Oljebarometern -30 december

Peak Oil Måste läsas

China's largest inland oil field depleting, UPI, 29 dec 2014

-Kina största oljefält, Daqing har svårt att tjäna pengar vid dessa oljeprisnivåer och ytterligare åtgärder för att förlänga produktionen i det redan sinande oljefältet är svårt att motivera vid ett oljepris runt 60 dollar per fat. Oljeproduktionen kommer därför sannolikt falla ännu snabbare i detta Kinas viktigaste oljefält som i år stått för en fjärdedel av Kinas produktion. Ännu ett exempel på hur ett kraftigt fallande oljepris kan skapa större oljebrist och högre oljepris längre fram.

Oil prices a cause for Scottish concern, Daneil J. Graeber, UPI, 30 dec 2014

-85 % av planerade oljeutvinningsoperationer i Nordsjön riskerar att skjutas på framtiden pga av oljeprisfallet och Edinburg måste nu omvärdera sina långsiktiga investeringar för att oljeproduktionen inte ska falla snabbare än vad den redan gör. Effekterna av minskade investeringar nu ser vi första om några år.

Libya's losses mount as oil terminal burns, UPI, 29 dec 2014

-En militant grupp vid namn Libya Dawn attackerade förra veckan hamnen Es Sider där minst 5 oljecisterner till ett värde av 100 miljoner dollar ska ha satts i eld.

Ekonomicirkusen

Japans regering godkänner stort stimulanspaket
Svenska Dagbladet, 29 dec 2013

-Gigantiskt stimulanspaket av japanska regeringen med Shinzo Abe i spetsen är ingen långsiktig lösning för att vända den japanska skutan.

Greece plunged into crisis as failure to elect president sets up snap election

-Grekland må vara ett litet land och Europa har större problem i öster på kort sikt men Grekland är symboliskt viktigt för den tillväxt som övriga regionen inte lyckats skapa trots historiskt omfattande stimulansåtgärder från ECB och respektive länders centralbanker.

Röst 4 - Stellan Tengroth

-Mycket läsvärt kapitel om tillväxt ur antologin Att Svära i Kyrkan. Detta kapitel av bloggrannen och författaren Stellan Tengroth.


Det nya Kina 

Kina påbörjar bygget av egen Panamakanal i Nicaragua

-Läsvärd om artikel som är ännu ett exempel hur Kinas ökar sin utländska investeringar genom gigantiska infrastrukturprojekt och på så vis bygger broar för framtida avtal som kan säkra landets växande behov av naturresurser. Se även relaterat inlägg vi skrev nyligen om Kinas utbyggnad av en den nya Sidenvägen.   

A boom year for China's tech companies, Raphael Balenieri, Aljazeera, 30 dec 2014

-Som en notis i den här artikeln läser vi att Kinas ledande sökmotor, Baidu ska investera 300 miljoner dollar i en forskningsanläggning i Kalifornien för utveckling av artificiell intelligens (AI). Något som vi bör vara mycket uppmärksamma på. Johan skrev en artikel i julnumret av OM Omställning, om riskerna med utvecklingen av artificiell intelligens. Många avfärdar naiivt riskerna med AI då få har insyn i den exponentiella utveckling som pågår inom detta område. En utveckling som i bästa fall kan hållas under kontroll genom en internationell myndighet som bestämmer hur AI får användas. Som det är nu är det ett fåtal gigantiska företag och försvarsmakter som tar beslut som kan bli avgörande för hela mänsklighetens framtid inom bara några årtionden.

Ny Teknik & Övrigt

En ny julklassiker? 

Investerarvideo om Peak Oil och oljeprisraset

Eik Townsend, Hedge Fund Manager och expert på Peak Oil och Kina har producerat en tredje sevärd video. Denna gång gör han en djupgående analys av oljeprisraset vi bevittnat sedan slutet av juni och sätter det i relation till Peak Oil och vad vi kan vänta oss framöver.

Townsend intervjuas ofta på Financial Sense och har bland annat skrivit en mycket läsvärd artikel för APSO-USA angående amerikanska dollarns roll som reservvaluta och hur en förändring av handeln mellan länder för att kringgå dollarn kommer förändra hela det internationella monetära systemet.

I brist av tid gör vi ingen egen analys av Townsends presentation i detta inlägg då vi just nu filar på det sista i vår kommande bok: Olja för blåbär. 

Vi hänvisar i stället till presentationen, tidigare presentationer och tidigare inlägg om Townsend, se exempelvis något av nedanstående:

• Mitt i brandröken: BRICS-länderna startar alternativ världsbank 
• Det nya Kina den framtida Supermakten?
• Yellen, FED och frackingbubblan

Om videon spelas upp långsamt kan den även laddas ner gratis här.  

God fortsättning och trevlig lördag!

År 2113 – en jultomtes berättelse

God Jul från oss på Olja för blåbär! 

Nedan kan de som får en lucka i julstöket läsa den julsaga Johan skrev i förra årets julnummer för OM Omställning. Artikeln publiceras i sin helhet med tillstånd från tidningens chefredaktör.  

År 2113 - EN JULTOMTES BERÄTTELSE

Illustration av Jenny Wilhelmsson, illustratör för OM Omställning 

Sittande på kullen med god utsikt över byns

vindkraftsnurror börjar denna berättelse.

Med barnbarnen tätt vid sin sida berättar

Tomten om de stora förändringar trakten

genomgått de senaste 100 åren.

- Min far körde alltid släden med renar, men när det

var dags för och mig mina klasskamrater att göra det

arbetet var det bara snöskotrar som gällde. Vi trodde

inte vi skulle hinna med allt annars. Vi var mycket

stressade på den tiden. Men när era föräldrar skulle

planera och utföra den viktiga årliga utdelningen

tänkte de att det var bäst att konstruera robotar för

att hinna tillverka och sälja så många nya prylar som

möjligt. Innan ni blir gamla nog att hjälpa till med

det viktiga arbetet tänkte jag lära er konsten att köra

hundspann. Jag tror det kan vara ett alternativ att ta

sig fram med framöver.

Låt mig berätta för er om Leonardo da Vinci, en man

som levde för över 600 år sedan och som vi har lärt

oss mycket av. Den viktigaste lärdomen från da Vinci

var att man klarar sig bäst i livet om man kan lite

om mycket och är nyfiken på många saker samtidigt.

Man ska aldrig tveka att våga ifrågasätta varför saker

och ting fungerar som de gör eller våga pröva nya sätt

att lösa problem. Jag är nu 70 år gammal, och ibland

glömmer jag att vara nyfiken och tänker för mycket

på hur jag har g jort förut. Mycket jag lärt mig har

jag nytta av, då det gett mig verktyg att se på saker på

olika sätt. Men ibland tänker jag ändå att vissa saker

måste lösas på ett speciellt sätt ” för annars går det

inte”.

Vad jag försöker säga är att när ni stöter på problem

som verkar omöjliga ska ni ta ett steg tillbaka, försöka

glömma de sätt ni brukar lösa problem på, ta fram

ett nytt blankt papper och börja om helt. Många är

tyvärr fast i ett sätt att tänka för att de helt enkelt är

vana och skolade att tänka så. Att vara väldigt 

kunnig på en eller ett fåtal saker fungerade bara i ett

samhälle där samarbete inte var nödvändigt, eller där

man hade tillgång till billig olja.

Era föräldrar lärde sig dock styrkan och glädjen med

att ha självbärande system som inte hänger på funger-

ande styrning och kontroll från någon stor anläggning

långt bort. Idag har vår by både sol-, vind- och vattenkraft

till sitt förfogande och vi hittar ständigt nya

sätt att använda dessa källor för olika verksamheter.

