Vi skrev för ett par veckor sedan om hur Norge börjar få stora problem med det låga oljepriset. Nu kan vi läsa i en artikel av The Guardian att Shell måste börja sälja av tillgångar i bland annat Nordsjön för att hantera en längre period av lägre oljepriser. Företaget ska minska investeringar i ny utvinning under året med 15 miljarder dollar.
På skifferoljefronten i USA rapporterade bloggrannen Cornucopia/Wilderäng tidigare i veckan att amerikanska energimyndigheten EIA nu i en ny prognos bedömer att råoljeproduktionen i USA kommer nå en högsta nivå i maj 2015 och sedan börja minska igen. Sannolikt ser man inte hur skifferoljebolag ska kunna upprätthålla tidigare investeringstakt och satsningar när de vid nuvarande oljepriser helt enkelt inte tjänar några pengar.
Som både vi och Cornucopia skrivit om otaliga gånger är den så kallade skifferrevolutionen en bubbla som vi nu ser spricka.
Samtidigt beräknar IEA (internationella energiorganet) att efterfrågan på olja fortsätter att växa i år, med cirka 900 000 fat per dag i årlig ökningstakt, dvs cirka 1 % mer än under 2014. Med andra ord oljeprisraset (nuvarande dryga halvering sedan i juli 2014 mot oljeprisets genomsnittspris på över 100 dollar per fat de senaste tre åren) beror inte på en plötslig minskad efterfrågan på olja på världsmarknaden. Efterfrågan växer fortfarande om än inte lika snabbt som tidigare förväntat.
Överskottet på marknaden behöver inte vara mer än några hundratusen fat per dag mer än vad som levereras just nu för att priset ska falla och är snarare förklaringen till nuvarande låga pris. Men om efterfrågan fortsätter att öka under året kommer vi kunna se utbudsöverskottet inhämtat av efterfrågan och då kommer priset följaktligen stiga igen.
Självfallet har en minskad ökningstakt av efterfrågan på oljan spelat in i prisnedgången, särskilt med Kinas minskade tillväxttakt men att säga att efterfrågan på olja på världsmarknaden minskat är alltså inkorrekt.
Shells VD tror att det kan ta månader eller till och med år innan oljepriset åter är uppe i 90-100 dollar per vilket han säger krävs för att motivera för företaget att göra långsiktiga investeringar idag som kan möta växande efterfrågan i framtiden. Minskade investeringar nu innebär förstås mindre utbud senare och talar även det för ett högre oljepris. Med andra ord även om vi skulle se en minskad efterfrågan på olja på årlig basis ska mycket till för att nedgången i befintliga fält, plus minskad investeringar i nya fält som sker nu ska kunna upprätthålla nuvarande överskott på marknaden.
En annan intressant notering på Shell -fronten är att 150 investerare som sitter på flera hundra miljarder brittiska pund i aktieinnehav i bolaget, har höjt frågan om företagets affärsmodell är "kompatibel" med världens länders klimatmål på max 2 graders uppvärmning. Investerarna har lagt förslag om en "klimatresolution" de uppmanar övriga aktieägare att följa. Förslaget till klimatresolution ska bland annat innebära förbud mot bolagsbonus för aktiviteter som skadar klimatet och en seriös satsning på förnyelsebar energi.
Frågan om klimatresolutionen som väckts av Shells aktieägare sammanfaller händelsevis med nyheten att Shell måste dra ner sina investeringar ordentligt under året och kan ses som ett PR-trick att förmå övriga aktieägare att acceptera minskade investeringar på grund av klimathotet när det i själva verket handlar om att det blir dyrare och svårare att få lönsamhet med ny utvinning då de bästa och mest lönsamma fälten redan är satt i produktion.
Oavsett om Shell-investerarna bakom klimatresolutionen verkligen är genuint motiverade och oroade av att företaget ger sig efter mer fossila bränslen att sätta eld pga dess inverkan på klimatet, är det upp till Shells årsstämma i maj att besluta hur det blir...
Trevlig lördag!
2015-01-31
2015-01-26
Volvokoncernen bygger elbussar men varifrån ska de få billiga batterier framöver?
Vi har tidigare skrivit om kinesiska BYD:s elbuss K9 som sålt i tusentals i Kina och även fått många beställningar i Europa. Den elbussen har en bekräftad räckvidd på minst 35 mil på en laddning och har inga problem att klara det som krävs i dagens busstrafik. Bussen har bland annat testats av Danmarks näst största operatör City-Trafic i Köpenhamn.
Då Volvo personbilar fortsatt legat långt efter med en seriös satsning på elbilar och Scania tagit klivet före genom en gemensam satsning med Siemens på elmotorvägar här i Sverige eller vad de kallar eHighways, har säkert många funderat på varför Volvo lastvagnar/koncernen inte tagit upp kampen.
Volvo lastvagnar har precis som Volvo personbilar i stället satsat på hybrider men det är ju en tämligen ineffektiv lösning om man ska konkurrera med elbussar som klarar samma uppgift.
Men nu kanske något är på gång. I Ny Teknik kan vi läsa om en konceptbuss Volvo arbetar på som faktisk helt ska gå på el. I sommar är det tänkt att den tillsammans med två likadana elbussar ska rulla mellan Chalmers och Lindholmen i Göteborg. Fyra litiumbatterier på vardera 350 kg ska sitta på taket och ha en kapacitet på 19kWh vardera eller 76 kWh totalt. Detta kan jämföras med elbilen Tesla Model S som med sitt största batteri har en kapacitet på 85kWh.
Volvos utmaning, likt för övriga tillverkare inom fordonsindustrin är batterierna. Inte räckvidden för det kan i en buss lätt lösas med storleken och kreativa laddlösningar som Volvo i det här fallet tänkt lösa genom strömavtagare som kan sänkas ner mot kontaktskenor på bussens tak. En lösning som flera andra busstillverkare redan varit inne på. Detaljer och grafik kring den nya bussen kan ni se här.
Vi tror säkert att Volvo lär sig att ladda litiumbatterierna så att de bara tappar några procent per år i laddkapacitet men vi frågar oss hur den ökade efterfrågan på litiumbatterier ska hanteras för alla i behov av just stora litiumpack framöver när endast en tillverkare, Tesla Motors satsar på storskalig (tänk ENORM) produktion av just litiumbatterier.
Endast Tesla tycks ha insett att för att både få ner kostnaden per enhet och för att säkra tillgången till tillräckligt med batterier till sina fordon måste produktionen av litiumpack upp i massproduktion. Teslas så kallade gigafabrik kommer när den står färdig 2017-2018 producera lika mycket litiumbatterier som hela världen producerade sammanlagt 2013. Övriga tillverkare kommer antingen få finna sig att betala ett högt pris per litiumpack eller ställa sig i kö utanför Teslas gigafabrik och försöka förhandla till sig en bra deal.
En annan fråga är hur mycket Volvos elbussar kommer kosta och hur de står det sig i konkurrensen. En elbuss kan ju byggas väldigt enkelt genom att faktiskt återanvända skalet och mycket av inredningen i en vanlig diesel/bensin/gas-buss. Se bara hur en elbusstillverkare i Kalifornien gjort.
Varför krångla till det, när det är kretsloppstänk vi behöver?
Det är bra att Volvo lastbilar vaknat ur fossilbränsledrömmen, låt oss bara hoppas att det är en helhjärtad satsning och inte bara spel för gallerierna. Sverige behöver många olika komplimenterande eltransportlösningar för att hantera en minskad tillgång till olja och fossila bränslen de närmaste årtiondet.
I vår kommande bok som släpps i mars skriver vi om de utmaningar som väntar bland annat transportsektorn och vilka möjligheter det finns att hantera dessa om vi börjar ställa om nu.
Då Volvo personbilar fortsatt legat långt efter med en seriös satsning på elbilar och Scania tagit klivet före genom en gemensam satsning med Siemens på elmotorvägar här i Sverige eller vad de kallar eHighways, har säkert många funderat på varför Volvo lastvagnar/koncernen inte tagit upp kampen.
Volvo lastvagnar har precis som Volvo personbilar i stället satsat på hybrider men det är ju en tämligen ineffektiv lösning om man ska konkurrera med elbussar som klarar samma uppgift.
Men nu kanske något är på gång. I Ny Teknik kan vi läsa om en konceptbuss Volvo arbetar på som faktisk helt ska gå på el. I sommar är det tänkt att den tillsammans med två likadana elbussar ska rulla mellan Chalmers och Lindholmen i Göteborg. Fyra litiumbatterier på vardera 350 kg ska sitta på taket och ha en kapacitet på 19kWh vardera eller 76 kWh totalt. Detta kan jämföras med elbilen Tesla Model S som med sitt största batteri har en kapacitet på 85kWh.
Volvos utmaning, likt för övriga tillverkare inom fordonsindustrin är batterierna. Inte räckvidden för det kan i en buss lätt lösas med storleken och kreativa laddlösningar som Volvo i det här fallet tänkt lösa genom strömavtagare som kan sänkas ner mot kontaktskenor på bussens tak. En lösning som flera andra busstillverkare redan varit inne på. Detaljer och grafik kring den nya bussen kan ni se här.
