Nedmonteringen av svensk järnväg en nationell säkerhetsrisk vi inte har råd med

I många år har vi nu kunnat bevittna hur svensk järnväg i praktiken monterats ner bit för bit. Underhållet av järnvägen har varit under all kritik. Någon satsning på utbyggnad med tex ökat antal spår för såväl godstrafik som persontrafik har det inte varit tal om.

Konsekvensen har förstås blivit att många tågresenärer ledsnat på alla förseningar, kalla eller varma tåg som fastnar mitt under färden eller rent av varit med vid urspårningar- de som kan tar istället bilen eller bussen.

Enligt Trafikanalys siffror för år 2013, sker 36,4 % av Sveriges godstransporter på väg eller i praktiken med lastbil. Godstransporter på järnvägen står endast för cirka 23,6 % medan 7,2 % sker med inrikes sjöfart.    

När det gäller persontrafiken ser det inte bättre ut. Cirka 83 % av våra resor sker på väg och av dessa genomförs 78 % med bil!

Med tanke på ovanstående är det lätt att förstå hur oljeberoende Sveriges ekonomi är. Utan konstant tillförsel av olja för framställning av bensin och diesel i svenska raffinaderier eller import av färdiga bränslen står Sveriges transportsystem och därmed handel still.

Detsamma gäller förstås Sveriges jordbruk som är minst lika oljeberoende genom transportsystemet
såväl som bränslet till dagens energiintensiva jordbruksmaskiner. Sverige importerar dessutom runt hälften av landets livsmedel så inte ens med våra egna oljeberoende bönder kan vi försörja landet. Detta är något bland annat Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik (JTI) varnade för 2013 i en läsvärd rapport vi skrivit om tidigare.

I skenet av detta är det frustrerande när SvT nu rapporterar att Trafikverket planerar att dra in underhållet helt eller delvis på ytterligare 42 järnvägssträckor. Enligt de dokument som SvT kommit över försvinner underhållet vid 13 sträckor helt.

Reaktionerna hos näringslivet såväl som statligt ägda Green Cargo är glasklara: Detta är djupt allvarligt. För godstrafiken på järnvägen kan det vara dödsstöten som redan drabbats hårt av otillräcklig eller obefintlig underhåll på många sträckor samt så höga banavgifter att företag tvingas flytta över godstransporter till lastbil.  

Green Cargos VD, Jan Kilström säger:

"Jag ser att detta som ett hot mot hela framtiden för godsjärnvägen. Det är väldigt lätt att prioritera persontrafiken, för det är de som skriker högst när det är försening. Men fundamentet för svenska samhället är en bra godstransport".

Vi kan inte annat än hålla med men måste även lägga till att även Sveriges persontransporter måste läggas om till järnväg i betydligt större utsträckning än idag.

Att prioritera järnväg/eltransporter framför oljeberoende transporter är en nationell säkerhetsfråga som bör sättas framför mycket annat i samhället. Ur ett längre perspektiv är det helt nödvändigt att transportera människor och gods med icke-fossilberoende transporter. Att ställa om dagens transportsystem tar tid och energi därför måste omställningen ske nu medan det finns just detta.  

I Frankrike storsatsas det på tex spårvagnar som snart finns i varenda stad med 100.000 invånare och uppåt och det läggs mer pengar på järnvägsutbyggnad och spårvagnar än på vägnätet! Så vad väntar Sverige på?

I vår bok Olja för blåbär som kommer ut om en vecka, detaljgranskar vi bland annat Sveriges oljeberoende och transportsystem. Vi tittar även på hur en elektrifiering av transportsystemet kan minska oljeberoendet och utgöra en av grundpelarna för en hållbar ekonomi.

Har man vägarna förbi Falun på lördag har man chansen att träffa oss och köpa några de första signerade böckerna innan boken kommer ut i handeln. På lördag deltar vi nämligen vid Dalarnas bokmässa- kanske ses vi där!

Se SvT:s inslag nedan om den fortsatta nedmonteringen av järnvägen

Klicka på bilden eller här för att se inslaget