När era föräldrar förstod att oljan inte längre

skulle räcka för att vi skulle kunna bygga högre och

högre hus eller f ler och fler bilar, och att maten inte

längre kunde produceras billigt, då blev de tvingade

att tänka om. Att människorna skulle bli f ler och fler

för att ekonomin skulle må bra fungerade inte längre.

Till slut sa naturen ifrån och många människor dog

av virus för att vi blivit för många. De människor

som klarade sig var tvungna att f lytta till nya platser

eftersom många områden var översvämmade eller

obeboeliga. Hus och samhällen var inte byggda för

att klara de allt häftigare stormarna. Senare lärde

sig människor att de måste leva i balans med naturen

för att klara sig. Förändringar kommer alltid, men

era föräldrar började lära sig hur de kunde anpassa

sig. Till exempel genom att odla många olika grödor

som inte krävde tillgång till sådant som olja. Ibland

slog skörden fel, men det fanns alltid någon gröda som

man kunde leva av till nästa skörd. Samarbete blev

nödvändigt och många hushåll hjälptes åt med olika

saker för att hinna med allt som behövdes göras.

Erik, ett av barnbarnen, frågade undrande:

– Men varför byggde man inte hus som våra, så

solen värmer upp dem automatiskt genom taket

och sparar värmen i bassänger under husen som

räcker för vintern? El får man ju med några små

vindsnurror och solpaneler, eller som grannbyn som

har vattenkraftverk vid ån.

Tomten log åt frågan och fingrade lite på skägget på

hakspetsen medan han funderade på svaret.

– Man tänkte inte som vi gör idag. Många trodde att

man blev lyckligare om man kunde använda mycket

elektricitet dygnet runt för alla olika prylar man hade

i gång. Man hade heller inte kommit så långt med

batteriutvecklingen, då man satsat alla pengar och

forskning på ändlig energi som olja, kol och gas. De

flesta människor kände inte till så självklara saker

som att om man behöver elektricitet på natten och det

råkar vara helt vindstilla, kan batterier som laddats

tidigare användas.

Tomten hann inte mer än avsluta meningen innan det

andra barnbarnet, Lisa, bröt in. Hon såg både lite arg

och förvånad ut när hon sa:

– Hur åkte man till marknaden i stan eller till

doktorn?

Lisa tyckte det var jättekonstigt att man använde bilar

som släppte ut en massa gaser och som behövde fyllas

med giftigt bränsle, när man ändå visste att detta en

dag skulle ta slut. Tomten hade väntat sig denna fråga

och svarade utan att tveka:

– El-transport var inte så vanligt som idag. Man hade

snabba tåg och de flesta prylar var elektriska, men det

vanligaste var att man körde bil ensam i långa köer

på vägar som var g jorda av en kletig oljeblandning

som kallades asfalt. Det gjordes experiment med en

tidig version av våra podbilar som först började an-

vändas på vad man då kallade flygplatser. Ni förstår,

man trodde det snabbaste och mest effektiva sättet

att färdas var att flyga stora farkoster, vars motorer

krävde tillgång till bränsle framställt ur olja. Det tog

lång tid innan man började använda elektriska banor

där hängkabiner och självkörande farkoster kunde

transportera människor snabbt kors och tvärs.

Ni vet som Podbanan här, mellan Mora och Falun.

Man förstod inte att de resurser man lade på att

underhålla vägar och krångliga system för kollektivtrafik

var långt större och mer tidskrävande än system

med förarlösa och automatiska transporter som bara

drivs på el. Man tänkte inte så långt då. Man trodde

podcars och andra eltransporter skulle bli för dyra.

Och man glömde alla onödiga dyra saker och byggnader

man i stället använde pengarna till, som

fortfarande fanns då.

Erik var redan redo med fler frågor:

– Men hur odlade man och hur gjorde man med

djuren om allt sköttes av maskiner och det behövdes

olja till allt? Vad hände med oljan sen då, farfar

Tomten!?

Tomten tog fram sin gamla örtpipa, och medan han

slog av den mot en stubbe sa han:

– Ni ställer bra frågor båda två! En del länder kom i

krig med varandra för att maten blev för dyr att beställa

från utlandet. Det hände då oljan inte längre

räckte för att transportera mat och andra saker på

vägarna eller i luften. Kunskapen om att odla utan

gifter där man bor hade nästan försvunnit. Man od-

lade i stället med hjälp av maskiner som drevs med

olja. Man hjälptes inte åt att skaffa mat. När bräns-

let fortfarande var olja sysslade bara några få män-

niskor med vad man kallade ” jordbruk”. En märklig

beskrivning på något som är så naturligt och

nödvändigt för att vi ska må bra och få tillräckligt

med mat.

Tomten tittade på båda barnbarnen för att se om

de hängde med. De lyssnade intensivt och Tomten

fortsatte:

– Många länder fick till slut svårt att klara sig. Förut

hade man ju bara kunnat bygga och tillverka mer

genom att man använde mer olja. Kunskapen om

natur och djur var mycket liten, och oljan var billig

och kunde användas till nästan allt. Djur och natur

brydde man sig bara om som ett sätt att få mer av det

som de kallade pengar. Man bestämde ett värde på

några papperslappar och några små metall-runningar

som alla måste lära sig. Dessa kunde man byta mot

nästan vad som helst!

Barnbarnen såg nu mycket häpna ut. Tomten

tittade upp och fortsatte sakta och eftertänksamt:

– Det fanns ingen kunskap om hur människors

tillgång till energi bestämmer utvecklingen, och hur

vi måste lära oss att respektera naturen för att kunna

leva med den.

Lisa började bli lite trött, men sa:

– Jag är glad vi lever här och nu och inte under

oljetiden, det verkar väldigt jobbigt och konstigt. Hur

kunde man låta bli att älska naturen som vi kommer

av? Vi får ju allt från den!?

Tomten hade inte riktigt väntat sig Lisas svar, men

nickade spontant, då det var precis den slutsats som

dragits när byn beslutat sig för att börja producera

nästan allt lokalt. Ett beslut som också innebar att allt

återanvändes för att inte skada naturen i omgivningen.

Det fanns en strävan att aldrig mer bli beroende av vare

sig varor eller människor långt från det samhälle man

levde i.

– Det var andra tider då. Men låt oss nu njuta av

julen och alla våra goda vänner. Kom så går vi in

och gör lite glögg, sedan kan vi börja skissa på en

hundsläde om ni vill!

God Jul & God Nytt år från Tomten!

Guvernör i New York förbjuder fracking

En av få delstater i USA som lyckats hindra en i övrigt explosionsartad spridning av de minst sagt omtvistade metoder som används vid utvinningen av skifferolja och skiffergas, är New York.

När delstatens medborgare blev medvetna om att delstater som godkänt den så kallade frackingmetoden sett ökad förekomst av giftig metangas i sina grundvattentäkter och i luften -med sjuka människor och djur som följd, jordbävningar och att stora landskap blivit förändrade i grunden efter olje- och gasindustrins framfart - satte en mobilisering igång.

Invånare i New York är väl medvetna om värdet av rent sötvatten. New York är nämligen en av få delstater i USA som kan erbjuda det vi svenska tar för givet, färskt och rent vatten direkt ur kranen. New York har tillgång till bland annat Delawareflodens sötvatten som även är en central källa till vattentäkter för delstaterna New Jersey, Pennsylvania och Delaware.

Efter de största miljöprotesterna i delstatens historia tvingades delstatens miljökommissionär så 2008 införa ett tillfälligt förbud för fracking i delstaten, ett förbud som skulle gälla till minst april 2015. 

Nu har alltså delstatens omvalda guvernör Andrew M. Cuomo, tillsammans med delstatens politiska ledning, beslutat att förbjuda fracking av skiffergas och skifferolja i New York. New York Times som rapporterade om nyheten i onsdags skriver att Cuomo haft press på sig omfamna skifferutvinningens framfart för att hantera det svåra ekonomiska klimatet som kanske drabbat New Yorks förorter och granndelstater värst.