Vi tror säkert att Volvo lär sig att ladda litiumbatterierna så att de bara tappar några procent per år i laddkapacitet men vi frågar oss hur den ökade efterfrågan på litiumbatterier ska hanteras för alla i behov av just stora litiumpack framöver när endast en tillverkare, Tesla Motors satsar på storskalig (tänk ENORM) produktion av just litiumbatterier.
Endast Tesla tycks ha insett att för att både få ner kostnaden per enhet och för att säkra tillgången till tillräckligt med batterier till sina fordon måste produktionen av litiumpack upp i massproduktion. Teslas så kallade gigafabrik kommer när den står färdig 2017-2018 producera lika mycket litiumbatterier som hela världen producerade sammanlagt 2013. Övriga tillverkare kommer antingen få finna sig att betala ett högt pris per litiumpack eller ställa sig i kö utanför Teslas gigafabrik och försöka förhandla till sig en bra deal.
En annan fråga är hur mycket Volvos elbussar kommer kosta och hur de står det sig i konkurrensen. En elbuss kan ju byggas väldigt enkelt genom att faktiskt återanvända skalet och mycket av inredningen i en vanlig diesel/bensin/gas-buss. Se bara hur en elbusstillverkare i Kalifornien gjort.
Varför krångla till det, när det är kretsloppstänk vi behöver?
Det är bra att Volvo lastbilar vaknat ur fossilbränsledrömmen, låt oss bara hoppas att det är en helhjärtad satsning och inte bara spel för gallerierna. Sverige behöver många olika komplimenterande eltransportlösningar för att hantera en minskad tillgång till olja och fossila bränslen de närmaste årtiondet.
I vår kommande bok som släpps i mars skriver vi om de utmaningar som väntar bland annat transportsektorn och vilka möjligheter det finns att hantera dessa om vi börjar ställa om nu.
2015-01-24
Gasutvinning i Siljansringen i Dalarna - NEJ TACK!
Igår slogs det på stora trumman i svensk media kring möjligheten att börja producera gas från källor runt Siljansringen i Dalarna. Vi ska i detta inlägg titta på de problem som inte berörts i denna sprängstoffande nyhet.
Prospekteringsföretaget Igrene säger sig ha funnit utvinningsbar gas av hög kvalitet i relativt stora mängder. Bolaget skriver bland i ett pressmeddelande från igår:
"En första rapport indikerar potentiella volymer av gas i storleksordningen 0,5 till 1 miljard m3 på 250- 700 meters djup med ytterligare uppsida av gasvolymer i djupare berglager.
Det har dessutom konstaterats att sannolikt pågår en successiv påfyllnad av
gas i dessa reservoarer".
Igrene hävdar att det inte rör sig om ändlig fossil gas (metangas) som övrig gas som utvinns i resten av världen, utan gas som flödar från jordens inre som letar sig uppåt...Helt stick i stäv med vad 99,99999999.. % av alla geologer i världen och över 100 års forskning och utvinning visat.
I ett inslag av Svt från i juni säger reportern att "uppe på gasen ligger vatten som håller kvar gasen i berget"...men det säger Igrene att de kan lösa med enkla metoder...!!!
Här bör varningsklockorna ringa på högsta volym och ljuslyktorna med bländande sken gå ut till varje svenskt hushåll runt Siljansringen och för den delen till de som bryr sig om sina svenska bröder och systrar som kan få en obehaglig överraskning om Igrene tillåts börja utvinna metangas redan nästa år, 2016.
Varken Svt, SvD eller Dagens Industris rapportering har nämnt vilken teknik som ska användas för att utvinna gasen men framför allt har inte riskerna på vattentäkterna i området nämnts alls. I stället ligger fokus på hur mycket/litet gas som kan finnas, hur mycket pengar som det kan generera och hur många arbetstillfällen det skulle kunna leda till.
Varför ska vi då oroa oss för gasutvinningen i Siljansringen och bestämt se till att den inte blir av?
Erfarenheter från gasutvinning på land och då särskilt i områden där rent dricksvatten hämtas talar sitt tydliga språk: metangas-sipprar ut i vattentäkter och förorenar människors dricksvatten.
Det spelar ingen roll vilken teknik som används, cement är ALDRIG 100 % tätt och även om 9 av 10 borrhål/brunnar skulle hålla tätt är skadorna vid hål 10 och de långsiktiga effekterna av sprickor och läckage från de övriga 9 OMFATTANDE. Kommer metangas ut i vattentäkter är det odrickbart, annat än om du vill få cancer tämligen snabbt och andra allvarliga hälsotillstånd.
Det är ingen slump att New York nyligen, efter massiva protester och utredningar av bland annat en miljökommission om hälsoriskerna med den så kallade fracking-metoden för utvinning av skiffergas, totalförbjudits. Även om det inte rör sig om skifferformationer här eller samma utvinningsmetod kvarstår riskerna.
Från Siljan hämtas bland annat dricksvatten till Tällberg och otaliga vattendrag och grundvattentäkter med förgreningar till vattendrag och insjöar som används av många tusen hushåll och företag i och kring Siljansringen.
När Shell ville göra flera provborrningar i Skåne, blev motståndet man mötte så starkt (kanske i kombination med dåliga testresultat) att man gav upp. Nu måste något liknande till för att motverka kortsiktiga intressen som vill påskina att massor med arbetstillfällen kommer skapas och att det finns ett behov av gas för industrin i området.
Visst kommer arbetstillfällen skapas men sedan lika fort försvinna när gasen inte längre kan produceras med lönsamhet, då har beroenden skapats och investeringar redan gjorts som sedan inte har något värde. Men ännu viktigare är att investeringar i långsiktigt hållbara energisystem och en ekonomi som inte står och faller med tillgången till fossil energi kräver nytänkande och investeringar nu och inte senare.
Men det tycks för tillfället, precis som bloggrannen Cornucopia skrev om i ett inlägg redan 2009, vara lätt att lura naiiva svenska investerare. Igrenes aktiekurs steg med över 100 % igår och nu råder rena guldruschen i en dels ögon. Vi påminner därför om en liten historia hämtad ur Daniel Yergins Pulitzervinnande bok The Prize:
I den lilla hålan Pithole, strax utanför Titusville i Pennsylvania i USA, såldes i juli 1865 en gård som tidigare inte var värd nästan någonting till ett värde av 1,3 miljoner dollar, för att sedan säljas igen för 2 miljoner dollar i september samma år. Vid den tidpunkten producerade området kring Pithole två tredjedelar av all olja i Oljeregionen och populationen i byn steg snabbt till 15 000. Endast två månader senare gick det inte längre att producera olja runt Pithole och efter ytterligare några månader hade de flesta människorna lämnat samhället. En bit land som såldes för nästan 2 miljoner dollar 1865 såldes 1878 för 4,37 dollar.
Igrene har nu tack vare Sveriges liberala lagstiftning och regelverk kring inmutningar av naturresurser, mutat in i princip hela det område som kallas Siljansringen. Siljansringen omfattar framför allt insjöarna Siljan, Orsasjön, Skattungen och Oresjön som bildats efter ett enormt asteroidnedslag som skedde i området för runt 360 miljoner år sedan.
Sveriges färskvatten är givetvis mycket mer värdefullt än fossila energislag någonsin kommer vara, låt oss därför behandla det därefter.
Se Svt:s inslag om Igrenes gasprojekt i Siljansringen från i somras och fundera själva.
Trevlig lördag!
Prospekteringsföretaget Igrene säger sig ha funnit utvinningsbar gas av hög kvalitet i relativt stora mängder. Bolaget skriver bland i ett pressmeddelande från igår:
"En första rapport indikerar potentiella volymer av gas i storleksordningen 0,5 till 1 miljard m3 på 250- 700 meters djup med ytterligare uppsida av gasvolymer i djupare berglager.
Det har dessutom konstaterats att sannolikt pågår en successiv påfyllnad av
gas i dessa reservoarer".
Igrene hävdar att det inte rör sig om ändlig fossil gas (metangas) som övrig gas som utvinns i resten av världen, utan gas som flödar från jordens inre som letar sig uppåt...Helt stick i stäv med vad 99,99999999.. % av alla geologer i världen och över 100 års forskning och utvinning visat.
I ett inslag av Svt från i juni säger reportern att "uppe på gasen ligger vatten som håller kvar gasen i berget"...men det säger Igrene att de kan lösa med enkla metoder...!!!
Här bör varningsklockorna ringa på högsta volym och ljuslyktorna med bländande sken gå ut till varje svenskt hushåll runt Siljansringen och för den delen till de som bryr sig om sina svenska bröder och systrar som kan få en obehaglig överraskning om Igrene tillåts börja utvinna metangas redan nästa år, 2016.
Varken Svt, SvD eller Dagens Industris rapportering har nämnt vilken teknik som ska användas för att utvinna gasen men framför allt har inte riskerna på vattentäkterna i området nämnts alls. I stället ligger fokus på hur mycket/litet gas som kan finnas, hur mycket pengar som det kan generera och hur många arbetstillfällen det skulle kunna leda till.
