2013-10-09

Dagens Industri: "Tiden av tillväxt är förbi"

Sent ska gammelmedia vakna men dess då roligare när så sker! Dagens Industri har nu skrivit ihop en artikel baserad på en kolumn i New York Times skriven av chefsekonomen för banken HSBC, Stephen King. Ett passande namn för vad ekonomen skriver...

Lånefesten är över och tillväxten kan inte fortsätta som den gjort de senaste 50 åren i västvärlden och skälet som King anger är att denna period av ökat välstånd kunnat byggas upp tack vare framförallt fem saker:

  • Ökningen av den globala handeln efter en tid med protektionism och isolationism mellan krigen.


  • Finansiella innovationer, som konsumentkrediter, fick fritt spelrum.


  • Sociala skyddsnät byggdes ut, vilket minskade behovet av eget sparande.


  • Kvinnor kom ut på arbetsmarknaden, vilket kraftigt ökade arbetskraften.


  • Utbildningskvaliteten förbättrades. Andelen högskoleutbildade ökade kraftigt. 

King understryker att dessa fem faktorer uppenbarligen inte längre fungerar och att det inte är något tal om någon "återhämtning av ekonomin" och det var tydligt redan innan finanskrisen bröt ut 2008/2009.

"Västerländskt inflytande är på väg mot sitt slut. Mellan 2000 och 2007, före den djupa recessionen, växte USA:s ekonomi med mediokra 2,4 % per år i snitt, en hel procentenhet under de 3,4 procent i snitt som rådde under 1980-talet och 1990-talet. Mellan 2007 och 2012 låg den genomsnittliga tillväxten på endast 0,8 procent. I Europa, vilket är vida känt, är situationen rent av värre..."

Artikeln i New York Times (och Dagens Industri) är högst läsvärd och på många sätt glädjande då den är rak och realistisk och inte pratar bort allvaret i den ekonomiska tillväxtkris som nu råder i västvärlden och i stora delar av övriga världen. Framförallt är det trevligt att höra en ekonom tala om vikten av ekonomisk ärlighet.

Men när vi läser vad Stephen King ordinerar för medicin för "problemen" blir vi tyvärr något besvikna på framförallt nedanstående punkter:

"högre pensionsålder" 
-Javisst kommer pensionsåldern höjas för att det helt enkelt inte finns ett välstånd som kan upprätthålla nuvarande system när allt fler unga går utan arbete och inte kan försörja en åldrande befolkning som inte "producerar längre" (i ekonomiska termer - inte skapar tillräckligt med tillväxt ).

Begreppet "pension" & "pensionerad" skapades ju under premissen ökad tillväxt och ökat välstånd men när detta inte längre gäller eller kan tas för givet, pga nya förutsättningar blir det som Darwin konstaterade om naturens grundlag "anpassa dig eller dö"...

"Ökad invandring för att öka storleken på den arbetande befolkningen"

Ja det kan ju skapa tillväxt kortsiktigt i det landet som har privilegiet att importera en arbetsför befolkning men på något annat lands bekostnad och löser alltså inte tillväxtproblemen i världsekonomin (kommer vi till längre ner).

"Mindre lånande från utlandet" 
Ja det låter bra men inte lätt utan en reformering av hela det globala penningsystemet. Hur ska det då gå för framförallt USA och världens reservvaluta? USA:s Federal Reserve trycker ju pengar för att betala sina räkningar och säljer sina skulder/möjliggör sina lån genom auktion av dessa till andra länder i form av statsobligationer som håller USA:s ekonomi igång och därmed håller hela det ekonomiska systemet som gisslan? För övrigt gör fler centralbanker ungefär samma sak...dvs trycker mer pengar för att kunna låna mer pengar från UTLANDET.

"Minskat beroende av penningpolitik som skapar finansiella bubblor"

Samma problem som föregående punkt även om det förstås kommer bli nödvändigt att reformera penningsystemet till mer lokala valutor/kompletterande valutor är det en lång väg dit...och vi kommer nog se en mängd försök till antingen en global valuta eller regionala/handelsvalutor mellan en grupp länder som tex BRIC-länderna, innan polletten ramlar ner.

Men framförallt, precis som de flesta ekonomer (två bra undantag här & här) tycks Stephen King tro att ökad global liberalisering av världshandeln är en lösning  skuldkrisen och kan leda till ökad tillväxt.

