i USA med frackingen genom att hålla produktionen över vad som efterfrågas så att oljepriset hamnar under av vad de flesta amerikanska oljebolag som utvinner skifferolja kräver för att få lönsamhet.

Slutsatsen är att även när oljepriset når nivåer där skifferoljan kan utvinnas med lönsamhet igen är dessa bara några års ökad produktion i USA något som den mest omfattande studie som gjort av skifferboomen i USA visar. Energikurvan kommer med andra vända igen för USA och därmed får övriga världen förlita sig på olja från i huvudsak Mellanöstern, Ryssland och Kaspiska regionen igen för här kan i ordets rätta bemärkelse fortfarande talas om billig olja. Detta område kallas för övrigt den Strategiska ellipsen och är något man läsa om i detalj i kapitel 7 i vår nyligen släppta bok Olja för blåbär - Energi, makt och hållbarhet.  

Vad det gäller skiffergasen som exporteras i form av flytande naturgas (LNG) till Europa och Asien görs det inte för att USA har en massa gas över (eller för att man är självförsörjande på energi i landet!) utan för att gaspriset i USA ligger under vad man kan få lönsamhet med. Men under 80 dollar fat är det inte ens lönsamt att exportera LNG till Europa och Asien.

Ett halverat oljepris är en konsekvens av ett oljemarknadskrig framkallat av en finanskris som lösgjort enorma mängder fria krediter som tillsammans med en stagnerande global konventionell oljeproduktion sedan 2005, skapat förutsättningar för en tidigare olönsam utvinning i USA.

Knutsson har alltså helt fel när han ger sken av att USA:s skifferproduktion är räddningen för den globala ekonomin, helt enkelt för att ökad tillgång till billig energi är det som får/fått tillväxthjulen att snurra inte en ökad andel dyr energi.

Istället för att lyssna till en inrikespolitiskt expert kanske Svt fortsättningsvis ska intervjua någon annan när det gäller en analys av energimarknaden. Vi värdesätter i alla fall tex Arthur Bermans kunskaper högre, då denne är geolog samt energikonsult och anlitats av många internationella energibolag, investerare och intervjuats i amerikansk media just när det gäller olje- och gasproduktionen i USA.      

En "expert" är tydligen inte expert på allt...

Klicka på bilden för att komma till inslaget, Rapport 28/4, kl. 19.30. Knutsson pratar 08.30-10.10.    

Saudiarabien spelar oljespelet mot investmentbanker och dåliga investeringar

Något mycket ovanligt hände i mars. Saudiarabien ökade sin oljeproduktion med ca 600.000 fat på en månad till den högsta produktionsnivån någonsin, 10,3 miljoner fat per dag. Vad som är anmärkningsvärt med detta är att när rekordet slogs senast, i april 2013,  låg oljepriset på 120 dollar per fat men när det toppades förra månaden låg oljepriset på strax över 50 dollar per fat!

Graf från Arthur Bermans Petroleum Truth Report 

I normala fall brukar Saudiarabien och OPEC-klubben som med sina 12 medlemmar står för ca 42 % av världens oljeproduktion och sitter på ca 71 % av världens oljereserver, reglera produktionen efter efterfrågan och priset. Med andra ord om efterfrågan sjunker sänker man produktionen så att oljepriset kan ligga kvar på en jämn nivå och inte minskar kraftigt. Oljeproducenterna har idag höga utvinningskostnader då man redan plockat de lågt hängande frukterna och behöver ofta ett oljepris på runt 60-80 dollar per fat för att vara lönsamma.

I december beslutade OPEC med Saudiarabien i spetsen att hålla kvar sin produktionsnivå trots att oljepriset redan då nästan halverats sedan i juli 2014. Många analytiker menade då att detta bara skulle kunna pågå några månader då flera OPEC-länder, däribland Venezuela, Iran och Irak inte skulle klara det intäktsbortfall som det låga oljepriset innebär. Men nu snart fem månader senare kan vi konstatera att Saudiarabien alltså kraftigt ökar sin produktion och inte visar tecken på att vilja minska utbudet på marknaden för att få upp priset.

Vi har tidigare rapporterat om hur aktiviteten i hela den globala oljeindustrin påverkats av det halverade oljepriset vilket framförallt gått att avläsa i antalet aktiva oljeriggar som tagits ur tjänst det senaste året och de många tusen arbetare som få gå. I slutet av februari konstaterade vi att antalet aktiva riggar globalt fallit med 21,7 % på ett år.

Vi skrev bland annat:

"Skifferoljeproduktionen har stått för hela USA:s produktionsökning de senaste åren och tillsammans med Kanada i princip för hela världens produktionsökning sedan 2009. Det blir därför extra intressant att kika på just USA:s antal riggar. Som ni ser har antalet aktiva riggar minskar kraftigt i USA. Det är nu 461 färre riggar "i tjänst" för ny utvinning eller 26 % färre mot i fjol vid samma tidpunkt."

Men Saudiarabien följer inte denna trend utan sätter in rekordmånga riggar just nu. Frågan många ställer sig är varför.

I ett läsvärt inlägg av Arthur Berman får vi en del intressanta perspektiv på detta. Berman som nyligen hävdat USA:s skifferproduktion av gas och olja kommer börja minska inom 10 år och att oljan minskar före gasen.

Berman menar att för mycket vikt läggs vid hur OPEC vill få tillbaka marknadsandelar man förlorat till Nordamerika i takt med att oljeproduktionen ökat där. Med andra ord att Saudiarabien och OPEC genom lägre utvinningskostnader i förhållande till de betydligt dyrare och mer energikrävande skifferutvinningen i USA ser till att oljepriset ligger under vad många amerikanska skifferbolag klarar för att få lönsamhet. Konsekvensen blir att skifferbolag i USA går i konkurs eller blir uppköpta men framförallt fryser man skifferproduktionen i USA och Saudiarabien/OPEC kan sälja mer av sin egen olja till just Nordamerika.

Men Berman menar att det oljepriskrig vi nu ser inte handlar om att Saudiarabien vill krascha skifferbolagen i USA. Det är ett krig med de investmentbanker som med bland annat noll-ränte läget kunnat pumpa in pengar i skifferbolag som annars aldrig kunnat konkurrera med Saudiarabien och OPEC eller andra konventionella oljeproducenter på världsmarknaden. Deras produktionskostnader är helt enkelt för höga. Det kan ju låta motsägelsefullt för konsekvensen med ett lågt oljepris blir ju att skifferbolagen inte får finansiering för att kunna fortsätta att upprätthålla och öka sin produktion.

Berman pekar dock på att Saudiarabien vill ha långsiktig prisstabilitet för att få global ekonomisk tillväxt vilket bäst gynnas av ett oljepris på låga nivåer under lång tid. Men att det som drivit upp oljepriset är att en ökad andel av världens konventionella oljeproduktion ersatts av mycket dyr okonventionell skifferproduktion och oljesandsutvinning från Kanada. Detta omöjliggör en balans mellan utbud och efterfrågan enligt Saudiarabien.  

Sedan finanskrisen 2008 har världsbanker världen över öppnat sina plånböcker och pengar har flödat in i många oljeprojekt med dåliga utsikter utan någon som helst analys av den framtida lönsamheten på investeringen. Kortsiktiga vinster, framförallt i aktievärdering och olika finansiella instrument som spekulerat i skifferbolagens potential har varit fokus.  

Men vad Berman inte nämner är vad som händer när skifferproduktionen faller tillbaka och ska ersättas av konventionell oljeproduktion igen. Som vi skrivit om tidigare och även tar upp i vår nysläppta bok Olja för blåbär, var en viktig anledning att finanskrisen bröt ut 2008 just rekordhöga oljepriser och då berodde det på att den konventionella oljeproduktionen globalt inte kunde möta efterfrågan.

Så hur länge räcker ökad oljeproduktion från Saudiarabien, Iran och Irak för att möta produktionsbortfall från Nordamerika och den sedan 2005 mer eller mindre oförändrade konventionella oljeproduktionen? Vi håller helt med om att den globala ekonomiska tillväxten ridit fram på ökad tillgång till billig fossil energi men med sinande jättefält och ökade utvinningskostnader för nya fält är det svårt att se något annat än betydligt högre oljepriser idag, om bara några år.

Det här värt att påminna sig om att minskad efterfrågan på olja i väst äts hela tiden upp av ökad efterfrågan i Kina, Indien och bland den framväxande medelklassen i Mellanöstern som konsumerar allt mer av den olja de producerar. Så ökad andel förnyelsebart och minskad oljeanvändning räcker sannolikt inte på kort sikt.

Blir intressant att se om Saudiarabien/OPEC håller fast vid sin produktionstaktik året ut och hur det slår mot övriga oljeindustrin, däribland Statoil.
       

Artificiell Intelligens: En kapplöpning mot tiden eller om den mest säljande produkten?