Varför ska vi då oroa oss för gasutvinningen i Siljansringen och bestämt se till att den inte blir av?
Erfarenheter från gasutvinning på land och då särskilt i områden där rent dricksvatten hämtas talar sitt tydliga språk: metangas-sipprar ut i vattentäkter och förorenar människors dricksvatten.
Det spelar ingen roll vilken teknik som används, cement är ALDRIG 100 % tätt och även om 9 av 10 borrhål/brunnar skulle hålla tätt är skadorna vid hål 10 och de långsiktiga effekterna av sprickor och läckage från de övriga 9 OMFATTANDE. Kommer metangas ut i vattentäkter är det odrickbart, annat än om du vill få cancer tämligen snabbt och andra allvarliga hälsotillstånd.
Det är ingen slump att New York nyligen, efter massiva protester och utredningar av bland annat en miljökommission om hälsoriskerna med den så kallade fracking-metoden för utvinning av skiffergas, totalförbjudits. Även om det inte rör sig om skifferformationer här eller samma utvinningsmetod kvarstår riskerna.
Från Siljan hämtas bland annat dricksvatten till Tällberg och otaliga vattendrag och grundvattentäkter med förgreningar till vattendrag och insjöar som används av många tusen hushåll och företag i och kring Siljansringen.
När Shell ville göra flera provborrningar i Skåne, blev motståndet man mötte så starkt (kanske i kombination med dåliga testresultat) att man gav upp. Nu måste något liknande till för att motverka kortsiktiga intressen som vill påskina att massor med arbetstillfällen kommer skapas och att det finns ett behov av gas för industrin i området.
Visst kommer arbetstillfällen skapas men sedan lika fort försvinna när gasen inte längre kan produceras med lönsamhet, då har beroenden skapats och investeringar redan gjorts som sedan inte har något värde. Men ännu viktigare är att investeringar i långsiktigt hållbara energisystem och en ekonomi som inte står och faller med tillgången till fossil energi kräver nytänkande och investeringar nu och inte senare.
Men det tycks för tillfället, precis som bloggrannen Cornucopia skrev om i ett inlägg redan 2009, vara lätt att lura naiiva svenska investerare. Igrenes aktiekurs steg med över 100 % igår och nu råder rena guldruschen i en dels ögon. Vi påminner därför om en liten historia hämtad ur Daniel Yergins Pulitzervinnande bok The Prize:
I den lilla hålan Pithole, strax utanför Titusville i Pennsylvania i USA, såldes i juli 1865 en gård som tidigare inte var värd nästan någonting till ett värde av 1,3 miljoner dollar, för att sedan säljas igen för 2 miljoner dollar i september samma år. Vid den tidpunkten producerade området kring Pithole två tredjedelar av all olja i Oljeregionen och populationen i byn steg snabbt till 15 000. Endast två månader senare gick det inte längre att producera olja runt Pithole och efter ytterligare några månader hade de flesta människorna lämnat samhället. En bit land som såldes för nästan 2 miljoner dollar 1865 såldes 1878 för 4,37 dollar.
Igrene har nu tack vare Sveriges liberala lagstiftning och regelverk kring inmutningar av naturresurser, mutat in i princip hela det område som kallas Siljansringen. Siljansringen omfattar framför allt insjöarna Siljan, Orsasjön, Skattungen och Oresjön som bildats efter ett enormt asteroidnedslag som skedde i området för runt 360 miljoner år sedan.
Igrenes inmutningar runt Siljansringen
Sveriges färskvatten är givetvis mycket mer värdefullt än fossila energislag någonsin kommer vara, låt oss därför behandla det därefter.
Se Svt:s inslag om Igrenes gasprojekt i Siljansringen från i somras och fundera själva.
Trevlig lördag!
2015-01-22
Testanläggning för Hyperloopen och Internet från skyn åt 3 miljarder människor
Det har varit mycket fokus senaste dagarna kring nyheten att det privata rymdbolaget SpaceX, ledd av Elon Musk, med hjälp av satelliter ska kunna förse miljarder av människor i dag antingen utan Internet eller slow-motion Internet - med ett rymdbaserat Internet via satelliter.
Kopplat till Musk tidigare förehavanden är det ändå smått komiskt att personen som fixade ett enkelt betalningssystem för Internet genom skapandet av Paypal, nu tänker fixa Internet åt nästan hälften av världens befolkning, snabbare än fiber men uppe från rymden (ja eller på 1207 kilometers höjd).
Kapital för projektet lär inte bli några problem då Google nu gått in som delägare i SpaceX och tillsammans med Tesla Motors och Elon Musk har skramlat ihop 1 miljard dollar. Pengarna ska bland annat finansiera just hundratals satelliter för spridning av Internetåtkomsten/antalet Internetanvändare som om det vill säg väl, inte har någon tidigare jämförelse i omfattning.
För Google kommer det öppna upp för flera miljarder nya användare och nya och förbättrade användningsområden för Internettrafik som i flygplan, på fartyg eller liknande.
För Tesla Motors innebär det bland annat att företaget slipper betala dyra roamingavgifter för att Teslaägare ska kunna surfa fritt i sin bilar, något Tesla måste betala för i dag och som blir dyrare ju fler av deras elbil Tesla Model S som kommer ut från fabriken i Kalifornien.
Innan man avfärdar idén om satellitinternet kan det vara värt att påminna sig om att när Elon Musk presenterade idén om Paypal tillsammans med sin bror Kimbal Musk för en investerare i Sillicon Valley i mitten av 1990-talet sa personen "tror du att det ska ersätta det här" och syftade då på gulasidorna. Musk och Kimbal ska då ha utbytt menande blickar och signalerat till varandra "han har inte fattat någonting".
Med pengarna Musk fick från försäljning av Paypal till Ebay har han sedan grundat världens ledande elbilstillverkare Tesla Motors, grundat världens enda privatägda rymdbolag som kan konkurrera med statliga rymdbolag och försvarsindustrin samt sett till att få Nordamerikas största solcellsinstallatör, Solarcity, på fötter genom att ge två av sina kusiner tillräckligt med startkapital för att komma igång-Musk är numera ordförande i detta företag.
Det finns massor med citat om Musk och av Musk men det är mindre intressant, det kan man ägna sig åt i efterhand, i historieböckerna där denna person säkerligen kommer hamna.
Men vad kanske inte så många känner till ännu är att Musk i en intervju i Texas för en vecka sedan avslöjade följande:
Musk har tillsammans med några av sina främsta ingenjörer nu tagit ett steg till för att bygga en Hyperloop-bana/anläggning. En Hyperloop, vad är det undrar någon? Se tidigare inlägg.
I korthet rör det sig om en 8 km lång kombinerad uppvisnings- och testanläggning, där forskare, studenter och privata företag kan komma och studera tekniken för att sedan förbättra den och designa sin egen för större skala. Musk nämnde även att det kan bli aktuellt med tävlingar där företag och personer arbetar med att få kapslarna att färdas så snabbt som möjligt till exempel för att få fram de mest kreativa lösningarna och givetvis för att skapa uppmärksamhet kring tekniken.
Musk ska ha haft ett möte om detaljerna kring hyperloop-banan med några av sina bästa ingenjörer (troligen vid Tesla och SpaceX) bara för drygt en vecka sedan. Den ska i nuläget sannolikt byggas i Texas, eller som Musk säger i intervjun, "Texas är huvudkandidat". När är ännu oklart men just nu ska Musk och privata finansiärer bekosta det hela själva.
27. 38 in i intervjun nedan kan själv höra hur Musk avslöjar mer om hyperloop-anläggningen, men se gärna intervjun i sin helhet.
Kopplat till Musk tidigare förehavanden är det ändå smått komiskt att personen som fixade ett enkelt betalningssystem för Internet genom skapandet av Paypal, nu tänker fixa Internet åt nästan hälften av världens befolkning, snabbare än fiber men uppe från rymden (ja eller på 1207 kilometers höjd).
Kapital för projektet lär inte bli några problem då Google nu gått in som delägare i SpaceX och tillsammans med Tesla Motors och Elon Musk har skramlat ihop 1 miljard dollar. Pengarna ska bland annat finansiera just hundratals satelliter för spridning av Internetåtkomsten/antalet Internetanvändare som om det vill säg väl, inte har någon tidigare jämförelse i omfattning.
För Google kommer det öppna upp för flera miljarder nya användare och nya och förbättrade användningsområden för Internettrafik som i flygplan, på fartyg eller liknande.
För Tesla Motors innebär det bland annat att företaget slipper betala dyra roamingavgifter för att Teslaägare ska kunna surfa fritt i sin bilar, något Tesla måste betala för i dag och som blir dyrare ju fler av deras elbil Tesla Model S som kommer ut från fabriken i Kalifornien.
Innan man avfärdar idén om satellitinternet kan det vara värt att påminna sig om att när Elon Musk presenterade idén om Paypal tillsammans med sin bror Kimbal Musk för en investerare i Sillicon Valley i mitten av 1990-talet sa personen "tror du att det ska ersätta det här" och syftade då på gulasidorna. Musk och Kimbal ska då ha utbytt menande blickar och signalerat till varandra "han har inte fattat någonting".
