Oljebarometern -30 Januari

Peak Oil måste läsas

Successful French Climate – and Economic – Strategies, Oil Free Transportation and More, Alan Drake

America's Feel-Good Oil Bonanza
Daniel Lerch, Post Carbon Instiute, 20 Januari 2014

Simpler ways to stay warm, Brian Keller Resilience.org

Ekonomicirkusen

The Government Comes Up With the Money, Adam Taggart, Financial Sense, 29 Januari 2014

Fed bromsar ytterligare, SvD, 29 Januari 2014

Could Wall Street Be Wrong on Gold Again?, Justin Smyth, Financial Sense, 28 Januari 2014

Det nya Kina 

Here's what the world's largest human migration looks like, Smart Planet, Kirsten Korosec, 28 Januari 2014

Study: Pollution from Chinese factories is harming air quality on U.S. West Coast, William Wan, The Washington Post, 21 Januari 2014

Publicerat: Koleldningens hälsokonsekvenser i Kina, Jojje Olsson, InBeijing -Följ Kina!, 23 Januari 2014

Utvecklingen i Iran

FGS Hessen Talks Piracy Challenges with Iranian Seafarers, Naval Today, 29 Januari 2014

Iraq, Iran plot to challenge Saudi domination of OPEC , UPI, 29 Januari 2014

'Chance of a Century': International Investors Flock to Tehran, Susanne Koelbl, Der Spiegel International,  2 Januari 2014

Ny Teknik & Övrigt

Porsche's First Car Found After Being Left In A Shed For 112 Years

...som bara händelsevis är elektrisk och har lika lång räckvidd som många av DAGENS elbilar! 

Stadsplanering À la carte

En fågel viskade i vårt öra och detta är vad vi fick höra:


Se bland annat förra veckans inlägg "Back to basics, tillbaka till Matträdgården" för mer info på temat hållbar matproduktion.

Ett tåg kommer lastat men hur länge till?

Kanske blir det du, en nära vän, släkting eller "bara" en facebook-vän som dör när ett tåg spårar ur i Sverige. Det är nämligen just nu bara en tidsfråga. Nedmonteringen av järnvägen sker framför våra ögon och med vår tysthet applåderar vi in dess genomförande. Sedan står vi där förvånade när det sker en olycka eller när det blir HELT ogörligt att åka tåg i detta land.

Det är som i Djurfarmen av Orwell, vi plockar ner demokratin bit för bit tills ingen längre minns vad som ursprungligen var fastslaget som "orubbliga grundlagar/regler". Ingen kan plocka ner välfärden, demokratin eller infrastrukturen på en gång, då blir det ju revolution och det kan vi ju inte ha...men lite i taget, utan att det märks så tydligt, det går bra..

I dagarna har det skrivits mycket om svensk järnväg som nu tagit ytterligare kliv mot nedmontering.
400 vid SJ får gå och varje tåglinje som inte är lönsam ska läggas ner, enligt SJ:s vd Christer Fritzson

I Norbottens Kuriren kan vi läsa om hur "tågtrafikens förtroendekris riskerar att bli en kris för hela idén om det gemensamma samhället". I artikeln som har sitt fokus på Norrland, lyfts givetvis problemen med rälsen på stambanan i övre Norrland. Sträckan mellan Bastuträsk och Boden uppges vara rent farlig vid för höga hastigheter och hastigheten har därför sänkts. Både lokförare och Trafikverket har varnat för spåren som är byggda för en tid med tåg som körde i lägre hastigheter och med räls som nu är dåligt underhållen och helt enkelt för gammal för att betraktas som säker.    

Någon lösning från politiker eller tjänstemän tycks inte stå att finna. Norbottens Kuriren rapporterar:

"Ansvariga politiker och tjänstemän i Norrbotten konstaterar lamt att nu är det som det är. Några förbättringar kan i princip inte ske innan Norrtåg har fått sin nya upphandling på plats, som ska gälla mellan 2016 och 2021.

En stor del av problemet ligger naturligtvis i att tågtrafiken har så många olika huvudmän. Det är olika bolag som sköter driften, banan och stationerna. Kenneth Johansson, vd för Länstrafiken och chef för kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, erkänner att detta lapptäcke är problematiskt".

– Kanske mer ägande istället för splittring, säger han till Norrbottens-Kuriren.

Precis som Sveriges Radio skrev i tisdags, är det bara att konstatera att höga avkastningskrav och höjda banavgifter håller på att fälla hela järnvägsbranschen.

Green Cargos kommunikationschef hävdar att det faktum att 600 medarbetare eller 25% av dagens personalstyrka ska gå till 2016 sker "genom naturliga avgångar och övertaligheter". Tjena.  

