I kommande nummer av Om Omställning, där Johan är en av redaktörerna, har Johan bland annat skrivit en artikel om Sveriges beroende av rysk olja och det nya ryska gasavtalet med Kina. Johan har även skrivit en artikel om sina tankar kring bin och biodling nu när Johan har två bisamhällen i sin trädgård. I väntan på nästa nummer av OM som kommer ut i början av augusti kan ni gärna läsa om första sommaren med bin i trädgården.
Förutom att Kina och Ryssland nyligen skrev ett gasavtal som sträcker sig över 30 år och uppskattas vara värt 400 miljarder dollar har Ryssland nu ett nytt jätteprojekt på gång i Asien. Denna gång är det Indien som ska göra sig beroende av den ryska gasfossilen. UPI rapporterar nämligen att president Putin och Indiens premiärminister Narendra Modi förra veckan diskuterade ett ryskt-indiskt jättegas-projekt. "Det största energiprojektet i historien" hävdar rysslands ambassadör i Indien.
Det handlar om en rysk gasledning som ska gå via södra ryska gränsen mot Indien, ett projekt som ska ta fem år att bygga och beräknas kosta 40 miljarder dollar eller närmare 274 miljarder kronor. Gasledningen skulle, om den byggs, sannolikt gå via Himalaya och därmed komplimentera Indiens två andra gasledningar från Turkmenistan och Iran.
Indien och Ryssland samarbetar även för att låta Ryssland designa 22 indiska kärnkraftverk. Det är tydligt att Indien känner av sitt skriande energibehov och hur kinesiska drakens styrka såväl ekonomiskt som militärt rycker ifrån.
Man kan nästan undra om Putin spelar ut Indien och Kina mot varandra genom att förse både med de energisäkerhetsverktyg de behöver för stå emot varandra eller är det bara rysk business bort från Europa?
Eller är det Kina som sitter med fler ess på handen vi ännu inte fått se...
En sak blir allt mer tydlig. Europa ska inte tro att Ryssland behöver den Europeiska gasmarknaden hur länge som helst, inte heller oljekunderna. Med fler asiatiska kunder och en infrastruktur inom räckhåll för att leverera rysk gas och olja kan Ryssland blunda för västerländska embargohot och samtidigt stärka Kinas position gentemot USA. Enligt devisen "min fiendes fiende är min vän" ser Ryssland knappast något problem med att förse Kina med den energi landet behöver. För att på detta sätt stärka Kinas ekonomiska och militära kapacitet långsiktigt.
Ryssland och Kina samarbetar allt mer även på det rent ekonomiska planet. Båda är väl medvetna om att man inte knäcker USA med militära medel annat än möjligen på mycket lång sikt. Med finansiella medel kan man dock försvaga USA:s ekonomiska och politiska inflytande och därmed landets maktposition på alla nivåer långt mycket snabbare. Något som energisäkerhets-analytikern Jim Richards försökt få Pentagon att inse genom olika finansiella krigssimuleringar.
Även andra som investeraren Eric Townsend har pekat på USA:s ekonomiska sårbarhet då landets inflytande och kontroll i världen i praktiken är helt kopplad till dollarns roll som reservvaluta i världen. Ett privilegium som inte varar för evigt.
I vår kommande bok har Johan och energisäkerhetsforskaren Agshin Umudov skrivit ett kapitel tillsammans där de bland annat tittar på hur Kinas nya energipolitik påverkar världens energikarta. Boken väver samman Peak Oil, energi, ekonomi och hållbarhet till en helhet för att ge läsaren verktyg för framtiden.
Tiderna förändras, den som inte anpassar sig är dömd att bli en fossil på ett museum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.