Vi har tidigare skrivit flera inlägg på temat Artificiell Intelligens. I nr 6 av tidningen OM skrev Johan artikeln "autonoma maskiner och artificiell intelligens" om för och nackdelarna med den snabba utvecklingen av AI. 

Nyligen intervjuades Elon Musk (VD och grundare för både Tesla Motors och SpaceX) och Bill Gates vid ett event i Kina. Intervjuare var Robin Li, VD för Kinas största sökmotor Baidu vilket är landets motsvarighet till Google. Globalt är Baidu nu på fjärdeplats efter Google, Bing och Yahoo. 

En hel del intressanta frågor ställdes men vi fokuserar i detta inlägg på de som rör Artificiell Intelligens. 

Robin Li citerade Baidus chefsforskare Andrew Ng som sagt "att oroa sig över de mörka sidan av Artificiell Intelligens är som att oroa sig över överbefolkning på Mars" och frågade sedan Elon Musk hur han såg på det. Musk som vid en intervju anordnad av Massachusets Institute of Technology (MIT) i oktober 2014 sa att han ser AI som det största hotet mot mänskligheten. Detta då den har potentialen att ta kontroll över och utrota hela den värld som vi idag känner den.

Musk som har mer insyn än de flesta i hur snabbt utvecklingen av AI går, är alltmer övertygad om att det behövs en nationell och internationell översyn av AI så att "vi inte gör något dumdristigt". Musk har till och med sagt att utvecklingen av AI är som att locka fram djävulen.  

Musk svar på Lis fråga var: 

"Jag tycker det är en radikalt felaktig anologi, jag vet en del om Mars. Riskerna med digital intelligens och jag vill att ni försöker beakta att den skulle inte bara att uppnå mänsklig nivå utan skulle uppnå övermänsklig nivå nästan omedelbart och skulle köra ifrån oss och kunna göra saker bortom vad vi ens kan föreställa oss. Jag tycker att en mer passande jämförelse vore att titta på kärnkraft forskningen och dess potential som ett mycket farligt vapen. Att frigöra energi är enkelt men att hålla kvar energi säkert är mycket svårt. Så jag tycker att rätt fokus vad gäller AI-forskning är AI-säkerhet först. Vi bör lägga betydande mer resurser på att göra AI säkert än vi gör på att bara utveckla AI så fort som möjligt"

Musk sa även att "Artificiell Intelligens kan bli bra eller dåligt men kan bli katastrofalt dåligt som en nukleär härdsmälta". Musk la sedan till att han inte är emot utvecklingen av AI men att om det krävs längre tid att utveckla för att vi prioriterar säkerheten först, är det den väg vi bör ta.

Varför ska man då Musk varningar på allvar?

Musk har investerat många miljoner i ett världsledande företag inom AI i Silicon Valley för att få insyn i utvecklingen och dessutom öronmärkt 80 miljoner kronor av sina egna pengar till Future of Life Institut (FLI). FLI är en frivilligt driven forskningsorganisation som arbetar för att mildra existentiella hot mot mänskligheten och fokuserar just på riskerna med utvecklingen av artificiell intelligens som når mänsklig nivå.

Bill Gates instämde i Elons varningar och påpekade att människan har en väldigt långsam hjärna med begränsat minne och förmåga att skicka data till andra datorer (människor), via våra mun...men så fort dessa egenskaper kan föras över till mjukvara och en självlärande algoritm kommer det gå så snabbt att vi människor inte ens hinner uppfatta vad som skett.

En annan som höjt ett varnande finger för utvecklingen av AI är Steve the Wiz Wozniak som 

nyligen intervjuades i Ny Teknik.  Wozniak är teknikgeniet som tillsammans med Steve Jobs grundade Apple. På frågan om sitt bidrag till teknikutvecklingen är han osäker på om det egentligen lett till något bättre, han ångrar rent av det.   

Ny Teknik skriver:

"Först tänker han på hur hans dröm var att ge människor kontroll över sina liv och mer tid.

-Men i dag behövs det två i familjen som jobbar för att har råd med ett hem. Det är fel väg, säger han.

Sedan tänker han på artificiell intelligens, AI.

-Datorer kommer allt närmare förmågan att tänka. Och tänk om datorer får känslor, om de kan lösa problem i världen, och blir tio eller hundra gånger smartare än människor. Det är skrämmande om det händer."   

Anthony Mayfield har forskat mycket på Artificiell Intelligens och bland annat tittat på hur människan kan visa medlidande för robotar och hur amerikanska militärmakten redan nu skapat algoritmer så att drönare ska kunna ta egna beslut om de ska "bomba/avfyra en robot" eller inte mot människor när tex förlorar kontakten med sin pilot. Mayfield har även skrivit den läsvärda boken
"On The Brink: Resource Depletion, Debt Collapse and Supertechnology".Mer om det i tidigare inlägg.   

Tänker man efter lite är varningarna inte överdrivna. Allting är sammanlänkat idag vilket innebär att att det en dag, förr än vi kanske tror, bara är för en AI-maskin eller mjukvara att utnyttja detta smörgåsbord och på så vis koppla upp sig mot den mänskliga "hjärnan" och ta fullständig kontroll.

Om nu utvecklingen av AI innebär så stora risker varför satsar då jätteföretag som Google, Baidu, och Apple och försvarsmakter och universitet över hela världen så mycket resurser på det kan man undra. Svaret är tyvärr väldigt enkelt, ingen vill stå utan möjligheten att ha maskiner som bygger andra maskiner och utvecklar egen mjukvara som är mer konkurrenskraftig än något annat företag eller land kan frambringa. Det kan ju vara ödesdigert långsiktigt för tex ett företag följer den logiken...

Föreställ er bara denna våta företagsdröm: AI som ser till att minimera den mänskliga personalkostnaderna till ett minimum, produktion kan ske var som helst, vilket innebär minimala transportkostnader och nära till marknader för produkter och tjänster. Ingen personal som ifrågasätter sina arbetsuppgifter eller behöver mat och försäkringar (eller kan strejka!) och när misstag eller olyckor sker kan företagsledningen skylla på AI...genialt!

Låt oss avsluta med en liten tankeställare. Johan lyssnade på en ingenjör härom året som arbetat flera år med att utveckla smartphones. Han sa att inte ens han som jobbat med detta varje dag i flera år förstod helt hur de fungerade. Han menade att dessa smartphones istället borde kallas dumbphones.

De fördummar oss genom att vi inbillar att oss att vi med dem i handen är smartare än tidigare generationer. Bara för att vi kan dra med fingrarna på en skärm och har koll på appar. Manicker som vi dessutom inte kan vara utan, då vi genast känner oss meningslösa och rastlösa ja rent av mindre sociala om de inte är laddade och redo! 

Så kanske dags att fundera på hur mycket tid vi spenderar framför smartphones och andra smarta manicker och börja använda våra egna hjärnor mer. Annars kommer vi upprepa precis samma misstag som tidigare generationer, bara med mycket kraftfullare leksaker och med ännu större konsekvenser för fler människor när något går snett.

Vi kommer må bättre om vi ägnar mer tid åt att faktiskt prata med människor och träffa dem på riktigt, för att inte tala om att gå ut i naturen och förstå hur den faktiskt förser med alla de resurser och den teknik och uppfinningsrikedom som vi inbillar oss är en produkt av det vi vi kallar ekonomin. 

Söndagsmys med Richard Heinberg

För knappt två veckor sedan skrev vi inlägget "Ökad komplexitet=ökad minskad marginalavkastning" med anledning av Richard Heinbergs och Post Carbon Institutes först video av fyra:"lagen om minska marginalavkastning" (the law of diminishing returns).

Nu har del 2 och del 3 kommit ut. Det finns inte så mycket att säga annat än att de är obligatorisk youtube-tid för den som vill sätta in sig i vår tids största utmaning:

Omställningen bort från den fossildrivna och tillväxtberoende ekonomin.

Börja helst först med del 1 men har man verkligen ont om tid går det att hugga in på del 2 på en gång.

Del 2 "Den stora förbränningen"


Del 3 "Vår förnyelsebara framtid"

Trevlig söndag!

Dyra VS ekonomiskt och energimässigt hållbara transportlösningar

I vår nyligen släppta bok Olja för blåbär -Energi, makt och hållbarhet tittar vi bland annat på olika eltransporter som en del i den omställning av vår fossilberoende ekonomi som måste ske de närmaste årtionden.

Det finns många olika eltransporter som har många för- och nackdelar beroende på var de ska användas och hur de ska finansieras. Elbussar kan vara ett bra komplement i storstäder och även mindre orter men kräver fortsatt att dyra och energikrävande vägnät underhålls. De bör därför ses som en kortsiktig lösning och ett komplement till andra transporter.