Med pengarna Musk fick från försäljning av Paypal till Ebay har han sedan grundat världens ledande elbilstillverkare Tesla Motors, grundat världens enda privatägda rymdbolag som kan konkurrera med statliga rymdbolag och försvarsindustrin samt sett till att få Nordamerikas största solcellsinstallatör, Solarcity, på fötter genom att ge två av sina kusiner tillräckligt med startkapital för att komma igång-Musk är numera ordförande i detta företag.
Det finns massor med citat om Musk och av Musk men det är mindre intressant, det kan man ägna sig åt i efterhand, i historieböckerna där denna person säkerligen kommer hamna.
Men vad kanske inte så många känner till ännu är att Musk i en intervju i Texas för en vecka sedan avslöjade följande:
Musk har tillsammans med några av sina främsta ingenjörer nu tagit ett steg till för att bygga en Hyperloop-bana/anläggning. En Hyperloop, vad är det undrar någon? Se tidigare inlägg.
I korthet rör det sig om en 8 km lång kombinerad uppvisnings- och testanläggning, där forskare, studenter och privata företag kan komma och studera tekniken för att sedan förbättra den och designa sin egen för större skala. Musk nämnde även att det kan bli aktuellt med tävlingar där företag och personer arbetar med att få kapslarna att färdas så snabbt som möjligt till exempel för att få fram de mest kreativa lösningarna och givetvis för att skapa uppmärksamhet kring tekniken.
Musk ska ha haft ett möte om detaljerna kring hyperloop-banan med några av sina bästa ingenjörer (troligen vid Tesla och SpaceX) bara för drygt en vecka sedan. Den ska i nuläget sannolikt byggas i Texas, eller som Musk säger i intervjun, "Texas är huvudkandidat". När är ännu oklart men just nu ska Musk och privata finansiärer bekosta det hela själva.
27. 38 in i intervjun nedan kan själv höra hur Musk avslöjar mer om hyperloop-anläggningen, men se gärna intervjun i sin helhet.
Oljebarometern -22 Januari
Peak Oil Måste läsas
Our Renewable Future Or, What I’ve Learned in 12 Years Writing about Energy,
Richard Heinberg, 21 Januari 2015
-Bättre sammanfattning av läget får man leta efter.
One of These Things Is Not Like The Others: IEA's January Report, Petroleum Truth Report, Arthur Berman, 20 januari 2015
-I tisdags skrev vi om Arthur Berman totalsågade förslaget att exportera olja från USA, här kommer en uppföljande analys av geologen om rådande överutbud av olja på världsmarknaden och dess påverkan på oljepriset.
Low Prices Driving Record U.S. Crude Oil Exports Despite Crude Oil Export Ban, Justin Mikulka, resilience.org, 21 Januari 2015
-Oljeindustrin i USA utnyttjar inte bara det fallande oljepriset som ett sätt att motivera/legitimera en förändring av exportförbudet av råolja, traders hittar vägar runt exportförbudet redan nu.
Ekonomicirkusen
Bank of Canada Throws in the Towel on ‘Recovery’ Meme, The Globe and Mail, Barrie McKenna, 21 Januari 2015
-Kanada känner sannerligen av oljeprisfallet. Kanadas centralbank sänker styrräntan med 0,25 procentenheter som ett sätt förebygga de värsta konsekvenserna av ett oljepris under 60 dollar per fat under ett år eller mer. Detta meddelar chefen för Kanadas centralbank, Stephen Poloz.
The European Union, Nationalism and the Crisis of Europe, George Friedman, Stratfor, 20 Januari 2015
-Vad som skiljer ECB:s kvantitativa lättnader och Federal Reserves är mer än man kanske kan tro.
Miljardär planerar rymdbaserat internet, Marit Sundberg, 21 Januari 2015
-Elon Musk/privatägda rymdbolaget SpaceX fixar Internet åt tredje världen, snabbare än fiber...
För mer av Elons många idéer och företag se tidigare inlägg.
‘For five years Greece has been like a patient slowly bleeding, Helena Smith, The Guardian, 21 Januari 2015
UAS Degree Programs Growing with Market (UPDATED), National Defense Magazine, Sarah Sicard, Februari 2015,
Our Renewable Future Or, What I’ve Learned in 12 Years Writing about Energy,
Richard Heinberg, 21 Januari 2015
-Bättre sammanfattning av läget får man leta efter.
One of These Things Is Not Like The Others: IEA's January Report, Petroleum Truth Report, Arthur Berman, 20 januari 2015
-I tisdags skrev vi om Arthur Berman totalsågade förslaget att exportera olja från USA, här kommer en uppföljande analys av geologen om rådande överutbud av olja på världsmarknaden och dess påverkan på oljepriset.
Low Prices Driving Record U.S. Crude Oil Exports Despite Crude Oil Export Ban, Justin Mikulka, resilience.org, 21 Januari 2015
-Oljeindustrin i USA utnyttjar inte bara det fallande oljepriset som ett sätt att motivera/legitimera en förändring av exportförbudet av råolja, traders hittar vägar runt exportförbudet redan nu.
Ekonomicirkusen
Bank of Canada Throws in the Towel on ‘Recovery’ Meme, The Globe and Mail, Barrie McKenna, 21 Januari 2015
-Kanada känner sannerligen av oljeprisfallet. Kanadas centralbank sänker styrräntan med 0,25 procentenheter som ett sätt förebygga de värsta konsekvenserna av ett oljepris under 60 dollar per fat under ett år eller mer. Detta meddelar chefen för Kanadas centralbank, Stephen Poloz.
The European Union, Nationalism and the Crisis of Europe, George Friedman, Stratfor, 20 Januari 2015
-Vad som skiljer ECB:s kvantitativa lättnader och Federal Reserves är mer än man kanske kan tro.
Miljardär planerar rymdbaserat internet, Marit Sundberg, 21 Januari 2015
-Elon Musk/privatägda rymdbolaget SpaceX fixar Internet åt tredje världen, snabbare än fiber...
För mer av Elons många idéer och företag se tidigare inlägg.
‘For five years Greece has been like a patient slowly bleeding, Helena Smith, The Guardian, 21 Januari 2015
Det nya Kina
Snowden documents show China stole fighter jet plans, U.S. gearing up for cyber war, UPI, 18 Januari 2015
How Will Long-Term Deflation in China Impact the World?, Michael Pettis, Financial Sense, 9 Januari 2015
-Kina och världens deflationsspöke
Ny Teknik & ÖvrigtUAS Degree Programs Growing with Market (UPDATED), National Defense Magazine, Sarah Sicard, Februari 2015,
-Trenden mot obemannade farkoster fortsätter. En rapport räknar med 100.000-tals nya jobb inom denna sektor fram till 2025. Redan nu inleds utbildningar vid universitet i USA där studenterna blir utbildade drörnarpiloter för senare möjlighet till tjänstgöring inom försvarsmakten eller civilt för brandbekämpning eller för företag som Amazon som snart väntas leverera dina paket hem till brevlådan- med drönare.
2015-01-20
Berman: "Att exportera olja och gas från USA är bland de dummaste energiidéerna nånsin"
"Att exportera råolja och naturgas från USA är bland de dummaste energiidéer någonsin. Att exportera gas är dumt, att exportera olja är ännu dummare".
Så inleder petroleum-geologen och rådgivaren Arthur Berman ett slående och läsvärt inlägg på sin blogg Petroleum Truth Report. Detta med anledning av rådande diskussioner i USA, om att lätta på exportförbudet av råolja som infördes efter oljekrisen 1973-74.
USA:s ökade produktion av olja och gas från skifferformationer har de senaste åren beskrivits som en revolution som kan spridas världen över och skapa en ny renässans i USA som ledande oljenation i världen. Det har till och med talats om att USA ska bli viktigare än Saudiarabien som oljeproducent.
Men när man skrapar på ytan av vad som faktiskt säljs och konsumeras på världsmarknaden och jämför med USA:s egen produktion/konsumtion inser man att detta är rena drömmar och inte alls speglar verkligheten. Tittar vi på Bermans graf nedan, som utgår från amerikanska energimyndighetens egna siffror av landets råoljeproduktion, framgår det med all tydlighet.
Källa diagram: Arthur Berman, Petroleum Truth Report
Det är helt riktigt att USA mycket väl kan producera mer än Saudiarabien inom några år men det är något helt annat. USA konsumerar nämligen allt de producerar och importerade så sent som 2013, 47 % av landets totala behov råolja, biodiesel, vätska från kol och naturgas och etanol (se BP stat review 2014).
Även om USA fortsätter att öka sin produktion väntas den enligt EIA, USA:s egen energimyndighets prognoser, börja minska igen 2020 (ovan graf anger 2016 men det gäller endast råolja+kondensat). Totala produktionen väntas 2020 ligga på cirka 14 miljoner fat per dag, 4 miljoner under 2013 års konsumtion.