I artikeln citeras Cuomo kommentera beslutet med: "Ingen har någonsin sagt till mig -jag tycker fracking är fantastiskt", han lade även till att svaret har varit "inte enda person i dessa samhällen". Ändå menar Cuomo, har hans beslut framställts som att "jag har inget annat val än att godkänna fracking".

Frackingmetoden som alltså innebär att enorma mängder vatten, kemikalier och sand pressas ner i marken med hjälp av högt tryck (från tillsatt naturgas) som skapar sprickor i marken och på så sätt frigör naturgas och olja som annars inte kan utvinnas.  

Det är förstås glädjande att New York nu står upp mot de kortsiktiga ekonomiska och politiska intressen som pressar på för fracking i delstaten.

Delawarefloden - en av USA:s viktigaste sötvattenskällor

Källa bild: Wikimedia commons, publika rättigheter

Den avgörande frågan är förstås vilka spridningseffekter beslutet att förbjuda fracking i en av USA:s folkrikaste delstater kommer få på andra delstater. Kalifornien och Maryland har till exempel ännu inte beslutat hur man ska göra. Men fram till det här beslutet har till exempel guvernör Brown i Kalifornien förnekat hälsoriskerna med frackingen.

Pennsylvania ser i stället sätt att dra in skatt på skifferutvinningen och tycks obekymrad över hälso- och miljöriskerna.  

En vecka innan beslutet i New York, kom ett lagförslag från två kongressledamöter om att införa förbud mot fracking på allmän mark. Det lär knappast få gehör i kongressen som med både stöd av demokrater och republikaner fram till nu stött skifferutvinningen, i hopp om att de ska ta USA ur den ekonomiska krisen.

Det blir dock spännande att följa reaktionerna av beslutet. Om de blir business as usual eller om kombinationen av förbudet i New York och de stigande utvinningskostnaderna och olönsamheten för många skifferbolag vi skrivit om tidigare, leder till en viss förändring av hajpen kring skifferutvinningen i USA. 

Oljeprisfallet icke att förglömma.

Vi avslutar med samma ord som miljökommissionär Howard Zucker yttrade när han avslutade sina slutsatser i en presentation av Department of Healths gransking av fracking, inför New Yorks guvernör, i onsdags förra veckan:

"Skulle jag vilja bo i ett samhälle som tillät fracking? Svaret är nej".

Fredagsmys: Den nya Sidenvägen upprättas med tåg

För över 2000 år sedan upprättades karavanvägar från Nordkina hela vägen västerut till Medelhavet i Europa. I första hand transporterade handelsmännen i Kina siden till Europa och vägen kom därför att kallas Sidenvägen.

"Den 18:e november 2014, är en dag att minnas för alltid i historien. Den dagen, lämnade det första tåget en gigantisk lageranläggning i staden Yiwu i den kinesiska Zheijang-provinsen -300 kilometer söder om Shanghai, lastad med 82 containrar innehållande exportvaror till en vikt av över 1000 ton. Det anlände 9:e december".

Med dessa ord inleder Pepe Escobar en gedigen artikel för Oilprice om den nya Sidenvägen. En transportväg som kan ses som början av en tätt sammanflätad väv av järnväg för såväl gods som människor parallellt med vägar och pipelines. 

Med andra ord det som en gång i tiden kunde ta ett till två år och längre, dessutom med relativt små volymer siden jämfört med dagens containrar -tar nu alltså tre veckor!     

Sidenvägen för över 2000 år sedan 

Källa bild: Wikimedia commons publika rättigheter

Nedan ser ni den ungefärliga rutten så som tåget från Yiwu på kinesiska öskusten färdades för att komma hela vägen till Madrid i västra Europa.  

Den nya SIdenvägen

Källa karta: Google maps 

Den ny Sidenvägen kan bli fullständigt revolutionerande. Den första rutten mellan Yiwu och Madrid är nämligen bara början och ett symboliskt test för vad som är på gång. Förutom att Kina upprättar gaskontrakt med länder som Kazakstan och Turkmenistan för tiotals miljarder dollar ger kinesiska staten lån för utbyggnad och "avtagsvägar" till Sidenvägen längs vägen. I gengäld väntar man sig att kinesiska företag ska få första ching på de enorma affärsmöjligheter som kommer öppna sig med Sidenvägen. 

Föreställ er hur kinesiska produkter transporteras till Centralasien, vidare in i Mellanöstern och givetvis till Europa på järnväg. Sedan persontrafik med snabbtåg, det byggs nämligen parallellt. Flera arabländer är redan mycket intresserade och ser enorma affärsmöjligheter med billig frakt av råvaror och färdiga produkter från Kina och Asien. Det går ju lätt att föreställa sig hur sällsynta jordartsmetaller från Kina kan exporteras oförädlade eller som delar av färdiga produkter till tex Saudiarabien.

Turistnäringen ska vi inte prata om.  

I utbyte kan Kina få olja och gas från länder i Mellanöstern och övriga länder längs SIdenvägen som sitter på fossila energikällor landet är beroende av. Vägen in i Afrika via Mellanöstern är ju inte heller långt borta.        

Med tillräckligt många godsvagnar och med flera parallella spår kan Sidenvägen rent av bli ett allvarligt hot mot fartygstransporterna som kämpar mot höga bränslekostnader, pirater och tiden fram till destinationen som är lång...

Finansieringen av dessa megaprojekt kommer inte bara ske med Kinas enorma plånbok, sannolikt även i hög utsträckning genom Kinas nyligen skapade alternativ till Världsbanken, Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB)- som vi nyligen skrev om. Banken vars huvudsyfte är att låna ut pengar till just infrastrukturprojekt i Asien. 

BRICS nya gemensamma bank kommer även den säkert vara högst involverad i utvecklingen av den nya Sidenvägen. Sidenvägen med järnväg, vägar och pipelines tillsammans har helt klart potentialen att bli kärnan för transporterna mellan Kina/Asien och Europa/Mellanöstern/Afrika i framtiden.  

Kina med president Xi Jinping säger att den nya Sidenvägen ska vara klar redan 2025, återstår att se om de kan hålla tidsplanen, men en sak är klar: Kina arbetar stenhårt för att hålla den och låter ingen byråkrati stå i vägen. 

I vår kommande bok ägnar vi bland annat ett kapitel åt just Kinas nya framskjutna roll i Asien och landets aspirationer till att inte bara förstärka sin position som ekonomisk supermakt, utan även utvecklas till att bli en militär och politisk ledare i paritet med USA. 

För mer om Kinas framfart, se gärna något av tidigare inlägg: 

• Chuck Hagel om nya globala hotbilder

• Kina bygger ut sitt tunnelbanesystem...Västvärlden tittar på

• Kina tar olja från Sveriges skattkista i Ryssland

• Det nya Kina, den framtida supermakten? 

• Afrika, den nya kinesiska kolonin

Skifferboomen i USA: Oljan peakar senast 2019, gasen 2016

I tisdags förra veckan hölls ett webinar anordnat av bland annat Post Carbon Institute där USA:s skifferboom analyserades djupgående. David Hughes, huvudförfattaren bakom den hittills mest omfattande rapporten av skiffergas- och skifferoljeproduktionen höll en mycket sevärd presentation.

Vi har tidigare skrivit om rapporten "Drilling Deeper-A reality check on Govt forecasts of a lasting fracking boom" så vi hänvisar i första hand dit. Vi nöjer oss här med plocka ur tre av Hughs grafer från presentationen som i princip talar för sig själva.

Skiffergasen i USA peakar 2016 

Källa graf: David Hughes web briefing 9 dec

Grafen ovan visar hur de flesta skiffergasformationerna redan peakade runt 2012 och att Macellus-formationen som är den enskilt största formationen väntas peaka redan 2016. När Marcellus börjar minskar, minskar så hela USA:s skiffergasproduktion. 