Detsamma gäller elbilar som likt elbussar framöver kommer kunna bli helt autonoma och därmed kunna minska i antal till kanske en hundradel av dagens flotta. Detta är en enorm resursbesparing och innebär att batterier och tillverkning av övriga delar i elbilen och elbussen räcker längre än många kanske föreställer sig idag. Elbils- och bussbatterier kan dessutom återanvändas och bli hushålls och fastighetsbatterier eller göras om för att passa i en elbil.

På torsdag nästa vecka kommer elbilstillverkaren Tesla Motors tillkännage en nyhet på denna front. Företaget väntas komma ut med det första massproducerade hushållsbatteriet i världen som kommer produceras i den gigantiska batterifabrik som just nu byggs i Nevada i USA. En fabrik som när den står färdig 2017 ska producera lika många batterier som den samlade produktionen i världen gjorde 2013.  

Det bästa är förstås när man kan återvinna ett befintligt fordon och göra om till tex en elbuss som detta Kalifornienbaserade -företag gjort.  


Den stora transportrevolutionen, som är nödvändig för att hantera såväl en minskad och dyrare oljeproduktion i världen samt för att minska klimatutsläppen, måste dock ske inom masskommunikationerna. Här handlar det om förbättringar av befintlig tågtrafik (underhåll är steg 1, utbyggnad steg 2), spårvagnssatsningar likt de i Frankrike där varje stad med 100.000 invånare och uppåt ska knytas samman med spårvagnsnät.  Men det finns även nya lovande eltransporter som kan komma att konkurrera med flyget. Tittar man på ekonomin, underhåll och praktiska fördelar sticker Hyperloopen definitivt ut här.

Många supersnabbtåg är ofta dyra då de kräver byggnation av en helt ny infrastruktur som ska konkurrera om platsen på marken där de dras fram, bland byggnader och landområden som täcks av jordbruksmark eller liknande. Även när de byggs högt upp i luften på pelare är tekniken oftast mycket dyr.

På mindre orter och mellan städer med avstånd på kanske 2-8 mil krävs andra transporter. En sådan variant är hängkabiner och här finns det faktiskt några svenskar som arbetar hårt med att genomföra vad de kallar Folkbanan. Läs mer om det här.    

På Folkbanans facebook sida kan man i det senaste inlägget läsa följande:

"Då det arbetats länge med elektromagnetiskt svävande och drivna spårbundna fordon så finns några på "sophögen". Varför har de ratas? Det är bra att lära av misstagen, men ofta försöker några att upprepa dem. Här är ett snyggt, bekvämt och tekniskt genomtänkt system, kallat SwissMetro, mycket likt det Hyperloop som det nu satsas resurser på. Schweiz är mycket bergigt, försiktigt uttryckt, så det är förståeligt att man räknar på tunnelsystem, men det föll på kostnaderna. Även i detta bergiga land, liksom Norge, skulle Folkbanan kunna bli en finmaskig infrastruktur för HELA landet - och till betydligt lägre kostnader. Nog vore det trevligare att sväva ÖVER det schweiziska (och norska) landskapet än bli masstransporterad mellan metropoler under jord? Och med dessa lösningar ska ta sig färdas till och från stationer - ofta långt borta för många - och dessutom byta, vänta och många tvingas ha kvar bekymmer för bil som tillägg på resan."

Nedan en video om SwissMetro:



SwissMetro har alltså inte genomförts då det helt enkelt anses bli för dyrt. Avsikten var god men att gräva en tunnel 50 meter under marken, rakt igenom Schweiz och att använda extremt dyra magneter i dessa enorma tunnlar är svårt att räkna hem.  

Det finns många med idéer om transportlösningar även i Sverige och Folkbanan tillhör de mer lovande. Men vi måste börja med att se till att få ordning på järnvägen så att gods kan flyttas över från lastbil till tåg. Där skulle vi spara in mycket utsläpp och minska landets oljeberoende avsevärt och snabbt. Minskat oljeoberoende = minskad sårbarhet för samhällsstörande kriser.

Fundera själva. Trevlig lördag!

BOKRELEASE I HUVUDSTADEN Olja för Blåbär

Vi kan nu meddela att det blir en release/presentation av vår bok Olja för Blåbär -ENERGI, MAKT och HÅLLBARHET i Stockholm.

Vi kommer att hålla ett föredrag samt signera böcker på plats. Böcker kommer även finnas för försäljning.

Alla intresserade är välkomna!

Plats: Olympiateatern, Västmannagatan 56.  Nära Odenplans T-bana. 

Datum & Tid: Torsdagen den 7:e maj, klockan 18.00.   

Förlaget hälsar: Skicka helst  ett kort meddelande till: osa@fritanke.se  

-så att de vet ungefär hur många som kommer. 

Hoppas vi ses! :) 

 

Svenska regeringen använder samma solskräckstaktik som Spanien

2013 kunde vi läsa om hur Spanien gick ut med ett lagförslag som innebar att hushåll och företag skulle tvingas koppla upp sig mot det nationella elnätet och betala en skatt per kilowatt-timme, oavsett om den konsumerades och producerades på samma plats.

Det blev ett ramaskri i Spanien om detta och lagen har inte genomförts men den har fått exakt den effekt elbolagen och regeringen önskade ändå, nämligen att skrämma bort nya potentiella installatörer och konsumenter av solcellsanläggningar. Fram till september 2014 installerades rekordfå solcellsanläggningar, i nivå med antalet som installerades i början av 00-talet.

Spanien blev ett skräckexempel som många pekade på för hur bisarrt det kan gå när särintressen sätter hinder för möjligheten att som i det här fallet ge spanska medborgare möjligheten att minska sitt beroende av framförallt gas för el och värme. De flesta spanska företag och hushåll skulle kunna generera el året runt från sol, vind, bergvärme, vattenkraft kombinerat med tex smarta batterilösningar. Men istället importerar landet i huvudsak fossil gas för hälften av sin elproduktion.

Spanien som har hög arbetslöshet skulle sannerligen må bra av stabila elpriser i synnerhet när de kan kontrolleras av invånarna själva som ju har fantastiska energimöjligheter rakt ovanför sina huvuden, solen.

Ett annat talande exempel för hur elbolagen med näbbar och klor försöker bevara ett förlegat system är i USA. I solrika Kalifornien och i andra delstater med många soltimmar året runt har landets största solcellsinstallatör Solarcity haft mycket svårt att hitta sätt att komma runt elbolagens monopol.

Elbolagen vill inte låta Solarcity koppla upp sig mot det nationella elnätet men enligt lagen måste de det. Vad elbolagen då gör är att lägga på en hög månadsavgift för att man ska få ta del av elnätet för hantering av underskott och överskott av den el hushållen/företagen producerar från sina solceller eller egna små vindsnurror.

Ofta kallar elbolagen detta för "underhållsavgift av elnätet" men den infrastruktur som staten oftast stått för att bygga upp och som har mycket låga underhållskostnader, avspeglas inte i de mycket höga avgifterna som är mycket högre. För de stora elbolagen handlar det om att behålla den kontroll av elmarknaden som kan förändras snabbt med fler aktörer och fler konsumenter som kan producera delar eller hela sitt elbehov från sol och vind.

Även om solceller och vindsnurror ännu utgör några få procent av den totala elproduktionen i de flesta länder är den långsiktiga trenden tydlig, fler ser möjligheten att ta kontrollen över sin egen elräkning. För statens del innebär detta åtminstone på kort sikt minskade skatteintäkter via tex statliga elbolag och givetvis en minskad kontroll över invånarnas nödvändiga energiförsörjning. Men på lång sikt är omställningen till förnyelsebar energi helt nödvändig då vi redan plockat de lågt hängande frukterna är plockade.

Dessutom minskar samhällets sårbarhet avsevärt om fler har egen energiförsörjning i händelse av olika kriser som stormar, bränslebrist, störningar i matförsörjningen, ja eller rent av vid krig om så bara i landets närområde...    

Vad gör då Sverige för att minska fossilberoendet och uppmuntra en ökad energisäkerhet såväl som ekonomisk trygghet för svenska hushåll och företag? Idag rapporterar bland annat DN och bloggrannen Cornucopia att regeringen/Finansdepartementet har kommit med ett minst sagt genomtokigt förslag som går ut på följande:

Solenergianläggningar med en installerad effekt på 144 kw samt vindkraft och vågkraftsanläggningar med en effekt 80 kw eller mer ska betala 30 öre i skatt per kWh.

Förslaget, om det går igenom ska börja gälla den 1 juli 2016.  

Vad innebär då detta? 144 kilowatt är långt mer än en vad tex än vanlig villa behöver för att täcka ungefär 2/3 av sitt årsbehov med solel (lagringsmöjligheterna tillsammans med antalet soltimmar under de tre mörkaste månaderna på året räcker i de flesta fall inte med bara solel i Sverige). Det är ca 10-14 gånger mer effekt än för en villa som genererar ca 10 000 kwh per år från solel.