Att SJ ska ha ett 10-procentigt avkastningskrav i ett läge när servicen från bolaget får kunderna att fly ut på bilparkeringen är knappast good business, hur man än ser på statliga avkastningskrav.

I ett läge när Sverige behöver en utbyggd och moderniserad järnväg för att minska sårbarheten vid minskade oljeimporter, går nu utveckling istället i motsatt utveckling. Detta är mycket allvarligt.

Vi rapporterade redan för drygt 2 år sedan om hur kraftigt höjda banavgifter tvingade tågoperatören Cargo Net att använda lastbilstransporter istället för järnväg. Sverige ökar alltså sitt beroende av fossila transporter och importerad olja genom att minska kapaciteten på svenska järnvägar och tvinga folk att ta oljebilen istället.

Samtidigt kan vi konstatera att produktionen av den billiga, konventionella oljan inte längre ökar i produktion i världen som tidigare. Produktionen av den olja som världsekonomin har råd att växa med kan därför väntas minska i produktion inom en snar framtid. Så länge får vi nöja oss med att världens otillgängliga, dyra olja fortsätter att ersätta vår konventionella olja...något som avspeglar sig vid bensinpumpen.      

Det finns all anledning att överväga ett förstatligande av järnvägen eller se till att bygga ett helt nytt transportsystem liknande planerna för Folkbanan, Uppsala Solar Skyways och E-Highways  

Ett transportsystem på el är en fråga om nationell säkerhet och ett sätt planera för en framtid när transport via järnväg/eltransporter kommer bli ovärderlig.

Se även läsvärda inlägg av Cornucopia på temat.

Back to basics, tillbaka till Matträdgården

Vi har tidigare skrivit om hur vansinnigt det är att Sverige importerar mer än hälften av landets livsmedel. Det faktum att Sveriges livsmedelsförsörjning idag står och faller med tillgången till importerade fossila bränslen, har bland annat Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik kritiserat i en nyligen publicerad studie.

Det är givetvis ohållbart att endast ett par procent av Sveriges arbetsföra befolkning förser resten av befolkningen med mat. Det bygger trots allt på premissen om en ständigt ökad produktion av olja i världen. Samtidigt blir svenska bönder allt äldre och lämnar efter sig ett tomrum i både kunskap och i form av minskat antal producerande bönder i landet. Detta i ett läge när vi behöver FLER matproducenter i landet, INTE färre.

Det är viktigt att här skilja på bönder i traditionell mening och matproducenter. När de flesta tänker på bönder tänker man sig säkert en stor bondgård med 100-tals boskap, stora odlingsarealer, skogsarbete. Framförallt tänker man sig säkert ständigt hårt arbete och aldrig någon "fritid".

I takt med att utvinningen av olja blir allt dyrare och tillgången så småningom mer begränsad på världsmarkanden, blir traditionellt jordbruk inte längre gångbart. Det kommer helt enkelt inte finnas tillräckligt med billigt fossilt bränsle för att driva skördetröskor, traktorer, transporter fram och tillbaka till gårdar och distributörer. Det kommer heller inte finnas tillräckligt/billig olja för att framställa tillräckliga mängder med bekämpningsmedel för att hålla igång dagens storskaliga jordbruk.

Men detta behöver inte betyda att vi alla svälter ihjäl vid en längre bränslekris. Det finns vägar framåt som både ger oss hälsosammare mat, gör oss smartare och får befolkningen engagerad i något riktigt hållbart. Vi varken kan eller behöver alltså bli bli bönder i traditionell mening så låt inte det vara en ursäkt för att inget göra.

En stor del av befolkningen, exakt hur många procent är svårt att säga men gissningsvis minst 20 %, måste dock vara delaktiga i matproduktionen i framöver. För att detta ska vara möjligt krävs dock att både barn och vuxna blir delaktiga i matproduktionen/odlingen.

Vi har tidigare skrivit mycket om Elon Musk och dennes framgångar med elbilsföretaget Tesla Motors och SpaceX. Elon Musk har dock en riktigt klok bror också, Kimbal Musk.

Kimbal Musk bidrar just nu till en minst lika viktig revolution för USA:s ekonomi och framtid som sin bror Elon. Kimbal Musk som var med och grundade Paypal med sin bror Elon har tagit sin förmögenhet från försäljningen av succéföretaget och satsat på att få tillbaka lokal matproduktion och lokal matkonsumtion till USA:s städer.