Kineserna får följaktligen vända sig till något annat land för flytande naturgas framöver. Gasavtalet med Ryssland lär vara mer värt än drömmar om obegränsade mängder av amerikansk skiffergas.     

Grafen nedan visar vad som skiljer Hughes- och amerikanska energimyndighetens (EIA)  -prognoser.  

Hughes VS EIA- prognoser

Källa graf: David Hughes web briefing 9 dec

Total oljeproduktion i USA börjar minska igen 2019

Källa graf: David Hughes web briefing 9 dec

Ovan har ni USA:s all produktion, fördelad på USA:s djuphavsproduktion (nedre blå), följt av produktionen på land (båda avser nedre 48 staterna), skifferoljeproduktionen och slutligen ytterst små volymer av olja från dammsugning av gamla fält med ny teknik (EOR) och droppar från Alaska.

Det är förstår tveksamt om amerikanska skifferbolag kommer kunna öka produktionen av gas och olja fram till 2016 respektive 2019 med tanke på det fallande oljepriset. Brunnar som ska komma igång säg 2016, kräver att investeringar och uppbyggnad av infrastruktur görs redan nu. Detta kommer sannolikt inte ske i samma omfattning som tidigare när varken riggoperatörerna eller investerarna kan räkna med någon vinst så länge utvinningskostnaderna ligger över intäkterna för oljan man säljer - vilket det redan gör för många bolag.

Det skiljer sig givetvis mellan skifferformation till skifferformation beroende på om infrastrukturen är på plats, och hur länge investerare är beredda att vänta på att oljepriset vänder uppåt igen, för det kommer det göra. Frågan är dock hur länge det dröjer innan vi är tillbaka på runt 110 dollar som är break even för många djuphavsriggar, oljesanden i Kanada och delar av skifferutvinningen.

Ryssland har dock redan uppenbara problem vid nuvarande prisnivåer.      

Vår granne Norge lider redan av det fallande oljepriset och därmed Sveriges export framöver som bloggrannen Cornucopia/Lars Wilderäng rapporterat om.

Avslutningsvis rekommenderar vi Post Carbon Instiutes nya video som illustrerar spridningen av antalet borrade fracking-brunnar fram till nu (sedan 2003) och som även hur många skiffergas- och skifferoljebrunnar som amerikanska regeringen räknar med ska borras fram till 2040.

Söndagsmys: Hur värdesätter vi världens fröbank?

Vi har en världsbank och vi har centralbanker/riksbanker alla bundna av ett tankesätt och ramverk för en ekonomi med enformig styrning - för optimal spridning över hela klotet. Inte för att alla ekonomier ser likadana ut eller synkar bra med varandra. Inte heller för att en lokal ekonomi inom en nation alltid kan blomstra med samma uppbyggnad och verksamheter som grannekonomin bara några mil bort.

Nej, men för att vi ska kunna hålla drömmen om en global ekonomi levande med åtminstone delvis ömsesidigt beroende har vi sett till att tillväxtflaggan hissas varje dag. Detta trots att det går stick i stäv med naturens resursgränser.

Det visar sig dock allt mer att på en planet med ändliga resurser lönar det sig att använda beprövade tankar och metoder som är i balans med de lokala förutsättningarna -naturens resursbank.

Detta gäller allt ifrån energi- tillgång- och användning, tex hur mycket det blåser där du bor, hur många soltimmar du har, hur du kan lagra energi där du bor, hur lite/mycket energi du behöver för att täcka dina behov, till hur mycket du kan odla av din egen mat.

Om vi värdesätter överlevnad, livskvalitet och kapaciteten att klara olika typer kriser på samma sätt som naturen är uppbyggd att hantera olika väder och årstider blir en av de första rimliga slutsatserna av vi måste bygga en fröbank.

Problemet är nämligen att när man odlar i dag blir det oftast i form av gigantiska tomatodlingar eller vetefält där i princip samma grödor och sädesslag odlas år in och år ut. Något som vi knappast behöver påminna bloggens läsare om,  i praktiken sker helt tack vare tillgången till fossila bränslen i alla jordbruksmaskiner (tänk framställningen av flytande bränsle som diesel) och i bekämpningsmedel (tänk olja) och gödsel (naturgas).

Monokulturer som det kallas när man odlar en sak i taget på en begränsad yta har lett till att vi tömmer jorden på samma näringsämnen och inte låter jorden/marken hämta sig för återväxt som ofta tar år, ibland återtionden.

Enformigt odlande av grödor dammsuger inte bara jorden på vissa näringsämnen. Det leder dessutom till att fleråriga växter som har större motståndskraft för att hantera tuffa år med tex torka försvinner eller upphör att växa. Missväxt vissa år kan även hanteras bättre med flera olika, naturliga grödor då det nästan alltid finns någon gröda eller sädesslag som klarar sig.

Som vi rapporterat om tidigare har tex fleråriga-växter rötter som ofta letar sig många meter ner i marken för att ta upp näring och dela med sig näring till jorden och andra växter. Det är cocktailen av insekter, växter och jord osv som är magin och styrkan, inte enformigheten.

Trots att multinationella företag vill ta patent på allt från rissorter som odlats i Vietnam i tusentals år till livskraftiga grisar som trotsar bilden av de antibiotika -beroende -klengrisarna vi ser på jättefarmarna överallt, finns det ett växande nätverk av människor som skapar fröbanker och kunskap som har globalt ursprung och tro det eller ej många gånger global användning.

Söndagens tips blir därför att läsa artikeln "The largest seed exchange in the world" på resilience.org. Bland annat om hur Panagiotis Sainatoudis anordnade en mycket lovande fröbytarträff i Grekland, där delegationer och människor från minst 18 länder träffades för att utbyta fröer och kunskaper.    

Vi rekommenderar även teasern för dokumentären SEED ACT av den portugisiska filmaren Sara Baga:

   

Trevlig söndag!

Att våga tänka det otänkbara

För att förstå detta inlägg och värdet av att noga lyssna på vad Göran Frisk och även Robert Dalsjö, FOI:s forskningsledare säger, hänvisar vi först till tidigare inlägget:

Göran Frisk möjlig kandidat till försvarets nya lärartjänst

När man vet vilken oerhörd kunskap Göran Frisk har om Sveriges försvarsförmåga och kopplar samman det med Dalsjös analys av Ryssland blir slutsatsen och även vår uppmaning till läsaren, "att våga tänka det otänkbara".

Det innebär inte att man ska bli rädd, att tänka att "nu är det snart slut" eller vi ska inget göra för att det som sker det sker ändå. Nej, att vara realist och gå vidare med visdom i hand är att ständigt lära sig nya sätt att tänka, ta vara på tidigare erfarenheter och anpassa sig till nya förhållanden med rätt redskap och tränad förmåga.

Detta gäller inte bara hur vi ska förhålla oss rörande Sveriges försvarsförmåga och nya hotbilder utan likväl som vi vanligen skriver om här på bloggen, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, hur vi bygger en självbärande ekonomi, sociala samarbeten och användningen av naturens resursförråd.

Att våga tänka det otänkbara är första steget men att se till att ha kunskaperna och resurserna att hantera det otänkbara kan vara livsavgörande en dag. Hoppas många ser den här videon och fler som Göran Frisk träder fram i det lilla som i det stora för att bidra till att få rätsida på det här landet.

Lyssna 1h:19min in i videon för att först höra Göran Frisk.