Men förslaget är skrivet så att varje organisationsnummer förfogar över dessa kilowatt-ribbor vilket innebär att om tex COOP eller ICA vill öka antalet solcellsanläggningar kommer de snabbt upp i maxgränsen och måste sedan börja betala 30 öre extra för varje kWh. Det är rent vansinne. För det innebär att just det drivande ekonomiska incitament som vuxit fram de senaste åren för särskilt företag som kan installera större anläggningar, plötsligt blir mycket osäkert.

Vilket företag eller hushåll vill riskera hundratusentals kronor på investeringar som kan ta årtionden att räkna hem om regeringen sänder dessa signaler? Frågan människor kommer ställa sig är: kommer detta börja gälla mindre anläggningar också? Kommer dessa 30 öre/kWh för "större anläggningar att höjas?

Även om lagförslaget inte skulle drivas igenom och hushållen kommer undan med hjärtat i halsgropen riskerar effekten bli precis som i Spanien, att man skrämmer bort både företag och hushåll från att våga satsa på sol och vind just när det börjar gå i rätt riktning.

Vi citerar energiforskaren Johan Lindahl som citeras i DN-artikeln:

"Att betala energiskatt för el man producerar och sedan använder själv är ologiskt. Det är ungefär som om du skulle betala skatt på det bröd som du själv bakar och äter upp".

Energiminister Ibrahim Baylans svar på kritiken mot förslaget är minst sagt diffust och talande i sig:

"Jag förstår hur man tänker. Men vi ser framför oss ett system där man kan vara både producent och konsument. Därför har vi tillsatt en energikommission, som också har i uppdrag att titta på styrmedlen"...

Om Miljöpartiet accepterar detta förslag och låter det genomföras kommer de sannolikt inte få många röster vid nästa val. Det är ett svek mot allt som har med miljö och hållbar energi att göra, det minskar även Sveriges energisäkerhet och ekonomiska motståndskraft för kriser inom landet såväl för störningar i den globala ekonomin.

Som vi skrev i föregående inlägg har Sverige mycket att lära!

Kina tecknar jätteavtal med Pakistan, tar järngrepp om Asiens transportnät

En av nyheterna vi rapporterade om i Oljebarometern för en vecka sedan var Kinas investeringar i Pakistan. Specifikt den strategiskt viktiga hamnen Gwadar i Pakistan.  Kina har nämligen tecknat ett kontrakt som sträcker sig över 40 år som ger landet rätten att sköta hamnen. Detta innebär kinesisk kontroll över sjötransporter från Gwadar, via arabiska havet och vidare ut i Indiska oceanen.

BBC rapporterar nu att Pakistan och Kina har tecknat ett avtal som innebär att Kinas ska investera 46 miljarder dollar eller ca 401 miljarder svenska kronor i Pakistan. Satsningen ingår i ett samarbete mellan länderna som kallas China-Pakistan Economic Corridor (CPEC). Det hela ska finansieras av lån till kinesiska företag från kinesiska staten och olika banker.

Det rör sig främst om infrastruktursatsningar i form av vägar, järnväg och pipelines mellan Kashgar i den kinesiska Xinjang-provinsen och hela vägen ner till Gwadar i södra Pakistan. En sträcka på cirka 300 mil. Sträckan omfattar även bland annat Pakistans huvudstad Islamabad där människor och gods samt olja och gas kommer kunna levereras till och från staden via detta nya nätverk.

En ny länk till Kina via hav och land

Karta google maps, vår rödmarkering endast ungefärlig rutt

För Pakistans del hoppas man att satsningen ska få landets ekonomi på fötter igen men även att man ska få bukt med de ständigt återkommande strömavbrotten. 15 miljarder dollar ska nämligen avsättas fram till 2017 för att finansiera energiprojekt som innefattar kolkraft, vindkraft, solenergi och vattenkraft, enligt officiella källor.

Men som BBC skriver är förstås frågan hur mycket av dessa 100-tals miljarder kronor som i slutändan blir infrastruktursatsningar och hur mycket som hamnar i politikers och militärers fickor. Korruption är nämligen ett utpräglat problem i Pakistan.

Kina får hur som helst möjlighet att exportera och importera varor från Indiska oceanen via Gwadar och sedan landvägen genom Pakistan. Denna korridor av vägar, järnväg och pipelines för olja och gas kommer säkert sedan kopplas samman med den nya Sidenvägen som vi skrivit om tidigare. Därmed blir Kinas dominans över handeln i Asien total.

Sårbarheten minskar även till viss del för Kinas ekonomi med fler transportvägar och handelspartners. Något som kan vara väldigt värdefullt när det uppstår konflikter i naturresursrika länder eller regioner, då har man troligen flera alternativa och framförallt flera vägar att få fram varorna och människorna på.  

Att hitta nya handelsvägar genom Asien och även till och från Nordamerika är något som även Ryssland drömmer om men som ännu bara är just drömmar i jämförelse med det Kina just nu bygger. Däremot vinner Ryssland en hel del kontrakt om olja och andra naturresurser i Afrika i takt med att västerländska stater och bolag tappar ekonomiskt och politiskt inflytande där.

Ryssland har dock fått till en lyckoträff genom ett enormt gasavtal med just nu Kina som vi skrivit om tidigare.

Kinas ekonomi må vara i en enorm fastighetsbubbla men den infrastruktur landet bygger och redan byggt kommer bestå i många årtionden. Kinas satsning på eltransporter är enormt, särskilt tunnelbanesystemet och järnvägen men även elbussar och smarta elbilslösningar.

Här har Sverige mycket att lära som istället för infrastruktursatsningar i praktiken monterar ner järnvägens konkurrenskraft. Dags att vakna!

Fullskalig Hyperloopanläggning ska stå klar 2018

I slutet av januari rapporterade vi om att Hyperloopen skulle börja byggas i form av en testanläggning i Texas. Hyperloopen vadå undrar någon? Läs mer om det här.

Vi skrev då att en 8 km lång testanläggning för utveckling och testande för en senare fullskalig bana/anläggning skulle byggas av Musk och dennes ingenjörskollegor vid SpaceX och Tesla Motors .

Musk talade då om att Hyperloop-anläggningen med största sannolikhet skulle byggas i Texas. Tanken är att företag och privatpersoner ska kunna delta i tävlingar och projekt för att
utveckla och optimera tekniken för en senare fullskalig anläggning.

Sedan tidigare har bland annat en JumpStartFund för utbyte av idéer mellan ingenjörer, investerare och andra med intresse av Hyperloopen startats. Den leddes till en början av två framstående ingenjörer i en månad: Marco Villa, före detta chef för "mission operations" för SpaceX och Patrica Galloway, den första kvinnliga presidenten för American Society of Civil Engineers.

Nu har Hyperloop Transportation Technolgies Inc. (HTT) bildats där bland annat 200 ingenjörer och innovatörer från NASA, Yahoo och Airbus fått tillstånd att bygga en fullskalig Hyperloop-bana i Quay Valley i Kalifornien 2016.

HTT leds av entreprenören Dirk Ahlborn som är VD men som han själv beskriver det är han bara ansiktet utåt, den riktiga magin ligger i alla frivilliga ingenjörer, studenter och eldsjälar som på olika sätt driver projektet framåt.  

Studenter från University of California Los Angeles (UCLA) ska tex närstudera Elons testanläggning. Erfarenheter från denna ska sedan kunna appliceras på den fullskaliga Hyperloop-banan i Kalifornien.

Planen är att en fullskalig bana ska stå färdig 2018. Den ska till en början transportera kapslar med plats för 28 personer likt rörpost, i en hastighet av "bara" 360 kilometer i timmen. Denna bana precis som Elons testanläggning blir ca 8 km lång. Men dessa kapslar ska sedermera färdas i överljudsfart i den tilltänkta Hyperloopbanan mellan Los Angeles och San Francisco, vilket är målet.    

Vi får säkert anledning att återkomma till Hyperloopen mer framöver.

Till dess, se gärna mer om Hyperloop-anläggning i videon nedan.

 

Nedmonteringen av Försvarsmakten och svensk krisberedskap

Dagens fredagsmys går på försvarstemat och krisberedskap.

Vi har i tidigare inlägg bland annat skrivit om nedmonteringen av järnvägen och kallat det en nationell säkerhetsrisk vi inte har råd med då det sänker våra krisberedskapsivå till i princip noll. Vi har även skrivit om hur Sveriges självförsörjning av mat är beroende av importerad mat och bränslen som gör landet väldigt sårbart för tex avskuren olje/bränsleimport.

En annan central del av Sveriges krisberedskap har åtminstone tidigare varit försvaret. Igår sände Svt Dokument inifrån den mycket sevärda dokumentären "Vad hände med försvaret". Om den svenska försvarsblackouten eller det som skulle bli 15 års "försvarspaus", "omställning"...eller just det INSATSFÖRSVAR!

