Sidor

2014-11-02

Manipulation av marknaden bortom den osynliga handen

Här kommer lite söndagsmys signerat nationalekonomerna Adam Smith och John Stuart Mill.
Detta med anledning av att Birger Schalug skrivit en läsvärd artikeln och kanske sin sista krönika för Helsingborgs Dagblad. Tidningen som från och med idag inte längre kallar sig politiskt "oavhängig" utan istället blir "oberoende liberal".

På ett träffande sätt beskriver Schalug hur en av kärnfigurerna för dagens ekonomiska marknadsmodeller, Adam Smith troligen skulle ha ett och ett annat att säga om dagens modeller för ekonomisk tillväxt. Adam Smith är nationalekonomen som bland annat beskrev den "osynliga handen" i sitt klassiska verk Nationernas Tillstånd. Ett begrepp som tolkats av många ekonomer som att en individ som handlar till nytta för sig själv samtidigt indirekt handlar till nytta för samhället eller kollektivet. För kollektiv handel vars syfte är att komma till samhällets bästa, gäller däremot inte denna princip och då den inte fungerar inte enligt Adam Smith.

Men samtidigt som Smith såg konkurrens mellan individer som det som maximerade nyttan för samhället genom öppen konkurrens och därmed reglering av efterfrågan och utbud, ansåg han att moralen mellan producent och konsument var central.

Det är inget konstigt, Smith såg säkert att det fanns en viktig bro mellan konsument och producent som handlade om att bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Utan kontroll av det som producerades med insyn och viss överblick från konsumenten slås utbud och efterfrågan isär.

Detta ser vi tydligt i dagens globala ekonomi som många gånger är så splittrad och konstgjord att resursbegränsningar eller långsiktigt hållbara lösningar inte blir synliggjorda eller kan sopas under mattan. Något som möjliggjort att billiga produkter av låg kvalitet produceras av ett fåtal företag som tjänar stora pengar på dessa. Marknaden är allt annat än fri och därmed är Adam Smiths osynliga hand de flesta gångerna inte längre applicerbar.

Tänker vi på den ekonomiska tillväxt och det resursslöseri som lett till att vi producerar och konsumerar prylar vi sedan slänger inser man snabbt att miljö/resurs-kostnaden oftast inte är synliggjord för varken producenten eller konsumenten. Många produkter och företag skulle konkurreras ut om miljökostnaden inkluderades. Det skulle inte finnas ett behov och eller en efterfrågan av konsumenten på annat än produkter av hög kvalitet och bara företag som på allvar sysslade med kretsloppstänkande i sin verksamhet skulle överleva.

I förlängningen skulle detta innebära att ordet ekonomi verkligen levde upp till sin ursprungliga innebörd, att hushålla med begränsade resurser. Men upptäckten av tillväxtsteroiderna kol, olja och naturgas har gjort av vi tillfälligt kunna glömma bort saker och tings verkliga kostnad.      

Schalug tar i sin artikel även upp den klassiska nationalekonomen John Stuart Mill som var tidig med att se problemen och omöjligheten med oändlig ekonomisk tillväxt. Här citat från Schlaugs artikel (Mills verk Nationalekonomins principer):  

"Jag inser inte varför det skulle var något att glädjas över att personer, som redan är rikare än någon har behov av att vara, skulle kunna fördubbla sin konsumtion av sådant som ger liten eller ingen tillfredsställelse annat än som symboler för rikedom. Det är bara i mindre utvecklade länder som ökad produktion fortfarande utgör ett viktigt mål: i de mest utvecklade länderna behövs istället jämnare fördelning. Om jorden förlorar sin ljuvlighet genom obegränsad tillväxt av rikedom och befolkning, bara för att kunna hysa en större men inte lyckligare befolkning, så hoppas jag innerligt för eftervärldens skull att människorna kommer att nöja sig med ett stationärt tillstånd, långt innan de av nödvändighet kommer att tvingas till det. Det behöver knappast påpekas att ett stationärt tillstånd av kapital och befolkning inte innebär ett stationärt tillstånd för mänskliga framsteg. Det kommer att finnas lika mycket utrymme som någonsin för kultur och sociala framsteg; lika mycket utrymme att förfina konsten att leva, och mycket större sannolikhet för att så sker när kampen för överlevnad inte längre upptar all energi. Också det tekniska vetandet kommer att kunna utvecklas lika framgångsrikt, med den skillnaden att istället för att enbart tjäna syftet att få förmögenheter att växa, så kommer de industriella framstegen att minska behovet av arbete".

Ett av många exempel där fysiskt utbud inte längre  avspeglas i efterfrågan/priset, är silver- och guldmarknaden. Som vi skrivit om tidigare är den fysiska silver- och guldmarknaden satt ur spel, dvs utbudet av fysiskt guld och silver är inte det som i huvudsak styr efterfrågan och priset.

Istället är det manipulation av pappersguld och papperssilver som styr priset. Något som bara fungerar så länge det finns ett överskott av fossil energi i världsekonomin för papperslappar (digitala siffror i en dator) som kan fungera som betalningsmedel och agera lån från framtiden.

Papperssilver och pappersguld innebär köp- och säljkontakt på ädelmetallerna som normalt inte leder till att något fysiskt silver eller guld handlas. Syftet med handeln är bara att lura köparen/säljaren av kontraktet och tjäna sig en hacka i kontanter.

Vi avslutar därför med en intressant intervju där Keith Neumeyer, VD:n för ett av världens största bolag för silverproduktion, First Majestic Silver intervjuas (vi äger inte aktier i bolaget). Neumeyer föreslår att fysiska silverproducenter går ihop under en månad 2015 och under 30 dagar håller tillbaka silverproduktionen för att sortera bort silverspekulanterna av papperssilver från marknaden. Priset på silver skulle då snabbt stiga till nivåer där silverspekulanter tvingas sälja sina kontrakt, det är åtminstone tanken enligt Keith Neumeyer.

Trevlig söndag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.