Elväg för lastbilar mellan Gävle och Storvik byggstart 2015

Vi har tidigare rapporterat om projektet att "elektrifiera" E16-motorvägen mellan Storvik och Gävle för tung lastbilstrafik. Vi beskrev då e-highways eller elvägar som:

"Ett kontaktledningssystem som påminner om det för pendeltåg installeras längs befintlig infrastruktur, enklast längs motorvägar. En lastbil med dieselhybridmotor kopplas till en generator som driver en elmotor som i sin tur får kardanaxeln att rotera (sätter i sin tur drivhjulen i rörelse).

Lastbilen kan köra som vilken diesellastbil som helst (och tankas med diesel) men när den kör på motorväg som är utrustad med kontaktledningar förs en intelligent strömavtagare monterad ovanför förarhytten upp mot kontaktledningen. När kontakt upprättats, antingen automatiskt eller av föraren manuellt drivs lastbilen helt på el".

Nu skriver Annonsbladet i Falun att projektet att bygga elväg mellan Gävle hamn och Storvik fått klartecken att börja byggas hösten 2015. Vi lär se konstruktioner längs vägen i början av 2016 säger Anders Bylund, affärsutvecklare för Siemens i Sverige.

Projektet är nämligen bara början i den innovationsupphandling som Trafikverket just nu genomför för att bygga elvägar på de mest trafikerade vägarna i Sverige. Med andra ord var det inget drömmande när vi tidigare skrev om hur triangeln Göteborg, Malmö och Stockholm kan bli elektrifierade med denna teknik. Med en elväg norrut mot Sundsvall och senare Kiruna skulle stora delar av Sveriges idag helt fossilberoende lastbilstrafik kunna drivas nästan helt på el.  

Tekniken för elvägar som Siemens ligger bakom har stora fördelar jämfört med induktiva lösningar där lastbilar laddas genom kontakt med maken. Det är lättare att underhålla eltrådar och de kostar mindre att bygga. Det kan även finnas säkerhetsrisker med induktiva lösningar, menar Siemens.  

Tänk att det skulle ta 100 år efter att denna teknik introducerades för att vi skulle inse hur den kan användas mellan städer och inte bara inom städer som idag med trådbussar, spårvagnar och järnväg.

Givetvis är inte detta någon universal-lösning för att hantera Sveriges oljeberoende. Persontrafiken måste hanteras med järnvägar eller lokala och regionala transportlösningar som Folkbanan. Det kan däremot ses som övergångslösning för att se till att vi klarar godstrafiken även när importen av olja inte räcker till eller blir för dyr. Något som lär aktualiseras i takt med att exportmarknaden för olja fortsätter att krympa fram till 2030.

I vår kommande bok ägnar vi ett helt kapitel åt eltransporter och går även igenom varför eltransporter inte blev kvar i Nordamerika där de en gång var helt dominerande i städerna.  

Elvägar utefter E16 & E4 snart här?

Sträckan Gävle hamn-Storvik börjar byggas 2015, fler sträckor kan följa efter. Markerat med rött vilka som kan bli aktuella därefter.

För mer om eltransporter se gärna tidigare inlägg, nedan ett urval:

• Folkbanan & Hyperloopen sitter i samma båt och de har lämnat hamnen
• Elbussen som kör över 32 mil på en laddning
• Elbussar, Elbilar & många av Jules Vernes framtidsvisioner blir verklighet
• Kina bygger ut sitt tunnelbanesystem...västvärlden tittar på
• Transnova: Hela Norge ska täckas in med snabbladdare för elbilar
• 167 Tesla Model S -Taxibilar vid flygplats i Amsterdam

BRICS världsbank räcker inte för Kina, startar en egen

Vi rapporterade i augusti om hur BRICS-länderna startat en alternativ världsbank. Syftet med banken, den så kallade New Development Bank är att länder som Kina, Ryssland och Indien ska kunna öka sitt ekonomiska inflytande och samtidigt minska sitt beroende av den amerikanska dollarn.

BRICS världsbank har passerat nästan obemärkt förbi övrigt mediabrus men nu går det inte att sticka huvudet i sanden längre. Vi behöver nämligen inte vänta till efter 2016 som i fallet med BRICS världsbank, för att se konsekvenserna av ett seriöst alternativ till världsbanken, internationella valutafonden och amerikanska dollarn.

Bloggrannen Jojo Olsson på den läsvärda bloggen Inbeijing, rapporter nämligen att Kina nu skapat     
en alldeles egen världsbank. Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) som banken heter har dragits igång av Kina och redan fått ihop i 22 medlemmar. Förutom Kina - världens största eller näst största ekonomi beroende på vad du mäter, har länder som Indien, Vietnam, Indonesien och Malaysia gått med.

Banken ska till en början låna ut pengar till olika infrastrukturprojekt i Asien. Gissningsvis kommer Kina erbjuda att lån i kinesiska yuan eller någon gemensam valuta som prissätts i kinesiska yuan och kringgår på så vis helt den amerikanska dollar.

Kina vill givetvis precis som i fallet med BRICS- utvecklingsbank få ett inflytande som reflekterar dess numera enorma ekonomiska avtryck globalt. Joje Olsson skriver bland annat att Kinas andel av rösterna i Världsbanken förvisso höjts från 2,8 % till 4,2 % men USA har trots allt 15,8 % vilket även vi menar är helt orimligt. Lika märkligt är det att Japan med hälften av Kinas BNP har 6,8 % av rösterna i Världsbanken.

I nya kinesiska världsbanken AIIB är det respektive lands BNP som avgör hur många röster man får i banken. Kina får därmed 67,1 % av rösterna i AIIB medan Indien får 13,3 %. Lite skillnad mot västdominerade världsbanken alltså. Vi vet först i slutet av 2015 hur den nya banken kommer fungera men en sak är säker, Kina kommer diktera villkoren i form av sin överväldigande majoritet i antal röster i banken.  

Hittills har USA lyckats hålla Australiens och Sydkoreas tassar bort från AIIB men hur länge kommer det fortsätta och framförallt hur många fler länder kommer gå med?

Vi kan samtidigt konstatera från tidigare inlägg att det pågår ett finansiellt krig mellan å ena sidan USA och andra sidan Kina och Ryssland. Men som Joje Olsson skriver i Finansliv pågår också ett rent handelskrig mellan USA och Kina. Ett handelskrig där olika avtal exkluderar respektive inkluderar länder i olika handelskonstellationer. Detta gäller särskilt i Sydostasien där båda länderna vill utöva sitt inflytande bland ett större antal länder.

Solen går upp i öst och ner i väst men det har vi i väst inte riktigt fattat innebörden av ännu. Lika bra att anpassa sig och gilla läget!

Trevlig fredag!

Oljebarometern 3 - December

Peak Oil Måste läsas
OPEC Fires First Shot in Global Oil Price War, Andy Tully, Financial Sense, 1 december 2014  (ursprungligen Oil price),
-Vi beskrev tidigare hur oljepriset kan hota fortsatta aktieutdelningar, oljeriggar och amerikansk oljeproduktion? Oljepriskriget mellan OPEC och nordamerikanska oljemarknaden fortsätter, den trenden håller uppenbarligen i sig.

Oil Has Been The 'Glue' That Has Held Nigeria Together, And Now It's Failing , Shane Ferro, Business Insider, 2 december 2014
-Effekterna av det fallande oljepriset på Nigerias oljeproduktion en angelägenhet för USA såväl som Sverige (Sverige största källa till importerad olja efter våra grannar Ryssland, Danmark, Norge samt Storbritannien).

Russia to fall into recession amid sanctions and plunging oil price, , Angela Monaghan & Julia Kollewe, The Guardian, 2 december 2014
-Även Ryssland känner av prisnedgången av oljan. Frågan är om produktionen upprätthålls för att hålla tillbaka den minskade produktion som ryska finansministeriet redan räknat med skulle inledas i år och fortsätta 2015. Med andra ord körs "pumparna varma" för att produktionen inte ska falla snabbare än de redan gör eller är det bara nödvändiga intäkter för att Putins ska hålla ihop statsapparaten?