Genom att bland annat starta två matträdgårdar om dagen på olika grundskolor i USA, sprider Kimbal kunskapen om att odla till både barn och vuxna. Kimbal har alltid haft en passion för mat sedan barn men av olika anledningar aldrig "kommit till skott" med sin dröm om att arbete med mat.

Efter en nära döden upplevelse, då Kimbal bröt nacken och blev tillfälligt förlamad, beslöt han sig för att lämna sina uppdrag vid bland annat Solar City och Tesla Motors. Sedan dess har Kimbal startat en restaurangkedja i Colorado, USA. Restaurangerna, "The Kitchen" serverar mat som i så hög utsträckning som möjligt, är producerad av lokala bönder.

Men restauranger och caféer som serverar lokalt producerad mat, finns det ju lite varstans numera, åtminstone i Sverige. Vad som finns att lära av Kimbal är något helt annat. Vid sidan om restaurangerna har Kimbal tillsammans med sina kollegor kämpat med att få tillbaka kunskaperna om hur man odlar sin egen mat.

Se gärna den 16 minuter korta presentation av Kimbal Musk nedan och fundera själv. Kanske har du liknande idéer om hur barn och vuxna kan få igång odlingar som både leder till ökad matproduktion i landet och avsevärt förbättrade skolresultat!

Kimbal har visat att barn som får lära sig odla och äta näringsrik mat blir både gladare och smartare. Det är verkligen något som svenska barn behöver just nu! Tänk att kunna sitta ute i en trädgård som barnen/eleverna själva odlar och ha mattelektion, språk eller varför inte fysik?

Om lärande inte är roligt och inte alltid har ett syfte som barn/elev kan förstå, blir kunskaperna värdelösa.

Mörkt om natten eller Organiskt batteri?

Många av läsarna känner allt för väl till argumenten som förs mot lösningar av hållbar energilagring i framförallt hus och fordon. I takt med att allt fler sätter upp solceller på taket och installerar vindsnurror på tomten eller i stadens utkanter även på våra breddgrader, förs nästan alltid samma huvudargument fram. När det inte blåser eller när solen inte skiner/eller när soltimmarna är för få under vinterns mörkaste månader, räcker energin inte till. 

I kommande nummer av Om Omställning beskriver Johan (en av undertecknade skribenter på denna blogg) bland annat hur det går att redan idag bli helt självförsörjande på både el och värme i sitt hem. Det ska dock inte stickas under stol med att det just nu rätt krångligt och dyrt att bli HELT självförsörjande på energi i Sverige och samtidigt inte vara kopplat mot elnätet.

Batterier idag är bland annat beroende av nickel och kobolt som finns i begränsade mängder i naturen och kostar mycket energi och pengar att utvinna. Miljökonsekvenserna både lokalt och globalt påverkas dessutom negativt av en allt större efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller som även dessa finns i en begränsad mängd. Hur man än ställer sig till miljökonsekvenserna, är ett annat problem att ett land idag kontrollerar 95 % av all produktion av jordartsmetaller i världen, Kina. 22 av 24 av de viktigaste jordartsmetallerna i världen kommer idag från Kina.    

Glädjande nog tycks stora förändringar vara i vardande när det gäller just lösningen för lagring av energi. 

Redan hösten 2012 kunde vi läsa om hur forskarna Kristina Edström och Maria Strømme och deras forskningsteam vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala, just nu utvecklar ett Litiumjonbatteri som baseras på organiska material. Projektet ska pågå i 5 år (från 2012) och har fått 32 miljoner kronor i finansiering. 

Men nu verkar Uppsala bli omkörda av Harvard- Universitetet i USA. För en vecka sedan publicerades nämligen en artikel i Nature där ett team från Harvard visar upp ritningar och en prototyp av en batteriteknik som kan revolutionera våra energilagringsmöjlgheter i grunden.

Precis som i Uppsala handlar det om batterier med enorma lagringsmöjligheter men Harvard har redan nu tagit fram en mycket lovande prototyp, HELT på organiska material.    

Bild av prototyp-batteriet från artikel i Harvard Scohool of Engineering and Applied Sciences  

Tekniken som forskarna vid Harvard tagit fram, bygger på att batteriet lagrar energi i tankar utanför/separerade från batteriet. Den tekniska hårdvaran som konverterar den kemiska vätskan till elektricitet (avgör den elektriska kapaciteten) kan göras så stor eller liten som man önskar. Lagrinskapaciteten i form av den kemiska vätskan, kan på samma sätt dimensioneras så stor man behöver och därmed styrs energikapaciteten separat.