Med andra ord det är inte tal om att USA kommer exportera mer olja än de redan konsumerar, landet kommer fortsatt behöva importera olja från övriga oljeproducenter. Varför det ändå hörs höga röster från bland annat amerikanska senaten och i media om export av olja, är för att efterfrågan utanför USA är högre än i USA och därför kan ge oljebolagen ett högre försäljningspris.
Tidigare räckte det att titta på skillnaden i priset mellan nordamerikanska prissättningen WTI och världsmarknadspriset Brent Crude för att inse detta. Men världsmarknadspriset i Brent är i skrivande stund endast 1 dollar högre än WTI:n så det finns inte lika mycket vinster att hämta där längre.
Men oljekontrakt kan förhandlas till under bordet och innebära stora vinster för de oljebolag som vinner kontrakten utöver den absoluta vinsten genom prisskillnaden mellan Brent crude och WTI. Det är givetvis även en politisk och ekonomisk fråga för den amerikanska staten som med en export av olja kan bygga annan handel och bilaterala beroenden med länder som har andra resurser eller annat man är intresserat av. Kanske utbyte mot militärt skydd till exempel.
Läs Bermans inlägg och fundera själva.
I vår kommande bok detaljgranskar vi bland annat skifferutvinningen i USA och dess inverkan på oljepriset och oljeutbudet i världen, nu och framöver
USA:s ökade produktion av olja och gas från skifferformationer har de senaste åren beskrivits som en revolution som kan spridas världen över och skapa en ny renässans i USA som ledande oljenation i världen. Det har till och med talats om att USA ska bli viktigare än Saudiarabien som oljeproducent.
Men när man skrapar på ytan av vad som faktiskt säljs och konsumeras på världsmarknaden och jämför med USA:s egen produktion/konsumtion inser man att detta är rena drömmar och inte alls speglar verkligheten. Tittar vi på Bermans graf nedan, som utgår från amerikanska energimyndighetens egna siffror av landets råoljeproduktion, framgår det med all tydlighet.
Det är helt riktigt att USA mycket väl kan producera mer än Saudiarabien inom några år men det är något helt annat. USA konsumerar nämligen allt de producerar och importerade så sent som 2013, 47 % av landets totala behov råolja, biodiesel, vätska från kol och naturgas och etanol (se BP stat review 2014).
Även om USA fortsätter att öka sin produktion väntas den enligt EIA, USA:s egen energimyndighets prognoser, börja minska igen 2020 (ovan graf anger 2016 men det gäller endast råolja+kondensat). Totala produktionen väntas 2020 ligga på cirka 14 miljoner fat per dag, 4 miljoner under 2013 års konsumtion.
Med andra ord det är inte tal om att USA kommer exportera mer olja än de redan konsumerar, landet kommer fortsatt behöva importera olja från övriga oljeproducenter. Varför det ändå hörs höga röster från bland annat amerikanska senaten och i media om export av olja, är för att efterfrågan utanför USA är högre än i USA och därför kan ge oljebolagen ett högre försäljningspris.
Tidigare räckte det att titta på skillnaden i priset mellan nordamerikanska prissättningen WTI och världsmarknadspriset Brent Crude för att inse detta. Men världsmarknadspriset i Brent är i skrivande stund endast 1 dollar högre än WTI:n så det finns inte lika mycket vinster att hämta där längre.
Men oljekontrakt kan förhandlas till under bordet och innebära stora vinster för de oljebolag som vinner kontrakten utöver den absoluta vinsten genom prisskillnaden mellan Brent crude och WTI. Det är givetvis även en politisk och ekonomisk fråga för den amerikanska staten som med en export av olja kan bygga annan handel och bilaterala beroenden med länder som har andra resurser eller annat man är intresserat av. Kanske utbyte mot militärt skydd till exempel.
Läs Bermans inlägg och fundera själva.
I vår kommande bok detaljgranskar vi bland annat skifferutvinningen i USA och dess inverkan på oljepriset och oljeutbudet i världen, nu och framöver
2015-01-19
Artificiell Intelligens på tapeten igen men låt det inte rinna av
I en mängd intervjuer de senaste halvåret har Elon Musk fått något tomt i blicken när han fått frågor om riskerna med den snabba utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) . Även Stephen Hawking och svenska fysikern Max Tegmark har varnat för utvecklingen.
Som vi skrivit om tidigare finns det redan i dag färdigutvecklade algoritmer som används av militära drönare som bland annat innebär att de kan fatta egna beslut om att döda eller inte döda människor. Denna funktion är kanske ännu mest tillämpad när de tappar kontakt med sin mänskliga joystick-pilot som sitter i någon skyddad anläggning ofta 100-tals mil bort.
Men det är inte långt bort till att ett beslut tas om att plocka bort den mänskliga faktorn helt. Det kan handla om att spara på resurser eller för att bespara människan ansvarstagandet och undvika de oftast mänskliga misstagen en maskin sällan gör, annat än när de är trasiga. Det är säkert väldigt bekvämt att kunna skylla på en maskins misstag i stället för politiska eller militära beslut gjorda av en människa...
En robot eller ett mjukvaruprogram kan inom några år helt enkelt ges möjligheten att helt fatta sina egna beslut, kanske har det redan gjorts. Åtminstone är det så det lutar om inte utvecklingen kontrolleras och ges insyn av flera än de som bara vill sälja tekniken. De flesta människor och även ytterst få som överhuvudtaget är intresserade av detta område är medvetna om hur snabbt denna utveckling går och framförallt vilka potentiella risker det kan innebära för mänskligheten på relativt kort sikt.
Först nu börjar media uppmärksamma frågan men ofta utan någon djupare analys. Få talar om vad som kan och bör göras. Dagens Industri har i dagarna tex skrivit om Elon Musks och Stephen Hawkings varningar och fokuserat på att Musk varnat för att AI kan börja bli ett reellt hot mot mänskligheten inom 5 år.
När människor läser det tänker nog de flesta i stil med "det är bara skrämselpropaganda och säljande rubriker" och läser sen vidare bland nöjesnyheterna.
Men när en person som Elon Musk, med många miljoner investerade i världsledande företag inom AI i Silicon Valley, nu även öronmärker 80 miljoner kronor till Future of Life Institut (FLI) bör fler börja ta sig en funderare och förhoppningsvis blir det en bredare diskussion i frågan.
FLI beskriver sig som en öppen, frivilligt driven forskningsorganisation som arbetar för att mildra existentiella hot mot mänskligheten och fokuserar just på riskerna med utvecklingen av artificiell intelligens som når mänsklig nivå (och därefter högre...).
Se gärna videon nedan där Musk kommenterar sitt beslut att stödja FLI och även Prof. Thomas Dietrich president för Association for the Advancement of Artificiell Intelligence (AAAI) och dennes syn på saken. Se även något av tidigare inlägg om AI och Johans artikel i julnumret av OM -om autonoma maskiner och AI.
Som vi skrivit om tidigare finns det redan i dag färdigutvecklade algoritmer som används av militära drönare som bland annat innebär att de kan fatta egna beslut om att döda eller inte döda människor. Denna funktion är kanske ännu mest tillämpad när de tappar kontakt med sin mänskliga joystick-pilot som sitter i någon skyddad anläggning ofta 100-tals mil bort.
Men det är inte långt bort till att ett beslut tas om att plocka bort den mänskliga faktorn helt. Det kan handla om att spara på resurser eller för att bespara människan ansvarstagandet och undvika de oftast mänskliga misstagen en maskin sällan gör, annat än när de är trasiga. Det är säkert väldigt bekvämt att kunna skylla på en maskins misstag i stället för politiska eller militära beslut gjorda av en människa...
En robot eller ett mjukvaruprogram kan inom några år helt enkelt ges möjligheten att helt fatta sina egna beslut, kanske har det redan gjorts. Åtminstone är det så det lutar om inte utvecklingen kontrolleras och ges insyn av flera än de som bara vill sälja tekniken. De flesta människor och även ytterst få som överhuvudtaget är intresserade av detta område är medvetna om hur snabbt denna utveckling går och framförallt vilka potentiella risker det kan innebära för mänskligheten på relativt kort sikt.
Först nu börjar media uppmärksamma frågan men ofta utan någon djupare analys. Få talar om vad som kan och bör göras. Dagens Industri har i dagarna tex skrivit om Elon Musks och Stephen Hawkings varningar och fokuserat på att Musk varnat för att AI kan börja bli ett reellt hot mot mänskligheten inom 5 år.
När människor läser det tänker nog de flesta i stil med "det är bara skrämselpropaganda och säljande rubriker" och läser sen vidare bland nöjesnyheterna.
Men när en person som Elon Musk, med många miljoner investerade i världsledande företag inom AI i Silicon Valley, nu även öronmärker 80 miljoner kronor till Future of Life Institut (FLI) bör fler börja ta sig en funderare och förhoppningsvis blir det en bredare diskussion i frågan.
FLI beskriver sig som en öppen, frivilligt driven forskningsorganisation som arbetar för att mildra existentiella hot mot mänskligheten och fokuserar just på riskerna med utvecklingen av artificiell intelligens som når mänsklig nivå (och därefter högre...).