Fracking Risks Compared to Asbestos and Other Environmental and Health Dangers, Anatasia Pantsios, Resilience.org, 2 december 2014
-Hur var det nu: Fracking av skifferolja och skiffergas kan leda till jordbävningar, förorenat vatten, är ekonomiskt olönsamt under 70-80 dollar per fat för de flesta oljebolag och ja nu visar en brittisk studie att fracking har negativa hälsoeffekter som kan liknas med Asbest...Och skifferboomen i USA är fortfarande inte en bubbla!

Ekonomicirkusen
Nej kronan faller inte på grund av budgetdebaclet, Flute -tankar, 2 december 2014
-Intressant och annorlunda perspektiv på kronans "fall" efter SD:s beslut att fälla regeringens budget.

Report from Fort McMurray, the Heart of Canada’s Oil Sands Development, Ann Chen, National Geographic, 2 december 2014
-Alberta, den kanadensiska delstaten som står för Kanadas ekonomiska dunderhonung: Oljesanden. Här med ett inifrån-perspektiv få har möjlighet att skapa.

Central Banks Will Stay Easy in 2015, Because They Have No Choice, Simon Kennedy, Bloomberg, 1 december 2014
-Vad ska centralbankerna hitta på 2015? Många aspekterna i en och samma artikel.

Det nya Kina 
China sees limited impact from higher consumption tax on oil products, Platts, 2 december 2014
-Kina passar på att höja skatten på importerade oljeprodukter med 17,5 % när oljepriset faller. Detta i linje med Kinas miljöarbete och åtgärder för att minska energiberoendet enligt Platts.  

Jättelikt bakslag för Taiwans Kina-vänliga regeringspart, Joje Olsson, Inbeijing-Följ Kina!,
2 december 2014
-Bäddat för ny konflikt om Taiwan för Kina och möjligen Taiwans beskyddare USA?

How Might a China Slowdown Affect the World? Michael Pettis, Financial Sense, 2 december 2014
-Vad händer när världens tillväxtmotor slår av på takten?

Ny Teknik & Övrigt
"Mirakel", Ingenjören, 2013, nr , s. 44
-Mannen som enligt vissa ingenjörer anses vara århundradets största upptäckt inom energi på spåren, svensken Thomas Öström- ett absolut måste att läsa!
-Se även Cornucopias rapportering

Nigel Stanford: Cymatics: Science Vs Music
Vi brukar inte dela musik/rena nöjen men det finns ibland undantag för regler: Gillar man musik och teknisk konst är denna video ett absolut måste:

Avslöjanden om vår kommande bok

Nu kommer roliga nyheter! Bloggens läsare ser säkert att vi bytt namn på bloggen. "Cruel Crude" har blivit Olja för Blåbär -Samma huvudtitel som vår kommande bok!
Vi kommer precis som tidigare skriva om olja, energi, ekonomi och hållbarhet.

Vi tänkte också att idag är en passande dag att avslöja en annan nyhet. Idag börjar årets julkalender "High Tower" i Sveriges Radio -Närmare bestämt klockan 06.00 06.50 varje morgon. Vad har detta med oss att göra då? Jo, illustratören bakom årets julkalender är Anna Westin.

Anna har sedan vår bok började skrivas för snart tre år sedan arbetat med illustrationerna till boken. Anna kommer även att göra omslaget som just nu är under uppbyggnad!

Anna är verkligen en duktig illustratör och det har varit tacksamt att ta hjälp av hennes stil och skicklighet när vi försökt beskriva komplicerade sammanhang på ett lättförståeligt sätt.

Nedan ser ni samma Annas härliga illustration av "Mårsta" som innehåller de luckor som kan öppnas om man köper kalendern i affären -Vilket rekommenderas! Detaljer och överraskningar döljer sig bakom luckorna!

High Tower -Årets julkalender i SR av Anna Westin

Anna intervjuades i fredags av P4 om uppdraget att illustrera julkalendern för SR. Lyssna 8:50 in i programmet nedan (efter nyheterna) för mer om Anna och julkalendern.



Besök gärna även Annas hemsida fargstarkt.com för mer info om hennes verk och vad hon har på gång!

Vår bok finns nu att BEVAKA hos de större nätbokhandlarna.

Sist kan vi tala om att julnumret av Om Omställning nu är ute! 
Provläs numret och Johans artikel om Autonoma maskiner och artificiell intelligens.

Kloka ord från ECB, Schweiz vaskar guld medan planeten är lika stor som igår

I juni införde europeiska centralbanken (ECB) negativ inlåningsränta för banker inom EU. Anledning och motiveringen löd enligt ECB så här:

"Det är ECB:s uppgift att säkra prisstabilitet genom att hålla inflationen under men nära 2 procent på medellång sikt. Precis som de flesta centralbanker kan ECB påverka inflationen med hjälp av räntan. Om centralbanken vill motverka för hög inflation höjer man i allmänhet räntan och gör det därigenom dyrare att låna och mer intressant att spara. Om man däremot vill motverka för låg inflation sänker man räntan. 

Eftersom inflationen i euroområdet väntas ligga avsevärt under 2 procent under en längre tid, bedömer ECB-rådet att det behövs lägre räntor. ECB har tre styrräntor att tillgripa: utlåningsfaciliteten för utlåning till banker över natten, de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och inlåningsfaciliteten. Den huvudsakliga refinansieringsräntan är den ränta till vilken bankerna regelbundet kan låna från ECB. Räntan på inlåningsfaciliteten är den ränta som bankerna erhåller när de parkerar medel hos centralbanken. Alla de tre räntorna har sänkts.

För att en penningmarknad där affärsbanker lånar till varandra ska fungera får dessa räntor inte ligga för nära varandra. Eftersom inlåningsräntan redan låg på 0 procent och refinansieringsräntan på 0,25 procent, innebar sänkningen av refinansieringsräntan till 0,15 procent att inlåningsräntan sänktes till − 0,10 procent för att behålla denna räntekorridor.

Sänkningen ingår i ett åtgärdspaket för att säkerställa prisstabilitet på medellång sikt, vilket är en förutsättning för hållbar tillväxt i euroområdet".

ECB skrev sedan vidare att sparare inte behövde oroa sig över detta då de inte "påverkas direkt", det är ju bara banker som placerar på vissa konton hos ECB som måste betala...Samtidigt medgav ECB att affärsbanker förstås kan "välja att sänka räntan för sparare", Men det är ju positivt för då kan ju "konsumenter och företag låna billigare och det hjälper till att stimulera ekonomins återhämtning"...

För "i en marknadsekonomi bestäms räntan på sparande av utbud och efterfrågan. Låga räntor på långt sparande är t.ex. följden av låg tillväxt och otillräcklig avkastning på kapital"...därmed kommer ECB:s räntebeslut i "slutändan att gynna sparare eftersom dessa beslut stöder tillväxten och därigenom skapar ett klimat där räntorna gradvis kan återgå till högre nivåer".

Kloka som ECB är besvarar de sedan själva den uppenbara följdfrågan: "Men varför straffa sparare och belöna låntagare"?

"En centralbanks huvuduppgift är att göra det mer eller mindre intressant för hushåll och företag att spara eller låna, det handlar inte om straff eller belöningar. Genom att sänka räntorna och på så sätt göra det mindre attraktivt för folk att spara och mer attraktivt att låna, uppmuntrar centralbanken folk att ge ut mer pengar eller att investera. Om en centralbank däremot höjer räntorna stimuleras istället folk att spara mer och låna mindre, vilket kan hjälpa till att kyla ner en ekonomi med för hög inflation. Det är inte bara ECB som gör på det här viset, det gör alla centralbanker".