Det finns förstås mycket att diskutera och tillägga till dokumentären som naturligtvis inte hinner gå riktigt på djupet om tex var försvarets alla pengar försvinner. Ja försvaret är sannerligen underfinansierat och har ställts om snabbare än Lucky Luke skjuter sin egen skugga men sanningen är mer komplicerad än så. Försvaret tvingas bland annat betala för utförsäljningen av sina egna lokaler och anläggningar som man säljer till Fortfikationsverket.

Föreställ dig att du bygger ett hus som ska användas för träning av soldater. Det moderniseras genom åren men används i praktiken för en sak, träning av soldater. Sedan kommer någon klok politiker fram till att just det huset inte behövs längre, hotbilden har ju förändrats och övriga ekonomin går inte så bra som förr...Ok, vi lägger ner utbildningen och säljer huset till Fortifikationsverket som sedan debiterar försvaret för alla omkostnader men tar ut en saftig vinst när marken och finfina hus säljs på marknaden...Undrar vad alla pengar som Fortifkationsverket drar in hamnar, lär ju vara en tryggare anställning inom den myndigheten än inom försvaret i alla fall.

Det här innebär hur som helst att när det står på pappret att försvaret får säg 40 miljarder av statsbudgeten, går ett antal av dessa miljarder varje år till att betala för utförsäljningen av sina egna lokaler och anläggningar. Sedan har vi nya kostnader för utlandsuppdragen som bara tycks bli fler och så förstås datorsystem och byråkrati där Sverige är världsledande på att ta betalt och krångla till det. Inte så märkligt att Finland har en försvarsmakt värt namnet medan Sverige söker tröst hos NATO.

Just det den eviga NATO-debatten... tar ju nästan aldrig upp det väsentliga. Om säg Gotland blir intaget av "främmande makt" tar det 2-3 veckor innan NATO kan vara på plats för att försvara ön och bistå tex Baltikum med luftvärn och flyg. Och Sverige kan enligt ÖB försvara en begränsad yta, i en vecka men detta först när insatsorganisationen för 2014 är klar och det KANSKE har skett om 5 år...

Med andra ord, NATO är inte mycket till hjälp om vi inte har ett eget försvar som ens klarar att försvara Gotland några dagar.

Men vad ska vi ha ett försvar till då frågar sig någon? Är det bara spel för de politiska gallerierna, visa upp lite snygga Jas-plan utomlands och tappra svenska soldater under FN-flagg som visar att vi är världsbäst på fred?

När värnplikten fortfarande fanns kunde vi åtminstone träna 12 månader "kostnadsfritt" och det fanns en folklig koppling mellan försvaret och befolkning som de flesta kunde acceptera. En ren demokratisk fråga faktiskt. De bäst lämpade tränades för respektive uppgift. Ja, lumpen för många var säkert pest och pina och alla behandlades inte skjyst och nog fanns det en omogen matchokultur på sina håll. Men den dag Sverige står inför en säkerhetspolitisk kris, en omfattande naturkatastrof, avskuren bränsletillförsel eller samhällsviktiga funktioner hotas är vi nog väldigt glada om det finns en försvarsmakt som har resurser och förmåga att hjälpa till.

Sverige behöver mer än en fungerande Försvarsmakt för att bygga upp en krisberedskap men det är en viktig del och en bra början.

Hur fixar vi fram pengar till försvaret då? Här är en bra början.

Vad kan man göra själv för att öka sin och familjens krisberedskap? Börja tex här.

Men lägg inte så mycket vikt vid våra ord utan fram med de importerade popcornen, se dokumentären och fundera själva. Trevligt fredagsmys!

Dokument inifrån: "Vad hände med försvaret?"

EIA kommer med nya opålitliga prognoser om USA:s energioberoende

Amerikanska energimyndigheten EIA kommer ofta med prognoser om hur mycket nya olja och gas USA ska producera i framtiden. Men är kända för att pricka fel, grovt.

I EIA:s Annual Energy Outlook, Early release review 2014 gjorde man följande prognos:

Graf från EIA, AE 2014 Early release review, s 13 (vår översättning) 

USA skulle alltså 2040 fortfarande behöva importera 32 % av sin bränslen, särskilt olja. Inget tal om att USA skulle bli energioberoende alltså även om man lätt kunnat få det intrycket av att läsa amerikansk såväl som svensk media.

Idag har EIA lagt fram nya prognoser för USA:s framtida energiberoende på myndighetens sida.

Graf från EIA

EIA skriver:

"Prognoser i EIA:s årliga Energy Outlook 2015 (AEO2015), släppt april 14, visar möjligheten att utradera USA netto energiimport någon gång mellan 2020 och 2030. Detta reflekterar både förändringar på både utbuds- och efterfrågesidan, detta då tillväxten i olja och naturgasproduktion och användningen av förnyelsebart  samt effektiviseringar på efterfrågesidan som håller tillbaka efterfrågan. USA har varit en nettoimportör av energi sedan 1950-talet".

Detta låter ju fantastiskt men sedan läser man bloggrannen Lars Wilderängs analys av den snabbt fallande produktionen av skifferolja i USA just nu, ni vet den produktion som utgör i princip hela USA:s ökade produktion av olja de senaste åren. För övrigt står USA för cirka 70 % av  den ökade oljeproduktionen i världen de senaste åren medan det övriga kommer från Kanadas oljesand.

Världens konventionella, relativt billiga och lättåtkomliga oljeproduktion har dock legat kvar på ungefär samma nivå sedan 2005.  

Som vi skrivit om många gånger tidigare här på bloggen är skifferproduktionen i USA en bubbla. Aktiviteten i oljeindustrin är dessutom mycket sårbar för låga oljepriser och världens ekonomiska tillväxt mycket sårbar för långa perioder av höga oljepriser (tänk 110 dollar per fat som det snittat på de senaste åren). Ett dilemma om något.

EIA:s nya prognos om att USA:s energiimport och energiexport ska komma i balans någon gång mellan 2020 och 2030 ska därför tas med en stor nypa salt. USA kommer säkert exportera skiffergas i många år till för att det helt enkelt inte är lönsamt att sälja den på den amerikanska marknaden där gaspriset inte ens täcker omkostnaderna i dagsläget.

Annat är det om man kan sälja den på den europeiska och asiatiska marknaden där man betalar mer för gasen. Men det kan visa sig att konventionell gas från Ryssland, Iran och Turkmenistan kan säljas billigare och med lönsamhet till skillnad mot den flytande naturgas som skeppas med fartyg från Nordamerika...

I vår nysläppta bok Olja för blåbär -Energi, makt hållbarhet ägnar vi ett kapitel åt "Skifferdrömmar och andra fossila förhoppningar".

Allt är inte som det verkar på energimarknaden.

Oljebarometern -14 april

Peak Oil måste läsas

Oil companies’ profits hit by quest for crude price exposure, Tom Bergin, Reuters, 13 April 2015
-Oljebolag som Shell, BP och Total hade räknat med flera hundra miljoner dollar för varje dollar per fat oljepriset skulle stiga. Istället har oljepriset halverats sedan i somras och vinsterna har istället minskat minst lika mycket som man räknat med att de skulle öka.

Make room, Iran tells OPEC, Daniel J. Graeber, UPI, 14 April 2015
-Irans oljeminister sa idag att OPEC bör sänka sin produktion med minst 5 % för att skapa utrymme för Iran att producera på tidigare nivåer. Blir intressant om Saudiarabien och övriga arabländer kan enas om detta för att inte oljepriset ska falla ytterligare vilket troligen annars blir följden av att ökad produktion från Iran blir tillgänglig på marknaden.  

Iran says it's ready to send gas to Europe, Daniel J Graeber, UPI, 13 April 2015
-Världens näst största gasreserver finns i Iran. Om sanktionerna mot Iran lättar ser landet gärna att denna gas går via pipeline till Europa. Ryssland skulle därmed tappa delar av sin kontroll över den europeiska gasmarknaden men det är knappast något problem för Putin som redan säkrat ett gigantiskt gasavtal med Kina.

Ekonomicirkusen

Tillväxten i världshandeln nere på bottennivå, Gunilla von Hall, Svd, 14 April 2015
-Hur var det nu med kunskaperna om exponentiell tillväxt? Lägsta tillväxtsiffrorna i världshandeln sedan 1990. Ja det är väl verkligen tur det, hur skulle det annars se ut! En kaka som växer sig större och större varje år kan ju inte växa lika många procent varje år då skulle planetens resurser vara slut för länge sedan. Kom ihåg att vi var färre 1990 och därför konsumerade mindre. Framförallt förväntade sig inte flera 100 miljoner kineser, indier och människor i Mellanöstern att de skulle ha samma levnadsstandard och därmed energikonsumtion som oss i väst. Ekonomer bör lyssna på Albert Bartlett varje gång de vaknar på morgonen.

