Att få 40-talet grafer, diagram, bilder och illustrationer att hamna på rätt ställe och samtidigt se snygga ut kräver sin tid, mer än man kanske först räknar med... Slutkorrektur och faktagranskning likaså. Men i nästa vecka blir troligen allt klart utom omslaget som just nu färgläggs av vår illustratör Anna Westin.
Vi glädjs dock redan nu åt att vi fått riktigt fina kommentarer av de 8 utvalda personer som fått förhandsläsa manuset...mer om dessa framöver.
Så till dagens inlägg!
För drygt en månad sedan skrev vi om James Howard Kunstler med anledning av att författaren och föreläsaren blev intervjuad i december av Forum Axcess vid KTH:s Arkitekturskola i Stockholm. Temat var Framtidens lantbruk.
Frågor som diskuterades under samtalen var bland annat hur jordbruket påverkas av minskad användning av fossila bränslen, vilken roll odling av organisk mat kommer spela och vilka vägar vi kan ta framåt som är hållbara för både livsmedelsproduktion och i vår samhällsplanering i stort.
Förutom Kunstler intervjuades tre andra personer med lång erfarenhet av arbete med samhällsplanering och integrering av jordbruk och samhälle som gav sin bild av framtiden. Intervjuare var Tigran Haas, docent och Lektor inom samhällsplanering och stadsutformning på KTH:s Arkitekturskola.
Vi ska här fokusera på Andrés Duany då han ger mycket inspiration och exempel på vad som görs och kan göras för att bygga hållbart, i mindre samhällen såväl som i större stadsmiljöer.
Duany är chef för Planer Zyberk & Company i Miami. Duany är arktiekt, planerare och författare samt grundare av en rörelse i USA som brukar kallas Nyurbanism. Duany blev en välkänd arkitekt när en av de byggnader han ritat visades upp i den populära TV-serien Miami Vice i Florida under 1980-talet men ledsnade på att apa efter den dominerande arkitektur som inte byggde på något nytänkande.
Kunskaper om människors behov, miljön och sociala vanor integrerades inte i arkitektur och stadsplanering. Duany började forska kring odling, jordbruksutveckling och stadsjordbruk och började fundera över hur det skulle kunna kopplas samman i stadsplanering. Sedan över 40 år har Duany nu arbetat med att förutom att bevara småskaligt jordbruk i städernas utkanter och stadsjordbruk i städernas mer centrala delar, även ritat och planerat områden där flera hundratusen människor lever.
Vad som är centralt för Duany är vad han kallar jordbruksurbanism, där jordbruket och samhället länkas samman. En gård som odlar grönsaker kan till exempel komma till staden och sälja grönsaker och frukt till invånarna. På så sätt upprättas ett ekonomiskt förhållande mellan stadens invånare och gården/de som odlar.
För att möjliggöra ökad odling i storstäder i dag kan de enorma resurser som läggs på att sköta blommor och stadsparker i stället användas för odling och aktiviteter där människor hjälps åt i livsmedelsproduktionen menar Duany. Genom att skapa en mötesplats genom odling och matproduktion möts människor på ett naturligt sätt där alla från yngre till äldre människor kan ha olika men sammanlänkade roller.
När Duany ritar och planerar områden är det hela tiden med tanken att människor primärt ska kunna och gå cykla dit de ska och det ska finnas goda odlingsmöjligheter. Duany pekar på forskning som visar att med öppna ytor där områden sammanlänkas med många småvägar, natur och genomtänkta miljöer där människor trivs motverkar kriminalitet och stärker de sociala banden mellan människor.
Duany har planerat områden dit människor medvetet söker sig för att bli självförsörjande på mat. Det måste vara frivilligt och presenteras som ett nöje. Och för att hantera de fåtal situationer där människor som flyttar in i ett sådant samhälle och sedan inte vill göra någonting alls, kan kontrakt ha upprättats, där man tex pekar på att man frivilligt valt att flytta dit men att det medföljer vissa förpliktelser eller ett ansvar som man delar med andra. Dessa bostadsområden har visat sig väldigt uthålliga och starka och bostäderna har därför blivit allt mer populära…
Kanske det viktigaste budskapet Duany har är att vill man skapa förändring för att nå hållbara samhällen kan man inte ägna sig åt skrämsel och hot om vad som händer om ”du inte gör si och så innan ett visst datum”. Fokus måste i stället ligga på vad du kan göra och hur en förändring i ditt förhållande till din närmiljö, odling och så vidare kan göra att du mår bättre och får bättre livskvalitet. Ge människor hopp och alternativ helt enkelt och börja i liten skala i folks närområde.
Johan har skrivit en längre artikel i kommande nummer av tidningen OM där han är redaktör. I den artikeln vävs alla fyra intervjuer i serien om Framtidens landsbygd samman för att ge en helhetsbild.
Se intervjun med Duany nedan och fundera själva.
Framtidens lantbruk del III - Andrés Duany
Klicka på bilden eller här, för att komma till intervjun.
Trevlig lördag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.