Se gärna videon nedan där Musk kommenterar sitt beslut att stödja FLI och även Prof. Thomas Dietrich president för Association for the Advancement of Artificiell Intelligence (AAAI) och dennes syn på saken. Se även något av tidigare inlägg om AI och Johans artikel i julnumret av OM -om autonoma maskiner och AI.
2015-01-18
Dalar, toppar och små kullar i vårt grannland Norge
Nu är vi tillbaka på banan igen efter en minst sagt intensiv vecka med det sista arbetet på vår kommande bok som nu äntligen har gått i väg till sättaren. Det tar sannerligen sin energi att bolla fram och tillbaka med illustratör, manusredaktör och övriga på förlaget samtidigt som korrekturomgångar varvas med faktagranskning mm, mm.
Men nu till dagens inlägg!
I en läsvärd artikel för SvD i torsdags rapporterade oljeanalytikern och journalisten Björn Lindahl att oljeindustrins investeringar i Norge de kommande fem åren väntas minska med motsvarande cirka 185 miljarder svenska kronor. För att sätta detta i ett perspektiv kan vi börja med att titta på följande graf.
Investeringar VS oljeproduktion
Datakälla: BP statistical Review of World Energy 2011, 2012 och 2014
Statistisk Sentralbyrå (SSB), “Oil and Gas activities, investments” (2001-2013)
Ni ser tydligt hur kostnaderna för ny utvinning, infrastruktur och teknik för att förlänga livslängden i befintliga oljefält i Norge ökat kraftigt sedan produktionen började dala 2001 (inkluderar motsvarande investeringar inom gassektorn).
Tack vare stigande oljepriser under samma period har Norge alltså kompenserat för en halverad oljeproduktion och ökade investeringar för att hålla igång produktionen.
Särskilt intressant är dock att notera, som Lindahl nämner i sin artikel, att Norge faktiskt lyckades öka sin produktion 2014 med 3 %. Sätter man samman detta med att Norge, enligt landets motsvarighet till Statistiska centralbyrån, ska ha nått en topp när det gäller investeringar inom olje och gasindustrin, är det kanske inte så konstigt.
Vad viktigare är att dessa investeringar enligt samma myndighet, ska minska de närmaste året då behovet av över ett årtionde av investeringar i ny infrastruktur och förbättrad utvinningsteknik inte längre behövs i samma omfattning. Mycket av den viktiga infrastrukturen är på plats men den minskade satsningen på förbättrad utvinning handlar om oljebolagens försök att sänka sina kostnader skriver myndigheten på sin sida.
Norges oljeproduktion över tid
Datakälla: BP statistical Review of World Energy 2011, 2012 och 2014
Och Oljedirektoratets info om 3 % ökning under 2014
Och Oljedirektoratets info om 3 % ökning under 2014
Men om vi tittar på den långsiktiga trenden, med en halverad oljeproduktion sedan 2001, lägger till förväntningar om minskade investeringar i ny utvinning, kostnadsbesparingar och sätter detta i relation till ett oljepris som ligger kanske runt hälften av vad norska oljebolagen behöver bara för att täcka sina kostnader, ser det inte så ljust ut för Norges oljeproduktion framöver.
Man får sig dessutom en funderare när man läser att norska oljedirektoratets direktör, Bente Nyland, hävdar att Norge bara producerat 45 % av landets oljeresurser och sedan lägger till "det betyder att mer än hälften av resurserna finns kvar". Det är viktigt att skilja på en resurs - dvs totala mängden olja som finns i ett oljefält och oljereserven - den utvinningsbara delen av oljefältet/oljeresursen.
Normalt utvinns bara cirka en tredjedel av oljan i ett oljefält men i Norge har man med världsledande teknik och rigorös övervakning av fältens produktion fått upp denna siffra till över 45 %. Att man möjligen har 55 % kvar av resursen är dock inte samma sak som man har över hälften kvar att utvinna!
Blir onekligen intressant att se hur även Sveriges oljeimporter från Norge påverkas de närmaste åren och hur en eventuell försvagning av vår numera viktigaste exportmarknad före Tyskland slår mot ekonomin.
2015-01-10
Toyota på toppen av ett skakigt berg men ännu lyser en glödlampa
I över 112 år i rad har en liten glödlampa brunnit i brandstationen i Livermore i USA. En glödlampa av högsta kvalitet som byggdes för att hålla . Historien om denna lilla tuffa lampa är en historia i sig som ni kan läsa om på bland annat denna eminenta sida.
Anledningen att vi inleder detta inlägg med att nämna denna minst sagt hållbara pryl ska vi snart komma till, håll för tillfället bara i minnet att den vara byggd för att hålla!
I början av veckan rapporterade bland annat Ny Teknik och Teknikens Värld om att Toyota släpper 5680 patent kopplade till företagets vätgasteknik. I Teknikens Värld citeras Bob Carter, Automitive Operations-chef för Toyota om nyheten som under elektronikmässan CES 2015 Las Vegas ska ha sagt följande:
"Första generationens vätgasdrivna bränslecellsbilar, som lanseras mellan 2015 och 2020, kommer att vara avgörande. Det kräver en samlad insats med okonventionella samarbeten mellan biltillverkare, statliga anordningar, akademiska institut och energileverantörer. Genom att ta bort de traditionella gränserna mellan företag kan vi påskynda utvecklingen av ny teknik och nå den mobila framtiden snabbare, effektivare och mer ekonomiskt. Vi tror att när goda idéer delas kan stora saker hända"
För att förstå varför Toyota gör detta måste man se det utifrån Toyotas perspektiv. Världens ledande biltillverkare sedan flera år tillbaka har med hjälp av en uppsjö mindre och medelstora bilmodeller lockat både konsumenter i USA, Europa och i stora delar av Asien med relativt bränslesnåla bilar. Företaget har även ett rykte om att bilarna håller rätt bra. Under 00-talet etablerade man sig även som ledande inom hybrid-tekniken med sin Prius som efter en seg start blev en folkkär bil i många länder, till och med i USA där man är van vid stora, bränsleslukande vrålåk.
Men med finanskrisens utbrott 2007/2008 följde en bilindustri i kris, försäljningen minskade och trenden i västvärlden att potentiella nya bilköpare istället väljer cykeln och kollektivtrafiken har fortsatt. Toyota drabbades även hårt av kärnkraftskatastrofen i Fukishima.
Även om naturligtvis Asien med Kina i spetsen kört fram i täten och Mittens rike numera är världens största bilmarknad har det fortsatt gått knakigt för Toyota som bland annat fått börja konkurrera med nya kinesiska biltillverkare.
Om det tidigare rådde tillväxtvärk på bilmarknaden är det nu en fråga om survival of the fittest. Och det här vätgastekniken och Toyota famlar efter ett hopp om en ny tillväxtmarknad man på nytt kan leda och kontrollera. Men det rör sig inte om en revolutionerande teknik som kommer göra det billigare att äga bil eller som är bättre än elbilen. Vätgas-bilar är komplicerade och har många saker som kan gå sönder så som det brukar vara med komplicerade prylar.
Funderar man lite inser man hur galet det är att gå omvägen via vätgas för att driva en bil på bränsleceller. När man framställer vätgas används idag naturgas...även om vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten, kombinerat med sol- eller vindkraftel är det en mycket dyrare och mer energikrävande process än att ladda ett batteri direkt med el som sedan driver en elmotor.
Sedan var det där med infrastrukturen...för att "tanka" vätgasbilar krävs vätgasstationer som inte finns på plats idag och den dag de eventuellt gör det kommer det INTE vara gratis att tanka där och du kan inte tanka hemma...
Så varför gör man på detta viset, varför vill Toyota förmå andra biltillverkare, Japans skuldtyngda statsapparat och forskarvärlden att satsa på detta istället för utbyggnad av eltransporter som exempelvis Folkbanan, elbussar, eHighways eller varför inte gamla goda tåg (fungerande!) eller rent av utbyggnad av den Nya Sidenvägen?
Svaret är enkelt, då tjänar man inte några pengar på ny bilar som kommer att behöva underhållas, infrastruktur som måste byggas och kanske viktigast av allt då tappar riskerar man tappa kontrollen till nya aktörer som kommit längre inom just 100 % eltransportteknik.
Elbilstillverkaren Tesla Motors är världsledande inom batteriteknik och helhetstänkandet kring elbilens utformning och infrastruktur. En pytteliten spelare jämfört med tex Toyota , GM och BMW som producerar 100-faldigt fler bilar per år idag. Men tiderna förändras och om elbilen och nya eltransporter fortsätter att knapra marknadsandelar på dagens dominerande biltillverkare är det ingen orimlig slutsats att flera av dagens giganter är borta inom 10-15 år.
När Tesla för cirka ett halvår sedan gick ut med att de skulle dela med sig av sina patent för att snabba på omställningen till elbilar var det många som reagerade med "galet", "naivt" och "kontraproduktivt". Men när Toyota går ut och göra samma sak är det få som funderar på om detta egentligen signalerar desperation från företagets sida och framförallt görs ingen grundlig genomgång av hur pass ekonomiskt och energimässigt klokt det är att satsa på denna teknik när det finns beprövad teknik som är billigare, hållbarare och som är användarvänligare för konsumenterna.