Milestones in Bond Insanity: Mexico Sells 100-Year Bonds, Michael Shedlock, Financial Sense, 10 April 2015
-Mexiko säljer statsobligationer i EURO som förfaller om 100 år! Det är vad vi kallar förtroende för euron! Kreativiteten i vår skuldtyngda värld vet inga gränser.

Folkpartiet hoppar av försvarssamtalen, Lars Wilderäng/Cornucopia, 13 April 2015
-Citat ur inlägget som säger det mesta: "ÖB har likt en myndighet, som inte får tillräckliga medel för att uppfylla sitt uppdrag, t ex Migrationsverket, krävt fyra miljarder SEK till om året för att ens klara den av riksdagen ålagda Insatsorganisation 2014, avsedd för den eviga fredens ljuvliga tid. Det översätts till 17.5 GSEK under mandatperioden. Folkpartiet ville dock endast anslå 17 GSEK, mot moderaternas 10 GSEK och regeringens 6.2 GSEK under fem år. Inget av förslagen når alltså ens upp till begärd miniminivå". 

Det nya Kina

China gets 40-year rights at Pakistani port, Wang Ting, China Daily, 14 April 2015
-Kina har nu fått tillstånd att sköta den strategiskt viktiga hamnen i Gwadar i Pakistan. Kontraktet sträcker sig över 40 år. Hamnen ska vara helt redo för användning i slutet av året. Olja från Mellanöstern kan tex lastas på via denna hamn och transporteras via arabiska havet vidare till Kina.

How China grew desperate to conceal its power from the world, Mehreen Khan, The Telegraph, 11 April 2015
-Hur kommer den Asiatiska inftrastrukturbanken (Asian Infrastructure Investment Bank) utvecklas framöver och hur påverkar den relationerna mellan Kina och USA. Se även tidigare inlägg.

Ny Teknik och övrigt

Svårt få igenom förbud av ”mördarrobotar”, Erik Olsson, DN, 14 April 2015
-Läs gärna Johans artikel i OM omställning "Autonoma maskiner och artificiell intelligens" eller tidigare inlägg för att sätta in er i denna viktiga fråga.

Sweden’s Intruder Sub Turns Out to Be a Workboat, Naval Today, 14 April 2015
-Alltid lika tacksamt när utländsk media konstaterar hur kloka vi är i detta land...eller var det en ubåt trots allt men inte politiskt lämpligt/försvarspolitiskt motiverat med dagens budget...

Ökad komplexitet= Minskad marginalavkastning

Vi har plockat de lågt hängande frukterna. Vi måste arbeta mer och investera mer energi för att få upp samma mängd eller mindre energi oavsett vilken ny teknik vi tar till hjälp. Lagen om minskad marginalavkastning där den optimala punkten för energiinsats och maximal energiutdelning/avkastning passerats gör att det inte hjälper hur mycket energi och teknik vi stoppar in i maskineriet, det kommer ut lika mycket eller mindre på andra sidan ändå.

Detta förklarar författaren och föredragshållaren Richard Heinberg på ett pedagogiskt sätt i en ny video på Post carbon institute. Heinberg tar exemplet med en kopp espresso. Första koppen kan ge lite extra energi så du arbetar mer effektivt. Den andra koppen kan göra så du orkar arbeta längre men kvalitén på det arbete du utför minskar. Den tredje koppen...nu funkar ditt fokus inte alls, kroppen är igång men hjärna någon annanstans.

Inom den fosssila energisektorn ser vi denna utveckling särskilt tydligt. Borrdjupen slår nya rekord, antalet brunnar som måste borras för att ersätta nedgången i produktionen i de stora elefantfälten från 1950-60-talen måste hela tiden öka men avkastningen ökar inte.

Precis som i vår bok Olja för blåbär-Energi, makt och hållbarhet, är Heinbergs budskap att vi bör anpassa oss till en framtid med:

Mindre total komplexitet- Mindre specialiserad teknikberoende. Ökad komplexitet inte lösningen på resursproblem.

Tänk långsammare- Allt går i ständigt snabbare temp idag men mindre fossil energi måste maskineriet sakta in. Miljökostnader blir tillgångar, avstånd blir kostnader.

Tänk "mindre"- Mindre skala, mindre energiåtgång.

Mindre befolkning- utan massor med billig energi kommer det bli naturligt att skaffa färre barn.

Mindre specialisering- att kunna lite om mycket gör dig mindre sårbar för förändring och därmed mer anpassningsbar.

För mer om Heinberg, se gärna något av tidigare inlägg:

• ABC News med Heinberg och Peak Oil
• Fredagsmys med Richard Heinberg i Russia Today
• Heinberg är tillbaka, lika skarpsinnig & glödande som någonsin!
• Ny animerad kortfilm om Peak Oil

Recension av Olja för blåbär

Författaren och bloggaren Birger Schlaug var en av de som fick läsa manuset till vår nysläppta bok Olja för blåbär-Energi, makt och hållbarhet. Schlaug har nu skrivit en längre recension på sin blogg.

Där står bland annat följande att läsa:

"Olja för Blåbär är en utmärkt bok som tar sig an de frågor som så många vill hålla utanför debatten. En gedigen genomgång. Jag skulle till och med hävda att den borde vara obligatorisk för ledande politiker och varenda tjänsteman på finans- och näringsdepartementen. Utan att se den väv som författarna tydliggör kommer vi inte att komma ur den återvändsgränd vi håller på att köra allt längre in i."

För mer om boken kan ni läsa ett smakprov via förlagets sida. Ni kan även lyssna när Johan nyligen intervjuades av P4 Dalarna om boken. Läs gärna även bloggrannen Cornucopia/Lars Wilderängs recension av boken.

Fler kommenterar till boken finner ni på höger sida.

Boken kan beställas via vårt förlag eller tex Adlibris, CDON och Bokus. Signerade ex går bra att beställa genom att maila oss direkt. Ni bör även finna boken i en välsorterad bokhandel och i större bibliotek.

Ett besök till en nyvaken bigård

Igår var Johan ute och tittade till sina två bisamhällen och fick en trevlig överraskning. Båda samhällena var mycket aktiva. Som ni ser i den minivideo Johan tog med telefonen är det verkligen mycket bin. Nästan alla hemkommande bin bar tjocka gula klumpar i korgarna på bakbenen, bärande på pollen från tussilago bland annat.



Att det är så här många bin beror förstås på att det var en så solig dag och de flesta bin suttit inne hela vintern och nu äntligen får komma ut och flyga. Drottningen började lägga ägg redan i mitten av februari nån gång och larverna behöver en blandning av nektar, pollen och vatten för att kunna utvecklas till ett bi. Pollen samlas under våren in i stora mängder och lagras kontinuerligt i cellerna för att det ska finnas nära till hands vid matningen av larverna.

Under våren har Johan förberett för två avläggare/två nya samhällen som om allt går väl kommer vara på plats i början av juni. Två drottningar är beställda och med de dessa hoppas Johan grunden för två nya samhällen.

Något som tagit mycket tid under våren är att måla nya bikupor för dessa avläggare. Johan har detta andra år som biodlare valt att inte måla med linoljefärg på de obehandlade Törebodakupor som köpts in. Inte för att det blev väldigt dåligt sist men för att testa att använda linoljevax istället.

Efter tips av den erfarne biodlaren Patrick Sellman gjorde Johan på följande sätt:

• Hela bikupan stryks med rå linolja, extra flödigt i ändträ på tak och gavlar så dessa blir helt mättade.
• Bikupan stryks med uppvärmd kokt linolja med smällt bivax i proportionerna 1 del bivax och 20 delar kokt linolja.
• Ytterligare en strykning med kokt linolja och smällt bivax med något högre koncentration bivax.

(det sista steget hoppade Johan över för att spara lite tid men har man möjlighet ger det säkert bästa resultat).

Vill man använda färgpigment/linoljefärg och kombinera med rå linolja finns en utmärkt guide att följa hos Ottosons färgmakeri, välj alternativ 2 "utan lösningsmedel".  

Nedan lite bilder från biboden som just nu väntar på att få lite större arbetsyta när de nya kuporna flyttar ut i trädgården.

Här kan man se skillnaden mellan de färdigbehandlade lådorna/kuporna mot de som står staplade i bakre delen av bilden.

Lite trångt i boden nu som sagt...

Fyra färdigbehandlade lådor (den fjärde skymtar man vid fönstret)

Botten med linoljevaxbehandling (det som sticker upp till vänster är en flusterbräda med samma behandling). 

Trevlig lördag och gå nu ut och njut av våren!  

Norge väntar inte på Peak Oil så vad väntar de på?