I dagens batterier är batteriet och lagringsvätskan en och samma enhet och kan inte dimensioneras efter lagringsbehov. Istället seriekopplas ofta idag en mängd batterier för att skapa större lagringsmöjligheter. Det görs i bilar för att förlänga räckvidden och i hus för att kunna lagra tex electrictet från solcellspaneler och vindkraftverk (eller vara back up när elen går).

Förutom att dagens batterier kräver tillgång till nickel, kobolt och sällsynta jordartsmetaller är de relativt dyra, särskilt när det krävs många av dem/de ska lagra mycket energi.

Redan prototyp-batteriet som tagits fram vid Harvard, sägs vara lika effektivt som det bästa konventionella batterierna som finns idag.

Harvardforskarna har egentligen gjort det vi skulle gjort hela tiden. Nämligen härma naturen och fotosyntesen. För om man man tänker efter, en blomma eller gräsmatta dör inte när solen slutar skina. Växter och djur lagrar tillräckligt med energi för att kunna klara flera dagar utan solljus/tillskott på energi.

Bara för att vi bor i England eller Sverige betyder det inte att energin är otillräcklig för att försörja djur och växter större delen av året men hur vi lagrar den/nyttjar den under vintern är det som avgör.  

"Vår studier indikerar att en eller två dagars lagringskapacitet är vad som krävs för att sol och vind ska kunna regleras av genom elnätet", säger professor Michael J. Aziz, en av Harvardforskarna bakom batteritekniken.

I artikeln från Harvard tar man ett bra exempel som tydliggör problematiken med dagens batteriteknik.

"För att lagra energi för 50 timmar från en vindturbin med en kapacitet på 1 MW (50 megawatt- timmar) tex, skulle en möjlig lösning vara att köpa traditionella batterier med 50 megawatt- timmar av lagringskapacitet men de skulle komma med 50 megawatts av elektrisk kapacitet. Att betala för 50 megawatts elektrisk kapacitet när det bara behövs 1 megawatt är inte särskilt ekonomiskt".

...Eller ens långsiktigt möjligt kanske ska tilläggas, om vi ska ska ställa om från fossil energi i stor omfattning till hållbar energi produktion och konsumtion. 

I USA och Tyskland undersöks hur man kan göra ländernas gigantiska elnät mindre överbelastade och minska energispillet genom att styra utbudet/elen ut till hushållen när den efterfrågas, med "Smart Grids". Detta kommer dock alltså inte runt lagringsproblematiken.

Det är just här batteriet Harvardteamet tagit fram är så revolutionerande. Med tekniken, om den håller vad den lovar, kan man lagra ett hushålls energi i ett batteri hemma eller vid en större anläggning och använda det när efterfrågan är som störst eller när elpriset är som högst.

Dessa organiskt baserade batterier kan dimensioneras för att kunna hantera en vindkraftpark eller en större solcellsanläggning men mest intressant är givetvis om ett vanligt hushåll kan ha en tank i storleken av typ en 300 liters ackumulatortank hemma. Detta skulle sannerligen förändra vår möjlighet att utnyttja naturens energi på ett naturligt sätt och minska vårt idag ohållbara ekologiska fotavtryck.

Om tre år ska en demonstrationsanläggning av batteriet från Harvard stå klart, vi får hoppas att det blir verklighet och kan produceras och säljas till ett både ekonomiskt och ekologiskt hållbart pris.

Oljebarometern -14 Januari

Peak Oil måste läsas

Iraq threatens legal action over Kurdish oil sales, UPI, 13 Januari 2014

Qatar official: U.S. shale gas production no 'game changer', UPI, 13 Januari 2014

Holmgren’s ‘Crash on Demand’: be careful what you wish for, Rob Hopkins, Resilience,org, 14 Januari 2014

Ekonomicirkusen

Red Flags in China – Can It Prevent a Major Financial Crisis?, Matthew Kerkhoff, Financial Sense, 13 Januari 2014

How Putin Conquered South Africa, Marin Katusa, Financial Sense, 13 Januari 2014

Effects of Pentagon Budget Cuts Not Clearly Conveyed to Japanese Allies, Valerie Insinna, National Defense Magazine, 13 Januari 2014

Det nya Kina 

Infografik: Smartphones i Kina, Joje Olsson, InBeijing, 14 Januari 2014

China’s Excess Fuel Supply Forecast at 34 Million Tons in 2020, Bloomberg, 12 December 2013

Diplomats, analysts blast Tokyo over islands, Zhang Yunbi, China Daily, 14 Januari 2014 