När ni läser artiklar som i amerikanska Forbes med titeln "How Badly Does Toyota Want To Push Hydrogen Cars? It's Giving Away Its Patents For Free". Bör ni med andra ord ta och fundera både en och två gånger på om titeln inte är väldigt missvisande.
Avslutningsvis- tillbaka till glödlampan! Framtidens prylar måste byggas för att hålla och kunna bära sina egna kostnader av den enkla anledningen att vi inte kan räkna med tillgång till billig olja/billig energi. I en värld där energi är billig och lättillgänglig kan det löna sig att bygga saker som är ämnade att gå i sönder på kort tid och de kan vara billiga att införskaffa för konsumenten men i en värld där energi är dyr och en skatt att ta till vara på är det back to basics som gäller- tillbaka till produkter av kvalitet och praktisk funktion!
Fundera själva.
Trevlig lördag!
Anledningen att vi inleder detta inlägg med att nämna denna minst sagt hållbara pryl ska vi snart komma till, håll för tillfället bara i minnet att den vara byggd för att hålla!
I början av veckan rapporterade bland annat Ny Teknik och Teknikens Värld om att Toyota släpper 5680 patent kopplade till företagets vätgasteknik. I Teknikens Värld citeras Bob Carter, Automitive Operations-chef för Toyota om nyheten som under elektronikmässan CES 2015 Las Vegas ska ha sagt följande:
"Första generationens vätgasdrivna bränslecellsbilar, som lanseras mellan 2015 och 2020, kommer att vara avgörande. Det kräver en samlad insats med okonventionella samarbeten mellan biltillverkare, statliga anordningar, akademiska institut och energileverantörer. Genom att ta bort de traditionella gränserna mellan företag kan vi påskynda utvecklingen av ny teknik och nå den mobila framtiden snabbare, effektivare och mer ekonomiskt. Vi tror att när goda idéer delas kan stora saker hända"
För att förstå varför Toyota gör detta måste man se det utifrån Toyotas perspektiv. Världens ledande biltillverkare sedan flera år tillbaka har med hjälp av en uppsjö mindre och medelstora bilmodeller lockat både konsumenter i USA, Europa och i stora delar av Asien med relativt bränslesnåla bilar. Företaget har även ett rykte om att bilarna håller rätt bra. Under 00-talet etablerade man sig även som ledande inom hybrid-tekniken med sin Prius som efter en seg start blev en folkkär bil i många länder, till och med i USA där man är van vid stora, bränsleslukande vrålåk.
Men med finanskrisens utbrott 2007/2008 följde en bilindustri i kris, försäljningen minskade och trenden i västvärlden att potentiella nya bilköpare istället väljer cykeln och kollektivtrafiken har fortsatt. Toyota drabbades även hårt av kärnkraftskatastrofen i Fukishima.
Även om naturligtvis Asien med Kina i spetsen kört fram i täten och Mittens rike numera är världens största bilmarknad har det fortsatt gått knakigt för Toyota som bland annat fått börja konkurrera med nya kinesiska biltillverkare.
Om det tidigare rådde tillväxtvärk på bilmarknaden är det nu en fråga om survival of the fittest. Och det här vätgastekniken och Toyota famlar efter ett hopp om en ny tillväxtmarknad man på nytt kan leda och kontrollera. Men det rör sig inte om en revolutionerande teknik som kommer göra det billigare att äga bil eller som är bättre än elbilen. Vätgas-bilar är komplicerade och har många saker som kan gå sönder så som det brukar vara med komplicerade prylar.
Funderar man lite inser man hur galet det är att gå omvägen via vätgas för att driva en bil på bränsleceller. När man framställer vätgas används idag naturgas...även om vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten, kombinerat med sol- eller vindkraftel är det en mycket dyrare och mer energikrävande process än att ladda ett batteri direkt med el som sedan driver en elmotor.
Sedan var det där med infrastrukturen...för att "tanka" vätgasbilar krävs vätgasstationer som inte finns på plats idag och den dag de eventuellt gör det kommer det INTE vara gratis att tanka där och du kan inte tanka hemma...
Så varför gör man på detta viset, varför vill Toyota förmå andra biltillverkare, Japans skuldtyngda statsapparat och forskarvärlden att satsa på detta istället för utbyggnad av eltransporter som exempelvis Folkbanan, elbussar, eHighways eller varför inte gamla goda tåg (fungerande!) eller rent av utbyggnad av den Nya Sidenvägen?
Svaret är enkelt, då tjänar man inte några pengar på ny bilar som kommer att behöva underhållas, infrastruktur som måste byggas och kanske viktigast av allt då tappar riskerar man tappa kontrollen till nya aktörer som kommit längre inom just 100 % eltransportteknik.
Elbilstillverkaren Tesla Motors är världsledande inom batteriteknik och helhetstänkandet kring elbilens utformning och infrastruktur. En pytteliten spelare jämfört med tex Toyota , GM och BMW som producerar 100-faldigt fler bilar per år idag. Men tiderna förändras och om elbilen och nya eltransporter fortsätter att knapra marknadsandelar på dagens dominerande biltillverkare är det ingen orimlig slutsats att flera av dagens giganter är borta inom 10-15 år.
När Tesla för cirka ett halvår sedan gick ut med att de skulle dela med sig av sina patent för att snabba på omställningen till elbilar var det många som reagerade med "galet", "naivt" och "kontraproduktivt". Men när Toyota går ut och göra samma sak är det få som funderar på om detta egentligen signalerar desperation från företagets sida och framförallt görs ingen grundlig genomgång av hur pass ekonomiskt och energimässigt klokt det är att satsa på denna teknik när det finns beprövad teknik som är billigare, hållbarare och som är användarvänligare för konsumenterna.
När ni läser artiklar som i amerikanska Forbes med titeln "How Badly Does Toyota Want To Push Hydrogen Cars? It's Giving Away Its Patents For Free". Bör ni med andra ord ta och fundera både en och två gånger på om titeln inte är väldigt missvisande.
Avslutningsvis- tillbaka till glödlampan! Framtidens prylar måste byggas för att hålla och kunna bära sina egna kostnader av den enkla anledningen att vi inte kan räkna med tillgång till billig olja/billig energi. I en värld där energi är billig och lättillgänglig kan det löna sig att bygga saker som är ämnade att gå i sönder på kort tid och de kan vara billiga att införskaffa för konsumenten men i en värld där energi är dyr och en skatt att ta till vara på är det back to basics som gäller- tillbaka till produkter av kvalitet och praktisk funktion!
Trevlig lördag!
2015-01-08
Tanter skjuter hål på tillväxten med sunt förnuft och permobil
Vad kan väl två tanter göra åt ungdomar och vuxna människor som är så djupt försjunkna i sin egen lilla värld att de inte ställer de uppenbara frågorna? När allt tycks gå snabbare och mobilerna bara blir vassare och tar upp en större del av vår icke sociala liv lyssnar väl ingen till det sunda förnuftet, allra helst på en 83-årings och på en 90-årings tankar och funderingar? Eller!?
Utstrålande charm och med humor och skarpsinne, allt som oftast rullande på elektriskt laddade permobiler, får vi följa med på bland annat en kort men innehållsrik resa till New York. The ladies (Shirley och Hilda) drar bland annat förbi ett Hot shot-möte för finanshajar på Wall Street, jo då tanterna kommer in.... Längs vägen bjuds det på hembesök hos ingen mindre än den sedan två år bortgångne hjälten, Albert Bartlett som vi skrivit om tidigare.
Frågor ställs och svaren kommer både från andra som tänkt till länge och väl och från damerna själva som till skillnad från många andra, ryckt upp huvudet ur sanden och börjat fundera hur det ser ut egentligen.
Ni vet ju vad man säger, människor kan göra skillnad! Visst, en del fnyser och säger att det bara är larv och naivitet men vem kan förneka att förändringen börjar någonstans och att de/den som påverkas faktiskt påbörjar en omställning som gör skillnad, om så i det lilla?
Har ni ännu mor- och farföräldrar i livet (eller någon annan klok gubbe eller gumma i närheten) kanske det är dags och få lite tips och råd, framtiden kanske inte bara blir tjänster och service vid datorskärmar trots allt...
Se på dokumentären och fundera själva!
Utstrålande charm och med humor och skarpsinne, allt som oftast rullande på elektriskt laddade permobiler, får vi följa med på bland annat en kort men innehållsrik resa till New York. The ladies (Shirley och Hilda) drar bland annat förbi ett Hot shot-möte för finanshajar på Wall Street, jo då tanterna kommer in.... Längs vägen bjuds det på hembesök hos ingen mindre än den sedan två år bortgångne hjälten, Albert Bartlett som vi skrivit om tidigare.
Frågor ställs och svaren kommer både från andra som tänkt till länge och väl och från damerna själva som till skillnad från många andra, ryckt upp huvudet ur sanden och börjat fundera hur det ser ut egentligen.