Problemet är detta bygger på att vi ska ha fortsatt tillgång till billig energi, framförallt olja. 85% av världsekonomins enskilt viktigaste smörjmedel för såväl världshandel och produktion av varor, den konventionella råoljan, har dock sedan 2005 i praktiken legat kvar på samma produktionsnivå. Vi har därför antingen nått eller kommer inom de närmaste åren nå en global högsta nivå för denna relativt billiga oljeproduktion men sen kommer produktionen minska år för år.Detta följer sig naturligt pga det geologiska fenomenet Peak Oil.

Utan olja som bränsle för våra transporter som ska skeppa runt råvaror och prylar i denna världshandel
eller flygplan och bilar/lastbilar som ska ta oss människor runt klotet, ja då hjälper inte hur mycket liberaliseringen du än inför.

Världshandeln upphör inte plötsligt men successivt kommer lokal och regional handel bli mer lönsam då dyrare transportpriser pga av dyrare och mer otillgänglig olja äter upp fördelarna med global specialisering och låga arbetskostnader i utvecklingsländer tex.

Vi tror att det mycket väl kan komma en dag i framtiden där världshandeln blomstrar igen, kanske tack vare idéer som hyperloopen och förståelsen att lokal produktion i så stor utsträckning om möjligt är nödvändig för att leva i balans med jordens resurser. Resan dit kräver dock att vi först inser det ohållbara med dagens ekonomiska system som bygger på oändlig tillväxt med ändliga fossila resurser.

  








7 kommentarer:

  1. Förstår inte varför han inte förmår nämna peak oil som en förklaring till den minskande tillväxten?

    MVH/Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej. Ja det är frustrerande men det får ändå sägas vara ett fall framåt. Kanske för mycket för New York Times läsare att smälta på en gång?

      mvh
      Johan

      Radera
  2. Min erfarenhet är att pratar du enskilt med de flesta människor (som har kapacitet att förstå någerlunda komplexa samband) så håller de med om att Peak oil har konsekvenser idag på ekonomin. Men diskuterar du med samma människor i grupp vågar man inte stå för det. Det är precis som boken heter, nämligen att Svära i Kyrkan. Gruppdynamik är viktigare än att tala sanning.

    MVH/Lars

    SvaraRadera
  3. Här kommer svaret på mina frågor. Att propagera för åtgärder mot växthuseffekten ger moraliska poäng samtidigt som det på intet sätt hotar tillväxt och konsumtiion. Det beror mycket på allmänningens dilemma som gör att det inte finns något incitament för vare sig politiker eller enskilda att agera. Detta vet alla om, åtminstone på ett omedvetet plan. Att då spela upp ett moraliskt indignationsnummer är väldigt poänggivande. Man kan dessutom berätta att man tar cykeln överallt, men att berätta att pengarna man sparar går till den årliga Thailandsresan glömdes bort.

    Men skulle någon plötsligt börja nämna peakoil tornar det plötsligt upp sig massor med incitament att dra ner på konsumtionen och du blir ett allvarligt hot mot konsumtion, tillväxt och du kommer att förlöjligas och din karriär ifall du är i näringslivet är över. Men det tragiska i detta är att du inte får "eldunderstöd" klimatförespråkarna.

    Därför betraktar jag numera allt klimatsnack som hyckleri och är snarare att betrakta som terapeptiskt. Inte så att jag förnekar det men jag tror inte männskligeheten är förmögen att hantera det.

    MVH/Lars

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svarar mig själv. Detta gör mig mycket förband. Om det sedan beror på dumhet eller hyckleri kvittar. Men de som hycklar skall åtminstone inte räkna med moraliska poänger från mig.

      MVH/Lars

      MVH/Lars

      Radera
    2. Hej Lars! Kloka ord o du har givetvis rätt. Jag brukar försöka tala om det socialt stärkande med att tänka småskaligt o hur man bygga en ekonomisk verksamhet lokalt som är stark (långsiktigt hållbar). När jag talar med de som bara är ute efter ettor o nollor (eller är låst av sina ekonomiska begränsningar) är min erfarenhet att stor krativitet o glöd tänds i folks ögon med de ekonomiska vinster man kan göra på att göra sig fri fossilekonomins beroenden, åtminstone långsiktigt.
      Mvh
      Johan

      Radera

Kommentarer bör hållas till bloggartikelns ämne. Håll god ton.