Utvecklingen i Iran

Iran halts technical-level nuclear talks over US sanctions move

Aljazeera America, 13 Januari 2014

Pakistan stands by Iranian gas pipeline, UPI, 13 Januari 2014

George Washington Spinning In Grave Over Senate Iran Resolution, MJ Rosenberg, Huffington Post, 19 December 2013 

Ny Teknik & Övrigt

Robotarna hotar jobben, Ny Teknik, 13 Januari 

Keeping Warm in the Deep Freeze, Brian Kaller, Reselience.org, 14 Januari 2014

IBM's Artificial Intelligence Problem, or Why Watson Can't Get a Job, David Bennet, Bloomberg, 10 Januari 2014  

När Väst stänger dörren till Irans svarta guld, knackar Ryssland och Kina på

Det var länge sedan vi rapporterade om utvecklingen i Iran. Som vanligt har nästan allt fokus i media legat på huruvida Iran och USA ska komma överens om Irans atomenergi-program.

Det har varit många förhandlingsturer mellan å ena sidan Iran och å andra sidan USA, representanter för EU, Kina och Ryssland.

En ny vända förhandlingar avslutades mellan parterna ovan i Genève under fredagen. Stora förhoppningar finns om att det avtal som utformades den 24 november ska bli verklighet.

Den 24 november kom Iran överens med USA, Ryssland, Frankrike, Kina, Storbritannien och Tyskland om ett preliminärt avtal där Iran tar på sig att "lägga band" på sitt atomenergi-program.
Vad nu detta innebär.

För en vanliga medborgare i Iran är däremot mat på bordet och möjligheten att köpa importerade prylar av större intresse. Att leva i Iran de senaste åren kan sannerligen inte ha varit lätt. Iranier har tvingats leva med stigande matpriser, kraftigt ökad arbetslöshet och ökad politisk polarisering när landets ekonomi isolerats till gränsen för vad som är hanterbart, innan kollaps.  

Irans utveckling har dock stor betydelse för människor långt utanför dess gränser. Iran är central för maktbalansen i Mellanöstern och därmed tillgången på olja för majoritetens av världens oljeberoende ekonomier. Irans militärstrategiska betydelse för bland annat Hormuzsundet och oljeprisets fortsatta prissättning i amerikanska dollar kan ni läsa om i något av våra tidigare inlägg.

Detta inlägg handlar dock om Rysslands och Kinas intresse av Irans olja.

För 18 månader sedan exporterade Iran cirka 2 miljoner fat olja per dag. Idag exporterar Iran endast 1 miljon fat per dag. Sanktionerna som framförallt USA pressat på för, har i praktiken tvingat länder att upphöra sina köp av olja och andra produkter från Iran för att inte drabbas av ekonomiska eftergifter från USA.

Både Ryssland och Kina har dock visat stort intresse för Irans olja och är de två länder som nästan helt ignorerat USA:s och EU:s sanktioner mot Iran.

Kina importerade nära hälften av Irans olja 2013, eller 420.000 fat per dag. Nu rapporterar Reuters i en artikel, att Ryssland parallellt med förhandlingarna om atomenergiprogrammet, försöker få till ett avtal med Iran som innebär att Ryssland kan importera upp till 500.000 fat olja per dag. I utbyte mot varor från Ryssland innebär detta i praktiken att Iran får möjlighet att importera varor till ett värde av 1,5 miljarder dollar.

Huruvida handelsavtalet mellan Ryssland och Iran blir verklighet innan ett eventuellt avtal om atomenergiprogrammet återstår att se. Men det är ännu ett exempel på hur Ryssland fortsätter att jaga framförallt olja och gas utanför dess långa gränser.

Rysslands jakt på olja har stor betydelse även för Sverige. Av den råolja som importerades till Sverige 2012 kom hela 42% av oljan från Ryssland. Detta är värt att hålla i minnet. Den enskilt viktigaste källan för oljan som importeras till Sverige av internationella oljebolag kommer med andra ord från Ryssland.

Om Ryssland kan säkra mer olja för export till andra länder utan att behöva gräva djupare i sina egna oljevalv, räcker exporten till länder som Sverige längre. Olja från andra länder trollas inte bara fram hur lätt som helst. Utbudet på världsmarknaden är begränsat trots att ekonomin i USA och Europa går på lågvarv och efterfrågan på olja därmed är lägre än vanligt. 