I tisdags sände Svt ett inslag med titeln "Norska statsministern: Oljan räcker i 80 år till". Inslaget inleds med en kort intervju med Erna Solberg, Norges statsminister.

Statsministerns inledande fraser är minst sagt slående:

"Ska vi fortsätta att växa i samma takt som vi gjort de senaste åren så måste vi ha ekonomisk tillväxt. Världsekonomin måste växa för att vi ska kunna lyfta en växande befolkning ur fattigdom.
Det viktiga när vi växer är att se till att rovdriften på naturresurserna minskar."

Vänta lite nu, ska vi ha mindre rovdrift på de ändliga resurser (tänk olja, gas och kol) som möjliggör den befolkningsökning som i sin tur gör ekonomisk tillväxt möjlig? Menar hon verkligen det?

Nej knappast, vad det rör sig om är att fortsätta att minska konsumtionen av fossila bränslen i västvärlden så länder som Kina och Indien kan växa och öka sin ekonomiska tillväxt med hjälp av fossila bränslen vi inte konsumerar så att den globala ekonomin växer totalt sett för då tar vi fler människor ur fattigdom. Ja något i den stilen går nog förhoppningen hos många västerländska statsmakter. Då får vi ju business as usual ett tag till.

Det är här värt att påminna sig om att det enda sättet för världens centralbanker att radera sina egna skulder är händelsevis att ständigt ny billig arbetskraft sätts in i ekonomin så att den ökade penningmängden på hemmamarknaden inte skapar inflation i löner och priser. Import av billiga varor löser ju detta kemiskt...

Men det är annan diskussion. Vad sa statsministern mer som var "lite kluvet".

Just det "oljan i Norge tar inte slut på 50, 60 eller kanske 80 år".

Den norske statsministern säger att olje- och gasepoken kommer att ha varat i 100-120 år...(det är en länge i den norska historien men väldigt väldigt kort tid i den mänskliga historien). Vad hjälper det norska kommande generationer om investeringarna som gjorts till största delen placerats i en fond som investerats utomlands, i ekonomier som väntas fortsätta växa med hjälp av vad då, jo just det ökad användning av billiga fossila bränslen!

Som vi skriver om i vår nysläppta bok Olja för blåbär- Energi, makt och hållbarhet menar tex den norska säkerhetsanalytikern Helge Lurås i en mycket läsvärd rapport för Norska Utrikespolitiska Institutet, att Norge gör gott i spara så mycket olja som möjligt för kommande generationer och bara sälja tillräckligt mycket för att täcka statens kostnader. Några 1000 miljarder NOK i utländska investeringar kan nämligen visa sig långt mindre värt än några 100 miljoner fat i ännu utvunna fat.

När olja blir allt dyrare att utvinna och den tillgängliga exporten på världsmarknaden fortsätter att krympa pga minskad global oljeproduktion samtidigt som en ökad andel går till Kina och Indiens växande medelklass, samt motsvarande grupper i Mellanöstern, ja  då kommer Norge likt britterna gör idag, ångra att de med Margaret Thatcher i spetsen var så snabba att producera så mycket av sin olja så fort som möjligt.

Säkerhetspolitiskt och för landets långsiktiga ekonomiska anpassningsförmåga bör Norge spara på sin olja för sin egen befolkning men att öppet säga att "nu ska vi spara på vår olja för vårt framtida behov" vore otänkbart för en norsk politiker idag då det genast skulle få många länder att ogilla det annars så populära landet.

Det går inte att sticka under stol med att mycket av Norges popularitet vilar på att landet kan förse många länder med säkra olje och gasleveranser. Det är förstås samtidigt en minst sagt knivig sits att å ena sidan ha målat in sig i ett hörn där landets viktigaste industri är olje- och gasindustrin som enligt Norges motsvarighet till Statistiska centralbyrån (SSB), sysselsätter runt 239.000 personer.

Att medvetet skära ner på stödet till denna är till synes otänkbart även om det är precis vad som krävs för att den norska ekonomin ska kunna släppa fram nya företag och idéer där inte ökad energikonsumtion är ledordet utan självbärande lokala, regionala och nationella verksamheter. Det finns många kloka norrmän men också väldigt många bortskämda norska ungdomar som en dag om inte så många år kommer vakna till en ny verklighet där statliga förmåner och välbärgade föräldrar inte kommer kunna casha in oljeintäkter.

I kapitel 5 i vår bok tittar på just Nordsjön och särskilt hur Norge byggt sitt välstånd på oljan. Vi konstaterar bland annat att:

"...investeringskostnaderna för olje- och gasproduktionen i Norge stigit från 60 miljarder norska kronor 2001 till över 211 miljarder norska kronor 2013. Under samma period har Norges oljeproduktion minskat från 3,4 miljoner till 1,8 miljoner producerade fat per dag. Norge får alltså investera alltmer energi och kapital i oljeproduktionen, men får tillbaka mindre och mindre energi och avkastning då oljevolymen man får ut är lägre."

Låt oss nu begrunda den norska statsministerns påstående att Norge har upp till 80 års oljeproduktion till. 

Vi rapporterade i mitten av januari att Norge enligt preliminär statistik skulle öka sin årliga oljeproduktion 2014 med 3 % mot föregående år. Nu visar statistik från norska Oljedirektoratet att ökningen slutade på 1 % upp. Men sedan 2001 när Norge nådde sin nationella Peak Oil/maxproduktion, har produktionen fallet med runt 6-7% per år eller ca en halvering på 10 år. 

Med ett halverat oljepris, runt 10 000 som fått gå i norsk oljeindustri, indragna investeringar, färre antal riggar och snabbt fallande oljeproduktion i gamla oljefält kommer det att fortsätta att ticka in minus på oljekontot de flesta av de kommande åren. 

Om vi nu antar att den genomsnittliga produktionsnedgången i Norge kommer vara 4,5 % per år de närmaste 15,5 åren, innebär det att Norge har halverat sin oljeproduktion från nuvarande nivå hösten 2030. Många menar att Norges oljeproduktion kommer falla mycket snabbare än så men även om oljeproduktionen bara minskar med 4,5% per år innebär det Norge 2030 endast kommer producera runt en fjärdedel av vad de gjorde toppåret 2001. 

Ni kan ju leka lite med ett par halveringar till och ni förstår att 2045, 2060 inte kommer vara några produktionsvolymer att tala om. Vad viktigare är att den norska ekonomin sannolikt kommer känna av den största smällen de närmast 5-10 åren när tillväxten i ekonomin fortsätter att lysa med sin frånvaro då billig energi inte längre finns där för att spinna de ekonomiska hjulen som tidigare.   

Vår uppmaning till Norges statsminister och till de som är intresserade av vår grannes framtid, läs nedanstående rapport av Helge Lurås. Den kom 2012 men är lika aktuell idag, stekhet faktiskt.

Enkel energilagringslösning av tysk uppfinnare

Elmarknaden kan komma att förändras i grunden i många länder framöver på grund av nya sätt att lagra och distribuera elektricitet.

Vi har tidigare skrivit om den snabbt växande marknaden för mikroproducenter av el och fördelarna med offgrid-system. En utveckling som är särskilt tydlig i Tyskland där det blivit en del av vad som kallas Energiewende -energiomställningen bort från fossila bränslen och kärnkraft.

Allt fler tyskar vill ta kontrollen över sin egen energiproduktion och inte vara beroende av stora energibolag som tar mer och mer betalt. Ett lysande exempel på detta får vi via en läsvärd artikel i PRI. Den amerikanska skribenten Peter Thomson åker till Tyskland för att sätta in sig i Energiwende och framförallt träffar han uppfinnaren och elektronikingenjören Wolfram Walter.

Wolfram har bland annat byggt om sin Porsche till en elbil och sin cykel till en elcykel. När det var dags att ordna energilagring för hemmet insåg han snabbt att de energilagringslösningar som fanns på marknaden var mycket dyra och inte kunde kombinera nya och tidigare versioner av batterier utan att det skulle krävas dyra uppdateringar av i praktiken hela systemet.
 
Wolfram tyckte det dessutom var vansinnigt att elbolagen tog mer betalt för den el de skickade till honom på natten mot vad han fick tillbaka efter att ha sålt flera gånger mer elektricitet till elbolaget under dagen från sina solceller. Han beslutade sig därför för att bygga sitt eget energilagringssystem, anpassat för hemmet.

Grannar kom och kollade hur det funkade och frågade om de kunde köpa ett likadant...lite exponentiell efterfrågetillväxt senare bildade Walter med några andra företaget Automatic Storage Device.

För mer info se intervjun nedan:




I Sverige har vi förstås Thomas Öström och företaget Climeon, vår egen superuppfinnare på energilagring. Men i väntan på att den tekniken blir tillgänglig för vanliga hushåll och mindre företag, kan Wolframs teknik vara minst lika intressant.

