Elon Musk rör om i grytan, denna gång i försvarsindustrin

Vad har Elon Musk, Kockums, United Launch Alliance (ULA), SpaceX, svenska försvaret och amerikanska försvarsmakten gemensamt? Mer än man kan tro, ska det visa sig. 

För en vecka sedan blev det debatt i media kring Sveriges framtida ubåtsverksamheten inom försvarsmakten. Det anrika Kockums AB, från 1800-talet till 2005 framförallt ett anrikt svenskt varvsbolag men för de flesta svenskar mest kända för tillverkningen av försvarets ubåtar och ytgående stridsfartyg, stod i centrum. Försvarets materialverk (FMV) har länge planerat att göra en ny ubåtsbeställning av Kockums. Denna gång två nya ubåtar som efterföljare till Sveriges idag tre mest moderna ubåtar i den så kallade Gotlandsklassen. 

Problemet är att Kockums sedan 2005 är ett tyskägt dotterbolag till ThyssenKrupp Marine Systems AB. Konflikten handlar bland annat om att Thyssenkrupp inte vill låta FMV beställa ubåtarna till ett fast pris utan vill ta betalt i form av löpande räkning. Dessutom vill inte ThyssenKrupp att FMV ska kunna dela utvecklingskostnaderna med Australien som även är intresserade av en liknande ubåtsbeställning från Kockums. 

Thyssenkrupp är mån om utvecklingen av sina egna ubåtar vid tyska ubåtsvarv som tillverkar ubåtar med en konkurrerande teknik och vill inte drabbas av konkurrens från Kockums ubåt. Kockums tidigare tillverkade svenska ubåt, HMS Gotland har vid ett flertal tillfällen de senaste åren bland annat övat katt och råtta lek med den amerikanska flottan och gjort så med stor framgång.   

Kockums ubåtsvarv ligger på svensk mark i Karlskrona och där finns ett stort kunnande hos svenska ubåtsingenjörer som på sikt riskerar att försvinna om inte en ny svensk ägare kan gå in och se till att varvet och kompetensen blir kvar i Sverige. För stunden tycks Karlskronavarvet överleva på grund för många beställningar vid de tyska varven.  

FMV har inte kunnat komma överens med ThyssenKrupp och därför bland annat investerat 25 miljoner i en studie som ska undersöka om Saab kan tänkas ta över verksamheten i Sverige. Det har även spekulerats i att Saab ska köpa Kockums ubåtsvarv och kompetens i Sverige då man saknar den själv. FMV sitter på patenten för den nya ubåtstekniken men har ingen kontroll över det svenska varvet och dess ingenjörer.  

Svenska ubåten HMS Gotland förtöjd vid en hamn i San Diego, USA

Källa: Wikipedia Commons, publika rättigheter. 

Låt oss nu gå över till den utfrågning som hölls igår vid en av den amerikanska senatens försvarskommittéer. Utfrågning gällde landets nationella säkerhet med avseende på försvarets uppskjutningar av rymdutrustning,  främst satelliter. I dagsläget och sedan 7 år tillbaka sköts landets uppskjutningar av satelliter i Pentagons räkning av den så kallade United Launch Alliance. Ett samarbete mellan jättarna Boeing och Lockheed Martin som förutom flygplan (civilt och militärt), tillverkar allehanda vapensystem och rymdteknik. ULC har i praktiken haft monopol på uppskjutningen av militära satelliter och föremål till rymden för USA:s försvarsdepartement sedan 2006 då man kontrakterades för dessa uppdrag av USA:s försvarsdepartement.  

Den evigt kämpande Elon Musk, VD:n och grundaren för bland annat SpaceX och elbilstillverkaren Tesla Motors menar att ULC:s monopol kostar amerikanska skattebetalarna enorma summor pengar, i onödan. SpaceX, ett privatägt amerikanskt rymdbolag som bland annat tagit över NASA:s uppskjutningsprogram, kan enligt Elon göra uppskjutningen av försvarets satelliter och utrustning till en tredjedel av det ULC kräver.

En i försvarskommittén visade en graf över kostnaderna för det så kallade Evolved Expendable Launch Vehicle (EELV)-Program som militärens uppskjutningsprogram ULC tog över 2006, heter. Kostnaderna har stigit med 166 % sedan Lockheed Martin och Boeing ensamma tog över rodret för amerikanska försvarets uppskjutningar. 

Utfrågningen gällde alltså den nationella säkerheten för rymduppskjutningar. Elon bjöd därför på viss humor när han påpekade det faktum att ULC genom att vara beroende av rysktillverkade motorer för sina raketer behövde Putins goda vänskap för att vara säkra på att kunna genomföra rymdraketuppskjutningar åt amerikanska försvaret. Något som Elon menade "kanske inte var så lämpligt med tanke på vad som skett på Krim den senaste tiden" (ungefärlig översättning). 


Utfrågning om monopolet av amerikanska försvarets rymdraketuppskjutningar och dess betydelse för den nationella säkerheten. 

Enligt ULC lagerhåller man raketmotorer för 2 år men har ett kontrakt för ryska motorer i 5 år...hur snabbt kan man få fram nya motorer om Putin kommer i luven på USA kan man undra...  

SpaceX har bland annat lyckats med bedriften att effektivisera och utveckla i praktiken alla delar när det gäller tillverkningen och uppskjutningen av rymdraketer vilket gör att man som enda privatägda rymdbolag nu kan konkurrera med stater som Ryssland, Kina och USA (ta över efter NASA) på detta område. Amerikanska försvaret uppskjutningar är bara nästa steg. 

Vad har då allt detta med Kockums och svenska ubåtar att göra? Jo, finns det inte en viss poäng i att tillverka saker inom landet som är extra viktigt för landets säkerhet framförallt om det är militärt, för att säkra mattillgången, och landets energitillgångar? 

En del kommer säkert säga att globaliseringen omöjliggör detta. Att ytterst få företag eller stater varken kan tillverka sina produkter i ett och samma land eller "under ett tak" för att alla delar och allra helst råvarorna för att tillverka delarna kommer "långt bortifrån", utanför landets gränser. Exemplet från USA och Sverige visar att detta bara är delvis sant. I USA kan SpaceX tillverka allt som krävs för att skicka upp raketerna i USA åt landets försvarsmakt och till och med i en samma anläggning. Något SpaceX redan gör idag när det gäller NASA:s och andra länders beställningar (Sverige har för övrigt fått en satellit uppskickad med SpaceX). 

I Sverige handlar det i första hand om att behålla varvet och kompetensen men man bör även eftersträva att ubåtstillverkningen minskar sitt beroende av importerade komponenter så långt som möjligt. Inte bara i händelse av krig och för patentskydd av teknologin utan för att det helt enkelt kommer bli mer lönsamt att producera delarna i Sverige när bränslepriserna fortsätter att stiga med ett högre oljepris. 

Med andra ord, globaliseringen är möjlig och kostnadseffektiv när transporterna världen över kan göras billigt med ökad tillgång till fossila bränslen. När den konventionella, billiga oljeutvinningen börjar minska på global nivå blir återigen produktion av varor lokalt, regionalt och nationellt den logiska följden. Det är det enda hållbara för en ekonomi som enligt dagens modeller kräver ekonomisk tillväxt för att fungera.

Fundera själva och kika gärna på utfrågningen om tid finns.