Ok i klartext säger alltså ECB: För att vi ska ha fortsatt tillväxt måste vi låna mer och därmed spara mindre! Det finns bara ett litet problem med det här. För att ha oändlig tillväxt krävs det oändligt med resurser för att ta hand om ett oändligt antal människor som annars måste dela på en kaka (planeten jorden) med mindre och mindre resurser per person men med mer och mer lån per person...

Osökt drar man paralleller till oljeutvinningen idag. Med samma logik som ECB använder skulle det innebära att det är helt ok att använda mer och mer mer energi för att få ut en mindre och mindre mängd energi att dela på- vi kommer alltså inte nå en punkt där mer pengar inte trollar fram mer billig energi.

Det är lugnt skulle ECB säga. Knappa bara in lite ettor och nollor på datorn så trollar vi fram inte bara oljeriggar, oljeföretag med krav på oändlig avkastning  av aktieägarna -vi trollar även fram större och billigare mängder med olja ur jordskorpan! Underbara värld!

Någon slår i historieböckerna och börjar undra hur bankerna och utlåning först började och undrar kanske om de alltid varit så kloka och framsynta...

Titta på nedanstående video för en återblick....



Men om nu inte bankerna vill använda guld längre då det begränsar hur mycket pengar de kan skapa från tomma luften och de inte kan sätta in pengarna gratis hos ECB längre, vad göra?

Kan de inte hålla mer kontanter och välja att inte låna ut pengar till varandra?

Näpp säger ECB, det kommer bankerna välja att inte göra för, kloka ECB har räknat ut att:

"Om en bank håller mer pengar än den behöver för kassakravet och om den inte vill låna ut till andra affärsbanker har den bara två alternativ: att placera pengarna på ett konto hos centralbanken eller att hålla dem som kontanter. Det är dock inte gratis att hålla kontanter heller − inte minst eftersom banken behöver ett mycket säkert lager där pengarna kan förvaras. Så det är inte sannolikt att någon bank väljer att göra det. Det är mer troligt att bankerna antingen lånar ut pengar till andra banker eller betalar en negativ inlåningsränta."

Cirkeln är sluten, det kontantlösa samhället som ligger oss svenskar varmt om hjärtat ger ECB och andra banker säkert ett gott exempel att peka på. Här lånas det friskt och konsumeras så det står härliga till-en win win!

Om nu människor ändå väljer att inte konsumera upp sina upplånade sista slantar trots Black Friday och liknande högtider för att fira världsreligionen "tillväxt utan pris", finns ju alltid IMF som knackar på med andra magiska formler i hatten.

Tvivlar någon? ECB har ju förstås svaret! För vi kan ju inte som Schweiz gör imorgon rösta om att begränsa mängden pengar som en bank får skapa utan koppling till verkligheten. Nämligen i form av något som går att ta på och finns i begränsad mängd...guld till exempel.

Nej nej då begränsar vi handlingsutrymmet för centralbanker och affärsbanker att hantera kriser som skapats...för att hmm minns inte riktigt men tror det var något med guld och massor med olja...

Fundera själva och lyssna gärna på Financial Sense lördagsprogram som berör just Schweiz guld -initiativ och vad ECB:s negativa inlåningsränta innebär.

Jim Rickards rockar loss dina hjärnceller till en helhetsbild för framtiden

Här kommer lite fredagsmys signerat Jim Rickards. Den som lyssnar igenom HELA intervjun kommer finna tankar och idéer som berör investeringsperspektiv och säkerhetspolitiska aspekter utöver de vanliga. Men även många olika perspektiv som bör intressera den som vill förstå varför USA, Kina, Ryssland och EU agerar som de gör nu för att hantera skuldkrisen.

Framförallt väver Rickards på ett pedagogiskt sätt ihop allt till en helhet som går att greppa och spinna vidare på.

En hel del har vi diskuterat här på bloggen så som:

• Finansiell krigföring mellan framförallt USA, Kina, Ryssland och EU/EMU. 

• Guldets roll i skuldkrisen 

•  Petrodollarns roll för det ekonomiska systemet. 

• IMF:s roll framöver -specifikt vad dess förslag på exceptionella åtgärder innebär när världens globala tillväxthjul inte klarar att snurra som tidigare.Världens ledande centralbanker med Federal Reserve, ECB, Bank of England, Bank of Japan och Peoples Bank of China (PBOC) börjar nämligen få slut på krutet eller snarare det verkar inte som pengarkrutet är någon effektiv tillväxtinjektion i ekonomin längre.

• Hur Ryssland och Kina samarbetar för att försvaga dollarnas roll som reservvaluta långsiktigt.

• Och mycket mer som vi tyvärr inte hinner gå in på nu då vi slutredigerar vår kommande bok.

Trevlig fredag!

Hotar oljepriset fortsatta aktieutdelningar, oljeriggar och amerikansk oljeproduktion?

Imorgon håller OPEC ett möte många inom oljeindustrin väntat på och som troligen får en hel del investerare, ekonomer och kanske en och en annan politiker att gnaga på naglarna. Oron är befogad vilket vi snart ska komma till.

Med ökad produktion från i huvudsak USA och Kanada de senaste åren samtidigt som de flesta länder sett en minskad ekonomisk aktivitet har fått oljepriset att falla kraftigt.

Senast vi rapporterade om oljepriset var för drygt två veckor sedan. Då låg världsmarknadspriset Brent crude på 82 dollar per fat. Oljepriset har sedan dess fortsatt nedåt och ligger i skrivande stund på strax under 78 dollar som ni kan se i grafen nedan.

Samma utveckling ser vi på den nordamerikanska oljemarknaden där priset nu är nere på 73,5 dollar per fat från 77,5 eller ner med 5,4 % på två veckor.

Trenden de senaste 12 månaderna visar hur snabbt och ihållande nedgången har varit sedan i slutet av maj. Brent och WTI -kurvorna följer varandra nästan identiskt numera och skillnaderna vad du får för ett fal olja på världsmarknaden i Brent mot WTI:n som gäller i USA, Kanada och Mexico är tämligen liten.

Brent Crude -1 års utveckling

Källa graf: Nasdaq.com

WTI -1 års utveckling

Källa graf: Nasdaq.com

Men som vi skrivit om tidigare räknas varje extra dollar per fat oljebolagen kan få. Vilket är ett av huvudskälen till att Kanada vill dra den sista biten av den oljeledning som skulle förbinda Kanada och Mexikanska gulfen-Keystone XL Pipelinen.

Vi skrev tidigare om hur OPEC kunde tänkas manövrera ut många amerikanska skifferoljebolag genom att hålla sin produktionen uppe trots den sjunkande efterfrågan. Ett överutbud av olja fortsätter att pressa ner oljepriset vilket gör att oljebolag som ligger nära eller under vinstmarginalen redan tvingas dra ner på framtida investeringar och även på utvinningsverksamheten.

Tecken på att detta redan börjat ske har vi redan noterat med Statoils indragna oljeriggar och när ägarna av oljeriggarna tvingats dra in på sin verksamhet (de som hyr ut oljeriggarna till oljebolagen).      
Idag kom fler tecken på hur det snabbt fallande oljepriset slår mot oljeindustrin. Dagens Industri skriver nämligen att världens största operatör av oljeriggar- Seadrill  (alltså inte ägarna av oljeriggarna och inte oljebolagen som äger licensrätterna till oljan som sedan säljs på marknaden)-ska skippa aktieutdelning efter nyligen släppta kvartalsrapporten.

Detta är mycket ovanligt. Skulle några av världens största oljebolag som amerikanska Exxon Mobil eller holländska Shell ens tala om att dra ner på aktieutdelningen skulle det bli ett ramaskri bland investerare som idag drar in stabila inkomster på just hög aktieutdelning från oljebolagen.

Trots att oljebolag som Shell har högre och högre utvinningskostnader väljer man istället att sälja av tillgångar, minska på framtida utvinning och öka sin skuldsättning. Allt för att se till att aktieägarna är nöjda.