Den ultimata energilagringen och det som är mest hållbar på lång sikt är förstås genom att helt härma fotosyntesen och dessutom göra det med helt organiska material, vilket är något man har kommit långt med vid Harvard och vi kan se på marknaden om bara några år, om man får tro de forskarna.  

Walters energilagringssytem är stort som en mindre frys, byggt för att klara ett helt hushålls elbehov och fungera felfritt i minst 20 år.

Blir spännande att se när dessa kommer till den svenska marknaden, vad vi förstått går det att beställas globalt redan nu.

Detta är inte reklam, bara ett exempel på de nya energilagringsmöjligheter som är på gång.

Påskmys: Hur centralbanker raderar sina/statens skulder

Hur kan centralbanker världen över ägna sig åt så kallade kvantitativa lättnader/skapa mer pengar utan att vi märker av kraftigt stigande inflation? Hur kommer det påverka din pension, dina besparingar och dina sjukvårdskostnader tex?

Världshistoriens största ekonomiska experiment pågår just nu och Sverige är med och bidrar med Riksbanken. För att förstå hur det blev så och vad det kan få för effekter framöver rekommenderar vi att man lyssnar på nedanstående program från Financial Sense.

Hoppa 19.45 min i programmet där finansexperten Richard Duncan intervjuas. Ducan har bland
varit finansexpert hos världsbanken och är idag chefsrådgivare vid Blackhorse Asset Management i Singapore. Han är dessutom författare till en rad böcker. 

Fortsatt glad påsk!

Rekordmånad för elbilar i Sverige

För nästan exakt ett år sedan kunde vi rapportera att Norge slog nytt rekord i antal nyregistrerade elbilar under en månad. I topp klev då amerikanska elbilstillverkaren Tesla Motors fram med sin andra modell, Tesla Model S. I mars 2014 registrerades hela 1493 Tesla Model S i Norge, vilket innebar att var 10:e bil, vare sig det var en elbil, hybrid eller en ren fossilbränslebil som registrerades, var en Tesla av denna typ.

Under samma månad levererades endast 26 Model S i Sverige.

Tre månader senare kunde vi dock rapportera om att Sverige rykt upp sig lite mot elbilsgiganten i väst genom att 45 Tesla Model levererades i juni. Detta var mer än alla övriga elbilsmodeller tillsammans den månaden. Sedan dess har Tesla Motors etablerat ett laddnätverk av snabbladdare som gör att det går att ta sig runt hela Sverige med Tesla Model S.

Laddningen är gratis i den meningen att du aldrig behöver betala vid stationerna men däremot betala ett högre pris när du köper den (livstids laddning är inprisad).

Många har dock börjat leasa bilen och ca 2-3 stycken Model S bilar rullar i Taxi Stockholms flotta och ett 10-tal är beställda. Den första Model S -taxin började rulla i Gävle där en taxichaufför var första att köra kunder i en Tesla.

Störst chans att få åka en ren elbilstaxi har du dock om du åker till Amsterdams flygplats där det i oktober i fjol började rulla 167 Tesla Model S.

Elbilen Tesla Model utanför IKEA i Borlänge  

Foto av: Johan Landgren  

Nu nås vi av nyheten att eliblsförsäljningen för första gången slagit hybridbilsförsäljningen under en månad i Sverige. Listan toppades i mars av elbilen Nissan Leaf som levererade 132 bilar medan 122 Tesla Model S levererades.

I Norge levererades 1140 Model S under mars månad och i norska elbilsforumet sägs det att upp till 25 % av alla bilar som levererades i Norge var en Model S. Om det stämmer var alltså var fjärde bil som levererades i Norge i mars en Tesla Model S, upp från var 10:e för ett år sedan.  

Framförallt lockas säkert många av den nya fyrhjulsdrivna versionen av Tesla Model S "Tesla Model S D" (D står för dual drive då bilen har en elmotor fram och en bak som tillsammans driver de fyra hjulen). Den fyrhjulsdrivna versionen erbjuder dessutom automatisk farthållare, har hårdvara för att bli en semiautonom bil som tex klarar att köra själv på motorväg, parkera själv, köra fram till sin ägare/den som ska köra mm dock alltid med en förare som behåller kontrollen bakom ratten!
   
För mer om elbilarnas framfart i Sverige se gärna laddaelbilen.se och Teslaclubsweden.se

Vi äger aktier i Tesla Motors men i övrigt får vi inget för att skriva detta inlägg. Vi gör det för att vi vill sprida kunskap om elbilen då vi ser den som ett viktigt komplement till järnväg, spårvagn, Folkbanan och andra elbilstransporter i omställningen bort från fossilberoendet. Då Tesla ligger överlägset längst fram i sitt tänkande kring elbilar och även långt framme i helhetslösningar inom förnyelsebar energi, får de naturligt mer utrymme.

Mer om eltransporter kan ni läsa om i smakprovet av vår nysläppta bok Olja för blåbär-Energi, makt och hållbarhet.

Fortsatt glad påsk!

  

Lagförslag om förbud av fracking i Tyskland bekräftar trend

Det går sannerligen inte så lätt för oljeindustrin just nu. Oljepriset har halverat sedan i somras med följden att antalet aktiva riggar för utvinning har minskat dramatiskt, lönsamheten för ny utvinning och underhåll av på pågående lyser med sin frånvaro och tusentals anställda inom industrin har fått gå på kort tid. 

Samtidigt har motståndet mot spridningen av den uppskruvade frackingboomen i USA fått fäste i allt fler länder. Ja, även amerikanska protester har börjat ge resultat. I december förra året införde delstaten New York ett totalförbud mot fracking efter de största miljöprotesterna i delstatens historia.

"Skulle jag vilja bo i ett samhälle som tillät fracking? Svaret är nej", sa den miljökommissionär för Department of Health som granskat frackingen för delstatens räkning när han presenterade resultaten av granskningen.

Fracking som alltså återupplivats och förfinats de senaste åren då de lågt hängande frukterna när det gäller oljeutvinningen redan är plockade. En metod där vatten, sand och en blandning av kemikalier pressas ner i marken med högt tryck för att spräcka upp marken och därigenom komma åt olje- och gaskällor från så kallade skifferformationer.

Något som bland annat kan leda till jordbävningar, föroreningar av grundvattnet och attrahera en hel del dåliga lån.

Nu har ett lagförslag lagts i Tyskland om ett förbud mot fracking till minst 2019. Förslaget innebär ett totalförbud mot fracking ner till 3000 meters djup och dessutom helt inom naturskyddade områden och naturvårdsparker. Förslaget ska framöver diskuteras i det tyska parlamentet.  

Sedan tidigare har ett förbud mot fracking av gas och olja -förbjudits i Frankrike, Bulgarien, Rumänien, Skottland har satt stopp för frackingtillstånd av gas och olja tills vidare medan det i England är tillåtet men under "strikta miljö och säkerhetsregler".

De största skifferfyndigheterna i Europa finns i Polen, Frankrike, Ukraina och Rumänien enligt amerikanska energimyndighetens beräkningar. Fyndigheterna i övriga Europa anses väldigt små men det hindrar inte att man ger sig efter dem ändå...

Sverige då? Ja det finns intressen för utvinning av olja och gas trots att Sveriges Geologiska Undersökning konstaterat att "det finns begränsade förutsättningar för olja och gas i svensk berggrund".

De största skiffergasreserverna i världen (den utvinningsbara oljan) 

Källa tabell: EIA

De största skifferoljefyndigheterna i världen 

Källa tabell: EIA

Det bör här noteras att världens största oljereserver (inklusive skifferreserver) finns i Saudiarabien, Iran, Irak och Förenade Arabemiraten medan de största gasreserverna finns i Ryssland, Iran, Qatar, Turkmenistan (Enligt BP Statistical Review of World Energy 2014). USA hamnar endast på plats 10 bland oljereserverna totalt och på plats 5 bland gasreserverna i världen.

Kina är det undantag som sticker ut mest. Där har skifferutvinningen från USA omfamnats och stora satsningar görs men kompetensen och infrastrukturen saknas ännu för en utvinning i någon större skala.

Satsningen på skifferolje- och skiffergasutvinning kommer sannolikt öka i takt med att redan sinande konventionella olje- och gasfält måste ersättas med ny produktion. Detta för att det inte finns några andra alternativ (bland de fossila energikällorna) som kan sättas i verket tillräckligt snabbt.

Men som investeraren Eric Townsend frågar sig, är det rimligt att anta att världen ska få fram 8-9 skiffersatsningar av USA:s storlek de närmaste åren bara för att ersätta nedgången i dagens oljefält? Följdfrågan är förstås om vi vill göra det och om inte resurserna istället bör fokuserat på en omställning bort från den fossilberoende ekonomin då detta tar årtionden att genomföra.

Fundera själva- Glad påsk!