Ni vet ju vad man säger, människor kan göra skillnad! Visst, en del fnyser och säger att det bara är larv och naivitet men vem kan förneka att förändringen börjar någonstans och att de/den som påverkas faktiskt påbörjar en omställning som gör skillnad, om så i det lilla?
Har ni ännu mor- och farföräldrar i livet (eller någon annan klok gubbe eller gumma i närheten) kanske det är dags och få lite tips och råd, framtiden kanske inte bara blir tjänster och service vid datorskärmar trots allt...
Se på dokumentären och fundera själva!
Klicka på bilden eller här för att spana in damerna och deras otyg
Vi tackar författaren och bloggrannen Stellan Tengroth som bjöd på detta utsökta tips.
2015-01-05
Framtidens landsbygd med James Howard Kunstler
Forum Axcess har gjort en serie intervjuer för Ax:son Johnsonstiftelsen på temat framtidens landsbygd som kan intressera bloggens läsare. I av en dessa intervjuar Tigran Haas, Docent och Lektor inom samhällsplanering och stadsutformning på KTH Arkitekturskola - James Howard Kunstler.
Kunstler är en populär författare och föreläsare, bland annat känd för att tidigt skriva om Peak Oil och dess inverkan på landsbygden och framtidens ekonomi. James Howard Kunstler är väl insatt i tillväxt- och resursproblematiken och intervjun rekommenderas varmt och kan med fördel ses även av den som inte är så van vid engelska då den har undertexter på svenska.
Kunstler talar om de enorma utmaningar som vi kan vänta oss de närmaste åren i takt med att oljeindustrin ställs inför fallande avkastning trots ökade investeringar i ny utvinning. Och hur detta innebär nya förutsättningar för dagens storstadsekonomier/globala ekonomi att fungera då det tvingar dagens tjänstedominerade yrken till en omställning mot i huvudsak lokal och regional produktion av varor och tjänster inom i praktiken alla yrkessektorer men i synnerhet inom livsmedelsindustrin.
Kunstler syftar förstås på det dilemma vi skrivit om på bloggen otaliga gånger, att en ekonomi vars fortsatta tillväxt kräver ökad tillgång till billig energi (främst olja) för att upprätthållas, måste byggas om i grunden för att klara av övergången till en ekonomi där tillgången till billig energi är minskande och där ny teknik inte längre kan skapa tillväxt.
Många läsare har säkert noterat att bloggen arbetat för halv maskin den senaste tiden. Så kommer det fortsätta i ytterligare cirka två veckor då vi nu gör det absolut sista penndragen i det manus som sedan ska skickas till sättaren för att sedan slutligen sättas ihop inför tryckningen av vår kommande bok. Men sen blir det nya fräscha bullar!
Vi tackar Eva Pettersson, chefredaktör för OM Omställningen som tipsade oss om intervjun.
(Klicka på bilden för att komma till videon)
Kunstler talar om de enorma utmaningar som vi kan vänta oss de närmaste åren i takt med att oljeindustrin ställs inför fallande avkastning trots ökade investeringar i ny utvinning. Och hur detta innebär nya förutsättningar för dagens storstadsekonomier/globala ekonomi att fungera då det tvingar dagens tjänstedominerade yrken till en omställning mot i huvudsak lokal och regional produktion av varor och tjänster inom i praktiken alla yrkessektorer men i synnerhet inom livsmedelsindustrin.
Kunstler syftar förstås på det dilemma vi skrivit om på bloggen otaliga gånger, att en ekonomi vars fortsatta tillväxt kräver ökad tillgång till billig energi (främst olja) för att upprätthållas, måste byggas om i grunden för att klara av övergången till en ekonomi där tillgången till billig energi är minskande och där ny teknik inte längre kan skapa tillväxt.
Många läsare har säkert noterat att bloggen arbetat för halv maskin den senaste tiden. Så kommer det fortsätta i ytterligare cirka två veckor då vi nu gör det absolut sista penndragen i det manus som sedan ska skickas till sättaren för att sedan slutligen sättas ihop inför tryckningen av vår kommande bok. Men sen blir det nya fräscha bullar!
Vi tackar Eva Pettersson, chefredaktör för OM Omställningen som tipsade oss om intervjun.
2015-01-01
Gamla ryska stridsplan mot vete och nötkött?
Via the Diplomat och Defense news kan vi nu läsa att Ryssland undersöker möjligheten att leasa ut 12 av sina drygt 400 Sukhoi Su-24 stridsplan till Argentina i utbyte mot vete och nötkött från det sydamerikanska landet. Om det stämmer och affären blir av, är det ytterligare ett tecken på hur Ryssland pressats av sanktionerna mot landet och det senaste halvårets oljeprisras som slår in en kil i landets ekonomi. Oljan är trots allt Rysslands enskilt viktigaste råvara och inkomstkälla.
Det är brittiska Sunday Express som uppges som källa till nyheten. Men i den artikeln uppges Su-24 var ett reelt hot mot den brittiska styrkan på de omtvistade Falklandsöarna som idag skyddas av 4 Typhoon-klass stridsplan, 1200 brittiska soldater och ett stridsfartyg.
Samtidigt menar Doug Barrie, analytiker vid International Institute for Strategic Studies i London som är expert på ryska flygplan och vapen, att de ryska planen bär i huvudsak på teknologi från 1970-talet och inte är en match för det brittiska stridsplanen även om Typhoon-planen skulle vara numerärt underlägsna.
Den gäller alltså inte det senaste ryska superplanet Su-34 eller Rysslands trotjänare och stolthet Su-27, det senare som tillsammans två Tu-22 bombplan övade anfall mot Sverige under påsken 2013.
I alla diskussioner om Rysslands olja och sanktioner mot landet är det viktigt att påminna sig om att Sverige får nästan hälften av sin olja från just Ryssland och att Sveriges näst största oljeleverantör, Norge, sedan mer än ett årtionde har kraftigt fallande produktion då landet nått maximal produktionstakt - Peak Oil. Samma sak gäller för övrigt för Danmark som är Sveriges tredje viktigaste leverantör av olja och toppade för 10 år sedan.
Som vi tidigare rapporterat om meddelade ryska finansministeriet redan förra året, i början av oljeprisraset, att man räknade med att Rysslands oljeproduktion skulle nå sin högsta nivå 2013 och börja minska redan 2014. Vi får se om den prognosen stämmer när statistiken för 2014 rullar in.
Sverige får hur som helst räkna med att landets tre viktigaste oljeleverantörer minskar sin produktion och därmed även att exporten hit minskar de närmaste åren. Vad Sverige ska få sin olja ifrån om även Ryssland minskar på sin export blir då den stora frågan men det är ett ämne för ett eget inlägg.
För mer om Argentinas ekonomi och Falklandsöarna rekommenderar vi något av bloggrannen Flutes tidigare inlägg som skrivit ingående i ämnet.
I övrigt vill vi önska bloggens läsare Gott Nytt År och ser fram emot ett nytt spännande år på bloggen och förstås vår kommande bok som släpps i mars.
Det är brittiska Sunday Express som uppges som källa till nyheten. Men i den artikeln uppges Su-24 var ett reelt hot mot den brittiska styrkan på de omtvistade Falklandsöarna som idag skyddas av 4 Typhoon-klass stridsplan, 1200 brittiska soldater och ett stridsfartyg.
Samtidigt menar Doug Barrie, analytiker vid International Institute for Strategic Studies i London som är expert på ryska flygplan och vapen, att de ryska planen bär i huvudsak på teknologi från 1970-talet och inte är en match för det brittiska stridsplanen även om Typhoon-planen skulle vara numerärt underlägsna.
Den gäller alltså inte det senaste ryska superplanet Su-34 eller Rysslands trotjänare och stolthet Su-27, det senare som tillsammans två Tu-22 bombplan övade anfall mot Sverige under påsken 2013.
I alla diskussioner om Rysslands olja och sanktioner mot landet är det viktigt att påminna sig om att Sverige får nästan hälften av sin olja från just Ryssland och att Sveriges näst största oljeleverantör, Norge, sedan mer än ett årtionde har kraftigt fallande produktion då landet nått maximal produktionstakt - Peak Oil. Samma sak gäller för övrigt för Danmark som är Sveriges tredje viktigaste leverantör av olja och toppade för 10 år sedan.
Som vi tidigare rapporterat om meddelade ryska finansministeriet redan förra året, i början av oljeprisraset, att man räknade med att Rysslands oljeproduktion skulle nå sin högsta nivå 2013 och börja minska redan 2014. Vi får se om den prognosen stämmer när statistiken för 2014 rullar in.
Sverige får hur som helst räkna med att landets tre viktigaste oljeleverantörer minskar sin produktion och därmed även att exporten hit minskar de närmaste åren. Vad Sverige ska få sin olja ifrån om även Ryssland minskar på sin export blir då den stora frågan men det är ett ämne för ett eget inlägg.
För mer om Argentinas ekonomi och Falklandsöarna rekommenderar vi något av bloggrannen Flutes tidigare inlägg som skrivit ingående i ämnet.