Men bolag som Shelle, BP och Exxon har en relativt hög smärtgräns med sina enorma tillgångsportföljer. Annat är det för de 100-tals mindre olje- och gasbolag som utvinner skifferolja och skiffergas i USA.

Enligt en investerar-rapport av ett annat stort oljebolag, Chevron ligger smärtgränsen eller snarare gränsen där oljepriset täcker kostnaderna för utvinningen av skifferoljan, på mellan 70-80 dollar per fat. Det är just där vi befinner oss nu. I samma rapport bedömer Chevron att OPEC:s smärtgräns kan ligga under 30 dollar per fat.

Ok, tillbaka OPEC. För cirka två veckor sedan åkte Saudiarabiens oljeminister till Venezuela. Venezuela är helt beroende av sin oljeintäkter som står för 96 % av landets export och har redan flaggat för att landet har svårt att hantera den kraftiga nedgången i oljepriset.

Men Saudiarabien har å sin sida gjort mycket klart att man inte tänker sänka produktionen för att få ner priset. Det spekuleras därför i om resan till Venezuela var för att lugna Venezuelas utrikesminister och få Venezuela att sitta still vid morgondagens OPEC-möte.

Andra tecken som tyder på att OPEC inte kommer minska sin produktion efter morgondagens möte kom även idag. Förenade Arabemiratens oljeminister meddelade bland annat att man har sett betydligt lägre oljepriser tidigare och man inte ser OPEC som roten till problemet av överutbudet av olja utan att även andra måste bidra till att balansera marknaden.

Naturligtvis syftas här på USA och Kanada som stått för över 70 % av världens ökade oljeproduktion mellan 2010 och 2014 (se BP stat review 2014).

Även om Ryssland legat kvar på samma nivå är det inte den marknaden OPEC tappat mark på, utan det är i Nordamerika.    

Blir spännande att se vad OPEC hittar på imorgon men vänta er inte att man stryper produktionen, OPEC testar nog gärna amerikanska skifferbolags smärtgräns ett tag till vilket kanske tänjer på den amerikanska skifferbubblan snabbare än många räknat med. Blir även intressant att se hur oljepriset fortsatta ras slår mot Statoil och andra oljebolag som kräver ett oljepris runt 100 dollar per fat för att gå plus minus noll (enligt Chevrons bedöming).

Uppdatering av den fransk-ryska kärleksaffären: Österns härskare får vänta lite till

I lördags rapporterade vi om hur ett av två helikopter- och trupptransportfartyg beställda av Ryssland från Frankrike var under leverans till ryska försvarsmakten. Detta mitt under pågående Ukraina-kris. 

Sedan tidigare tvingades franska presidenten skjuta på leveransen på grund hårda påtryckningar från USA/NATO och EU men tycktes ändå återuppta leveransen för bara några dagar sedan. Nu har Frankrike svängt igen och president Françoise Hollande fryser tillståndet för slutgiltig leverans av fartyget Vladivostok till St. Petersburg, på obestämd tid med hänvisning till Ukraina-krisen.   

Som France 24 rapporterar balanserar Frankrike här på en tunn lina att å ena sidan inte förlora ett kontrakt på 1,6 miljarder dollar och framtida exportkontrakt för sin försvarsindustri och å andra sidan inte förlora ansiktet gentemot USA/NATO och EU när det gäller hållningen mot Ryssland. 

Ryssland ske enligt France 24 inte vidta några åtgärder för att leveransen av nu frusits igen det återstår dock att se hur långt tålamod Ryssland har om det drar ut på tiden.    

Samtidigt har byggandet av dessa Mistral-class fartyg skapat många arbetstillfällen i ett Frankrike med rekordhög arbetslöshet. Man kan till exempel tänka sig att Kina vill beställa ett eller par av dessa fartyg framöver för att kunna kopiera dem själva i ett av sina många gigantiska skeppsvarv. Då är det precis som med svenska Jas -Gripen viktigt att kunna visa upp tidigare nöjda kunder och kunna dela eventuella utvecklingskostnader mm.  

Vi följer fortsatt utvecklingen i Mistral-sagan eller ska vi hädanefter kalla det den fransk-ryska kärleksaffären?     

Nytt lagförslag i USA: Miljömyndigheten (EPA) ska inte längre förlita sig på vetenskap

Det är knappast någon nyhet i varken svensk eller amerikansk politik att tidigare politiker "som av en händelse" får höga positioner i bolag vars intressen de representerat under sin politiska karriär. Det tas nästan för givet numera och är en del av demokratins finurliga bakdörrar.

Men varför inte ta det hela ett steg längre och även låta politiker öppet med lagförslag föra jätteföretagens talan och hindra statliga myndigheter från att sköta sin arbeten att tjäna samhällets medborgares bästa?

Vad babblar vi om? Jo, i en mycket läsvärd artikel av Stephen Luntz för IFL-Science! kan vi nämligen läsa att det amerikanska representanthusets undre kammare, US House of Representatives röstat igenom ett lagförslag som går ut på följande:

Amerikanska miljömyndigheten EPA, som redan idag är kända för att med knappa resurser tvingas hantera överväldigande uppgifter och en byråkrati som i praktiken omöjliggör saklig miljögranskning och därmed uppföljning av miljölagstiftning-ska inte längre kunna lyssna till forskare och vetenskap.

Ja ni läste rätt. I det nya lagförslaget ska dagens rådgivande organ Science Advisory Board (SBA) som sedan 1978 förser EPA med det senaste forskningsunderlaget för att miljömyndigheten ska kunna ta sina beslut och göra sina rekommendationer, förändras på framförallt två avgörande sätt.

Det ena gäller vilka som ska få sitta i SBA. SBA har i 36 år i princip helt bestått av medlemmar som stödjer sig på vetenskaplig forskning, med undantag för tre av totalt 51 som representerar industrin EPA har till uppgift att övervaka. Det är dessa industriposter som Chris Stewart (rep), mannen bakom lagförslaget vill utöka.

Ok vem är då Chris Stewart? Jo det är den republikanska ledamot som inte bara precis som många andra politiker förnekar att människan har något att göra med klimatförändringarna utan har sedan tidigare gjort klart att han vill upplösa EPA då "EPA hindrar energiutvecklingen".    

I det nya lagförslaget som med all sannolikhet drivs igenom då Senaten har republikansk majoritet, menar Stewart och Republikanerna att med fler industrirepresentanter i SBA kommer rådet i bättre balans...

Lagförslaget har varit aktuellt sedan 2013 och bland annat  Dr. Francesca Grifo, tidigare chef för Center of Biodiversity and Conservation vid American Museum of Natural History har varnat för lagförslaget. Detta då det enligt Grifo skulle innebära att forskare hindrades från att rösta emot att godkänna kemikalier av sina arbetsgivare som alltså är de industrier som vill få kemikalierna godkända. Fler industrirepresentanter i SBA skulle samtidigt innebära att fler nästintill identiska kemikalier som tidigare förbjudits, godkänns för användning.  

Men för att riktigt vara på säkra sidan, om det nu inte skulle räcka med fler industrirepresentanter för att skapa debatt och oenighet i ett annars kanske nära enigt vetenskapligt råd (SBA)- står det i lagförslaget att forskare preskriberas från rådgivning om något ämne som "direkt eller indirekt rör översyn och utvärdering av det egna projektet".

Som Stephen Luntz avslutar sin artikel "med andra ord, de enda personer som spärras från rådgivning till EPA för en viss kemikalie är de som faktiskt har studerat hur giftiga de är och dess påverkan på miljön"...  

Endast ett veto mot lagförslaget av president Obama eller en folkstorm som framtvingar en omskrivning av lagtexten i grunden kan hindra detta minst sagt stolliga lagförslag.