Att oljepriset i skrivande stund är så högt som 106 dollar per fat borde vara en väckarklocka på att den billiga oljans era är på väg att passera. Att oljepriset är så högt som det är nu beror framförallt på: 

• Fortsatt växande efterfrågan på bilar i Kina (och allehanda produkter som kräver olja/transporter)
• Högre utvinningskostnader när okonventionell oljeutvinning (tänk dyr, svåråtkomlig olja)  i form skifferolja i USA och oljesand i Kanada fortsätter ersätta konventionell (tänk billig, lättåtkomlig olja) som inte längre ökar i produktion. 
• Att länder som Iran och Irak inte är i närheten av sin produktionskapacitet. Iran på grund av sanktioner från väst. Irak på grund av intressekonflikter mellan norra Irak och södra Irak, plus en infrastruktur som delvis är satt ur spel och behöver byggas ut. Iran och Irak producerar en olja som är relativt lätt att utvinna och raffinera till olika bränslen, till skillnad mot till exempel den olja från Nordamerika som just nu lovordas så högt.
• En viss manipulation av oljepriset kan heller inte uteslutas då EU -Kommissionen i våras inledde en utredning av BP, Shell och Statoil, misstänkta för att göra just detta. Sannolikt är dock ovanstående faktorer av större betydelse just nu.        

Ryssland har all anledning att leta olja. I ett läsvärt inlägg uppmärksammar nämligen ASPO Sverige oss på att allt inte står rätt till på den ryska björnens jaktmarker. Enligt Vladimir Bogdanov, VD på Surgutneftegaz -ett ryskt olje -och gasbolag, har Ryssland följande att hantera:

• 60% av reserverna har redan blivit utvunna
• 75% av oljan kommer nu från lågkvalitetsreserver
• 90% av utvinningen är nu vatten.
• Kostnaderna stiger två gånger så fort som världsmarknadspriset på olja.
• I västra Sibirien dalar utvinningen vilket står för 2/3 av Rysslands olja.

Rysslands oljeutvinning kommer därför minska. Det är därmed rimligt att anta att den ryska Putin-ledningen och tillhörande ryska olje -och gasbolag med vetskapen om detta gör allt i sin makt för att jaga ifatt mer olja och gas. Putins judogrepp och Rysslands ekonomi står trots allt och hänger på möjligheten att exportera olja.

Rysslands oljeproduktion är en angelägenhet för hela världen då landet är världens största oljeproducent efter Saudiarabien (enligt BP Statistical Review 2013).

Irans olja är för viktig för Kina och Ryssland att gå miste om. Samtidigt har USA målat in sig i ett hörn genom att i flera år utmålat Iran som världens björnbuse nr 2 (efter Nordkorea). USA fruktar sannolikt att landets trovärdighet som supermakt undermineras när man inte klarar att hantera Iran och därmed riskerar tappa kontrollen över Mellanöstern. USA behöver även någonstans att rikta lampljuset då bristerna i den egna ekonomin börja lysa allt starkare...Underlättar alltid med en syndabock.  

Samtidigt stärks Kinas självbild av att USA får allt svårare att hantera sin skuldtyngda ekonomi. Kina bidar sin tid och passar på att bygga upp sin inre ekonomiska marknad som snart är stor nog att stå på sina egna ben, oavsett vad som händer i Europa och USA. Det är lätt att glömma att USA för inte så länge sedan var sin egen motor och producerade sina egna varor. Då var landets egen produktionskapacitet det som stimulerade konsumtionen.

Nu gör Kina samma sak, i en betydligt större omfattning och i en värld där beroendet av ett lands (Kinas) produktion och export till resten av världen kanske aldrig varit större. På bakgården bygger Kina även upp sin militära kapacitet och ökar sitt inflytande i både Sydostasien och i stora delar av Afrika.

Allt hänger ihop men det brukar vara lättare att se sambanden om man följer oljefläckarna.

KNDI revolutionerar bilmarknaden i Kina med carpooling av små elbilar

Vi har tidigare skrivit flera inlägg om hur Elon Musk håller på att revolutionera bilindustrin i framförallt Nordamerika och Europa med sitt Tesla Motors och elbilsmodellen Tesla Model S.

En elbil som i grannlandet Norge redan i september tex sålde bättre än någon annan biltillverkare, inte bara bland elbilar. Statistiken för december är nu ute och Tesla Model S har återigen sålrt bäst i Norge med 553 sålda bilar under månaden. Volvo V40 och V70 delar på andra platsen i december med 542 bilar sålda var.

Självfallet finns det en massa förmåner i Norge som gör det betydligt enklare och billigare att köpa en elbil och då särskilt en Tesla Model S som i Sverige kostar mellan strax under 700.000 och en miljon kronor (det senare om den är fullt utrustad).

Men intresset för Tesla Model S och elbilar är helt klart växande.

Kina, världens snabbaste växande bilmarknad är nu på väg att ta ett rejält kliv på elbilsmarknaden. I ett försök att hantera eskalerande utsläppsnivåer i storstäderna från bilar storsatsar Kina nu på bland annat elbilar.

I 10 miljoners -staden Hangzhou, nära den kinesiska östkusten, har man sedan tidigare storsatsat på cykelpooler. Stadens medborgare kan hyra cyklar och lämna igen dem på stort antal stationer i staden, något som blivit mycket populärt. Tält är till och med uppsatta vid övergångsställ/korsningar för att cyklister ska kunna stå under tak medan man väntar på att korsa trafiken (eller vänta ut de värsta skurarna?).  

När det gäller elbilsmarknaden i Kina är stora förändringar på gång. Kinesiska staten har beslutat att subventionera elbilar med 65 miljarder dollar eller 422, 1 miljarder kronor.

Den stora förändringen som kan bli något liknande Tesla Motors stavas dock KNDI.

Ett företag som redan nu kan erbjuda billiga elbilsturer/uthyrning (carpooling) i Hangzou.

KNDI planerar att få ut 100.000 elbilar för carpooling i Hangzou bara de närmaste åren.

Se videon nedan om KNDI eller "Kandi" och dess framfart i Kina.

 

Norsk indian lovar olja och knockad oljeboxare vädrar luft i DN

Så var vi tillbaka på bloggen efter julstök och flyttstök under slutet av 2013 och början av 2014.

Det hann inte gå många dagar innan ett frustrerat mediadrev av okunskap började rulla snöbollar av luft om den amerikanska skifferboomen och småpotatis från dess granne i norr.

Låt oss börja med en norsk indian, ja eller en norsk man som tycks veta indianernas bästa i Kanada. Vi talar här förstås om John Fredriksen, en norsk miljardär och redare som enligt en artikel i SvD vill satsa 3 miljarder dollar på utvinning och export av naturgas från Kanada.

Det är bara en liten hake. För att Fredriksens bolag Golar LNG ska kunna konvertera naturgas från Kanada och sedan exportera den till framförallt Kina och Asien, där priserna är högre och efterfrågan större, måste ett antal indianstammar övertygas om att detta även ligger i deras intresse.

Fredriksens briljanta idé förutsätter nämligen transport av gasen via pipeline genom naturområden där flera indianstammar huserar. Enligt Carmelita Fitzgeraltd, en representant för en av indianstammarna, har oljebolag redan förstört inlandet, djurarter utrotats och indianstammar fördrivits. Men det har ju inte varit några problem för oljebolag tidigare så heller inte i detta fall tycks det.

Tor Olav Trøim,  talesperson för Fredriksen, har ju lovat guld och gröna sedlar som kompensation för att man hotar rent vatten och gröna skogar. En helt ok deal enligt devisen "business as usual måste ju ha sin gång"...(det kallas ju modernt för utveckling).

Eller som Troim uttrycker det:

- Indianerna har behandlats extremt dåligt genom historien. Jag tycker att det är rätt att de får betalt för något som kan ha ett stort värde för bolagen.

Med andra ord, indianerna ska alltså enligt Troim vara tacksamma för att oljebolagen tjänar pengar på det land indianerna bott på i århundradei utbyte mot en valuta de sedan kan konsumera icke indianprylar för, med pengar de fått av oljebolaget. Visst är det en vettig logik (kanske något barn drömde denna mardröm på en annan planet någon gång)?

Värt att notera här är att John Fredriksen, var Norges rikaste man innan han valde att bli Cypriotisk medborgare...

Är inte John en klok man som hoppar på vad som enligt rådande gammel -medialäsning tycks vara ett nytt Klondyke i Nordamerika. Inte nog med att Kanada har sin oljesand som förvisso kräver ett oljepris över vad som är hälsosamt för världsekonomin, USA genomgår ju som de flesta läsare vet en skifferboom...

Men vad kanske inte så många känner till är att Kanada faktiskt även har en relativt stor export av gas till sin stora granne i söder (USA) som givetvis inte alls behöver den här gasen för man är ju snart energioberoende...eller?      

Vad säger USA:s energimyndighet, de borde ju ändå veta.

I amerikanska energimyndighetens EIA:s, förhandsrapport av sin årliga energisammanställning "Anual Energy Outlook 2014" gör man nedanstående prognos för USA:s behov importerade oljeprodukter:

Som ni ser är det inte tal om att USA ska bli energioberoende och klara sig på egna tillgångar av olja, gas och kol "snart". Det den amerikanska energimyndigheten tror är att USA ska minska sin import av oljeprodukter (råolja, bensin, diesel etc) från dagens nivå på cirka 40 % av behovet till 32 %, 2040.

Låt oss därför raskt lämna struntpratet om amerikanskt energioberoende och en oljerenässans som håller århundradet ut. Det finns ju trots allt inte ens "på den amerikanska världskartan" och ska därför heller inte beskrivas som något annat vare sig av någon journalist, politiker eller "energiexpert".

Istället kan det vara intressant att göra en annan observation av de många prognoser EIA gör i sitt första utkast av den årliga energirapporten för 2014. Det talas mycket om skiffergasen & skifferoljan i USA men det glöms ofta att USA fortfarande är tämligen beroende av sin kolutvinning för lysa upp sina gigantiska städer och hus.

Nedan kan ni utläsa vad EIA gör för prognos för hur många kilowatt-timmar EIA räknar med att få från kol fram till 2040.  

Fram till 2035 räknar EIA fortfarande med att kolet ska vara en större källa för att generera elektricitet än gasen och ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Det är knappast goda nyheter för klimatet men framför allt säger det mycket om den snedvridna bilden över USA:s energiberoende och energisituation.   

Vi går raskt vidare till nästa artikel på temat energiOberoende och ett Nordamerika som "ritar om världens energikarta".

DN har nu en lång artikel om hur USA skifferboom just nu skapar tusentals nya arbetstillfällen och bland annat fått många amerikaner att flytta och söka arbeta där skifferoljan och skiffergasen utvinns.  

Vi vill därför påminna läsaren om något viktigt att hålla i minnet. När man nästa gång läser om hur oljestäder i delstater som North Dakota i USA fördubblas då horder av pengarsökande människor flyttar dit i hopp om att olje -och gasutvinningen från skiffer ska bli långvarig. 

Följande är ett utdrag ur ett av våra kapitel i vår kommande bok om Peak Oil, energi och hållbarhet vi just nu håller på att skriva färdigt.  

"I den lilla hålan Pithole strax utanför Titusville såldes i juli 1865 en gård som tidigare inte var värd nästan någonting till ett värde av 1,3 miljoner dollar för att sedan säljas igen för 2 miljoner dollar i september samma år. I området kring Pithole producerades 2/3 av all olja i Oljeregionen i september 1865 och populationen i Pithole steg till 15 000. Men endast 2 månader senare gick det inte längre att producera olja runt Pithole och inom bara några månader hade de flesta människorna lämnat Pithole. En bit land som såldes för nästan 2 miljoner dollar i Pithole 1865 såldes 1878 för 4,37 dollar"

Med andra ord, en bubbla är en bubbla som är en bubbla!

I DN:s artikel tar man fram de sedvanliga bakelserna för att locka läsarna till bordet: Ny borrteknik har möjliggjort skifferutvinningen (det nämns inget om att råoljeproduktionen i världen sedan 2005 i prinicp legat kvar på samma nivå), man nämner en del av "miljökonsekvenserna" som medföljer den så kallade fracking-metoden, nya arbetstillfällen och så kryddan på moset "teorin om Peak Oil" kan vi stryka från "att göra listan".

Viktigaste trumfkortet är dock Leonardo Maugeri. När detta återkommande fenomen får liv med jämna mellanrum är desperationen att snabbt så frö av förvirring om fakta om världens oljeproduktion och oljans inverkan på världsekonomin som störst.

Maugeri är ju en så kallad energiexpert från Harvard som trots att han blivit knockad pga sin okunskap och dåliga teknik många gånger tidigare, troget ställer upp (med eller utan sitt medgivande) för att tjäna som pekpinne och faktapelare när verkligheten tränger sig på.

Senaste vi kollade var Peak Oil ett geologiskt fenomen som begränsar utvinningen i oljefält och får en i början ökande oljeproduktion att börja minska, inte en teori. Många blandar nog ihop Peak Oil med osäkerheten om ett exakt datum när världens råoljeproduktion börjar minska och vad många journalister och förespråkare för evig oljeutvinning/ekonomisk tillväxt beskriver som en teori om att oljan helt plötsligt ska ta slut eller inte räcka mer än ett par år...

Läs gärna artikeln i DN, den är läsvärd och välskriven men det betyder alltså inte att innehållet på många ställen ger mer än ett saltkorn av sanningen. Söker du en helhetsbild för att få en hint om framtiden måste du söka fakta på andra ställen där just fakta och saklighet är ledorden.

Som vanligt, fundera själva. Med sunt förnuft och öppenhet för förändringar kommer man nämligen längre än vad ord i artiklar som beskriver en annan verklighet än den vi lever i och ska leva i många år till, pekar på.